IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
V I - S A M - S T U D E N T E R N A S F Ö R E N I N G<br />
olämpningar verkar syfta till att förringa eller förlöjliga andra och därmed frånta<br />
dessa personer legitimitet. Männen vill också gärna framhäva sig själva, och<br />
enligt Linda använder de sig av olika makttekniker som att avbryta eller överrösta<br />
andra. Därigenom tar de sig rätten att ta plats framför andra. Linda uttrycker<br />
också förvåning över att dessa män på så sätt lyckas kontrollera kommunikationen<br />
i kårfullmäktige och tysta många medlemmar, som hon uppfattar<br />
som starka, kunniga och med bestämda åsikter. Enligt denna beskrivning krävs<br />
alltså ganska mycket för att våga och kunna ta plats i kårfullmäktige, och Linda<br />
menar att många kvinnor tycker det är jobbigt och svårt att framhäva sig på det<br />
sätt som krävs enligt den grabbiga normen. Lindas berättelse fortsätter genom<br />
att hon beskriver hur hon själv, som kvinna hanterat denna norm:<br />
Ulrika - Det här med att klara av den här grabbiga stämningen då. Hur<br />
hanterar du den?<br />
Linda - Det har jag inga problem med. Jag har alltid umgåtts mycket lättare<br />
med killar än med tjejer på det sättet. Jag vet inte jag har ju tre bröder om det<br />
har berott på det att jag alltid har bråkat med dom. Men jag kanske har en<br />
ganska... i så fall grabbigt sätt att... va ordförande på. Jag har inga problem<br />
med att peka med hela handen. Jag är ganska så pushig på det sättet. (…) Jag<br />
vet inte om det kanske är det att jag har anpassat mig efter omvärlden. Jag vet<br />
inte men... Jag har nog alltid varit så att jag har... alltid velat bestämma och<br />
det...många tycker att det är typiskt manligt drag säkert. Men… nej, jag hade<br />
inga problem med dom där killarna som var så där grabbiga. Men däremot så,<br />
jag var inte med i diskussionerna i kårfullmäktige. För jag tyck… jag hade, jag<br />
har det ganska svårt för att prata inför folk så där men inte... Inte, jag har inga<br />
problem att trycka ner dom i korridorerna om det skulle behövas liksom. Så<br />
som dom gör. Alltså på samma nivå som dom är. Kanske dålig på att hävda<br />
mig… i en öppen debatt. Jag hade det då i alla fall.<br />
Ulrika - Du hade det då, är det nåt du känner att du har lärt dig nu?<br />
Linda - Ja, jag har... jag hade en våldsam skräck för att prata inför folk...<br />
förut. Eller jag är fortfarande jättenervös men… Ja… det var nåt som jag<br />
lärde mig när jag var med i SAM-föreningens styrelse. I och för sig också i<br />
elevkåren. För det där fick jag under högstadiet men... sen på elevkåren på<br />
gymnasiet då blev det lite bättre. Så blev det ännu bättre i SAM-föreningen<br />
för då var jag ju tvungen. Att prata inför folk. Jag var ju tvungen att gå upp<br />
och ställa mig framför klasserna och berätta saker. Så där fick man väl vanan<br />
att göra det även om jag tyckte det var fruktansvärt jobbigt. 182<br />
_________________________________________________<br />
182 Intervju 5, kvinna.<br />
117