Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun

More documents

Recommendations

Info

Handel och service KARTA 2 BEBYGGELSE För att skapa en ändamålsenlig och långsiktigt hållbar struktur är det viktigt att servicen lokaliseras så att den kan ge och få stöd i stadens bebyggelseoch trafikplanering. Handeln i stadskärnan, stadsdelarna och externhandelsområdena måste ges rimliga förutsättningar att utvecklas. Tillsammans med handel längs vissa huvudgator ska de sammantaget betjäna Uppsalas egen och regionens befolkning. Annan kommersiell och offentlig service ska huvudsakligen lokaliseras till stadskärnan och stadsdelarna. Riktlinjer Nya handelsetableringar ska främst ske i stadskärnan och i stadsdelarna. För handel med skrymmande varor kan nyetableringar ske i stråk längs vissa huvudgator med god kollektivtrafikförsörjning eller i externhandelsområden. Handel i form av kvartersbutiker, kiosker och trafikanknuten handel i bensinstationer, ofta med begränsade ytor, bör endast betraktas som komplement till fullsorterad dagligvaruhandel. Samverkan mellan kommunen, andra huvudmän för offentlig service och företrädare för handeln bör öka för att åstadkomma tätare lokala handels- och servicemiljöer som kan ersätta skalfördelar inom varje enskild sektor som annars leder till stora men glest fördelade enheter. Offentligt styrd service som helt eller delvis riktar sig till ett upptagningsområde som berör flera stadsdelar bör placeras i stadskärnan eller i lägen i stadsdelarna som stöttar annan service och har god 68 Bebyggelsestruktur Handel och service kollektivtrafikförsörjning, helst sådana som har förutsättningar att bli bytespunkter i kollektivtrafiknätet. Stadskärnan Stadskärnan är invånarens och besökarens gemensamma vardagsrum. Den innehåller ett brett utbud av mötesmöjligheter på torg, i nöjeslokaler, i samband med kulturaktiviteter, på caféer eller i butiker. Handelns dominans är kanske det som bäst karakteriserar stadskärnan. Bostäder och ett stort utbud av handel, kultur och nöjen är inslag i stadskärnan som skapar en varierad och levande miljö. Det största problemet för handeln i Uppsalas stadskärna är det begränsade utrymmet. Stadskärnan är trång och möjligheten att inrymma den slags handel som önskas är begränsad i det nuvarande området. Ur tillgänglighetssynpunkt utgör stadskärnan ett stort problem för såväl biltrafiken som kollektivtrafiken. Parkeringsmöjligheterna upplevs som begränsade även om lediga platser ofta finns i parkeringsgaragen. Samtidigt är trafiken störande för gående och cyklister. Den relativt lilla stadskärnan har samtidigt fördelar. Inom stadskärnan finns ett stort utbud på en liten yta. Satsningar på stadskärnan som skett under senare år, genom samverkan mellan kommun, handel och fastighetsägare har framgångsrikt lyft miljön och gjort stadskärnan till en alltmer attraktiv del av staden. Fortsatt arbete ska ske i enlighet med antaget kvalitetsprogram. Utbredning av stadskärnan år 2002 respektive år 2020 redovisas på karta 2.
Riktlinjer – Stadskärnan Stadskärnan ska ges förutsättningar att utvidgas norrut, österut och söderut. Till stadskärnan lokaliseras aktiviteter som är relativt ytsnåla, särskilt kontaktintensiva och har utpräglade regionala eller ännu högre funktioner. Ett tillskott av bostäder i stadskärnan bör eftersträvas för att stärka handelns kundunderlag samt för att främja en trygg och levande stadskärna under dygnets alla timmar. Stadsdelscentrum För att ge stadsdelscentrum möjligheter att överleva och utvecklas krävs insatser där kommunen driver samarbetet med fastighetsägare, affärsidkare och huvudmän för andra verksamheter. Samverkan är nödvändig för att kunna göra förändringar som förbättrar handelns och servicens överlevnadsförmåga. Följande stadsdelscentrum har förutsättningar att utvecklas: Gottsunda centrum, Svamptorget, Västertorg, Torbjörns torg, Heidenstams torg, Kvarntorget, Brantings torg, Årsta centrum samt centrumfunktionerna i Sävja och Nåntuna. I vissa stadsdelar saknas förutsättningar för att vidmakthålla fullgod service i den gamla centrumanläggningen. I andra är närservicen mer lokaliserad längs gatustråk, i korsningar mellan huvudgator, eller utspridd på skilda platser i stadsdelen. Tillkommande bebyggelse kommer att ge behov av nya servicekoncentrationer i vissa stadsdelar, t ex i Ulleråker, norra Fyrislund och delar av Sävja. I dessa olika miljöer krävs skilda insatser för att åstadkomma goda förutsättningar för fullgod närservice. Kommunen har ett särskilt ansvar för detta. I flera av dem kan ett stråktänkande vara ett alternativ, i andra insatser för att åstadkomma ett mer markerat centrum på gammal eller ny plats. Riktlinjer – Stadsdelscentrum Komplettering av bebyggelse med verksamheter och bostäder bör lokaliseras så att stadsdelens förutsättningar för service stärks. Detta gäller även inför nyoch omlokalisering av offentliga och privata verksamheter inom befintlig bebyggelse. Flyttningar av etablerad detaljhandel och annan service i stadsdelarna bör medges, framför allt till lägen där en tillräckligt stor lokal befolkning och god kollektivtrafikförsörjning finns. Service bör förläggas längs gatustråk med god kollektivtrafikförsörjning och i övrigt god lokal tillgänglighet. Externhandel – stora anläggningar eller områden Att handeln har blivit alltmer storskalig har inneburit att många uppsalabor inte har gångavstånd till fullt dagligvarusortiment. Det är därför viktigt med en god kollektivtrafik och bra cykelvägar till externa handelslägen för att även kunder utan bil ska kunna ta del av utbudet. Uppsalas tre stormarknadsplatser måste ständigt förnyas. Det kan kräva vissa tillägg för att de fortfarande ska kunna vara attrak- Bebyggelsestruktur Handel och service 69
Page 1 and 2: Bebyggelsestruktur
Page 3 and 4: I stadsdelarna ska detaljplaner ha
Page 5 and 6: Gatuavsnittet har sidoområden deta
Page 7 and 8: används sedan lång tid tillbaka f
Page 9 and 10: ter som inte är störande för de
Page 11 and 12: den äldsta från 1939. Den huvudsa
Page 13 and 14: som sådan nu saknas i närområdet
Page 15 and 16: Mål och riktlinjer för markanvän
Page 17 and 18: Genomförande Området bör utredas
Page 19 and 20: Från stadens huvuddrag till detalj
Page 21 and 22: Utrymme finns i planen för cirka 1
Page 23 and 24: Kommunen ska ha en hög plan- och m
Page 25: Inom Akademiska sjukhusets område
Page 29 and 30: Uppsala har gamla traditioner både
Page 31: Idrottsområdet i Bergsbrunna/Sävj

Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?