BioDrill Raps 2010:BioDrill
BioDrill Raps 2010:BioDrill BioDrill Raps 2010:BioDrill
Rapssådd med BioDrill – jordnära råd för framgångsrik höstrapsodling
- Page 2 and 3: Snabbt, säkert, stressfritt BioDri
- Page 4 and 5: Rapssådd med BioDrill 4 Sådatum 2
- Page 6 and 7: Rapssådd med BioDrill 6 Höstraps
- Page 8 and 9: Rapssådd med BioDrill 8 ”Tröska
- Page 10 and 11: Rapssådd med BioDrill 10 Rensa ren
- Page 12 and 13: Rapssådd med BioDrill 12 Tidig så
- Page 14 and 15: Rapssådd med BioDrill 14 Effektiv
- Page 16 and 17: Rapssådd med BioDrill 16 Allt i et
- Page 18 and 19: Rapssådd med BioDrill 18 BioDrill
- Page 20 and 21: Rapssådd med BioDrill 20 BioDrill
- Page 22 and 23: BioDrill-sådd 22 Nu finns en BioDr
- Page 24 and 25: Insådd med BioDrill 24 Med BioDril
- Page 26 and 27: BioDrill 26 2007-08-18 Tid och fukt
- Page 28: Tekniska data: Modell BioDrill 180
<strong>Raps</strong>sådd<br />
med <strong>BioDrill</strong><br />
– jordnära råd för framgångsrik höstrapsodling
Snabbt, säkert, stressfritt<br />
<strong>BioDrill</strong> på en jordbearbetande Väderstadmaskin möjliggör snabb<br />
etablering av höstraps i en stressig period, ofta torr och besvärlig, där<br />
varje droppe av vatten är värdefull. Tidsbesparingen bidrar med<br />
dyrbara dygn till höstrapsens viktiga höstutveckling.<br />
En extra dag i augusti är 10 gånger mer värd än en dag i oktober för rapsens<br />
utveckling. Viktiga saker att tänka på är att satsa allt från början, d.v.s. så i tid,<br />
mylla gödseln och räkna med att både ogräs och spillsäd måste bekämpas. Det<br />
är på hösten grunden läggs till de bästa höstrapsskördarna. Ha därför siktet<br />
inställt på några intensiva dagar i augusti – det lönar sig!
Optimal såtid ger högst skörd<br />
Varje dag som sådden försenas<br />
efter optimal såtidpunkt inne -<br />
bär lägre skörd och osäkrare<br />
övervintring. Utnyttja därför<br />
varma augusti dagar för tidig<br />
tillväxt. Ny teknik med kultivatorsådd<br />
och <strong>BioDrill</strong> erbjuder<br />
snabbare och tidigare eta -<br />
blering.<br />
Etableringstidpunkten är viktig för<br />
höstraps. Det visar den samlade<br />
erfarenheten med resultat från<br />
flera svenska men även danska<br />
försök. Augusti är fortfarande en<br />
sommarmånad och erbjuder<br />
värme som höstrapsen kan tillgodogöra<br />
sig.<br />
1 vecka blir 1 dag<br />
I takt med milda höstar har dock<br />
såtidpunkten för höstrapsen skjutits<br />
framåt och nu är det inte helt<br />
ovanligt att man i stridens hetta<br />
väljer att så långt in i september.<br />
Det är inte att rekommendera. Om<br />
höstvädret blir ”normalt” eller<br />
vintern erbjuder minusgrader och<br />
skidföre visar sig tydligt vikten av<br />
att så i tid. I sådana lägen är sådd i<br />
tid den billigaste försäkringen mot<br />
utvintring.<br />
Nu finns också metoder att etablera<br />
raps snabbare. Det som förr<br />
kunde ta upp emot en vecka efter<br />
skörd av förfrukten kan idag ske på<br />
något dygn. Varje intjänad dag i<br />
snabbare etablering betyder högre<br />
rapsskörd.<br />
15 - 50 kilo per dag<br />
Svenska försök i en pågående<br />
försöksserie visade att skörden<br />
2008–2009 i genomsnitt sjönk med<br />
ca 30 kilo raps per hektar och dag<br />
vid försenad sådd. Det har aldrig<br />
påvisats vare sig i de svenska eller<br />
de danska såtidsförsöken att hybrider<br />
skulle vara ett mer lämpligt<br />
sortval vid en sen såtid. Vad som<br />
däremot kunde ses tydligt var att<br />
dvärghybriden i försöket missgynnades<br />
starkt av sen sådd.<br />
Skördebort fallet kunde bli så mycket<br />
som 55 kilo mindre rapsfrö per<br />
hektar och dag senare sådd. I<br />
Danmark visar samma såtidpunktsförsök<br />
att senarelagd sådd i medeltal<br />
sänker skörden med 50 kilo per<br />
hektar vid ett normalt höstklimat<br />
oavsett linje- eller hybridsort. Det<br />
finns alltså mycket som tyder på att<br />
sådd i rätt tid är viktigt.
<strong>Raps</strong>sådd med <strong>BioDrill</strong><br />
4<br />
Sådatum 2007-09-03 Sådatum 2007-08-20<br />
Starten avgör sluttiden<br />
En dag i augusti är 10 gånger mer värd än en<br />
oktoberdag för höstrapsen. Därför gäller det<br />
att kicka igång rapssådden i tid. Det är såtidpunkten<br />
som avgör sluttiden när höst -<br />
rapsens daggrader klockas in.<br />
En tumregel för höstrapsens storlek vid invintring<br />
är 8 - 8 - 8. Det betyder 8 cm pålrot, 8 mm rothals<br />
och 8 välutvecklade blad och gärna några mindre<br />
blad utöver de 8 stora. Att beskriva vägen från<br />
rapsfrö till invintrad planta kan göras matematiskt<br />
med olika tillväxtmodeller baserade på temperatur.<br />
En sådan är Ceresmodellen.<br />
Modell från Tyskland<br />
Ceresmodellen beskriver att en rapsplanta växer<br />
när temperaturen är över 5 °C (bastemperatur).<br />
Under 5 °C är tillväxten så låg att den anses<br />
obetydlig. Tyska undersökningar visar att rapsens<br />
tillväxtpunkt med stor säkerhet skjuter på höjden<br />
först då temperatursumman 450 - 500 daggrader<br />
uppnås. Variationen mellan 450 - 500 daggrader är<br />
till största delen sortbetingad. Exakt var varje<br />
enskild sort placerar sig i intervallet är för dyrt att<br />
fastställa, men intervallet är ändå fullt användbart<br />
som riktmärke.<br />
Lyfter över 500 daggrader<br />
Först när temperatursumman når dessa nivåer på<br />
450 - 500 daggrader riskerar tillväxtpunkten alltså<br />
att lyfta. Det kräver dock att även någon annan<br />
faktor är uppfylld såsom exempelvis för hög<br />
kvävenivå, för tjockt bestånd eller hård konkur-<br />
rens från ogräs eller spillsäd. Insamlad väderstatistik<br />
ger alltså en tydlig fingervisning om under<br />
vilken vecka det är mest lämpligt att etablera<br />
höstrapsen.<br />
Hellre tidigt än sent<br />
Det är dock inte enbart höstklimatet som avgör<br />
när tillväxtpunkten riskerar att skjuta i höjden. Är<br />
höstrapsen etablerad tillräckligt tunt, om tillgången<br />
på kväve är lagom stor eller man har kontroll på<br />
spillsäd och ogräs finns goda chanser att tillväxtpunkten<br />
håller sig på mattan trots att daggraderna<br />
är många och till och med för många. Så sammanfattningsvis<br />
är riskerna med att så tidigt mycket<br />
mindre än riskerna med att så för sent.<br />
Augustidag värd 10 gånger mer<br />
Med Ceresmodellen kan man summera dag -<br />
grader. Man tar dagens medeltemperatur och<br />
drar ifrån bastemperaturen 5 °C. Detta görs<br />
sedan varje dag fram till dess att tillväxten<br />
avstannar (ca 1 - 15 november) då summorna<br />
läggs samman och benämns temperatursumma.<br />
En varm augustidag med medeltemperatur<br />
under dag och natt på 15 °C ger alltså 10 dag -<br />
grader när bastemperaturen har dragits ifrån.<br />
En kylig oktoberdag med medeltemperatur på<br />
6°C ger däremot bara 1 enda daggrad. En dag i<br />
augusti är alltså 10 gånger mer värd för höstrapsen<br />
än en oktoberdag. Det visar på vikten av att<br />
kickstarta höstrapsen i tid.
Prisskillnaden mellan hybridoch<br />
linjesortutsädet kommer i<br />
andra hand. Det viktigaste för<br />
sortvalet är högst skörd i området<br />
där man odlar. I skörden<br />
ligger odlingssäkerheten inbakad<br />
och den påverkar man<br />
själv enklast genom att skruva<br />
ner utsädesmängden och hålla<br />
plantantalet lågt.<br />
Vi har redan inledningsvis berört<br />
sortvalet en del. Men vad är det<br />
egentligen för skillnad på en linjesort,<br />
hybridsort och dvärghybrid?<br />
Korta i rocken<br />
Hybriden växer fortare och är lite<br />
starkare och möjligen lite livskraftigare<br />
än linjesorterna. Det finns<br />
tyska försök som visar att hybrider<br />
skulle vara mer lämpade för minimerad<br />
bearbetning. Linjesorterna<br />
har dock varit på frammarsch<br />
under senare år i och med att de nu<br />
har högre avkastning och förbättrad<br />
vinterhärdighet.<br />
Dvärghybrider är nya på markna-<br />
Håll hårt i utsädet<br />
den. Främst står en dvärghybrid för<br />
långsam tillväxt på hösten med<br />
kortare planthöjd och lägre bio -<br />
massa vid skörd. Dvärg hybrider<br />
har också sin tillväxt punkt lågt<br />
placerad. Tillväxt punktens placering<br />
är dock inte samma sak som<br />
automatiskt bättre övervintring.<br />
Övervintring är en helt annan egenskap<br />
som styrs av andra gener än<br />
de som reglerar dvärghybridens<br />
låga planthöjd.<br />
Bara skörden räknas<br />
Utsädesproduktion av hybrider är<br />
lite dyrare än utsädesproduktion<br />
av linjesort. Detta gör att hybridutsädet<br />
normalt är något dyrare.<br />
Hittills har dock varken prisskillnad,<br />
sortens egenskaper i olika<br />
bearbetningssystem eller andra<br />
utmärkande sortegenskaper varit<br />
avgörande för sortvalet. Valet är<br />
nämligen enkelt oavsett etableringsmetod<br />
och oavsett linje-,<br />
hybrid- eller dvärghybrid: vid<br />
dagens prisskillnad mellan hybridoch<br />
linjesort är det ändå bara högst<br />
skörd som räknas. I alla situationer<br />
är det i dagsläget den högst avkas-<br />
tande sorten som är mest lönsam<br />
att odla.<br />
Tunt och jämnt<br />
Utsädesmängden ska hållas låg i<br />
höstraps för att inte plantorna ska<br />
konkurrera och driva varandra på<br />
höjden. Det gäller även om man<br />
etablerar i ett minimerat bearbetningssystem.<br />
Det är näst intill<br />
omöjligt att kompensera ett dåligt<br />
bruk, en sen sådd eller i övrigt dåliga<br />
betingelser med en högre utsädesmängd.<br />
Höstraps av hybridsort<br />
ska sås med max 50 plantor per<br />
kvadratmeter och av linjesort med<br />
något högre utsädesmängd, max 60<br />
plantor per kvadratmeter visar de<br />
svenska utsädesmängdsförsöken.<br />
Så inte högre utsädesmängd än<br />
detta. Så hellre för tunt än för<br />
tjockt, men framförallt jämnt.<br />
Tunna och jämna bestånd har<br />
störst chans att avkasta bra.<br />
5
<strong>Raps</strong>sådd med <strong>BioDrill</strong><br />
6<br />
Höstraps är känslig för packning vid<br />
uppkomsten. Vänta till sist med att så<br />
vändtegen. Då underlättas etableringen.<br />
Så vändtegen sist<br />
Med <strong>BioDrill</strong> på en kultivator blir det möjligt att så<br />
raps under mycket varierad väderlek. Sådd med<br />
t.ex. TopDown eller Cultus under torra höstar<br />
bevarar fukt och underlättar höstrapsens groning.<br />
Om det regnar mellan bearbetning och sådd<br />
förloras värdefull tid. Även i dessa fall kan <strong>BioDrill</strong>sådd<br />
med kultivator vara att föredra.<br />
Vändtegarna kan utgöra så mycket som 10 - 15<br />
procent av fältets areal. För att optimera avkastningen<br />
på vändtegarna ska de givetvis sås sist för<br />
att undvika att man kör på den sådda marken. Då<br />
vändtegen sås sist lämnas den väl genomarbetad<br />
och överflödigt vatten (höstregn) kan enkelt dräneras<br />
bort och grödan spira i en optimal såbädd.
Höstrapsfröet väger bara ca 10<br />
procent av vad en höstvete -<br />
kärna väger så reservenergin<br />
är begränsad. Sikta på 2 - 2,5<br />
cm sådjup för höstraps, men<br />
viktigast av allt är fukt för<br />
groningen.<br />
Ett höstrapsfrö väger i medeltal<br />
bara 4,6 mg. Det ska jämföras med<br />
en höstvetekärna som väger<br />
omkring tio gånger mer. Ett så litet<br />
frö som höstraps har därför en<br />
mycket mindre mängd energi i<br />
reserv för att skjuta upp plantans<br />
grodd genom jordlagren jämfört<br />
med vad höstvetekärnan har.<br />
Både grunt och fuktigt<br />
Denna lägre skjutkraft eller energi<br />
kompenseras till en del av att<br />
Fuska inte med fukten<br />
groningshastigheten är betydligt<br />
snabbare för små rapsfrön. Men<br />
det lilla rapsfröet kräver trots allt<br />
att sås grunt. <strong>Raps</strong>frön placeras<br />
bäst på 2 - 2,5 cm djup.<br />
Men groningsfukt i jorden kommer<br />
i första hand. Utan fukt för etableringen<br />
blir det ingen ny gröda.<br />
Därför blir etableringsdjupet en<br />
avvägning mellan fukt och djup.<br />
Man bör kunna räkna med att<br />
höstrapsfrön ner till 3,5 cm har god<br />
chans att ta sig upp till ytan under<br />
gynnsamma förhållanden, så<br />
kompromissa inte med fukten.<br />
Notera också att fröet gror i finjord<br />
och inte i halm! Det gäller att finna<br />
en bearbetningskedja som löser<br />
halmproblemet genom att bearbeta<br />
in halmen väl i jorden.<br />
7
<strong>Raps</strong>sådd med <strong>BioDrill</strong><br />
8<br />
”Tröskan är första<br />
bearbetningsredskapet.”<br />
Halmen i jorden – inte uppe på<br />
Halmstrategin är kanske den viktigaste<br />
pusselbiten för att få ordning på höstraps -<br />
etablering med <strong>BioDrill</strong>. Halmen ska ner i<br />
jorden – inte ligga uppe på. I jorden gör den<br />
nytta – på markytan kan den ställa till stor<br />
skada vid groning och uppkomst.<br />
Etablering med kultivator och <strong>BioDrill</strong> i en överfart<br />
börjar redan vid skörden av förfrukten. A och O är<br />
att sprida halmen jämnt. Även med mindre skärbordsbredder<br />
gäller det att sprida halmen lika<br />
brett som tröskans skärbord. Bosspridare är mer<br />
eller mindre ett krav på medelstora tröskor och<br />
större. Tulla inte på grundkraven – det måste<br />
finnas rätt förutsättningar från start.<br />
Hackad halm ligger<br />
Hackad halm går inte att trolla bort. Den ligger där<br />
den ligger och kan inte flyttas mer än några decimeter.<br />
Detta är oerhört viktigt att ha med sig i ryggmärgen<br />
och därför gäller det att verkligen tröska<br />
med omsorg. Vid ett stopp i tröskan gäller det att<br />
snabbt slå i backen och inte lägga en hög med<br />
halm bakom tröskan. Tröskan är första bearbetningsredskapet.<br />
Använd gamla körspår<br />
Allra bäst ur höstrapsens perspektiv är kanske att<br />
bärga halmen om det finns tid och möjlighet. Men<br />
halmpressning ger samtidigt fler och hårdare<br />
körspår som kompletteras med markpackning av<br />
lastmaskin och halmtransporter. Kör därför smart<br />
på fältet om halmen ska bärgas. Använd gamla<br />
körspår i möjligaste mån.<br />
Riv upp spåren<br />
Har tröskspår och andra spår blivit djupa måste<br />
de rivas upp med en kultivator. En Carrier blandar<br />
in och svärtar ner halmen med jord på ett bra sätt,<br />
men har svårare att radera ut körspår. Till detta<br />
krävs någon djupare bearbetning.<br />
Gror inte i halm<br />
Halm och stubb bearbetas in i jorden på ett bra<br />
sätt. Undvik att bearbeta så att all halm ligger kvar
kg/ha<br />
4000<br />
3900<br />
3800<br />
3700<br />
3600<br />
3500<br />
3400<br />
3300<br />
3200<br />
3100<br />
3000<br />
på markytan. Ibland kanske det går<br />
att kultivatorså med <strong>BioDrill</strong> direkt,<br />
men en överfart med Carrier som<br />
börjar bearbeta jorden och som<br />
smutsar ned halmen kan avsevärt<br />
underlätta etableringen. Det gäller<br />
att vara noggrann.<br />
<strong>Raps</strong>frö gror i finjord – inte i halm.<br />
Håll alla dörrar öppna<br />
Man får heller inte låsa fast sig vid<br />
olika jordbearbetningsmoment i<br />
förväg redan under sommaren. Det<br />
gäller att med fingertoppskänsla<br />
fatta dagliga beslut om åtgärder i<br />
den minimerade höstrapsetableringen.<br />
Ena dagen kanske Carrier är<br />
bäst, nästa dag passar kanske kultivator<br />
bättre eller tvärtom som<br />
första bearbetning före kultivatorsådden<br />
med <strong>BioDrill</strong>. Var flexibel<br />
och håll alla dörrar öppna till dess<br />
fröet kommit i backen.<br />
Halmen ska ner<br />
I etableringsförsöket R2-4143 med<br />
TopDown Biodrill kunde tydliga<br />
Minskad risk med System Disc<br />
100<br />
A<br />
Plog + Rapid<br />
105<br />
E<br />
Direktsådd Rapid<br />
med System Disc<br />
effekter av tussar med obearbetad<br />
halm noteras vid direktsådd med<br />
Väderstad Rapid i led F. Men en<br />
komplettering med förredskapet<br />
System Disc på Rapid-såmaskinen i<br />
led E åstadkom en god halminblandning<br />
som gav ett jämnt<br />
bestånd.<br />
360 kilo tillbaka<br />
Siffrorna i figuren talar sitt tydliga<br />
språk. Skillnaden som förredskapet<br />
System Disc åstadkom med att<br />
blanda in halmen i jorden gav 360<br />
kilo rapsfrö i utdelning vid skörd.<br />
Men det handlar i normalfallet inte<br />
bara om kvantitet utan också om<br />
kvalitet. Luckiga bestånd orsakade<br />
av ojämn halminblandning bidrar<br />
till grödor som mognar ojämnt<br />
vilket kan ge sämre kvalitet på skörden.<br />
Var därför uppmärksam på var<br />
halmen hamnar!<br />
F<br />
Direktsådd Rapid<br />
utan System Disc<br />
Förredskapet System Disc på Rapid gör nytta. Det visar de 3 försök i serie<br />
R2–4143 som skördades i Östergötland och Skåne 2008–2009. Direktsådd<br />
med System Disc upphissat (F) tappade 5 procent i skörd jämfört med plog +<br />
Rapid (A). Men när tallrikarna i System Disc fick tugga runt på halmen och<br />
mixa in den i jorden (E) ökade skörden i stället med 5 procent.<br />
Skördeskillnaden blev 360 kilo raps per hektar. Med ett rapspris på 2:80 får<br />
man betalt 1000 kronor per hektar för att använda System Disc med förnuft.<br />
Halm kan ge problem, men System Disc kan lösa dem.<br />
Källa: Försök R2-4143, höstrapsetablering med <strong>BioDrill</strong> och direktsådd, 3 försök 2008-2009<br />
95<br />
Förredskapet System Disc består av två<br />
rader intensivt arbetande och skärande tallrikar<br />
som effektivt blandar in halmen i<br />
jorden.<br />
9
<strong>Raps</strong>sådd med <strong>BioDrill</strong><br />
10<br />
Rensa rent runt rapsen<br />
Ogräsbekämpning av både örtogräs och<br />
spillsäd är som regel lönsamma insatser i<br />
höstrapsodlingen. Men förutom att öka<br />
rapsskörden medför ogräsbekämpningen<br />
att rapsens övervintring förbättras eftersom<br />
tillväxtpunkten inte pressas uppåt i konkurrens<br />
från ogräs. Så rensa rent runt rapsroten<br />
– det lönar sig!<br />
Högst höstrapsskördar nås i ogräsfria höstrapsfält.<br />
Bredast ogräseffekt är resultatet av höstbehandling<br />
med Nimbus ® eller Butisan Top ® .<br />
Efter uppkomst<br />
Behandlingen sker bäst i samband med eller strax<br />
efter sådd, men när det handlar om etablering<br />
utan föregående plöjning återstår endast behandling<br />
med Butisan Top ® i grödans hjärtbladstadium.<br />
Preparat som Nimbus ® eller Butisan Top ®<br />
binds nämligen till mullämnen och halm. Därför<br />
måste ogräsbehandlingen ske i syfte att bekämpa<br />
ogräsen genom kontaktverkan i hjärtbladstadiet.<br />
400 kilo i merskörd<br />
Bra kontroll av örtogräs ger både högre skörd och<br />
bättre övervintring. Försök från ogrässerien<br />
L5-8000 i Skåne 2003 - 2005 visar att skörden ökar<br />
med i genomsnitt drygt 400 kilo per hektar efter en<br />
behandling med 2 liter Butisan Top ® per hektar i<br />
hjärtbladstadiet. Det är stora värden som står på<br />
spel. Därför är huvudalternativet att ogräsbekämpa<br />
på hösten för att säkerställa en hög skörd.<br />
Två grödor samtidigt<br />
Etablering av höstraps efter stråsäd kommer att<br />
vara den vanligaste förfrukten med förbättrat<br />
spannmålspris och slopat trädeskrav. I och med<br />
detta så blir också spillsäd ett problem. Vid ett<br />
normalt skördearbete är spillet 1 - 2 procent. Detta<br />
motsvarar upp till 160 kilo per hektar vid en skörd<br />
på 8 ton per hektar. Det betyder med andra ord att<br />
den nysådda höstrapsen ska växa mitt bland spillsäd<br />
motsvarande en normal utsädesmängd av<br />
höst- eller vårspannmål. Övervintrar denna spillsäd<br />
garanteras man gott om inblandning av spannmål<br />
i den skördade rapsen. Det är inte bra.<br />
Men all denna konkurrens av spillsäd kan dess -<br />
utom riskera att driva tillväxtpunkten uppåt med<br />
risk för utvintring. Det är ännu värre.<br />
Bekämpa spillsäden på hösten<br />
Problemen med spillsäd kan bli stora såväl vid<br />
plöjd som vid plöjningsfri etablering. Det är<br />
förfrukten som är orsaken och inte etableringsmetoden.<br />
Att spruta bort spillsäd med god effekt på<br />
våren är i princip omöjligt. Istället får man spruta<br />
på hösten. Det blir billigare med lägre dos och ger<br />
bättre effekt när frosten fortsätter attacken på den<br />
tilltufsade höstveteplantan. Sprutning av spillsäd<br />
ska ske då spillsäden har 3 - 4 blad, för att försäkra<br />
sig om att all spillsäd är uppe. Att blanda<br />
ogräsmedel och medel mot spillsäd fungerar<br />
kemiskt, men kommer att innebära att ena eller<br />
andra insatsen sker vid en mycket ogynnsam<br />
tidpunkt. Behandling av örtogräs och spillsäd ska<br />
därför ske separat för bästa resultat.
Packa samman sniglarnas<br />
Lucker jord med halm och<br />
skörderester blir lätt barnkammare<br />
för sniglar. Återpackning<br />
av jorden med vältrullen är ett<br />
effektivt vapen vid kultivatorsådd.<br />
Problem med sniglar blir allt vanligare<br />
i Sverige. Det beror på nya<br />
brukningsmetoder i kombination<br />
med våta höstar och milda vintrar.<br />
Sniglar är hot man måste lära sig att<br />
hantera.<br />
Trivs i hål med mat<br />
Sniglarna trivs i markens hålrum i<br />
den övre delen av matjordslagret.<br />
Ett luckert bruk som skapas av en<br />
barnkammare<br />
kultivator samtidigt som halm i<br />
ytan ger sniglarna gömslen och mat<br />
måste därför hanteras. Men att<br />
bara förlita sig på snigelgift räcker<br />
inte. Sniglarnas barnkammare finns<br />
nämligen just i det halmrika och<br />
luckra ytlagret i jorden. Detta<br />
ytlager kan antingen torkas till med<br />
en långfingerharv eller packas med<br />
en vältrulle monterad på kultivatorn.<br />
Koll med fälla<br />
Trots uttorkande ytharvning eller<br />
ökad återpackning måste ändå<br />
odlingen ständigt bevakas till dess<br />
ett rapsbestånd med örtblad har<br />
utvecklats. Sniglar har glupande<br />
aptit och kan sluka rapsplantor i<br />
stora mängder både innan de når<br />
markytan och när de väl kommit<br />
upp. Bevakningen görs enklast med<br />
strategiskt placerade snigelfällor.<br />
Snigelfällan gillras med någon<br />
halvdeciliter Mesurol under en<br />
träskiva av knappt en kvadratmeters<br />
storlek. Dagligen vittjas<br />
fällan på döda sniglar. När 1 - 3 döda<br />
sniglar per dygn hittas under<br />
skivan är det hög tid att sätta in en<br />
bekämpning med lämpligt snigelgift.<br />
Då är det bekämpning av hela<br />
fältet som gäller, att bara bekämpa<br />
runt åkerholmar och dikeskanter<br />
räcker inte.<br />
11
<strong>Raps</strong>sådd med <strong>BioDrill</strong><br />
12<br />
Tidig sådd kräver mindre kväve<br />
Nya försöksresultat visar att en startgiva av<br />
kväve på hösten är väl befogad. Men vid<br />
tidig sådd kan man vara mer sparsam med<br />
kvävet.<br />
En tidig sådd tillåter nämligen rapsplantan att få<br />
ett djupare rotsystem, som kan ta upp kväve i en<br />
större del av jordprofilen.<br />
Djupa rötter dammsuger<br />
Rötterna i tidigt sådd raps dammsuger jordprofilen<br />
effektivt på både kvävet som finns i marken<br />
och det kväve som tillförs med gödningen. En sent<br />
sådd raps däremot får ett grunt rotsystem, som<br />
inte har lika lång räckvidd. Därför kan man behöva<br />
lägga mer kväve till sent sådd raps eftersom<br />
kvävet måste finnas närmre rapsplantorna.<br />
Mer N efter höstvete<br />
Därför kan det vara lämpligt att gödsla ca 30 kilo N<br />
vid tidig sådd och uppemot 60 kilo N vid sen sådd.<br />
Efter halmrika förfrukter behöver man höja kvävegivan,<br />
eftersom det går åt kväve vid halmens<br />
nedbrytning. Vid sådd efter exempelvis höstvete<br />
som lämnar mycket halm efter sig bör man höja<br />
framförallt de lägsta givorna med 10 - 20 kilo N.<br />
Detta blir särskilt viktigt vid <strong>BioDrill</strong>-sådd med<br />
kultivator då all halm hamnar i rapsplantans<br />
rotzon, istället för på plogdjup.<br />
Kvävet vid sådd<br />
Det är i de allra flesta fall bäst att sprida kvävet i<br />
samband med sådd. Det kan vara mycket riskabelt<br />
att lägga kväve efter uppkomst. Om regnet uteblir<br />
och rapsen gödslas efter uppkomst kan kvävet<br />
ligga orört på markytan i flera veckor efter att det<br />
borde varit tillgängligt för rapsgrödan. Å andra<br />
sidan kan tidigt kväve leda till lite kraftig vegetativ<br />
tillväxt som ger kraftig ”blast”. Avvägningen lutar<br />
ändå åt att det är bättre att ha kvävet på plats,<br />
nedbrukat i fuktig jord, och tillgängligt till rapsgrödan.<br />
Utnyttja gamla sprutspår<br />
Sprid gärna gödseln i gamla sprutspår före sådd!<br />
Då säkerställs jämn spridning samtidigt som<br />
gödseln myllas ned i såbädden. Detta motverkar<br />
att kvävet fastläggs i marken och placerar gödseln<br />
rätt i förhållande till rapsplantan.<br />
Komplettera i september<br />
I Tyskland och Danmark finns möjlighet att dämpa<br />
och tillväxtreglera rapsen på hösten med triazoler<br />
för att skapa en mer kompakt planta ovan mark<br />
som är mer vinterhärdig. I Sverige där inte tillväxtreglering<br />
är tillåtet, är kvävemängden vår enda<br />
möjlighet att gasa och bromsa grödan. Om man<br />
behöver öka farten i rapsgrödan finns alltid<br />
möjlighet att komplettera med lite mer kväve när<br />
rapsen har 4 - 6 örtblad fram till andra halvan av<br />
september. Senare kompletteringar är vanskliga<br />
eftersom rapsen inte hinner ta upp det kväve som<br />
tillförs så sent.<br />
Både grödan och miljön tjänar på en tidig etablering<br />
och en lägre kvävegiva som kan kompletteras<br />
i tid!
<strong>BioDrill</strong>-sådd spar tid och pengar<br />
Den stora fördelen med<br />
<strong>BioDrill</strong>-sådd är att sådden kan<br />
ske direkt efter tröskan och<br />
man sparar tid i en hektisk<br />
period.<br />
Konventionell bearbetning<br />
Jämfört med ett traditionellt etableringssystem<br />
med plöjning och ett<br />
antal harvningar blir vinsten i både<br />
tid och diesel mycket stor med<br />
<strong>BioDrill</strong>-sådd.<br />
I vår jämförelse av de två systemen<br />
nedan blir tidsvinsten en<br />
knapp timme per hektar, och<br />
sparad diesel ca 30 liter per<br />
hektar.<br />
Totalt: 1350 kr/ha<br />
Kostnad (kr/ha) 750 100 100 400<br />
Dag: 0 1 2 3 4 - 5<br />
Kostnad (kr/ha) 350<br />
Arbete Arbetsbredd km/h Faktor ha/tim tim/ha Diesel (l/ha)<br />
Plöjning 3,2 8 0,55 1,4 0,71 19,3<br />
Vältning 10,2 10 0,75 7,7 0,13 5,1<br />
Harvning 10 12 0,75 9,0 0,11 4,9<br />
Harvning 10 12 0,75 9,0 0,11 4,9<br />
Sådd 6 12 0,60 4,3 0,23 7,9<br />
<strong>BioDrill</strong> minimerad bearbetning<br />
Frigjord tid<br />
Totalt: 350 kr/ha<br />
Summa: 1,29 42,1<br />
Arbete Arbetsbredd km/h Faktor Kapacitet (ha/h) Kapacitet (h/ha) Diesel (l/ha)<br />
<strong>BioDrill</strong>-sådd 4,2 11 0,60 2,8 0,36 12,5<br />
Summa: 0,36 12,5<br />
13
<strong>Raps</strong>sådd med <strong>BioDrill</strong><br />
14<br />
Effektiv etablering med Cultus<br />
En unik utformning av pinne och ledskena,<br />
en kraftig ramkonstruktion och kraftfull<br />
vältrulle ger Cultus dess enorma jordbearbetningsförmåga.<br />
Djupluckring gynnar rapsen<br />
Maximalt arbetsdjup för Cultus är ner till 25 cm,<br />
men maskinen arbetar också mycket bra vid grund<br />
bearbetning. Ett optimalt arbetsdjup är i normalfallet<br />
10 - 15 cm.<br />
MixIn-skenan skapar fint bruk<br />
MixIn ledskena gör Cultus till en fenomenal jordbearbetare.<br />
Jorden lyfts upp, kastas framåt i en<br />
cirkulär rörelse och blandas ytterligare en gång<br />
när den landat och pinnen når fram och kastar upp<br />
den på nytt. Det gör att en enda överfart med<br />
Cultus ger dubbel effekt på bearbetningen. Detta<br />
skapar fint bruk som ger förutsättningar för en god<br />
såbädd för rapsen. Cultus blandar effektivt in<br />
växtrester i hela matjordsprofilen, även vid lägre<br />
körhastigheter (7 - 9 km/h).<br />
Rymlig maskin klarar mycket växtrester<br />
Ramhöjden är 85 cm och pinndelningen är 20 - 30<br />
cm beroende på modell. Tillsammans ger dessa<br />
mått en ovanligt rymlig konstruktion som tillåter<br />
mycket jord och skörderester att blandas om och<br />
passera geneom maskinen. Stora mängder halm<br />
innebär inga problem för Cultus.<br />
För en god halminblandning före <strong>BioDrill</strong>-sådd kan<br />
en överfart med Carrier, eller en första bearbetning<br />
med Cultus vara en bra idé.<br />
God återpackning<br />
Packarrullen i stål eller gummi ser till att jorden<br />
återfår en packningagrad som är optimal för<br />
groende kärnor och frön. En god återpackning är<br />
nyckeln till att få rapsfröna att gro, eftersom återpackningen<br />
sparar på markfukten. Cultus lämnar<br />
en jämn och fin yta.
Vid <strong>BioDrill</strong>-sådd släpps fröna<br />
framför vältrullen och myllas väl<br />
i samband med återpackningen.<br />
Plattform för behändig<br />
påfyllning<br />
<strong>BioDrill</strong> är i samtliga utföranden<br />
försedd med en rejäl och stadig CEgodkänd<br />
plattform för enkel och<br />
smidig påfyllning av utsäde.<br />
Stegen är uppfällbar och låses<br />
effektivt under arbetet i fält.<br />
15
<strong>Raps</strong>sådd med <strong>BioDrill</strong><br />
16<br />
Allt i ett med TopDown<br />
TopDown har en variationsrikedom och en<br />
bredd i användandet som omfattar det<br />
mesta som går att önska av ett modernt jordbearbetningsredskap.<br />
Utrustad med <strong>BioDrill</strong><br />
blir den även en effektiv såmaskin.<br />
Genom att TopDown bearbetar jorden successivt –<br />
först med tallrikar och sedan med pinnar – hålls<br />
mängden jordkokor på markytan nere, samtidigt<br />
som en full genomskärning av jordprofilen säkerställs.<br />
Den oberoende djupinställningen av tallrikar<br />
och pinnar gör det möjligt att enkelt anpassa<br />
maskinens arbete efter förutsättningarna på varje<br />
fält.<br />
Tallrikarna skär och blandar halmen<br />
De tandade tallrikarna skär av skörderesterna och<br />
blandar in dem i jordens övre del. De arbetar som<br />
bäst när körhastigheten är hög, 10 - 15 km/ha.<br />
Steglös luckring ner till 25 cm<br />
TopDown har tre rader av kraftfulla pinnar som<br />
intensivt luckrar jorden. Arbetsdjupet kan ställas<br />
steglöst mellan 5 och 25 cm, och pinnarna kan<br />
utrustas med olika spetsalternativ.<br />
Noggrann återpackning<br />
Vältrullen har stålringar med aggressiva kammar<br />
som bearbetar halmen och knäcker och trycker<br />
ner halmen i ett grunt ytskikt för att nå optimal<br />
nedbrytningshastighet. Stålringarna kan även<br />
köras i upplyft läge då så önskas. Speciellt under<br />
torra förhållanden är det viktigt att jorden återpackas<br />
för att det ska bli en god jord-frökontakt,<br />
och nedbrytning av skörderester ska komma igång<br />
snabbt och jämnt.
Myllning vid <strong>BioDrill</strong>-sådd<br />
Fröet placeras framför vältrullen<br />
och myllas i samband med återpackningen.<br />
På TopDown 300 faller<br />
de ner, medan de på TopDown<br />
400 - 700 sprids med spridarplåtar.<br />
Plattform för behändig<br />
påfyllning<br />
<strong>BioDrill</strong> är i samtliga utföranden<br />
försedd med en rejäl och stadig CEgodkänd<br />
plattform för enkel och<br />
smidig påfyllning av utsäde. Stegen<br />
är uppfällbar och låses effektivt<br />
under arbetet i fält.<br />
17
<strong>Raps</strong>sådd med <strong>BioDrill</strong><br />
18<br />
<strong>BioDrill</strong> 360 är en pneumatisk sålåda<br />
avsedd att monteras på Cultus 420 - 620,<br />
TopDown 400 - 700, Carrier 420 - 820,<br />
Rexius 650 - 1020 och Rollex 450 - 650.<br />
<strong>BioDrill</strong> har elektrisk drivning, med en mycket<br />
noggrann inställning av utsädesmängden, från<br />
1 - 30 kg/ha. Körhastigheten mäts med en<br />
markradar, som ger exakt utmatning. <strong>BioDrill</strong><br />
kräver en konti nuerlig matarspänning på +12V och<br />
25A (240 Watt). Den hydrauliska fläkten kräver ett<br />
oljeflöde på 35 l/minut och 180 bar.<br />
Enkel kalibrering<br />
Vridprovet utförs på några minuter. Provpåsen<br />
spänns fast på Fenix-huset med en bajonettfattning.<br />
Med en praktiskt placerad fjärrkontroll på<br />
sålådan fyller du provpåsen. Väg provet och knappa<br />
in värdet på Control-Station i förarhytten.<br />
Control-Station beräknar själv förhållandet mellan<br />
utmatad mängd och antal varv som såhuset roterat.<br />
På detta sätt sker kalibrering av systemet.<br />
Önskad utsädesgiva kan därefter anges i kg/ha<br />
direkt i Control-Station. Ett kalibreringsset med<br />
provpåse, våg, sådjupsmätare m.m. medföljer som<br />
standard.<br />
<strong>BioDrill</strong> 360
Rymlig sålåda<br />
Sålådan rymmer hela 360 liter och<br />
är lågt placerad för att vara enkel<br />
att komma åt vid påfyllning av frö.<br />
Det är också enkelt att tömma ut<br />
överblivet frö efter sådd. Sålådans<br />
utformning gör att utmatnings -<br />
systemet matar ut alla frön till sista<br />
kilot, lådan blir helt tom.<br />
Jämn spridning av utsädet<br />
Utsädet bredsås med spridarplåtar<br />
som fördelar fröna i en jämn spridningsbåge.<br />
Spridarplattan ger<br />
utsädet en jämn fördelning över<br />
hela arbetsbredden. Fröfördelning<br />
och precision är dokumenterat<br />
god. Spridarmunstyckena är tätt<br />
placerade med 40 - 50 cm avstånd,<br />
vilket säkerställer en jämn<br />
fröfördelning över hela arbetsbredden.<br />
40 - 50 cm<br />
Utbytbar såvals<br />
<strong>BioDrill</strong> 360 har en central utmatningsenhet<br />
med utbytbar vals och<br />
en fläkt vars luftström transporterar<br />
utsädet till fördelarmunstycket.<br />
Som standard levereras en<br />
rapsvals. En rad olika utmatningsvalsar<br />
finns att tillgå för<br />
diverse utsäden.<br />
Avmontering efter sådd<br />
<strong>BioDrill</strong> ska monteras av från kultivatorn<br />
efter avslutad sådd, för att<br />
ge en maximalt lång livslängd på<br />
sålådan. <strong>BioDrill</strong> levereras med<br />
praktisk förvaringsstötta som standard.<br />
Control-Station<br />
Kontrollboxen visar avverkad areal<br />
och fläkt hastighet samt rotationsvakt<br />
för utmaningsvalsen. På<br />
<strong>BioDrill</strong> 360 är även nivåvakt standard.<br />
Fenixsystemet är lättinställt<br />
och en ökning/ minskning av utsädesmäng<br />
den kan ske smidigt.<br />
19
<strong>Raps</strong>sådd med <strong>BioDrill</strong><br />
20<br />
<strong>BioDrill</strong> 180 och 250<br />
<strong>BioDrill</strong> 180 och 250 är avsedda att monteras<br />
på Cultus 300, 350 och 400, TopDown<br />
300 och Carrier 300, 350 och 400. Ej på<br />
hydraulburna maskiner.<br />
<strong>BioDrill</strong> 180 och 250 har knastervalsutmatnings -<br />
sytem som gör att utsädet faller av egen vikt.<br />
Elektrisk drivning<br />
Utmatningssystemet drivs av en elmotor och en<br />
markradar ger kontinuerliga hastighetsdata med<br />
god noggrannhet. Utmatningen kräver en konti -<br />
nuerlig matarspänning på +12V och 25A (240 Watt).<br />
Utmatningsmängden styrs av en kontrollbox, på<br />
samma sätt som på Rapid, med rotationsvakt,<br />
arealmätare, körhastighet m.m. Utsädesmängden<br />
kan enkelt kalibreras och ändras direkt på<br />
kontrollboxen. Utsädesgivor ner till 1,0 kg/ha kan<br />
sås med god precision.
Enkel kalibrering<br />
Ett utmatningsprov görs snabbt<br />
och smidigt genom att placera<br />
provtrågen under såhusen, trycka<br />
på fjärrkontrollen, väga provet och<br />
knappa in värdet på Control-<br />
Station. Förhållandet mellan utmatad<br />
mängd och antal varv som<br />
såhuset roterat beräknas av<br />
Control-Station, som på detta sätt<br />
kalibrerar systemet. Önskad utsädesgiva<br />
i kg /ha kan därefter matas<br />
in. Ett kalibreringsset med<br />
provpåse, våg, sådjupsmätare<br />
m.m. medföljer som standard.<br />
Jämn spridning av utsädet<br />
Utsädet faller av egen vikt genom<br />
slangarna från sålådan, och myllas<br />
av packarrullen. Fröfördelning och<br />
precision är dokumenterat god.<br />
Det sitter 7 - 8 slangar per meter<br />
arbetsbredd, vilket säkerställer en<br />
jämn fröfördelning över hela<br />
arbetsbredden.<br />
Rymlig sålåda<br />
Sålådan rymmer hela 180 liter i<br />
<strong>BioDrill</strong> avsedd för arbetsbredderna<br />
3 och 3,5 m, och 250 liter i<br />
lådan avsedd för 4-m modeller.<br />
Sålådan är lågt placerad för att vara<br />
enkel att komma åt vid påfyllning<br />
av frö. Det är också enkelt att<br />
tömma ut överblivet frö efter sådd.<br />
Avmontering efter sådd<br />
<strong>BioDrill</strong> ska monteras av från kultivatorn<br />
efter avslutad sådd, för att<br />
ge en maximalt lång livslängd på<br />
sålådan. <strong>BioDrill</strong> levereras med<br />
praktisk förvaringsstötta som standard.<br />
Control-Station<br />
Kontrollboxen visar avverkad<br />
areal och fläkt hastighet samt rotationsvakt<br />
för utmaningsvalsen.<br />
Utmatnings-systemet är lättinställt<br />
och en ökning/ minskning av utsädesmäng<br />
den kan enkelt ske direkt<br />
på Control-Station.<br />
21
<strong>BioDrill</strong>-sådd<br />
22<br />
Nu finns en <strong>BioDrill</strong> för alla Carrier-modeller<br />
upp till 8,2 m arbetsbredd.<br />
På en Carrier sprids fröet i jordflödet bakom de<br />
tandade Carrier-tallrikarna. Så slangarna sitter<br />
tätt, vilket garanterar ett jämnt spridningsresultat.<br />
Myllning med vältrullen<br />
Fröet matas ut med god precision och myllas av<br />
vältrullen. <strong>BioDrill</strong>-sådd med Carrier passar bra<br />
för exempelvis etablering av mellangröda vid<br />
stubbearbetning. Försök med vitsenap och oljerättika<br />
har lagts ut hos erfarna lantbrukare i<br />
Sverige. Även raps kan etableras på detta sätt. För<br />
optimal inblandning av halmen rekommenderar vi<br />
då en första körning med Carrier eller Cultus för<br />
att få igång nedbrytningen av halmen, innan<br />
<strong>BioDrill</strong>-sådden genomförs. En Cultus-körning ger<br />
dessutom luckring på djupet, vilket ofta uppskattas<br />
av rapsgrödan.<br />
<strong>BioDrill</strong>-sådd med Ca
ier, Rollex och Rexius<br />
Med <strong>BioDrill</strong> på välten blir det<br />
enkelt och kostnadseffektivt<br />
att så in en gröda i samband<br />
med vältning på våren.<br />
Fröet sprids med spridar plåtar<br />
bakom Crossboard-plankan.<br />
Spridningsbilden och myllningen<br />
är dokumenterat god. <strong>BioDrill</strong> 360<br />
passar på Rollex- och Rexiusvältarna.<br />
Utmärkt till vallinsådd<br />
<strong>BioDrill</strong>-sådd med vält lämpar sig<br />
exempelvis för insådd av fång -<br />
gröda eller vall i spannmål på<br />
våren eller för hjälp sådd i vallen<br />
på våren i sam band med vältningen.<br />
På så sätt kan vallens<br />
liggtid förlängas och etableringskostnaderna<br />
därmed sänkas rejält.<br />
I bilden till höger syns småplantor i<br />
förstaårsvall insådda med <strong>BioDrill</strong>.<br />
23
Insådd med <strong>BioDrill</strong><br />
24<br />
Med <strong>BioDrill</strong> på Rapid kan man med precision<br />
så in vallfrö eller mellangrödor i<br />
samma moment som man sår huvudgrödan.<br />
På Björnstorps och Svenstorps gods i Skåne<br />
använder man sig av <strong>BioDrill</strong> på Rapid.<br />
<strong>BioDrill</strong> på Rapid<br />
Till fröodlingar av gräs<br />
Rapid med <strong>BioDrill</strong> utnyttjas till etablering av<br />
fröodlingar av rödsvingel och rajgräs. Sådden<br />
fungerar bra och etableringarna av insådderna är<br />
mycket goda. Utmatningen är precis och uppkomsten<br />
mycket jämn. Erfarenheterna är goda av<br />
<strong>BioDrill</strong> på Rapid.<br />
<strong>BioDrill</strong> monterad på en RDAS. Den stora frösålådan på 360 l<br />
harmonierar bra med såmaskinens utsädesbehållare.<br />
Såslangarna är placerade strax framför Rapidhjulen och<br />
småfröna myllas av hjul och efterharv.
Utöver raps, gör <strong>BioDrill</strong> det<br />
möjligt att så in en extra,<br />
småfröig gröda samtidigt som<br />
du bearbetar jorden eller sår<br />
huvudgrödan.<br />
Öppnar nya möjligheter<br />
Den enda extra utgiften är i stort<br />
sett frökostnaden. Intäkten är mer<br />
långlivade vallar, ökad bördighet,<br />
bättre markstruktur och sänkta<br />
kvävekostnader.<br />
Vitsenap före sockerbetor<br />
En mellangröda av vitsenap eller<br />
oljerättika före sockerbetorna gör<br />
att risken för nematodangrepp<br />
sjunker. Med <strong>BioDrill</strong> på Carrier<br />
kan vitsenapen sås in snabbt och<br />
enkelt med god precision, samtidigt<br />
med jordbearbetningen.<br />
Vallinsådd<br />
Med <strong>BioDrill</strong> på Rapid kan vallen<br />
sås in samtidigt med en spannmålsgröda.<br />
Med <strong>BioDrill</strong> på välten<br />
kan en etablerad vall regelbundet<br />
hjälpsås i samband med vältningen<br />
på våren för att förnya beståndet<br />
och förhindra uppkomsten av<br />
luckor.<br />
Mellangrödor<br />
Med <strong>BioDrill</strong> på Carrier, Rollex<br />
eller Rexius kan en mellangröda<br />
med t.ex. gräs eller klöver sås in på<br />
våren i en spannmålsgröda. På<br />
hösten kan en mellangröda av<br />
snabbetablerade arter, exempelvis<br />
oljerättika sås in med Carrier<br />
direkt efter skörden. Försök med<br />
oljerättika visar att den kan samla<br />
upp många kilo kväve under<br />
hösten som annars skulle läckt ut.<br />
25
<strong>BioDrill</strong><br />
26<br />
2007-08-18<br />
Tid och fukt är största plus<br />
Med <strong>BioDrill</strong> på sin Cultus krockar numera<br />
inte tröskning och höstrapssådd på<br />
Hviderups gods i Skåne. Och rapsetableringen<br />
blir säkrare när fukten finns kvar och<br />
jorden inte torkar ur.<br />
På Hviderups gods i Skåne är det 15 år sedan man<br />
slutade plöja till höstrapsen. Mellanleran var<br />
aldrig lätt att få bukt med inför höstrapssådden.<br />
– Då fick man alltid ligga på med harven efter<br />
plogen för att få till ett bra bruk och blev det sedan<br />
blött så trivdes aldrig rapsen, minns inspektor<br />
Jeppe Mårtensson.<br />
<strong>BioDrill</strong> blev förfining<br />
Höstrapssådd utan plog blev ett stort steg framåt.<br />
Under 12 år bearbetades jorden med kultivator<br />
och sedan såddes höstrapsen med en Rapid 600C.<br />
Det förbättrade etableringen. Hösten 2007 monte-<br />
Tack vare GPS-styrning är sådragen idag spikraka - ett värdefullt<br />
hjälpmedel vid kultivator-sådd då både markörer och<br />
sprutspår saknas.<br />
2008-05-09<br />
rades en <strong>BioDrill</strong> 360 på gårdens Cultus 500.<br />
Bearbetning och sådd integrerades och skedde i<br />
samma drag.<br />
– Kultivatorsådd med <strong>BioDrill</strong> blev ytterligare en<br />
förfining.<br />
Fukten är grejen<br />
Premiären i full skala hösten 2007 föll väl ut.<br />
– Det blev bra.<br />
Sedan tänker Jeppe Mårtensson efter en stund till<br />
och ändrar sig:<br />
– Nej, det blev mer än bra.<br />
Nu har Hviderup etablerat 3 höstrapsgrödor med<br />
<strong>BioDrill</strong>. Jeppe tycker att säkerheten ökar i kultvatorsådden<br />
med <strong>BioDrill</strong>. Tidigare kunde brist på<br />
fukt vara ett problem och att ställtiden mellan<br />
bearbetning och sådd torkade ur jorden. Var det<br />
torrt i augusti grodde inte alltid rapsen så bra.<br />
– Den stora grejen med <strong>BioDrill</strong> är fukten.<br />
Bra bestånd trots allt<br />
Själva fröplaceringen blir egentligen sämre med<br />
<strong>BioDrill</strong> än med Rapid menar Jeppe.<br />
– Ibland hamnar det en jordkoka rakt över rapsfröet.<br />
Men det blir ändå alltid ett bra bestånd och mycket<br />
bättre än Jeppe kunde tänka sig från början.<br />
– Jorden bevarar sin fukt och med stålrullen<br />
längst bak återpackas det kring jord och frö.<br />
Sammantaget gör det fördelarna i själva etableringen<br />
större än nackdelarna på Hviderup.<br />
Både tröskning och rapssådd<br />
Den andra stora fördelen är tiden.<br />
– Vi sparar lätt en man i etableringen.<br />
Tidigare fanns inte folk som både kunde tröska
och så raps samtidigt. Skörden har<br />
alltid prioriterats och rapsen fick<br />
komma i andra hand. Nu gynnas<br />
både tröskningen och rapssådden.<br />
– Numera kan vi både tröska och<br />
så höstraps. Vi prickar faktiskt tidigare<br />
och bättre sådatum med hjälp<br />
av <strong>BioDrill</strong>.<br />
Halm får inte störa<br />
Ytterligare en bonus med att få<br />
tiden att räcka är att Hviderup<br />
numera hinner köra ut hönsgödsel<br />
till höstrapsen på kornstubben<br />
efter det att halmen bärgats.<br />
Gödseln brukas ner med en Carrier<br />
820 med hög kapacitet för att spara<br />
på kvävet. Räcker tiden till kör man<br />
därefter en första gång med Cultus<br />
utan att så samtidigt.<br />
– Det är lättare att komma ner en<br />
bit med pinnarna om man kör 2<br />
gånger.<br />
Men det är lika mycket eller mer för<br />
att inte halmen i ytan ska hindra<br />
höstrapsen som Hviderup helst vill<br />
göra 2 överfarter med kultivator.<br />
– Halmen får inte störa rapsen när<br />
den ska upp.<br />
Glest är filosofin<br />
När rapsen väl ligger i sålådan på<br />
<strong>BioDrill</strong> gör vridprovet lätt och<br />
smidigt. Och tekniken fungerar<br />
uppenbarligen bra.<br />
– Ställer vi in på 4 kilo per hektar så<br />
blir det 4 kilo per hektar.<br />
Siktet är inställt på ganska tunna<br />
bestånd och stora plantor.<br />
– Glest bestånd är min filosofi.<br />
Hviderups gods<br />
Landskap: Skåne<br />
Areal: 780 ha<br />
Jord: Mellanlera<br />
Inspektor: Jeppe Mårtensson<br />
Växtföljd: höstraps – höst -<br />
vete – sockerbetor – vårvete<br />
– maltkorn<br />
Plöjer: med Överum delburen<br />
7:a och buren 5:a till allt<br />
utom höstraps och höstvete<br />
Kultivator: Cultus 500 med<br />
<strong>BioDrill</strong> 360<br />
Såmaskin: Rapid 600C<br />
Medelskörd höstraps: 3,8 t/ha<br />
27
Tekniska data:<br />
Modell <strong>BioDrill</strong> 180 <strong>BioDrill</strong> 250 <strong>BioDrill</strong> 360<br />
Sålådevolym (l) 180 250 360<br />
Drivning av utmatning Mekanisk/Elektrisk Mekanisk/Elektrisk Pneumatisk/Elektrisk*<br />
Kapacitet Från 1 - 30 kg/ha Från 1 - 30 kg/ha Från 1 - 30 kg/ha<br />
Eluttag +12V och 25A ca. 240 Watt +12V och 25A ca. 240 Watt +12V och 25A ca. 240 Watt<br />
TopDown 300 - 400 - 700<br />
Cultus 300, 350 400 420 - 620<br />
Carrier 300, 350 400 420 - 820<br />
Rollex - - 450 - 620<br />
Rexius - - 650 - 1020<br />
Rapid RD 300 C/S RD 400 C/S Rapid A 400 - 800 C/S<br />
*På Rapid: Hydraulisk drivning av utmatningssystemet från det övriga såsystemet<br />
På Carrier/Rexius/Rollex: Mekanisk drivning av utmatningsenheten från vältrullen<br />
Hydraulisk fläkt: 1 st dubbelverkande uttag och 1 st fri retur (till tank) krävs. På Rapid slussas luften från såmaskinens fläkt.<br />
Vi vill rikta ett stort tack till Albin Gunnarson, Svensk <strong>Raps</strong> AB, och Jens<br />
Blomqvist, Agraria Ord & Jord, för medverkan i denna växtodlingsfolder.<br />
VÄDERSTAD-VERKEN AB<br />
www.vaderstad.com<br />
Väderstad-Verken AB är innehavare av ett flertal immateriella rättigheter såsom patent, varumärken och mönsterskydd.<br />
Produkten/produkterna i detta dokument kan omfattas av en eller flera av dessa rättigheter.<br />
999909-SVVV Ver. 01 Mjölby Tryckeri AB/Desktopteknik AB - <strong>2010</strong>.06