IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N sätt olika sociala grupper värdesätts och positioneras i hierarkin. Jag vill därför hävda att SAM- och MED-medlemmarna, om än i olika hög grad, särskiljer sig gentemot de övriga studenterna på respektive utbildning genom sitt föreningsengagemang. Vilken reell betydelse detta får för dem i framtiden ligger dock utanför denna studie att besvara. Diskursens ordning, studentföreningen och medlemmen som subjekt Diskurser definierar vad som skall anses klokt och sant, och de bestämmer vad som överhuvudtaget kan vara möjligt att tänka i ett specifikt diskursivt sammanhang. De fungerar också uteslutande: för att få tillträde till en diskurs måste man vara och handla på ett visst sätt (Foucault, 1993a). Detta uttrycks till exempel i NATEK-föreningen som att bara de studenter som verkar trevliga och rätt väljs in i styrelsen, medan den som ingen gillar knappast är välkommen. Därigenom återskapas diskursen, samtidigt som subjektet re-presenterar sig själv i enlighet med den ideala identitet, som diskursen erbjuder och anbefaller. De studentföreningar, som jag studerat, kan ses som institutionaliserade former av diskurser om den goda studenten. Vissa studenter känner sig kallade att träda in i föreningen, och de blir insläppta ifall de lyckas re-presentera sig på ett sätt, som är någorlunda förenligt med den ideala identiteten. Om de misslyckas med detta, riskerar de att uteslutas ur föreningen. I SAM-föreningen uteslöts till exempel en kvinna som inte visade tillräckligt stort engagemang, och som inte heller ansågs trevlig och social. Men de allra flesta studenter gör inte ens några försök att träda in i föreningsdiskursens ordning, vilket skulle kunna tyda på att den ideala identiteten i deras ögon inte är särskilt eftersträvansvärd. Vissa inslag i studentföreningarnas praktiker har karaktären av ritualer, vars genealogi sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den som deltar i ritualerna blir också delaktig i det symboliska kapital som är institutionaliserat i dessa. Men det ligger i sakens natur att riter som inte ständigt återupprepas förlorar sitt symboliska värde. Deras värde måste dessutom erkännas genom att alla deltar i dem, och vi har sett exempel på att föreningsmedlemmar kan ta till ganska drastiska åtgärder mot kamrater, som försökt undandra sig ritualerna. I NATEK-föreningen blev en kvinna utskälld och hotad med att uteslutas från nollningen när hon inte ville bära sin nollaskylt. I MED-föreningen måste styrelsemedlemmarna ständigt övervaka att traditionerna följs på rätta sättet. Den som vinner tillträde till en diskurs och lyckas forma sig själv i enlighet med diskursens ordning, kan enligt Foucault uppleva en känsla av ”perfektion, lycka, renhet och övernaturliga krafter” (Foucault & Sennett, 1985, s 37). Vissa utsagor tyder på att det i så fall kan krävas ett ansenligt identitetsarbete, särskilt om diskursen kräver att subjektet visar prov på ett uppoffrande engagemang. 160
V I I I - S A M M A N F A T T A N D E A N A L Y S MED-medlemmen Anna uttrycker glädje och tillfredsställelse över att hon nu kan placera sig själv på jämlik fot med de kårmedlemmar som hon tidigare betraktat som övermänniskor. Hon uppfattar sig inte längre som en tyst, försagd och osäker liten kvinna utan som subjekt med rätt att tala. Det förvandlingsnumret har emellertid krävt att hon offrat både mat och sömn. Annas berättelse illustrerar hur starkt diskursen kan verka på subjektens sätt att förstå världen och sig själva. Den visar också att identitetsarbete kan leda till ideologiska dilemman som måste hanteras. Men Anna utgör också ett exempel på att den som inkluderas i diskursens ordning också kan ha mycket att vinna på kuppen. De diskurser som verkar i de tre studentföreningarna tillhandahåller också föreställningar om klass och kön. Under lång tid i studentens historia har dessa föreställningar inneburit att män från bättre bemedlade samhällsgrupper ansetts som synonyma med begreppet student. Därför är det väldigt talande att det är Anna, en kvinna från en i viss mening underordnad studentgrupp, som kämpar så hårt för att inkluderas i studentföreningen och diskursens ordning. Den lycka Anna uttrycker över att bli ett subjekt med rätt att tala säger också något om det symboliska värdet av denna identitet. Hennes förmåga att re-presentera sig i enlighet med den ideala identiteten kan mycket väl få betydelse för hennes framtid. Samtidigt bidrar hon också aktivt till att i viss mån omdefiniera några av de föreställningar som förknippas med den ideala identiteten. 161
Page 1 and 2:
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4:
Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6:
Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8:
IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10:
IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16:
I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
på så sätt tycker jag. Det flest
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110: V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 129 and 130: V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 147 and 148: Ulrika - Att du använder svåra or
Page 155 and 156: V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158: V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 159: V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 163 and 164: I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166: Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168: S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170: S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172: S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174: S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176: S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178: R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180: R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182: R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184: R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186: R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188: R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190: R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192: Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194: Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196: hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198: SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200: AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202: B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?