IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

V I - S A M - S T U D E N T E R N A S F Ö R E N I N G
var bordsplaceringen och sittningarna var väldigt... ska man säga traditionella
sittningar och så.
Ulrika - Hur har du gjort för att hantera dom här situationerna? Jag tänker nu
dom här sittningarna som du beskriver. Hur klarade du av dom då?
Linda - Kolla på andra. Fniss. Jag hade en bok, ‘Rätt sätt’. Jag tror jag kollade
i den. Jag vet inte. Nej, men det är väl att man kollar på andra. Tror jag. Och
med klädsel och så där det frågar man ju ändå liksom, ’vad ska du ha på dig’.
Det där har jag fortfarande inte riktig koll på vad som gäller. När det är kavaj
och, det där måste jag fortfarande fråga om. Nej, men det är väl att man
kollar på andra det tror jag. Nu finns det ju folk att fråga. Om man får nån
inbjudan, ska man, förväntas man tacka för den här eller ska man inte göra
det? Då brukar man ju fråga nån annan som vet. 184
Lindas byte av social position kräver att hon tillägnar sig den form av kulturellt
kapital som symboliseras av de normer och regler som gäller för det sociala
umgänget. Det nya sammanhanget gör henne osäker men samtidigt bejakar
hon förändringen och sin nya position. Linda verkar till exempel se sin nya
tillvaro som ganska oproblematisk. I en mening verkar hon också försöka anpassa
sig mer än Mikael, som snarare vill betona sin bakgrund, även om hon
säger att hon aldrig fullt ut kommer att ha koll på vad som gäller. Lindas sätt att
hantera detta är att fråga kompisar som vet och för vilka det sociala sammanhanget
är naturligt. Men genom att be om hjälp blir det tydligt att hon inte
tillhör dem som vet och kan det rätta sättet, och att hon inte fullt ut motsvarar
de normer som är förenade med den ideala identiteten. När hon ser sig tvungen
att fråga andra om rätta sättet bekräftar hon sitt positionsbyte, samtidigt som
detta avslöjar hennes gamla position.
I Mikaels och Lindas historier verkar det ideologiska dilemmat bestå i en brist
på ett socialt och (fin-)kulturellt kapital, och därmed svårigheter att konstruera
sig som den framtida makthavaren med stort nätverk och förmåga att föra sig
självsäkert. Förmodligen är det de tidigare erfarenheterna av föreningsverksamhet
och ett organisatoriskt kapital som gör att både Mikael och Linda ändå kan
göra sig gällande i föreningen. Därigenom kan de också konstruera sig som
goda SAM-medlemmar även om de inte verkar kunna identifiera sig helt enligt
den ideala identiteten. För Mikael tycks glappet mellan hans klassbakgrund och
denna ideala identitet innebära en känsla av främlingskap och ångest.
_________________________________________________
184 Intervju 5, kvinna.
121