Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun

More documents

Recommendations

Info

tiva handelsområden. Gränby och Stenhagen tjänar även som en form av stadsdelscentrum. Boländerna/Stormhatten omges av arbetsplatser med personal som efterfrågar service i närområdet. Riktlinjer – Externhandel Omfattningen av externhandelns utbyggnader bör begränsas så att balansen mot stadskärnan och stadsdelscentrum bevaras. Något fjärde stormarknadsområde ska inte etableras. Annan kommersiell service än handel, liksom offentlig service, bör i viss omfattning få utvecklas i externhandelsområdena. Externhandelsområdena bör med bebyggelsetillskott, utformning och funktionellt innehåll tydligare knytas ihop med de stadsdelar de befinner sig i. Möjlighet att lätt kunna färdas till externhandelslägen med kollektivtrafik och cykel ska finnas. Boländernas handelsområde behöver få en tydlig avgränsning. Det bör prövas om delar av kvarteren väster om Rapsgatan, närmast denna gata, kan detaljplaneläggas för handel, medan resterande delar av Boländerna, utom i vissa stråk, reserveras för andra ändamål. Handels- och servicestråk Externhandel finns också lokaliserad i lägen med god tillgänglighet för bil längs vissa avsnitt i stadens huvudvägnät. Det handlar här företrädesvis om handel med skrymmande varor. I den mån sådana stråk har förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning kan de vara lämpliga lägen för tillkommande etableringar. Alternativet, att avsätta särskilda större områden för sådan handel, är knappast bättre, eftersom de inre 70 Bebyggelsestruktur Handel och service avstånden i ett sådant område skulle upplevas som för långa för gående och kollektivtrafiken knappast skulle få tillräckligt underlag. Med stråkmodellen ges bättre överblick och även möjligheter till utveckling av nischer i olika stråk. Samtidigt kan handelns byggnader utgöra bullerskärmar vid trafiklederna. Även annan handel och service återfinns i vissa gatustråk utanför stadskärnan, exempelvis längs Sysslomansgatan, Vaksalagatan och Väderkvarnsgatan. Servicen i sådana stråk har till del lokal karaktär men består också av specialfunktioner som har svårt att bära lokalhyror i stadskärnan. Den här typen av stråk kan också innehålla verksamheter som inte riktar sig direkt till allmänheten, d v s arbetsplatser av olika slag. Stråk av detta slag är en viktig ingrediens i stadslivet. I stadsdelarna kan de komplettera lokala centrum med mer service och med serviceunderlag i form av en arbetande befolkning. De kan utgöra funktionskompletteringar i mer ensidiga bostadsområden i lägen med förhållandevis hög trafiktålighet och där trafikrelaterade störningar kan hanteras. Med en genomtänkt stråklokalisering kan boende i stadsdelarna både garanteras lugna bostadsmiljöer och ett visst stadsliv på nära avstånd. Riktlinjer – Handels- och servicestråk Handel med skrymmande varor bör kunna tillkomma i vissa stråk längs huvudvägnätet med förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning. Höga krav på utformning ska ställas. Handel och service med förhållandevis små utrymmesbehov bör, förutom i stadskärnan och i stadsdelscentrum, aktivt beredas utrymme i vissa gatustråk inom och mellan stadsdelar.
Uppsala har gamla traditioner både som kultur- och idrottsstad. Kulturtraditionerna har i stor utsträckning varit knutna till Uppsala universitet och av de 22 muséerna har flera en upprinnelse i universitets verksamhet. Universitetet framträder tydligt i staden genom sina mäktiga och prestigefyllda byggnader medan kommunens kulturlokaler många gånger är små och anonyma. Ändå finns det ett rikt kulturutbud, med bl a körtraditioner och stora möjligheter till kulturverksamhet. Fritidsaktiviteter kan utövas spontant på egen hand eller organiserat i någon av kommunens cirka 900 föreningar. Nästan 70 procent av Uppsala kommuns invånare är medlem i någon förening, varav en tredjedel i en idrottsförening. Världens förmodligen äldsta idrottsförening, Upsala simsällskap, bildades redan 1796. Idrottsverksamheten har under slutet av 1900-talet fått en stor bredd och är inriktad på såväl tävling som motion och friskvård. Kommunens roll består till stor del av att ge förutsättningar för föreningslivet att bedriva meningsfulla fritids- och kulturaktiviteter. Effekterna har betydelse för hela samhället, inte minst i ett förebyggande barn- och ungdomsarbete. Det är därför angeläget att kommunen, föreningar och frivilligorganisationer arbetar strategiskt och långsiktigt med samordning och utveckling av fritids- och kulturverksamheternas behov. Kultur och fritid KARTA 7 GRÖNSTRUKTUR ÅR 2020 Riktlinjer Markområden ska reserveras för idrottsoch kulturändamål vid utbyggnad av nya områden. Det bör alltid prövas om det går att sambruka lokaler för kultur och annan samhällsservice när bostadsområden och stadsdelar förnyas och nya områden planeras. När det gäller att lokalisera, utforma och nyttja lokaler och anläggningar bör det ske i en bred lokal samverkan med exempelvis boende, föreningar och skolor. Fritids- och idrottsområden och kulturplatser ska kunna nås med kollektivtrafik från olika delar av staden samt via gångoch cykelvägar. För barn och ungdomar är närhet och en trafiksäker tillgänglighet speciellt viktig. Kultur- och fritidsanläggningar som är specialinriktade och svårlokaliserade bör, ur resurssynpunkt, planeras för flera stadsdelar tillsammans eller gemensamt för hela staden. Det ska läggas jämställdhetsperspektiv på planeringen. Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att utöva aktiviteter. Kultur- och mötesplatser En grundläggande förutsättning för ett aktivt kulturliv i staden är att det finns ändamålsenliga lokaler. Det behövs en medveten planering av allsidiga och ändamålsenliga bibliotek och andra lokaler för kulturutövning och kulturupplevelser i och i närheten av bostadsområden. De små föreningarnas lokalbehov för exempelvis invandrar- och kulturföreningar bör uppmärksammas. Det gäller också verksamheter inom ungdoms- Bebyggelsestruktur Kultur och fritid 71
Page 1 and 2: Bebyggelsestruktur
Page 3 and 4: I stadsdelarna ska detaljplaner ha
Page 5 and 6: Gatuavsnittet har sidoområden deta
Page 7 and 8: används sedan lång tid tillbaka f
Page 9 and 10: ter som inte är störande för de
Page 11 and 12: den äldsta från 1939. Den huvudsa
Page 13 and 14: som sådan nu saknas i närområdet
Page 15 and 16: Mål och riktlinjer för markanvän
Page 17 and 18: Genomförande Området bör utredas
Page 19 and 20: Från stadens huvuddrag till detalj
Page 21 and 22: Utrymme finns i planen för cirka 1
Page 23 and 24: Kommunen ska ha en hög plan- och m
Page 25 and 26: Inom Akademiska sjukhusets område
Page 27: Riktlinjer - Stadskärnan Stadskär
Page 31: Idrottsområdet i Bergsbrunna/Sävj

Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?