IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N kan knyta kontakter med samhällets framtida makthavare. Men maktambitioner kan rättfärdigas av att de bygger på oegennytta och en vilja att göra gott. Ett annat sätt att bemöta kritiska röster är att ställa den egna viljan och förmågan att vara drivande i konstrast till de oengagerade kritikerna: 112 Jag tror att det finns två typer av människor: dom som gör nånting och dom som inte gör nånting. Jag tror att kanske en hel del av dom som inte... engagerar sig... och kommer med öppen kritik är dom som inte... inte... vill göra nånting. Dom trivs väldigt bra med att sitta och sura men inte göra nånting åt saken. 171 Citatet ovanför gör gällande att engagemang är att likna vid en inneboende egenskap. En engagerad människa särskiljer sig positivt från den andra typen av människa, den som framställs som en gnällig, sur och passiv individ. Dessa passiva människor blir därför också de som måste styras och ledas av de drivande SAM-medlemmarna. Engagemang och uppoffrande är således viktiga innebörder i den ideala identiteten som framtida makthavare. I vissa berättelser framträder ideologiska dilemman, som har att göra med att det kan vara svårt för en SAM-medlem att till fullo motsvara den ideala identiteten. De svårigheterna har i denna förening ibland att göra med kön och det klassmässiga sociala ursprunget. I de avsnitt som följer kommer jag att ge exempel på detta. Ideologiska dilemman om kön Aktiveringen av den meritokratiska diskursen och bilden av studenten som framtidsmannen i samhällets tjänst ligger således till grund för de innebörder som SAM-medlemmarna knyter till den ideala identiteten. Men tidigare var det en framtidsman som skapades i den meritokratiska diskursen, och då den framtida makthavaren än idag förknippas med manliga symboler kan ideologiska dilemman uppstå för de kvinnliga medlemmarna. Hur ska en kvinna vara för att åtminstone på ett symboliskt plan ikläda sig denna symboliskt manliga identitet? En manlig informant har exempelvis med förvåning lagt märke till hur flera av de kvinnliga studenterna bär samma slags exklusiva herrskjortor som männen. 172 Detta skulle kunna förstås som att en kvinna måste ikläda sig symboliskt manliga attribut för att överensstämma med föreningsmedlemmarnas ideala identitet, som uppenbarligen förknippas med exklusiva herrskjortor, slipsnålar och kostymer. En manlig norm genomsyrar även vissa föreningsaktiviteter. SAM-föreningen ger ekonomiskt stöd till bland annat tävlingar i paintball, go-cart och bowling, vilka i främsta hand är symboliskt manliga aktiviteter. _________________________________________________ 171 Intervju 2, man. 172 Intervju 1, man.
V I - S A M - S T U D E N T E R N A S F Ö R E N I N G En manlig informant berättar också att sådana tillställningar i första hand intresserat män 173 vilket tyder på att kvinnor inte känner sig tilltalade av dem. Styrelsearbetet verkar också bygga på en maskulin norm. Männen uppfattar kvinnor som oseriösa, och menar att kvinnor pratar mycket men gör lite: ”Så kommer det efter tre veckor att visa sig att hon har inte gjort det hon heller, utan det är mycket snack.” 174 Och när kvinnor väl gör något så är det ”smågrejer, det här praktiska” 175 som att skaffa nya pärmar, blommor och affischer till föreningsrummet. En man exemplifierar detta genom att berätta om planeringen av en utbildningsdag, där två kvinnor riktade in sig på ”att vi skulle baka och vi skulle ha godis istället för att se till själva dagen, vad som skulle hända under dagen” 176 . Männen anses däremot engagera sig i de ”lite tyngre bitarna” som att ”driva arbetet framåt” 177 , till vilket räknas marknadsföring och anskaffandet av datorer till studenterna. I kvinnornas berättelser om styrelsearbete och kön, är det dock snarare männen som hörs och syns mycket utan att göra särskilt mycket. I stället tar de ”credit” 178 från de engagerade kvinnorna. Kvinnorna beskrivs som tillbakadragna, men de jobbar hårt i det tysta utan att lyfta fram sina insatser för att få beröm. Enligt en kvinna engagerar sig männen i föreningen framför allt för sin egen vinning, för att få en merit, medan kvinnor brinner för det de gör. Både kvinnor och män tillskriver således det andra könet en oförmåga eller ovilja att göra rätta saker på det rätta sättet. Därmed försöker både kvinnor och män att misskreditera den andre genom att använda normen om att göra och att på ett uppoffrande och engagerat sätt utföra detta görandet. Skillnaden är dock att männen enligt kvinnorna väljer att inte göra det de borde, medan männen beskriver kvinnorna som oförmögna att intressera sig för de viktiga aktiviteterna. Därmed är det också kvinnorna som utdefinieras som inkapabla att bli goda SAMmedlemmar och att leva upp till de normer som utgör grunden för den ideala identiteten. Det finns också konkreta exempel på att kvinnor riskerar att dömas och bestraffas hårdare om de misslyckas göra sig till goda SAM-medlemmar. I följande text kommer två exempel på normöverträdelser att jämföras. De handlar om en man respektive en kvinna som inte visat sig nog engagerade och självuppoffrande. Det första exemplet handlar om en man som pratar mycket utan att göra särskilt mycket i praktiken. Istället beskrivs han ta åt sig äran av andras arbete: _________________________________________________ 173 Intervju 3, man. 174 Intervju 3, man. 175 Intervju 3, man. 176 Intervju 6, man. 177 Intervju 3, man. 178 Intervju 10, kvinna. 113
Page 1 and 2:
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4:
Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6:
Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8:
IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10:
IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16:
I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72: V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 87 and 88: på så sätt tycker jag. Det flest
Page 99 and 100: V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 111: V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 129 and 130: V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 147 and 148: Ulrika - Att du använder svåra or
Page 155 and 156: V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?