IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I - B A K G R U N D O C H Ö V E R G R I P A N D E S Y F T E
sidan av den reguljära utbildningen. Detta gör att jag betraktar den högre utbildningens
sammanhang, dit jag även räknar studentlivet, som på olika sätt
präglad av de sociala kategorierna klass och kön.
Fortlöpande görs dock försök att på olika sätt komma tillrätta med dessa ojämlika
maktförhållanden, eftersom tillgången och rätten till högre utbildning
fortfarande ses som en viktig förutsättning för ett fullvärdigt medborgarskap
och en förmåga att föra sin talan. Högre utbildning ses fortfarande också som
ett sätt att få tillträde till framstående positioner i någon av de sociala hierarkier
som upprättats på grundval av examensbevisen (jämför Florin & Johansson,
1993). Under det sena 1900-talet kan utbildning till och med sägas ha blivit än
mer viktigt, vilket uttrycks i beskrivningar av samtiden som ett ’kunskaps- och
IT-samhälle’. Dels antas utbildning förbättra nationens chanser till överlevnad i
en starkare global konkurrens. Dels antas utbildning förbättra individens chanser
i en allt starkare konkurrens på (den idealiskt sett globala eller åtminstone
europeiska) arbetsmarknaden. För många yrkesgrupper har också kraven på
formell utbildning höjts, samtidigt som vissa yrken i praktiken har en krympande
arbetsmarknad som gör att utbildning kan vara det enda alternativet till
arbetslöshet. Dessa förändringar avspeglas i till exempel begrepp som ’livslångt
lärande’ och olika former av distansundervisning. Genom att allt fler människor
ser en möjlighet, eller ett tvång, att delta i högre utbildning, samtidigt som
utbildning har fått en än viktigare roll i samhällsdebatten, deltar alltså fler människor
i högre studier. Aldrig tidigare har så många personer sökt sig till högre
utbildning 2 , och vi har idag allmänt börjat tala om ett massuniversitet.
Då den högre utbildningen inte längre är förbehållen ett fåtal har karaktären av
elitutbildning onekligen tonats ner. 3 Detta har i sin tur lett till att värdet av
examina från universitet och högskola idag generellt sett inte riktigt är vad de
var i början av förra seklet. Idag går till exempel många akademiker arbetslösa. 4
Samtidigt präglas samhället av nyliberala strömningar och en marknadsekonomisk
logik som allt mer betonar individen och hennes valfrihet. Därmed har
individen i allt högre grad kommit att betraktas som ansvarig för sitt eget livsprojekt.
Det borde i sin tur betyda att det idag är upp till den enskilda studenten
att försöka skaffa sig det där lilla extra som särskiljer henne eller honom på
_________________________________________________
2 Ungefär 9 300 studenter befann sig vid andra världskrigets slut i akademisk utbildning i
traditionell mening, jämfört med dryga 300 000 studenter 1999 (Riksdagens revisorer,
2000). Höstterminen 2004 fanns 360 000 (motsvarande ca fyra procent av befolkningen)
studenter registrerade inom universitet och högskola (Högskoleverket, 2005, s 8).
3 Debattskriften om grundutbildningen i högskolan, Börjar grundbulten rosta? (Westling,
1999), kan till exempel begripas i detta sammanhang.
4 Detta har nyligt blivit ett så pass allvarligt problem att till exempel Anna Ekström
(2005), ordförande i SACO, av regeringen har krävt aktiva insatser mot akademikers
arbetslöshet. Arbetslösheten bland akademiker har även behandlats i dagspressen (se till
exempel Dagens Nyheter, 2005).
13