IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N Kartan kan alltså utgöra ett exempel på hur en viss världsbild, eller diskurs uttrycks genom ett språk. 8 I kartan används specifika symboler som kan användas, sättas ihop, på olika sätt som gör att världen framträder enligt en särskild bild. Kartan konstituerar, skapar, på så sätt världen i denna bild. Med kartan som utgångspunkt ledsagas människan på ett bestämt sätt när hon ger sig ut i världen. På samma vis ger en topografisk karta information om terrängen och därmed både möjliga och lämpliga färdriktningar. Diskursen berättar alltså hur världen ser ut och därmed vart och hur människan kan gå i den. Det vill säga diskursen konstituerar inte bara världen utan även hur människan bör bete sig, det vill säga vara. Samtidigt konstruerar människan kartan och har därmed möjlighet att, i olika hög utsträckning, rita om den. Detta komplexa förhållande mellan diskurs och människa har varit min utgångspunkt när jag försökt förstå de särskiljande identiteter studenter skapar i olika studentföreningar. I det här arbetet används alltså begreppet diskurs för att beskriva den världsbild, inom vilken föreningsengagerade studenter skapar sin identitet. Diskurser kommer till uttryck i de mönster i språket, till exempel termer, metaforer eller idéer, som utmärker människors sätt att tänka på och prata om världen i ett visst socialt, historiskt och kulturellt sammanhang (Edley, 2001; Wetherell & Potter, 1992). 9 Diskurser bestämmer både verkligheten liksom vilken människa som är möjlig enligt en viss världsuppfattning (Hall, 2001; se även Börjesson, 2003). Enligt Foucault (1993a) konstitueras denna människa enligt diskursens normer om vad som är tänkbart, klokt och sant. 10 Därför, menar Foucault, släpps inte alla människor in i diskursen såvida de inte uppfyller dessa normer: ”Ingen kommer in i diskursens ordning om han inte uppfyller vissa krav eller inte från början är kvalificerad för att uppfylla dem. Mer exakt: alla diskursens områden är inte lika öppna eller lätta att tränga in i” (s 25 f). Enligt _________________________________________________ 8 På samma sätt som vi behöver olika kartor finns det också olika diskurser som människor i sin vardag rör sig mellan. För framställningens skull skriver jag huvudsakligen om diskurs i singularis. 9 Wetherell och Potter (1992) liksom Edley (2001) använder begreppet tolkningsrepertoar för att beskriva dessa mönster. Tolkningsrepertoar är ett begrepp som används för att förstå diskursens innehåll och hur detta innehåll tolkas och organiseras när människor talar i olika sammanhang. Begreppet beskriver de mönster som framträder när människor talar som mer lösligt sammanfogade språksystem vilka kan vara fragmentariska och ibland motsägelsefulla. Dessa författare använder alltså ofta diskurs och tolkningsrepertoar som synonyma vilket gjort att jag har valt att använda begreppet diskurs eftersom intervjuanalysen tolkats utifrån en genealogisk analys av diskurser om studenten. Den genealogiska analysen beskrivs senare i texten. 10 Foucault (1993a, s 13 f) menar att diskurs utestänger utifrån normprinciperna ”det förbjudna ordet, avskiljandet av vansinnet och viljan till sanning”. Denna normproduktion sker i många olika former och på olika samhällsnivåer i olika maktrelationer, till exempel mellan sociala klasser eller inom en familjerelation (Foucault & Raulet, 1985). 16
I I - T E O R E T I S K A U T G Å N G S P U N K T E R O C H B E G R E P P diskursens ordning definieras alltså olika sorts människor som också sorteras och placeras i en social hierarki. I anslutning till detta menar Berge with Ve (2000, s 30) att diskurser positionerar människor i olika maktrelationer samtidigt som de skapar ”discursive inscriptions on material bodies”. Diskursen konstituerar alltså människan, vilket tar sig uttryck inte bara i vilket sätt människan bör tänka om världen, utan även hur hon kroppsligt ska framträda i den. Foucault (1993a, s 28) beskriver hur diskursen verkar genom bland annat ritualer som bestämmer ”vilka kvalifikationer de talande individerna måste ha (och vilka som i dialog-, fråge- eller recitationsspelet skall inta vilka positioner och formulera vilka typer av yttranden), den bestämmer gesterna, beteendena, omständigheterna och alla de tecken som måste beledsaga diskursen”. Genom det rituella, men också det repetitiva, skapar alltså diskursen även mening i form av oreflekterade handlingsmönster hos människan. 11 När en individ läst kartan och följt den utstakade vägen tillräckligt många gånger kan hon därför röra sig i världen utan att oroligt söka landmärken, tecken och vägvisare. Hon tar sig då fram obekymrat och mer eller mindre automatiskt, i trygg förvissning om att komma fram till rätt plats. Enligt framförhandlade eller förgivettagna sociala överenskommelser anses vissa kartor, eller rättare sagt diskurser, beskriva verkligheten på det bästa sättet. Dessa världsbilder utgör därför normen. Uttryckt med Foucault (1993a, s 16) fungerar dessa diskurser som samhällets mer grundläggande världsbilder, vilka ”ligger till grund för ett visst antal nya talakter som tar upp, omformar eller omtalar dem”. Med detta vill jag framhålla att människor kan aktivera diskurser vars bakgrund och tidigare betydelser inte är uppenbara för dem. När dessa individer aktiverar en viss diskurs återupptar de inte bara tidigare betydelser utan bidrar dessutom alltid till att, i olika hög utsträckning, omskapa denna diskurs eftersom den aldrig kan upprepas exakt. Identitetsskapande, ideal identitet och den andre Butler (2005) beskriver på liknande sätt som Foucault konstituerandet av människan som en process där hon erkänner och erkänns i diskursen. Det innebär att människan blir till genom att ’become a subject to’. Det vill säga både erkännas som människa/subjekt men också att underordna sig en bestämd världsordning. När människan erkänns som subjekt blir detta, enligt Butler, därmed tilldelat ”en bestämd, social existensordning när det flyttas från en utmark av betydelselösa, tvivelaktiga eller omöjliga varelser” (s 191) till en plats _________________________________________________ 11 Foucault (1993b) beskriver detta på ett mycket tydligt sätt i boken Övervakning och straff där det modernistiska fängelset Panopticon med sin utformning och sina dagliga rutiner ordlöst berättar, eller snarare föreskriver, för fångarna att de förväntas vara självdisciplinerade människor. 17
Page 1 and 2: IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4: Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6: Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8: IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10: IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 19 and 20: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 27 and 28: I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 37 and 38: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 67 and 68:
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 69 and 70:
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72:
V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
på så sätt tycker jag. Det flest
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Ulrika - Att du använder svåra or
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?