Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun

More documents

Recommendations

Info

på grannintressen eller allmänna gemensamma intressen. Begreppet ”samlad bebyggelse” används i PBL 8 kap 4 § för att undanta vissa en- och tvåbostadshus från en del av bygglovplikten. Se nästa stycke. Förteckning över områden med samlad bebyggelse: S1 Tingsslätten S2 Starbo S5 Övernäs-Bodarna-Ytternäs-Vreta S17 Skölsta S18 Danmarks kyrktrakt S27 Asplunda/Stabby 60 Bebyggelsestruktur Bebyggelse Undantag från bygglovplikt Enligt PBL 8 kap 4 § får mindre tillbyggnader göras utan bygglov på en- och tvåbostadshus som ej ingår i samlad bebyggelse. Kommunen ska avgöra vad som är att betrakta som ”mindre tillbyggnad”. Byggnadsnämnden beslutade 1990-01-18 att som ”mindre tillbyggnad” betrakta tillbyggnader på upp till 50 % av den befintliga huvudbyggnadens area, dock högst 40 kvm, under förutsättning att tillbyggnaden nyttjas till samma ändamål som befintlig byggnad. Med befintlig byggnadsarea avses yta för vilken formellt bygglov föreligger. Asplunda/Stabby är ett nytt område med samlad bebyggelse.
Från stadens huvuddrag till detaljer i den enskilda byggnaden eller gatumiljön upplever vi stadens estetik dagligen. Mer eller mindre tydligt påverkar den vår livssituation. Arkitekturen är en viktig del av vår upplevelse och vårt välbefinnande. Det är en viktig uppgift att slå vakt om de höga estetiska värden som Uppsala har. Det är en lika viktig uppgift att skapa nya. Respekt för stadens karaktär Till Uppsala stads kännetecknande drag hör siluetten, upplevelsen av stadens gräns, infartsvägarna samt landmärken, t ex torn eller skorstenar, gamla kulturbyggnader, Sten Sturemonumentet och rådhuset. Dessa landmärken gör det enklare att orientera sig i staden och förstärker ofta upplevelsen av stadsmiljön. Stadsbilden präglas starkt av åsen med slottet, Carolina Rediviva och domkyrkan. Den präglas även till stora delar av läget på slätten. När man kommer in i staden påverkas intrycket av ån, av det rutnätslika stadsplanemönstret och av enskilda gatumiljöer, torg, parker och byggnader som utgör det offentliga rummet och är av stor betydelse, särskilt för möten mellan människor. Varje stadsdel har sin särskilda karaktär. Denna stadsbild är en grund för stadens identitet, tillsammans med det liv, de verksamheter och de minnen som den rymmer. Dess särpräglade huvuddrag bör värnas. Staden har fått sin karaktär genom utveckling och genom förändringar i den befintliga miljön. Periodvis har förändringarna varit små, under andra perioder mer omvälvande. Denna process kommer att fortsätta. Stadens bebyggelse behöver tillgodose nya Stadens estetik behov, både genom nybyggnad och omvandling. Höga krav bör då ställas på arkitektonisk kvalitet. Att utgå från platsens karaktär är en grundregel vid utformning av ny bebyggelse. Det kan i vissa lägen ställa krav på långtgående anpassning till formspråket i befintlig miljö. En annan lösning kan vara att söka en mer neutral, ”tidlös”, utformning av det nya. Men det kan också vara rätt att ge det nya en utformning typisk för sin tid, att göra det till en ny ”årsring” i staden. Ofta kan det vara svårare att på ett bra sätt infoga nya former i en historisk miljö än att välja former från det befintliga. Nyckeln är hög kvalitet. Har det nya en hög arkitektonisk kvalitet kan nya former accepteras, ofta till och med vara att föredra även i en historisk miljö. Översiktsplanen och andra verktyg för en god estetik Genom beslut i riksdagen 1998 tog staten en del av ansvaret att höja kunskaper och kvalitet i stadsbyggandet. Man antog ett handlingsprogram för satsning på god arkitektur och design. Beslutet följdes bland annat upp med lagändringar som framhöll vikten av estetiskt tilltalande arkitektur, och året 2001 utropades till Arkitekturår. Riksdagsbeslutet säger också att s k offentligt byggande (statens, landstingets, kommunernas samt deras bolags) bör bli förebildligt i sina kvalitetskrav. Ändringarna i plan- och bygglagen 1998 klargör att estetiken i stadsbyggandet räknas till ”allmänna intressen”. Eftersom översiktsplanen anger allmänna intressen som ska beaktas i stadsbyggandet, bör den följa upp lagändringen genom att bekräfta Bebyggelsestruktur Stadens estetik 61
Page 1 and 2: Bebyggelsestruktur
Page 3 and 4: I stadsdelarna ska detaljplaner ha
Page 5 and 6: Gatuavsnittet har sidoområden deta
Page 7 and 8: används sedan lång tid tillbaka f
Page 9 and 10: ter som inte är störande för de
Page 11 and 12: den äldsta från 1939. Den huvudsa
Page 13 and 14: som sådan nu saknas i närområdet
Page 15 and 16: Mål och riktlinjer för markanvän
Page 17: Genomförande Området bör utredas
Page 21 and 22: Utrymme finns i planen för cirka 1
Page 23 and 24: Kommunen ska ha en hög plan- och m
Page 25 and 26: Inom Akademiska sjukhusets område
Page 27 and 28: Riktlinjer - Stadskärnan Stadskär
Page 29 and 30: Uppsala har gamla traditioner både
Page 31: Idrottsområdet i Bergsbrunna/Sävj

Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?