IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I X A V S L U T A N D E R E F L E K T I O N E R
Jag har utgått från begreppet intersektionalitet för att försöka förstå hur de två
sociala kategorierna kön och klass genomskär varandra och hur de olika ideala
identiteterna utgör samtidiga uttryck för kön och klass. Jag har dock upplevt att
språket utgjort en begränsning för att presentera denna samtidighet. Det bör
dessutom påpekas att studenten även konstitueras av andra sociala kategorier
som inte studerats i detta arbete. En sådan är sexualitet som är intimt förknippat
med olika könskonstruktioner. Den heterosexuella mannen intar en överordnad
position som drivande och stark inte bara i det kommande yrkeslivet,
utan även som den aktive erövraren när det gäller sexuella handlingar (se även
Søndergaard, 1994, 1996). I vilken mån och på vilket sätt studentföreningen
fungerar som en plats där heterosexualitet återskapas eller möjligen utmanas
vore ett intressant och viktigt forskningsområde. En annan viktig social kategori
är ras eller etnicitet, och en angelägen forskningsfråga handlar om hur den
dimensionen påverkar människors möjlighet att få tillträde till den meritokratiska
diskursen och att göra sig synliga och hörda som kunniga subjekt med rätt
till inflytande. En tredje och allt mer framträdande kategori är ålder: På distansutbildningar
och nätbaserade utbildningar återfinns många äldre studenter, som
inte får tillgång till det traditionella studentlivet, och de är ofta helt osynliga på
campus och i universitetens byggnader. Hur ska dessa studenter kunna delta i
institutionsstyrelsemöten eller programrådsmöten, och vilka reella möjligheter
har de att synas och höras? Alla dessa frågor pekar också på vikten av att påpeka
det självklara: studenten är ingen entydig social kategori.
Några ord om process och resultat
I den här avhandlingstexten har jag försökt att väva in mina reflektioner över
avhandlingsarbetets villkor där jag bedömt att innehållet borde kommenteras.
Några frågor kring detta kan dock förtjäna att behandlas mer sammanhållet.
För det första har detta arbete funnits med mig under en ganska lång tid. Allt
eftersom mina teoretiska utgångspunkter tog form, har de i samspel med det
empiriska materialet bidragit till att min förståelse av vad det innebär att vara
student och aktiv i en studentförening successivt förändrats. Min teoretiskt
grundade förståelse utgick till att börja med från Bourdieus arbeten om särskiljandets
logik. Efterhand blev jag mer bekant med Foucault och den diskursteoretiska
traditionen, och fann därmed fler verktyg för att förstå vad som händer i
studentföreningen. Det som i denna avhandling presenteras som en (förhoppningsvis
någorlunda) strukturerad och sammanhängande teoretisk ram, har
alltså varit en mödosam, motsägelsefull men också spännande kunskapsprocess
för min egen del. Under resans gång har dock forskningsfokus hela tiden varit
riktat mot frågor som rör den sociala kontextens dominerande normativa föreställningar
om hur människan bör vara.
163