IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
arbetsmarknaden. Detta kan en student försöka göra genom att söka sig till en
prestigeutbildning. Men det finns också studier som visar att det är genom att
delta i olika ’extra curricula’, det vill säga verksamheter som studentlivet erbjuder,
som en student kan erövra särskiljande kunskaper, färdigheter och identiteter
(se till exempel Bourdieu & Passeron, 1979; Lefkowitz Horowitz; 1987;
Rönnholm, 1999).
För att återknyta till de inledande funderingarna om studentlivet så väckte dessa
alltså nya frågor. Om deltagande i studentlivet i en bemärkelse ses som en naturlig
del av studietiden, vad betyder då detta om, vilket mycket tyder på, vissa
studenter (fortfarande) exkluderas från detta liv beroende på sitt kön eller sin
klasstillhörighet? Fungerar studentlivet som ett sätt att särskilja sig även i massuniversitetet,
och i så fall, hur uttrycks detta? Vilka har i så fall tillträde till denna
möjlighet att särskilja sig, och hur präglas särskiljandets logik av klass- och
könstillhörighet? För en pedagog är dessa frågor intressanta eftersom de dels
handlar om hur människor fostras och socialiseras vid sidan om den formella
utbildningen, dels vad detta får för betydelse för olika individers sätt att tänka
om sig själva och sitt liv.
Utifrån dessa tankar och frågor växte avhandlingens syfte fram som att försöka
förstå om, och i så fall hur, studenter skapar särskiljande identiteter i studentföreningen.
Innan jag mer specifikt beskriver de frågor jag ställt om detta identitetsskapande
måste jag först säga några ord om det teoretiska perspektiv och de
begrepp som ligger till grund för denna avhandling.
14