Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun

Från stadens huvuddrag till detaljer i den
enskilda byggnaden eller gatumiljön
upplever vi stadens estetik dagligen.
Mer eller mindre tydligt påverkar den vår
livssituation. Arkitekturen är en viktig del
av vår upplevelse och vårt välbefinnande.
Det är en viktig uppgift att slå vakt om de
höga estetiska värden som Uppsala har. Det
är en lika viktig uppgift att skapa nya.
Respekt för stadens karaktär
Till Uppsala stads kännetecknande drag hör
siluetten, upplevelsen av stadens gräns,
infartsvägarna samt landmärken, t ex torn
eller skorstenar, gamla kulturbyggnader,
Sten Sturemonumentet och rådhuset. Dessa
landmärken gör det enklare att orientera sig
i staden och förstärker ofta upplevelsen av
stadsmiljön. Stadsbilden präglas starkt av
åsen med slottet, Carolina Rediviva och
domkyrkan. Den präglas även till stora
delar av läget på slätten.
När man kommer in i staden påverkas
intrycket av ån, av det rutnätslika stadsplanemönstret
och av enskilda gatumiljöer,
torg, parker och byggnader som utgör det
offentliga rummet och är av stor betydelse,
särskilt för möten mellan människor. Varje
stadsdel har sin särskilda karaktär. Denna
stadsbild är en grund för stadens identitet,
tillsammans med det liv, de verksamheter
och de minnen som den rymmer. Dess särpräglade
huvuddrag bör värnas.
Staden har fått sin karaktär genom utveckling
och genom förändringar i den befintliga
miljön. Periodvis har förändringarna
varit små, under andra perioder mer omvälvande.
Denna process kommer att fortsätta.
Stadens bebyggelse behöver tillgodose nya
Stadens estetik
behov, både genom nybyggnad och omvandling.
Höga krav bör då ställas på arkitektonisk
kvalitet.
Att utgå från platsens karaktär är en grundregel
vid utformning av ny bebyggelse. Det
kan i vissa lägen ställa krav på långtgående
anpassning till formspråket i befintlig miljö.
En annan lösning kan vara att söka en mer
neutral, ”tidlös”, utformning av det nya.
Men det kan också vara rätt att ge det nya
en utformning typisk för sin tid, att göra det
till en ny ”årsring” i staden. Ofta kan det
vara svårare att på ett bra sätt infoga nya
former i en historisk miljö än att välja former
från det befintliga. Nyckeln är hög
kvalitet. Har det nya en hög arkitektonisk
kvalitet kan nya former accepteras, ofta till
och med vara att föredra även i en historisk
miljö.
Översiktsplanen och andra verktyg för en
god estetik
Genom beslut i riksdagen 1998 tog staten
en del av ansvaret att höja kunskaper och
kvalitet i stadsbyggandet. Man antog ett
handlingsprogram för satsning på god arkitektur
och design. Beslutet följdes bland
annat upp med lagändringar som framhöll
vikten av estetiskt tilltalande arkitektur, och
året 2001 utropades till Arkitekturår. Riksdagsbeslutet
säger också att s k offentligt
byggande (statens, landstingets, kommunernas
samt deras bolags) bör bli förebildligt i
sina kvalitetskrav.
Ändringarna i plan- och bygglagen 1998
klargör att estetiken i stadsbyggandet räknas
till ”allmänna intressen”. Eftersom
översiktsplanen anger allmänna intressen
som ska beaktas i stadsbyggandet, bör den
följa upp lagändringen genom att bekräfta
Bebyggelsestruktur Stadens estetik 61