IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER
Studenten som social kategori
Min förhoppning är att denna avhandling har bidragit till att problematisera
den idylliska bild av studenten, som tecknas i flertalet forskningsarbeten, jubileumsskrifter
och memoarberättelser. I dessa framställs studenten ofta på ett
oproblematiskt sätt som en generaliserad Student och inte som en man från de
övre samhällsskikten. Denna förgivettagna och generaliserande bild av studenten
har jag tolkat som uttryck för köns- och klasskonstruktioner. Mitt fokus har
dock riktats mot den organiserade studenten, det vill säga föreningsmedlemmen.
De studenter som engagerar sig i olika slag av studentföreningar utgör en
ganska liten del av det totala antalet studenter. Enligt min mening gör detta det
ännu mer angeläget att diskutera om och på vilket sätt den generaliserade studenten
fortfarande i våra dagar upphöjs till norm. Risken finns, som nämndes
ovan, att det bara är de individer som överensstämmer med denna generaliserade
student som har möjlighet att skaffa sig ett reellt inflytande och en förmåga
att påverka sina studier. Detta vore inte bara olyckligt utan även orättvist mot
det stora flertal studenter, som inte lever upp till den normerande bilden av
studenten på grund av sin klasstillhörighet, kön eller det faktum att de är vuxna
individer med familj och andra förpliktelser.
För de olika studentorganisationerna och studentföreningarna hoppas jag att
avhandlingen kan fungera som ett fortsatt stöd i det jämställdhets- och demokratiarbete,
som många av dessa redan påbörjat. Studentsånger och olika inslag
i nollningarna har exempelvis granskats och ibland dömts ut då de har ansetts
vara könsdiskriminerande. Nollningen har döpts om till mottagning som ett
sätt att skapa nya innebörder av inträdet i studentlivet. Med detta arbete vill jag
dock påminna om att sexistiska sånger fortfarande används i olika sammanhang.
Könsdiskrimineringen har inte upphört utan pågår outtalat under till
exempel styrelsemöten. Det är också viktigt att studentorganisationerna uppmärksammar
frågor om klass. De kvinnor och arbetarklasstudenter, som tar sig
rätten att tala i studentföreningen, förändrar dock inte bara sig själva, utan
bidrar också till att omdefiniera den generaliserande studenten. Detta skulle i
sin tur kunna bidra till att flera och olika slags studenter får möjligheten att lära
sig göra sina röster hörda.
162