IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N svåruppnåeligt. Som begreppet används i denna text vill jag också belysa hur den ideala identiteten inte bara är konstituerad inom diskurs utan också aktiverad och omkonstruerad av människorna som på olika sätt berörs av den (Edley, 2001; Wetherell & Potter, 1992). Det innebär att den ideala identiteten kan uttryckas fragmentariskt och ibland motsägelsefullt i ett konkret sammanhang (se till exempel Gilbert & Mulkay, 1984; Wetherell & Potter, 1988). Alla människor har inte tillträde till diskursen och, väl insläppta, inte heller samma möjligheter att tillägna sig den ideala identiteten eftersom både diskursen och den ideala identiteten på olika sätt konstituerar kön, klass, ras, sexualitet, ålder eller någon annan sorts ideala subjekt. För den enskilda individen innebär detta att hennes identitetsarbete sker i förhållande till vad som är möjligt beroende på hennes förmåga att uppfylla den ideala identitetens normer. Denna förmåga bedöms både utifrån det individens uppfattar att en ideal identitet kan och borde vara, liksom andras förväntningar på individen (Davies, 1989). 16 Det innebär att vissa individer uppmuntras och själva känner förhoppning om att kunna tillägna sig den ideala identiteten medan andra ifrågasätts och känner sig uteslutna från möjligheterna att framstå som ideal. Möjligheten att överensstämma med den ideala identiteten är därför beroende av i vilken mån individerna kan igenkänna och erkänna, identifiera sig med, det som kännetecknar denna identitet (se Davies & Harré, 2001). 17 På liknande vis menar jag att bara vissa ideala identiteter är möjliga inom en viss diskurs. De ideala identiteter som kan uttryckas inom en viss diskurs sorteras och placeras i en slags rangordning beroende på hur de är konstruerade enligt kategorier som kön, klass och så vidare. Om den ideala identiteten är den positiva och eftersträvansvärda normen, exemplifierar ”den andre”, den som ”utestängts från den hegemoniska diskursen, den som inte har tillträde till makten/kunskapen, den som inte har rätt att uttala sig” (Järvinen, 1996, s 55). Begreppet den andre beskriver därmed den sorts människa som konstitueras som en individ, eller grupp, med en avvikande identitet. Den andre är alltså den eller de som exkluderas från diskursen och möjligheten att tillägna sig den ideala identiteten på grundval av sina tillskrivna brister eller avvikelser i förhållande till normen (Hall, 1996). På så sätt kan den andre fungera dels som ett avskräckande exempel, dels som kontrast till normen. _________________________________________________ 16 Jones (1994) problematiserar detta genom att beskriva hur flickor aktivt identifierar sig som hjälpfröknar i skolklassen som en tolkning av vad som är möjligt och förväntat av dem. Som hjälpfröknar får de visserligen viss makt över pojkarna men samtidigt tenderar de att återskapa en kvinnlig och samhälleligt lägre värderad position som omvårdare. 17 Det är alltså en aktiv handling att identifiera sig med något. Människan, subjektet, är dock inte fritt handlande i en liberal humanistisk betydelse där identitet framställs som något individen väljer rationellt utifrån objektiva överväganden av tillvaron (se till exempel Weiner & Berge, 2001). 20
I I - T E O R E T I S K A U T G Å N G S P U N K T E R O C H B E G R E P P Som kontrast framhåller den andre den ideala identiteten ännu starkare som den goda och eftersträvansvärda identiteten. Begreppet den andre är därför viktigt för att förstå vem eller vilka som utesluts från möjligheten att tillägna sig den ideala identiteten. 18 Detta säger i sin tur något om vem eller vilka som har tillträde till diskursen och möjlighet att konstruera sig i enlighet med en ideal identitet. På så vis finns en möjlighet att begripa hur diskurs och ideal identitet konstituerar och är konstituerade i termer av sociala kategorier som till exempel klass och kön. Symboliskt kapital Ett annat begrepp av relevans för att studera ideal identitet är Bourdieus (1984) begrepp symboliskt kapital. 19 Med detta begrepp kan den ideala identiteten betraktas i förhållande till vilka intressen som anses värdefulla och som förknippas med ’det ideala’, det vill säga vilka kapital som symboliserar en viss social identitet. Symboliskt kapital kan beskrivas som “det som erkännes” eller det som olika sociala grupper igenkänner som värdefullt och som de tillerkänner ett värde (Broady, 1990, s 169). Det som människor anser vara värdefulla intressen, symboliskt kapital, kan begripas som det människor brukar sin tid till. När människor praktiskt engagerar sig i olika sociala aktiviteter, intressen, engagerar de sig alltså i de symboliska värden som står på spel. I Foucaults mening innebär därför att engagera sig i något även att normaliseras och disciplineras till en viss ideal identitet (se Jóhannesson, 1988). Bourdieu (1984, s 113) framhåller att olika sorters kapital eller kunskaper är giltiga inom olika fält ”because capital is a social relation, i.e., an energy which only exists and only produces its effects in the field in which it is produced and reproduced”. Det symboliska kapitalet kan alltså anta mer specifika former vid olika tidpunkter och i olika sociala sammanhang, till exempel ekonomiskt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital (Bourdieu, 1995; Bourdieu & Wacquant, 1992). Det ekonomiska kapitalet är förfogande över pengar eller andra finansiella tillgångar. Kulturellt kapital kan beskrivas som insikt om eller tillgång till kunskap om (fin-)kulturella sfärer, dit till exempel högre utbildning kan räknas, och hur man för sig i dessa sfärer. Särskilt betonas vikten av att _________________________________________________ 18 Enligt Hall (1997) är de allra enklaste och tydligaste skillnaderna med vilken diskursen skapar ordning och konstituerar människor dikotomier som uttrycker normativa skillnader i termer av exempelvis bra-dåligt, gott-ont, högt-lågt och så vidare. Därför utgör den ideala identiteten och ’den andre’ ofta en dikotomt uttryckt relationell skillnad som är någorlunda lätt att upptäcka. 19 I likhet med Fraser (1992) ser jag både Foucault och Bourdieu användbara för att förstå identitetsskapande. Fraser beskriver bland andra dessa författare som centrala utifrån vad hon kallar ”en pragmatisk diskursteori” (s 62), vars utgångspunkt är att förstå hur människors sociala identiteter formas och förändras. 21
Page 1 and 2: IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4: Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6: Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8: IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10: IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 19: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 27 and 28: I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 37 and 38: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72:
V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
på så sätt tycker jag. Det flest
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Ulrika - Att du använder svåra or
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?