IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

V I I - M E D - S T U D E N T E R N A S F Ö R E N I N G
mer att man måste kunna sånt här och man är mer intresserad och såna grejer”
233 . Det är alltså mer eller mindre underförstått att en MED-student inte
intresserar sig för föreningsarbete. Just därför borde de som trots allt gör det ha
större möjligheter att höja sitt värde på den framtida arbetsmarknaden.
Medlemmarnas engagemang i föreningen kan alltså förstås i ljuset av att de
befinner sig i de dominerades position inom högskolefältet i stort. Till detta
bidrar både att utbildningen har en praktisk inriktning och att den leder till en
kvinnodominerad sfär inom arbetslivet. En av medlemmarna uttrycker mycket
tydligt en medvetenhet om MED-studentens plats i den rangordning som
kommer att råda i det framtida yrkeslivet. Denna rangordning kan i likhet med
Lindgrens (1992) studie av relationen mellan ’doktorer, systrar och flickor’,
beskrivas som präglad av klass och kön. Svårigheterna att rekrytera studenter
tyder också på att utbildningen inte har särskilt hög status, men medlemmarna
använder sig av en nytolkning av den meritokratiska diskursen om studenten
som framtidens hopp för att höja utbildningens värde. I den omtolkningen
gäller det att uppvärdera kvalifikationer som knyts till det symboliskt kvinnliga
könet: sådana kvalifikationer ska också ha ett meritvärde, och med de kvalifikationerna
som grund försöker MED-medlemmarna konstruera sig som framtida
omsorgsspecialister. Genom att hävda sig som specialister försöker de också
uppvärdera sin ställning i klassmässig mening. Föreningsengagemanget kan
också leda till en facklig eller administrativ karriär.
Av de gamla symboler som förknippas med studenten som framtidens hopp
finns alltså bara viljan att argumentera och tala för sig kvar. Medlemmarna
hävdar istället värdet av nya symboler, vilka de förknippar med sig själva som
studenter. Teoretisk kunskap, rationell förmåga, engagemanget för ett högre
mål och officiella tillställningar har alltså ingen större betydelse för MED-studenterna.
Istället framhåller de sin praktiska kunskap, empati och inlevelseförmåga,
vikten av att kunna visa och utföra omsorg på ett ordentligt sätt samt
vikten av att tillgodose den lilla människans behov. Kort sagt försöker de hävda
kvinnliga symboler med hjälp av manliga föreningsstrategier.
_________________________________________________
233 Intervju 5, kvinna.
153