IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

V I - S A M - S T U D E N T E R N A S F Ö R E N I N G
förknippas med det offentliga och den inkomstinbringande parten, medan
kvinnor definieras i hemmasfären som den beroende (se även Frykman &
Löfgren, 1979). Den borgerlige mannen på väg att tjäna brödfödan framställs
ofta iförd liknande kläder som SAM-medlemmarnas ideala makthavare bär:
skjorta, slips och kostym. Den självkontroll eller karaktär studenten tidigare
förväntades lära sig, var alltså ett led i en konstruktion av både borgerlighet och
maskulinitet (se även Ekenstam, 2003).
I dåtidens konstruktion av den disciplinerade studenten ingick ett måttligt och
kontrollerat förhållningssätt till alkohol. Alkoholen var en självklar del av studentlivet,
ett attribut till det sociala umgänget, men den skulle enligt Nilsson
(2001, s 30) intas med måtta: ”Helst skulle han bli lite livlig och spirituell varvid
han gärna rimmade och skämtade på ett kvickt sätt.” Detta förhållningssätt till
alkohol har förmodligen underlättat för kvinnor, som tidigare uteslöts från
många studentsammanhang eftersom de inte ansågs ha legitima behov av att
dricka alkohol, och inte borde förknippas med alkohol över huvud taget (se
Knobblock, 1995). 186 Med andra ord skulle man kunna säga, att studenternas
alkoholpraktiker åtminstone delvis, och i vissa sammanhang, blev så städade att
de även kunde inkludera kvinnor. I SAM-föreningen verkar mer förfinat festande
vara rådande när både kvinnor och män deltar. Det är också betecknande
att det är under en herrmiddag som de manliga SAM-studenterna tappar kontrollen
över drickande och uppträdande. Men det är även viktigt att påpeka att
SAM-medlemmarna betraktar detta som normöverträdelse och att gränserna
för det accepterade måttfulla och kontrollerade beteendet återupprättades.
För att definieras och definiera sig som en god student krävs visst mått av framgång
i individens tidigare utbildningskarriär. I Forsbergs (2002; se även Lenz
Taguchi, 2004) genomgång av forskning om flickor och pojkar i skolan framgår
att pojkar i större utsträckning än flickor tillåts bryta mot regler och att de
uppmuntras tala och föra längre resonemang i klassrummets offentliga samtal.
Flickor förväntas utmärka sig i skolan genom god disciplin och arbetsförmåga.
Samtidigt finns det tecken på att den jämställdhetsdebatt som utmynnat i olika
jämställdhetsprojekt i skolan förändrat framför allt flickornas syn på sig själva.
Flickor hörs och syns i högre utsträckning i klassrummet, och därmed bidrar de
till att ifrågasätta vissa könsdikotomier. 187 Flickor har dessutom ofta högre
_________________________________________________
186 Nilsson (2001) framhåller att punschdrickandet och rökandet av cigarr var manliga
attribut och Florin och Johansson (1993) beskriver hur även läroverkspojkar använde
punschen för att träna sig att bli riktiga män.
187 Se till exempel Holmgren och Widdings (2000) uppföljning av ett jämställdhetsprojekt
där framför allt flickorna framträdde med självförtroende och visade en förmåga och vilja
att diskutera jämställdhetsfrågor. En del pojkar var positiva till jämställdhetsfrågor medan
andra förhöll sig ointresserade.
123