IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
Den framtida makthavaren som köns- och klasskonstruktion
I presentationen av SAM-medlemmarnas ideala identitet har hitintills beskrivits
hur denna identitet förhåller sig till framtiden, studierna och engagemanget
i föreningen. Den ideala identiteten har också behandlats som ideologiskt
dilemma för de studenter som på grund av sitt kön eller arbetarklassbakgrund
inte riktigt kan identifiera sig med denna identitet. I detta avsnitt använder jag
tidigare forskning för att beskriva hur kön och klass samspelar i medlemmarnas
konstruktion av den framtida makthavaren.
I sitt sätt att förhålla sig till framtiden och studierna re-presenterar SAM-medlemmarna
sig själva på ett sätt, som har stora likheter med den student, som
tidigare i historien konstruerades inom den meritokratiska diskursen. Den
studenten sågs som samhällets hopp, och både studierna och studentlivet var en
förberedelse för framtiden. Studenterna deltog i debattklubbar där de tränades i
att tala offentligt, och de ackumulerade ett socialt kapital genom att delta i
fester. Skrådiskursens sorglöse student fick träda tillbaka för en student med en
hög grad av självdisciplin. Studierna förberedde för en position inom den bildade
medelklassen, som i allt högre grad började göra anspråk på samhälleligt
inflytande och makt. Adelsväldets privilegier skulle brytas, och i striden om
kulturell, ekonomisk och politisk hegemoni var utbildning, ansvarsfullhet och
förmåga till självdisciplin viktiga element för att på ett positivt sätt särskilja
studenten och den framtida makthavaren från adelns lättingar (Tjeder, 2002,
2004). När SAM-medlemmarna framhåller sitt samhällsengagemang och den
intellektuella träning, som utbildningen ger, aktiverar de liksom sina föregångare
element ur den meritokratiska diskursen.
Genom att framhålla sin förmåga till självkontroll och disciplin kunde också
borgerskapet hävda sig gentemot de lägre klasserna och den våldsamhet 185 , alkoholproblematik
och det spelmissbruk som tillskrevs dessa. Den disciplinerade
hållning gentemot alkohol och studentsittningarnas eleganta finess, som kommer
till uttryck i SAM-medlemmarnas berättelser, har många drag gemensamt
med den borgerliga maskulinitet som Tjeder (2003, s 62) beskriver: ”To educate
men to learn to develop character was to educate them into a position of
domination of other men as well as women.” Enligt Tjeder innebar även detta
att borgerskapet konstruerar förhållandet mellan könen på ett sätt så att mannen
_________________________________________________
185 Det finns enligt Nilsson (2001) till och med ett exempel på att studenter, som annars
kunde driva med den lokala ordningsvakten, tog polisens parti och handgripligen var
behjälpliga under en arbetardemonstration. Nilsson tolkar händelsen som ett sätt för
studenterna att särskilja sig från det som uppfattades som arbetarnas våldsamhet.
Händelsen är intressant att jämföra med den herrmiddag SAM-föreningen anordnade och
som slutade i att två män blev avstängda från föreningsarrangemang på grund av sin
våldsamhet och aggression.
122