IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
146
Stina – Jag tror att alltså killar kräver nog mer att det skall hända saker och
ting. Det är inte okej att någon sitter och lallar om en sak hit och dit fram
och tillbaka hur länge som helst. Utan nu gör vi slag i saken så det blir något.
Ja, det är viktigt att det ger resultat för killarna tror jag.
Ulrika - Varför tror du att det är så då?
Stina – Ja, jag tror att tjejer är oftast väldigt försiktiga och vill läsa in
omgivningen på ’O vad kommer han och hon att säga om det här? Kan vi
göra det här? Är det okej?’ Tyvärr. 228
Även i Stinas beskrivning framstår män som handlingskraftiga, resultatinriktade
och drivande: män ogillar velande och overksamhet. Därför reagerar enligt
Stina män mot kvinnornas försiktighet och oförmåga att inta en självständig
ställning. Kvinnors förhållningssätt framstår också som något negativt; det är
något som tyvärr förekommer. Enligt hennes resonemang tillför således män
positiv framåtanda och handlingskraft i föreningen. I både Stefans och Stinas
tal re-presenteras kvinnor som avvikande andra i förhållande till normen om
hur den goda MED-medlemmen bör vara. Kvinnor har således oddsen emot sig
när det gäller att konstruera sig själva som drivande, vältaliga och självständiga.
Föreställningar om att kvinnor har dåligt självförtroende, bristande framåtanda
och självständighet gör det också svårare för dem att hävda sig själva som personer
med rätten att tala. Män förknippas däremot med en hög språklig kompetens
och myndighet och därigenom en rätt att utöva inflytande. Så här resonerar
en av de manliga medlemmarna om språkets betydelse i två olika sammanhang,
det vill säga chefsgruppen och MED-föreningen:
Niklas – Om man nu drar paralleller återigen till den gången jag var
butikschef. Jag var ju butikschef i en butikskedja. Och då hade vi butikschefer
möte. Då var det kanske två tjejer som var butikschefer och sedan var det fyra
killar med mig inräknad. Då blir det alltså majoriteten killar. Då kan jag
faktiskt erkänna att då hade vi en grabbig miljö och vi höll ett språk som var
klart mycket högre artikulärt än vad jag håller nu kanske. Jag märker att jag
faller tillbaka till det ibland när jag pratar. Att jag pratar väldigt högt så där.
Ulrika - Hur menar du då högt?
Niklas - Alltså avancerat språk.
_________________________________________________
228 Intervju 3, kvinna.