IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
Den styrelsemedlem som tar sig rätten att tala inför sin studentgrupp kan således
löpa risken att uppfattas som en ’syster duktig’, som tycker sig vara förmer
än sina studiekamrater, fast hon egentligen inte gör något märkvärdigt. Det
ointresse för föreningen, som många av de övriga studenterna verkar visa, kan
tolkas som deras försök att osynliggöra och marginalisera styrelsemedlemmarna.
Kanske framstår styrelsemedlemmarna som provocerande uppstickare i förhållande
till en framtida yrkesidentitet i den lilla människans tjänst. Medlemmarna
försöker dock i sin tur rättfärdiga sig själva och föreningsarbetet genom
att framställa de kritiska studenterna som lata, overksamma och oförmögna att
se sina möjligheter att påverka. 219 En man framställer de övriga studenterna som
de andra genom att förhålla sig till dem så här:
140
Dessutom tycker jag inte om att vara en sån person som sitter på fikarasten och
klagar över att ’oh, det är så dåligt’. ’Den och den föreläsaren var jättedålig. Ma-
ten här är jättedålig, lokalerna är dåliga och det och det och det.’ Och sedan inte
göra något för det. Utan det är att nu har jag rätt att klaga. För jag gör något åt
det. 220
När de övriga studenterna framställs som gnälliga, sura och oföretagsamma, representerar
sig mannen i egenskap av MED-medlem som deras motsats, det vill
säga som konstruktiv, engagerad och drivande. Ifall medlemmarna också uppfattas
så av lärare och utbildningsansvariga är det troligtvis lättare att i enlighet
med den meritokratiska diskursens logik göra anspråk på vissa privilegier. Styrelsemedlemmar
med viktiga uppdrag beviljades exempelvis förtur till geografiskt
närliggande praktikplatser. När detta blev känt av de övriga studenterna,
blev många av dem arga och framförde stark kritik mot denna särbehandling.
Det uppfattades helt enkelt som orättvist att ett frivilligt engagemang skulle
belönas med en sådan eftertraktad förmån. Styrelsen tvingades därför utlysa ett
stormöte för att ta beslut i frågan. Till detta möte kom dock inga av de kritiska
studenterna. Styrelsen kunde alltså ta ett stadgeenligt beslut om förtur och föra
det vidare till utbildningsansvariga, som skrev till detta i policyn för praktikplatstilldelning.
Händelsen kan tolkas som att medlemmarna genom att utnyttja
föreningen och sitt organisatoriska kapital lyckades skapa ett tolkningsföreträde
gentemot de övriga studenterna. Det är också värt att notera att utbildningsansvariga
samtidigt bekräftade den ideala identiteten sådan den uttrycktes
av styrelsemedlemmarna.
Medlemmarnas försök att slå vakt om föreningens traditioner och ritualer kan
också ses som sätt att legitimera föreningens existens och därmed också värdet
av det symboliska kapital som de förvärvar i föreningsarbetet. En lista har upp-
_________________________________________________
219 Intervju 10, kvinna.
220 Intervju 7, man.