Allierad invasionsplan 1940 – mot Sovjetunionen! - Krigsmyter

smb presenterar
överraskande krigshistoriska fakta
del 12
Allierad invasionsplan 1940
– mot Sovjetunionen!
I
början av 1940 – medan Finland kämpade för sitt liv och
Polen var ockuperat av Nazityskland – förberedde de
västallierade en militär attack mot Sovjetunionen.
Den 23 augusti 1939 undertecknade Tyskland och Sovjetunionen
en nonaggressionspakt. Nio dagar senare släppte
Hitler lös sin krigsmakt mot Polen. Den 3 september 1939 förklarade
Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Allt
detta är bekant. Lika känt är det att Storbritannien och Frankrike
valde att i mer än åtta månader låta sina arméer stå med
gevär för fot vid den tyska västgränsen, trots att huvuddelen
Kartan visar de
fransk-brittiska
anfallsplanerna
mot Sovjetunionen.
Huruvida Norge
eller Sverige skulle
ha accepterat att
Norge användes
som bas för luftanfall
mot Murmansk
är inte gott att veta.
När det gäller flyganfallen
mot Baku
kan de ha planerats
utgå från brittiska
framskjutna baser i
Irak eller Iran.
STORBRITANNIEN
London
Paris
FRANKRIKE
NORGE
Av Christer Bergström
Oslo
Narvik
TYSKLAND
SVERIGE
Stockholm
1
av de tyska arméerna under den första månaden var upptagna
i Polen.
Men under denna period – som avbröts genom den tyska
invasionen i väster den 10 maj 1940 – gjorde de västallierade
faktiskt upp en ganska djärv anfallsplan. Då handlar det inte
om deras ytterst försiktiga strategi gentemot Tyskland, enligt
vilken de skulle bygga upp en tillräckligt stor militär överlägsenhet
i Frankrike innan de slutligen skred till aktion. Nej,
här talar vi om en djärv plan för blixtsnabba anfall, där man
utnyttjar motståndarens svagheter: Det handlar om Storbri­
FINLAND
Helsingfors
Berlin Warszawa
POLEN
Petsamo
Murmansk
Archangelsk
Moskva
SOVJETUNIONEN
SVARTA
HAVET
KAUKASUS
(FRANKRIKE)
Baku

tanniens och Frankrikes
planerade invasion av –
Sovjetunionen!
Västmakternas stora
skepsis mot kommunismen
hade präglat deras attityd
till Sovjetunionen ända sedan
revolutionsåren 1917–
1918, då Lenin tagit ut Ryssland
ur första världskriget.
Därefter följde en period
då både Storbritannien och
Frankrike skickade trupper
och flottor för att försöka
störta den nya sovjetiska regeringen.
Deras negativa attityd
till Sovjetunionen hade
under 1930­talet hindrat en
effektiv front mot Hitler,
och när Stalin genom ett
halsbrytande lappkast 1939
ingick en nonaggressionspakt
med Tyskland, nåddes
ett nytt lågvattenmärke
i västmakternas förtroende
för Sovjetunionen. Därtill
blev det snart uppenbart
att Stalin hjälpte Hitler att
kringgå den brittisk­franska
flottblockaden av Tyskland.
När så Stalin i november
1939 kastade sig över
Finland, väckte det nytt liv
i de tankar på ett anfall mot
Sovjetunionen som legat
och grott i vissa kretsar i Storbritannien och Frankrike sedan
interventionerna i det ryska inbördeskriget 1918–1919. Den
amerikanske skriftställaren William Shirer menar till och med
att ”Stalin ersatte Hitler som huvudfienden”.
Faktum är att fransmännen redan kring årsskiftet 1939/1940
gjorde upp planer på en synnerligen djärv invasion för att ingripa
på den finska sidan i kriget. Den 16 januari 1940 presenterades
planen för konseljpresident Daladier: Petsamo, som
nyligen ockuperats av Röda armén, skulle invaderas från sjösidan
samtidigt som andra truppstyrkor besatte hamnar och
flygfält i norra Norge, varifrån en fullskalig invasion av sovjetiska
Murmansk­området skulle utvecklas.
En regelrätt fransk­brittisk fälttågsplan mot Sovjetunionen
tog under de följande veckorna form. På de allierades högsta
krigsrådsmöte i Paris 5–6 februari 1940 fastslogs att en kår på
30 000–40 000 man skulle landsättas i Narvik, för att därifrån
marschera till den finska fronten och tränga in i Sovjetunionen.
Därmed bestämdes att planen även skulle syfta till att
blockera de svenska leveranserna till Tyskland. Uppenbarligen
utvidgades planen under den följande månaden; den 7 mars
informerades den finske överbefälhavaren Mannerheim om
att en allierad expeditionskår på 57 000 man skulle sättas in
i Finland. Den 12 mars fastställdes invasionsdatumet av Petsamo
till den 20 mars.
2
Det är svårt att veta hur pass effektivt planeringen inför det
gemensamma anfallet mot Sovjetunionen löpte. Samverkan
i Nordnorge visade sig tyvärr lida av alltför många brister.
Här franska spaningspatruller med bestyckade motorcyklar i
Nordnorge.
Nu inträffade krigsslutet mellan Sovjetunionen och Finland
– den 13 mars 1940 – innan den allierade interventionen
hann sättas i verket. Om Finland skulle ha lyckats hålla ut
några veckor till och de allierade hade ingripit, kunde kriget
ha tagit ett helt annat förlopp.
Det var nämligen inte bara i norr som de allierade hade
tänkt slå till mot Sovjetunionen – de planerade också för en
front i söder; det var därifrån det största hotet mot Sovjetunionen
svävade under vårvintern 1940. Så tidigt som den 15
januari 1940 avslöjade en hög tjänsteman i det franska utrikesdepartementet
planerna för USA:s ambassadör i Paris, William
Bullitt, som rapporterade till Washington:
– Den franska regeringen har föreslagit den brittiska regeringen
att deras flottor ska löpa in i Svarta havet och beskjuta
Batumi samt flygbomba Baku… Man kommer att söka förstöra
(destroy) Sovjetunionen – om nödvändigt med vapenmakt.
Den 19 januari fick den franske överbefälhavaren general

Flyganfall mot oljeriggarna och utskeppningshamnarna i Baku kan troligtvis endast ha gett begränsade skador, vilka skulle ha
reparerats snabbt. Resultatet hade hur som helst blivit en krigsförklaring mellan de berörda länderna, som på sikt kanske dragit in
hela Norden i kriget, inklusive Sverige.
3

Gamelin och amiral Darlan i uppdrag att förbereda ”en förintelse
av ryssarnas oljefält”. General Maxime Weygand – som
tjänstgjort som militärrådgivare åt Polen under kriget mot
Sovjetunionen 1920 – utsågs till ansvarig för operationen.
En viktig komponent i den planerade attacken mot sovjetiska
Kaukasus utgjordes av stöd åt kaukasiska exilgrupper
som skulle kunna initiera uppror inne i Sovjetunionen. Det är
möjligt att dessa hemliga planer bidrog till att utlösa det tjetjenska
uppror som utbröt vid den här tiden. I så fall inträffade
det ironiska att de tjetjenska upprorsmännen bytte utländska
understödjare från britter och fransmän 1940 till tyskar 1941.
De allierade invasionsplanerna mot Sovjetunionen bidrog
också till att Norge och Danmark drogs in i kriget. Krigsslutet i
vinterkriget den 13 mars 1940 fick dem nämligen inte att skrinlägga
sina tankar på att anfalla Sovjetunionen – deras planläggande
blev bara tillfälligt fördröjt eftersom förutsättningarna
förändrades.
Förberedelserna för den södra invasionen fortlöpte genom
brittiska flygspaningar över de sovjetiska oljefälten mellan den
30 mars och 5 april. Vid samma tidpunkt drogs den styrka som
skulle gå in i norra Norge samman – vilket utlöste kriget om
Norge den 9 april.
Trots att slaget om Norge rasade för fullt mellan de västallierade
och Tyskland, fortskred förberedelserna
för en attack mot Sovjetunionen. Den 30 april 1940
enades de brittiska och franska regeringarna om
tidpunkten för anfallet mot de kaukasiska oljefälten:
15 maj 1940. Fem dagar innan dess, den 10 maj
1940, inledde tyskarna sin storoffensiv på västfronten
– vilket i ett slag lade den brittisk­franska invasionsplanen
mot Sovjetunionen i spillror.
0 kr
när du blir
medlem!
Vill du veta hur det var att leva i ett land ockuperat av Sovjetunionen?
Då rekommenderar vi boken Stalin ockuperar Litauen. Författaren,
diplomaten och tidningsmannen Ignas Jurkunas-Scheynius, lyckades
fly från Litauen och skrev ner sin berättelse så fort han kom till
Stockholm. Det är en levande skildring av en av de mer dramatiska
händelserna i ett av våra grannländers historia.
Du får boken för 0 kr när du blir medlem i Svenskt Militärhistoriskt
Bibliotek. Värde ca 330 kr.
Gå in på www.krigsmyter.nu/stalinlitauen och läs mer.
Klubben Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek ger dig krigs- och militärhistoria i världsklass!
Klubben Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB) är en stiftelse som drivs av entusiaster för entusiaster med syfte att tillgodose
behovet av militärhistoria. Vi nöjer oss dock inte med att tillhandahålla de böcker som finns på den allmänna marknaden. SMB
gör även egna böcker med hjälp av de främsta experterna och militärhistorikerna – böcker du bara får tag på genom oss! Som
medlem i SMB är du därmed alltid bland de första som får tillgång till det bästa som publiceras inom militaria. Gå gärna in på
www.smb.nu och läs mer om klubben och dess medlemsförmåner!
4
Om Storbritannien och Frankrike skulle ha satt sin plan på
en militär invasion i verket, hade det utan tvekan fått dramatiska
konsekvenser för krigets utveckling. Det finns ingen anledning
att tro annat än att den brittisk­franska attacken skulle
ha mött samma obändiga motstånd som den tyska invasionen
av Sovjetunionen 1941. Ett krig startat av de västallierade mot
Sovjetunionen 1940 kunde ha blivit väldigt utdraget.
En av konsekvenserna kunde ha blivit antingen att de västallierade
hade gått med på separatfred med Hitler, eller att Hitler
kunde ha väntat – och rustat upp sin krigsmakt ytterligare –
tills alla länder blivit så nedslitna att han kunde ta itu med dem
en efter en. Det värsta scenariot hade förstås varit ett samtidigt
tyskt och brittisk­franskt krig mot Sovjetunionen.
I alla händelser står det tämligen klart att den som vunnit
mest på ett västallierat företag mot Sovjetunionen 1940 med
all sannolikhet hade varit Hitler. c