Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun
Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun
Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Uppsala</strong> har gamla traditioner både<br />
som kultur- och idrottsstad. Kulturtraditionerna<br />
har i stor utsträckning<br />
varit knutna till <strong>Uppsala</strong> universitet och av<br />
de 22 muséerna har flera en upprinnelse i<br />
universitets verksamhet. Universitetet framträder<br />
tydligt i staden genom sina mäktiga<br />
och prestigefyllda byggnader medan <strong>kommun</strong>ens<br />
kulturlokaler många gånger är små<br />
och anonyma. Ändå finns det ett rikt kulturutbud,<br />
med bl a körtraditioner och stora<br />
möjligheter till kulturverksamhet.<br />
Fritidsaktiviteter kan utövas spontant på<br />
egen hand eller organiserat i någon av <strong>kommun</strong>ens<br />
cirka 900 föreningar. Nästan 70<br />
procent av <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong>s invånare är<br />
medlem i någon förening, varav en tredjedel<br />
i en idrottsförening. Världens förmodligen<br />
äldsta idrottsförening, Upsala simsällskap,<br />
bildades redan 1796. Idrottsverksamheten<br />
har under slutet av 1900-talet fått en<br />
stor bredd och är inriktad på såväl tävling<br />
som motion och friskvård.<br />
Kommunens roll består till stor del av att<br />
ge förutsättningar för föreningslivet att<br />
bedriva meningsfulla fritids- och kulturaktiviteter.<br />
Effekterna har betydelse för hela<br />
samhället, inte minst i ett förebyggande<br />
barn- och ungdomsarbete. Det är därför<br />
angeläget att <strong>kommun</strong>en, föreningar och frivilligorganisationer<br />
arbetar strategiskt och<br />
långsiktigt med samordning och utveckling<br />
av fritids- och kulturverksamheternas behov.<br />
Kultur och fritid<br />
KARTA 7 GRÖNSTRUKTUR ÅR 2020<br />
Riktlinjer<br />
Markområden ska reserveras för idrottsoch<br />
kulturändamål vid utbyggnad av nya<br />
områden. Det bör alltid prövas om det<br />
går att sambruka lokaler för kultur och<br />
annan samhällsservice när bostadsområden<br />
och stadsdelar förnyas och nya<br />
områden planeras.<br />
När det gäller att lokalisera, utforma och<br />
nyttja lokaler och anläggningar bör det<br />
ske i en bred lokal samverkan med exempelvis<br />
boende, föreningar och skolor.<br />
Fritids- och idrottsområden och kulturplatser<br />
ska kunna nås med kollektivtrafik<br />
från olika delar av staden samt via gångoch<br />
cykelvägar. För barn och ungdomar är<br />
närhet och en trafiksäker tillgänglighet<br />
speciellt viktig.<br />
Kultur- och fritidsanläggningar som är<br />
specialinriktade och svårlokaliserade bör,<br />
ur resurssynpunkt, planeras för flera<br />
stadsdelar tillsammans eller gemensamt<br />
för hela staden.<br />
Det ska läggas jämställdhetsperspektiv på<br />
planeringen. Kvinnor och män ska ges<br />
samma förutsättningar att utöva aktiviteter.<br />
Kultur- och mötesplatser<br />
En grundläggande förutsättning för ett aktivt<br />
kulturliv i staden är att det finns ändamålsenliga<br />
lokaler. Det behövs en medveten<br />
planering av allsidiga och ändamålsenliga<br />
bibliotek och andra lokaler för kulturutövning<br />
och kulturupplevelser i och i närheten<br />
av bostadsområden. De små föreningarnas<br />
lokalbehov för exempelvis invandrar- och<br />
kulturföreningar bör uppmärksammas. Det<br />
gäller också verksamheter inom ungdoms-<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Kultur och fritid 71
Change language