IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N det kvinnliga symboliska könet. Kvinnan ifråga uppträder således inte som en god kvinna och därmed finns inga förmildrande omständigheter. Den man som agerar på liknande sätt bryter i mindre grad mot de normer som i samma könsdiskurs knyts till det manliga könet. Linda är dock en kvinna som visat upp engagemang och uppoffrat sig i SAMföreningen, och hon verkar identifiera sig ganska väl med den ideala identiteten. Ändå har hon fortfarande svårigheter att agera med en självklar rättighet att synas och höras. I nedanstående exempel beskriver Linda sina erfarenheter av att engagera sig i studentkåren och vilka strategier hon använt sig av för att hantera det hon beskriver som en miljö dominerad av några få män: 116 Linda - När jag började där då var det... mycket killar och många killar var väldigt starka killar som, det var väl en fyra-fem som hördes hela tiden. Och det var ett tufft klimat var det. Ulrika - På vilket sätt då? Linda - Mycket personliga förolämpningar. Det var väldigt otrevlig stämning överhuvudtaget. Personangrepp, rena förolämpningar... öh... väldigt hög ljudnivå. Man avbryter varandra och såna där saker. Och det... då var det en fyra-fem killar som bara hördes. Så det är väl egentligen där som jag, nästan bara där jag har märkt att... oj... det är bara killar som hörs. Ulrika - Varför tror du att det har blivit en sån grabbmiljö här då på kåren, i kårfullmäktige? Linda - Där är det ju vinna eller försvinna på nåt sätt. Otrolig konkurrens. Dels då via kårvalet att man måste profilera sig själv. Man går ut med affischer, man gör valkampanj. Jag vet att många tjejer i mitt parti kanske tyckte att det var ganska jobbigt att framhäva sig själv på det sättet. Och i fullmäktige är det också så att där sitter det starka individer som... alla egentligen vet vad dom tycker men det är inte alla som framför det. Det är djäkligt konstigt egentligen. Alla kan så mycket och ändå.. som fullmäktige. Alla kan kanske lika mycket. Och det bara är killarna som hörs. Jag vet inte varför... 181 Linda beskriver kårfullmäktige som präglad av en grabbig stämning, vilket bland annat innebär att ett fåtal män tar sig rätten att definiera situationen. Dessa män får i Lindas berättelse re-presentera styrka, tuffhet och konkurrensvilja, vilket på ett negativt sätt tar sig uttryck i personangrepp. Personliga för- _________________________________________________ 181 Intervju 5, kvinna.
V I - S A M - S T U D E N T E R N A S F Ö R E N I N G olämpningar verkar syfta till att förringa eller förlöjliga andra och därmed frånta dessa personer legitimitet. Männen vill också gärna framhäva sig själva, och enligt Linda använder de sig av olika makttekniker som att avbryta eller överrösta andra. Därigenom tar de sig rätten att ta plats framför andra. Linda uttrycker också förvåning över att dessa män på så sätt lyckas kontrollera kommunikationen i kårfullmäktige och tysta många medlemmar, som hon uppfattar som starka, kunniga och med bestämda åsikter. Enligt denna beskrivning krävs alltså ganska mycket för att våga och kunna ta plats i kårfullmäktige, och Linda menar att många kvinnor tycker det är jobbigt och svårt att framhäva sig på det sätt som krävs enligt den grabbiga normen. Lindas berättelse fortsätter genom att hon beskriver hur hon själv, som kvinna hanterat denna norm: Ulrika - Det här med att klara av den här grabbiga stämningen då. Hur hanterar du den? Linda - Det har jag inga problem med. Jag har alltid umgåtts mycket lättare med killar än med tjejer på det sättet. Jag vet inte jag har ju tre bröder om det har berott på det att jag alltid har bråkat med dom. Men jag kanske har en ganska... i så fall grabbigt sätt att... va ordförande på. Jag har inga problem med att peka med hela handen. Jag är ganska så pushig på det sättet. (…) Jag vet inte om det kanske är det att jag har anpassat mig efter omvärlden. Jag vet inte men... Jag har nog alltid varit så att jag har... alltid velat bestämma och det...många tycker att det är typiskt manligt drag säkert. Men… nej, jag hade inga problem med dom där killarna som var så där grabbiga. Men däremot så, jag var inte med i diskussionerna i kårfullmäktige. För jag tyck… jag hade, jag har det ganska svårt för att prata inför folk så där men inte... Inte, jag har inga problem att trycka ner dom i korridorerna om det skulle behövas liksom. Så som dom gör. Alltså på samma nivå som dom är. Kanske dålig på att hävda mig… i en öppen debatt. Jag hade det då i alla fall. Ulrika - Du hade det då, är det nåt du känner att du har lärt dig nu? Linda - Ja, jag har... jag hade en våldsam skräck för att prata inför folk... förut. Eller jag är fortfarande jättenervös men… Ja… det var nåt som jag lärde mig när jag var med i SAM-föreningens styrelse. I och för sig också i elevkåren. För det där fick jag under högstadiet men... sen på elevkåren på gymnasiet då blev det lite bättre. Så blev det ännu bättre i SAM-föreningen för då var jag ju tvungen. Att prata inför folk. Jag var ju tvungen att gå upp och ställa mig framför klasserna och berätta saker. Så där fick man väl vanan att göra det även om jag tyckte det var fruktansvärt jobbigt. 182 _________________________________________________ 182 Intervju 5, kvinna. 117
Page 1 and 2:
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4:
Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6:
Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8:
IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10:
IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16:
I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72: V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 87 and 88: på så sätt tycker jag. Det flest
Page 99 and 100: V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 115: V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 129 and 130: V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 147 and 148: Ulrika - Att du använder svåra or
Page 155 and 156: V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 163 and 164: I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166: Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?