IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N ningar inom köns- och klassdiskurserna. Ett exempel på detta är att medlemmarna i den symboliskt kvinnliga MED-föreningen tar sig rätten att tala och därigenom genomdriver tillgång till åtminstone vissa privilegier de tidigare nekats. I och med den kostnadsfria vaccineringen tycks de åtminstone i visst avseende räknas till den grupp av ’finare’ studenter som blivande läkare och sjuksköterskor tillhör. De som däremot på grund av sin klasstillhörighet eller kön utesluter sig själva eller utesluts från studentföreningen, går miste om möjligheten att erövra olika former av symboliskt kapital. Detta är mest framträdande i SAM- och MEDföreningen, som ger kunskap om och insyn i utbildningen, det vill säga ett kulturellt-/utbildningskapital, som de övriga studiekamraterna inte har tillgång till. Föreningsmedlemmen kan även erövra ett organisatoriskt kapital och tränas att argumentera och föra både studenternas och sin egen talan. I alla tre föreningar är det sociala kapitalet viktigt, och det kan fungera som en dörröppnare till framtida arbetsplatser. Genom SAM- och MED-föreningen kan medlemmarna få tillträde till och inflytande i programråd och arbetslag, och deras möjligheter att väljas in i studentföreningssektionen och studentkåren ökar. Studentkåren skickar i sin tur representanter till universitetets styrelse, där studenterna bland annat kan påverka valet av rektor. De kan också utses till representanter i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), varigenom porten till maktens korridorer kan öppnas på glänt. SFS träffar exempelvis ibland universitetskanslern för överläggningar. Jag vill därför påstå att möjligheten att delta i studentföreningen och det där pågående identitetsarbetet ökar möjligheten att göra en föreningskarriär med de fördelar denna skulle kunna innebära. Tidigare forskning har också visat att studenter genom studentorganisationer kan göra denna typ av karriär (se till exempel Skoglund, 1991). Denna avhandling bidrar till en större förståelse av vilken betydelse kön och klass har för sådana karriärmöjligheter. Men hur förhåller sig dessa karriärmöjligheter i förhållande till hela högskolefältet? Som tidigare framhållits studerar föreningsmedlemmarna inte vid utbildningar som kan karaktäriseras som elitutbildningar vid ett elituniversitet. Till detta kommer Broadys, Börjessons och Palmes (2002, s 47) iakttagelser om att det dessutom verkar ske en förskjutning inom den högre utbildningen mot ett ”transnationellt utbildningsfält” och att betydelsen av forskningsmeriter ökar. Om detta stämmer kommer förmodligen elitstudenterna inom en snar framtid att finnas vid internationellt välrenommerade institutioners forskarutbildningar eller vid utländska universitet. De tre föreningarnas medlemmar kan inte heller i ett sådant perspektiv sägas vara några elitstudenter. NATEK-medlemmarna har visserligen möjligheter att påbörja forskarutbildning men detta skulle kräva ett intresse och engagemang för studierna som verkar oförenligt med den ideala identiteten. MED-medlemmarna försöker re-presentera sig 158
V I I I - S A M M A N F A T T A N D E A N A L Y S som goda studenter, men med tanke på utbildningens praktiska karaktär och det jag uppfattar som ett intresse bland studenterna att snabbt komma ut på arbetsmarknaden, verkar forskarutbildning inte vara eftersträvansvärt. Däremot görs vissa försök att genom till exempel studentutbyte skapa internationella kontakter. SAM-medlemmarna kanske är de som tydligast uttrycker medvetenhet om vikten av internationella kontakter. De skulle gärna vilja tillbringa åtminstone en termin vid ett utländskt universitet, och de ser utlandsstudier som nästan nödvändiga för att göra karriär. Att endast ett fåtal studenter avlade examen vid utbildningen skulle enligt en informant bero på att många studenter blev doktorander innan de avslutat studierna inom programmet. Av de tre föreningarnas medlemmar verkar det således vara SAM-studenterna som har största möjligheterna att använda sig av framtida särskiljande strategier. Återigen måste det dock påpekas att detta sker inom ett sammanhang som i sin helhet inte kan sägas vara forskningsmässigt internationellt välkänt eller utsatt för särskilt högt tryck av till exempel besökande utbytesstudenter. I vilket förhållande står då de tre föreningarnas medlemmar till vad som anses vara arbetsmarknadens eliter? Enligt en rapport från Justitiedepartementet (2005) återfinns dagens svenska eliter inom näringslivstoppen, politiken, förvaltningen, folkrörelsen, media och akademin. Akademin har redan berörts, åtminstone när det gäller tillträdet till forskarutbildning som kan anses som en väg in i akademin. Av de övriga eliterna tycks NATEK-, SAM- eller MEDmedlemmarna varken ha tillträde vare sig till näringslivstoppen eller mediarummet. NATEK-medlemmarna uttrycker heller inga elitistiska ambitioner, och de anstränger sig inte för att erövra symboliskt kapital som skulle kunna öppna vägen till samhällets toppositioner. Däremot kan möjligtvis politiken, förvaltningen och folkrörelserna utgöra områden där framför allt SAM-medlemmarna, men till viss del även MED-medlemmarna, skulle kunna inta framträdande positioner. SAM-medlemmarna kan dels utnyttja sitt intresse för politik och samhällsfrågor, dels sitt organisatoriska kapital och kunskaper om organisation och regelverk för att vinna tillträde till politiken eller förvaltningen. För dem kan till exempel ett engagemang i studentkåren ligga nära till hands, vilket i sin tur kan leda vidare till höga positioner inom politik och förvaltning. SAM-medlemmarna kan också ha nytta av det sociala kapital som de fått genom föreningsarbetet. Deras uttryckta intresse av att verka för det goda är också förenligt med ett engagemang i olika typer av folkrörelser. MED-medlemmarnas organisatoriska kapital och deras ideala identitet med tillhörande omsorg om den lilla människan kan vara värdefulla inom förvaltning som har med vård och omsorg att göra. Deras engagemang för MEDstudenterna kan tänkas leda vidare in i fackrörelsen. I vilken mån de verkligt lyckas erövra elitpositioner framstår enligt Justitiedepartementets (2005) rapport som beroende på samhällets maktstruktur och i vilken mån och på vilket 159
Page 1 and 2:
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4:
Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6:
Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8:
IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10:
IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16:
I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
på så sätt tycker jag. Det flest
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108: V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 129 and 130: V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 147 and 148: Ulrika - Att du använder svåra or
Page 155 and 156: V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157: V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 161 and 162: V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 163 and 164: I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166: Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168: S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170: S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172: S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174: S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176: S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178: R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180: R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182: R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184: R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186: R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188: R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190: R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192: Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194: Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196: hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198: SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200: AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202: B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?