IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
genomsnittsbetyg än pojkar i grundskolan 188 och idag talas det allt mer om
krisen med pojkars misslyckande i skolan. 189 Det verkar som att det numer är
flickorna som i ännu högre grad framstår som de goda eleverna. Detta underlättar
förmodligen för de kvinnliga SAM-medlemmarna att identifiera sig som
den goda SAM-studenten och att konstruera sig själva som framtida makthavare.
Den självdisciplin som förväntas av flickor i skolan passar också bra ihop
med den meritokratiska diskursens ideal om självkontroll och karaktär.
Hur väl en individ lyckas i utbildningssystemet handlar ju även om klass. I
Forsbergs (2002) forskningsgenomgång finns flera exempel på studier som
uppmärksammat hur särskilt flickor från medelklassfamiljer med kulturellt
kapital engagerar sig mycket i skolarbetet som ett sätt att förbereda sig för en
yrkeskarriär i framtiden. 190 Den svenska studien Skola-Fritid-Framtid visade
också skillnader i förhållningssätt till skola och framtid mellan olika sociala
miljöer. I arbetarfamiljer i ’Bruksmiljön’ förväntades barnen sköta sig i skolan
men i övrigt fanns inga större krav på skolmässiga prestationer. Framtidsdrömmar
hos dessa ungdomar kunde uttryckas som att bli lastbilschaufför eller
kallskänka. I övre medelklassfamiljer i ’Villamiljön’, med tillgång till storstadens
kultur- och utbildningsutbud, var kraven på skolprestationer höga och även
fritiden fylldes med nyttiga aktiviteter. För villamiljöns ungdomar var det mer
eller mindre en självklarhet att de skulle studera vidare och lyckas i sina framtida
karriärer (Jönsson, Trondman, Arnman & Palme, 1993). I betygsstatistiken
över de elever som gick ut grundskolan våren 2003, tycks framför allt klass,
särskilt utbildningsnivå, men även den geografiska placeringen visa liknande
betydelse som i Jönssons et al. (1994) studie. Elever i Danderyd hade landets
högsta genomsnittliga meritvärde på 244 poäng, medan eleverna i Storfors 191
_________________________________________________
188 I studien Skola-Fritid-Framtid (Jönsson et al., 1993) uppmärksammades att det bara
var gruppen ’övre medelklassens pojkar’ som hade högre genomsnittsbetyg än flickor. Av
eleverna som gick ut grundskolan våren 2003 hade dock flickorna enligt SCB (2005b, s
173) fler VG (väl godkänd) och MVG (mycket väl godkänd) än pojkarna. Det är alltså fler
pojkar än flickor med betyget G (godkänd) i något ämne, eller som inte fått något betyg
satt i något av ämnena. Flickorna hade också ett genomsnittligt meritvärde (summan av
betygsvärdena för de 16 bästa betygen i slutbetyget) på 216 medan pojkarna hade 195.
Möjligt maxvärde är 320 poäng (SCB, 2005b, s 174).
189 En del vill hellre beskriva det som skolans misslyckande med pojkar. Till exempel Gens
diskuterar i en intervju problemet med att pojkar som kollektiv förväntas utöva makt och
kontroll i skolan samtidigt som de tillåts att ’inte sitta stilla och lära sig’. Gens framhåller
att i ett förändrat samhälle är det dessa pojkar som riskerar att misslyckas senare i livet:
”Framtiden tillhör kvinnorna, arbetarmännen är de stora förlorarna.” (Lindkvist, 2005, s
1)
190 I Rönnholms (1999) avhandling framgick att det var akademikerdöttrar som utgjorde
den största delen av de första kvinnliga studenterna.
191 Storfors (u.å.) beskriver sig på sin hemsida som en kommun med ca 4 500 invånare
som vill lyfta fram sitt natur- och fritidsliv eftersom storstadens utbud av affärer och kultur
inte finns där. Enligt kommunstatistik från SCB (2003) hade 17 procent av
124