IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I I - T E O R E T I S K A U T G Å N G S P U N K T E R O C H B E G R E P P
ideal identitet (se Kohler Riessman, 2000) använder jag för att beskriva det sätt
att vara människa som en grupp individer enligt diskursens ordning mer eller
mindre omedvetet och oreflekterat uppfattar som en önskvärd och eftersträvansvärd
identitet. 15 Den ideala identiteten kan därför ses som gruppens sätt
att försöka re-presentera det diskursen definierar som en förebildlig människa.
I Foucaults mening ser jag mina informanters sätt att re-presentera den ideala
identiteten som ett uttryck för att de införlivat det diskursen konstituerat som
det mest tänkbara, kloka och sanna sättet att vara människa. Därför beskriver
jag också informanterna som att de, i enlighet med diskursens disciplin, verkar
sträva efter, tycks välja eller försöker erövra. Jag vill dock en gång för alla tydliggöra
för läsaren att det inte är ett humanistiskt subjekt som avses när jag använder
dessa verb. Poängen med detta sätt att skriva är att försöka beskriva hur
individer, enligt diskursens logik, mer eller mindre omedvetet eller oreflekterat
förstår ideal identitet som något eftersträvansvärt. Foucault beskrev denna disciplinering,
individens införlivande av diskursens normer till sina egna, som
”jagteknologier” (Foucault & Sennett, 1985, s 37). Foucault menar vidare att
dessa jagteknologier uttrycks i den enskilda människans sätt att kontrollera
både sin kropp, sina tankar och sitt beteende för att omvandla, göra sig själv, för
att nå ”ett visst tillstånd av perfektion, lycka, renhet och övernaturliga krafter”
(se även Foucault, 1988). En annan poäng är att den ideala identiteten inte är
lika tillgänglig för alla dem som uppfattar den som eftersträvansvärd. En del
släpps över huvud taget inte in i diskursen. Andra får visserligen tillträde men
har svårt att överensstämma med den ’förebildliga människan’.
I detta arbete används alltså begreppet ideal identitet som ett sätt att förstå en
grupps gemensamma eftersträvade sociala identitet. Denna ideala identitet
tillhandahålls inom en viss diskurs och uttrycker gruppens gemensamma tankar
om vilka de vill vara i stereotypa termer (se till exempel du Gay, 1996; Åmossa,
2004). Den konstrueras i enlighet med det Bourdieu (1984) beskriver som att
särskilja sig. Ideal identitet handlar därför om att positionera sig i relation till,
eller från, andra gruppers sociala identiteter och de innebörder och symboler
som utmärker dessa. I enlighet med Foucaults (1993a) resonemang antar jag att
det inom en viss diskurs kan finnas olika ideala identiteter som sorteras enligt
en viss hierarki. De enskilda individerna i gruppen förhåller sig till den ideala
identiteten genom att försöka överensstämma med, re-presentera eller omförhandla
den. Denna sociala identitet är dock svår att helt och hållet uppfylla, eller
snarare överensstämma med, då den som tidigare nämndes är stereotyp och
därför ideal i en generaliserande mening. Begreppet ideal (identitet) försöker
därmed beskriva det som är eftersträvansvärt men samtidigt mer eller mindre
_________________________________________________
15 Kohler Riessman (2000, s 11) analyserar narrativ med hjälp av begreppet ”(preferred)
identities” som informanterna antas re-presentera i sina berättelser.
19