IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N som begriplig varelse inom en viss diskurs. Inte förrän människan får och tar en plats i en viss diskurs blir hon som subjekt begripligt för sig självt och andra. Genom att bli ett subjekt får människan alltså en karta att orientera sig i världen med, men också en speciell plats i den struktur genom vilken världen får ordning och mening (se Davies & Harré, 2001). För att en individ ska bli begriplig som människa måste hon således få och inta en plats inom en diskurs. Hall (1996) beskriver mötet mellan denna plats och individen som ett uttryck för människans identitet. Detta möte, eller snarare uttrycket för identiteten, menar Hall är något mer eller mindre tillfälligt. Med detta menar han att identitet inte finns inom individen, utan att den måste intas, tillägnas och ständigt återskapas/omskapas. Begreppet identitetsskapande beskriver således den process där människan med olika handlingar, eller annorlunda uttryckt praktiker, försöker tillägna sig det vi uppfattar som identitet. 12 Identitet skapas därmed genom att re-presentera 13 , åter upprepa det sätt att vara som diskursen tillhandahåller. Identitet handlar därför om att hela tiden försöka göra sig till, eller framställa sig som någon. Butler (2005) kallar dessa identitetsskapande handlingar för framträdanden/performances av identitet som fungerar som de avlagringar av mer eller mindre möjliga varianter av identitet en individ kan, eller förväntas att använda i en given situation. Därför skapas en viss kontinuitet i identitetsarbetet och i det sätt subjektet uppfattar sig och blir uppfattad (se även Gee, 1999; Winther Jørgensen & Phillips). Samtidigt kan ett identitetsarbete aldrig ske på exakt samma sätt varje gång eftersom både subjektet och världen ständigt förändras. Det innebär att identitetsarbete i viss mån också är en fråga om ett omskapande eller omkonstruerande av identitet. Hall (1996, s 3) beskriver på ett liknande sätt identitetsskapande som en pågående process 14 eftersom inget betydelseskapande är entydigt: ”There is always ’too much’ or ’too little’ – an overdetermination or a lack, but never a proper fit, a totality. Like all signifying practices, it is subjected to the ’play’ of différence.” Identitet kan därför ses som ett ständigt skapande och omskapande i förhållande till det Butler (2005, s 182) menar är ”ideal som ingen någonsin kan uppfylla helt”. I enlighet med Halls och Butlers resonemang om identitet har jag därför valt att studera det jag här kallar för den ideala identiteten. Begreppet _________________________________________________ 12 Ett exempel på identitetsskapande är när en människa beskriver sin livshistoria och sitt sätt att tänka om framtiden (se till exempel Bruner, 2002). Hall (1996, s 4) beskriver livsberättelser som berättelser om ”’who we are’ or ’where we came from’ (…) what we might become, how we have been represented and how that bears on how we might represent ourselves”. 13 Genom att använda ett bindestreck vill jag betona att identitetsskapande både handlar om att representera/framställa identitet liksom att re-presentera/åter skapa identitet. 14 Hall (1996) menar att man hellre bör tala om identifikation snarare än identitet för att belysa ett ständigt pågående skapande av identiteten i motsägelsefulla diskursiva praktiker. 18
I I - T E O R E T I S K A U T G Å N G S P U N K T E R O C H B E G R E P P ideal identitet (se Kohler Riessman, 2000) använder jag för att beskriva det sätt att vara människa som en grupp individer enligt diskursens ordning mer eller mindre omedvetet och oreflekterat uppfattar som en önskvärd och eftersträvansvärd identitet. 15 Den ideala identiteten kan därför ses som gruppens sätt att försöka re-presentera det diskursen definierar som en förebildlig människa. I Foucaults mening ser jag mina informanters sätt att re-presentera den ideala identiteten som ett uttryck för att de införlivat det diskursen konstituerat som det mest tänkbara, kloka och sanna sättet att vara människa. Därför beskriver jag också informanterna som att de, i enlighet med diskursens disciplin, verkar sträva efter, tycks välja eller försöker erövra. Jag vill dock en gång för alla tydliggöra för läsaren att det inte är ett humanistiskt subjekt som avses när jag använder dessa verb. Poängen med detta sätt att skriva är att försöka beskriva hur individer, enligt diskursens logik, mer eller mindre omedvetet eller oreflekterat förstår ideal identitet som något eftersträvansvärt. Foucault beskrev denna disciplinering, individens införlivande av diskursens normer till sina egna, som ”jagteknologier” (Foucault & Sennett, 1985, s 37). Foucault menar vidare att dessa jagteknologier uttrycks i den enskilda människans sätt att kontrollera både sin kropp, sina tankar och sitt beteende för att omvandla, göra sig själv, för att nå ”ett visst tillstånd av perfektion, lycka, renhet och övernaturliga krafter” (se även Foucault, 1988). En annan poäng är att den ideala identiteten inte är lika tillgänglig för alla dem som uppfattar den som eftersträvansvärd. En del släpps över huvud taget inte in i diskursen. Andra får visserligen tillträde men har svårt att överensstämma med den ’förebildliga människan’. I detta arbete används alltså begreppet ideal identitet som ett sätt att förstå en grupps gemensamma eftersträvade sociala identitet. Denna ideala identitet tillhandahålls inom en viss diskurs och uttrycker gruppens gemensamma tankar om vilka de vill vara i stereotypa termer (se till exempel du Gay, 1996; Åmossa, 2004). Den konstrueras i enlighet med det Bourdieu (1984) beskriver som att särskilja sig. Ideal identitet handlar därför om att positionera sig i relation till, eller från, andra gruppers sociala identiteter och de innebörder och symboler som utmärker dessa. I enlighet med Foucaults (1993a) resonemang antar jag att det inom en viss diskurs kan finnas olika ideala identiteter som sorteras enligt en viss hierarki. De enskilda individerna i gruppen förhåller sig till den ideala identiteten genom att försöka överensstämma med, re-presentera eller omförhandla den. Denna sociala identitet är dock svår att helt och hållet uppfylla, eller snarare överensstämma med, då den som tidigare nämndes är stereotyp och därför ideal i en generaliserande mening. Begreppet ideal (identitet) försöker därmed beskriva det som är eftersträvansvärt men samtidigt mer eller mindre _________________________________________________ 15 Kohler Riessman (2000, s 11) analyserar narrativ med hjälp av begreppet ”(preferred) identities” som informanterna antas re-presentera i sina berättelser. 19
Page 1 and 2: IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4: Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6: Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8: IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10: IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 17: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 27 and 28: I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 37 and 38: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 69 and 70:
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72:
V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
på så sätt tycker jag. Det flest
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Ulrika - Att du använder svåra or
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?