Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun
Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun
Bebyggelsestruktur - Uppsala kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Bebyggelsestruktur</strong>
Bebyggelse<br />
KARTA 2 BEBYGGELSE<br />
Ibebyggelsestrukturen ingår all bebyggd<br />
miljö i staden oavsett användningsområde<br />
eller funktion. Täthet och utformning av<br />
bebyggelsemiljöerna i staden varierar beroende<br />
på läge, användningsområde etc, med<br />
allt från innerstadens täta kvarter till glesa<br />
industriområden i ytterkanterna. Den<br />
bebyggda miljön innehåller, om än i mycket<br />
varierande grad, ofta både bostäder, arbetsplatser,<br />
skolor, idrotts- och fritidsanläggningar,<br />
gator, parker och plats för service.<br />
Kompletteringar föreslås inom den redan<br />
byggda staden för att tillföra saknade funktioner<br />
och för att åstadkomma en värdetät,<br />
mångfasetterad och sammanhållen stad.<br />
Korta avstånd förstärker möjligheterna till<br />
kollektiv- och cykelresor. Infrastruktur och<br />
service kan nyttjas effektivt. Tillgängligheten<br />
förbättras för funktionshindrade. Det stora<br />
flertalet kan få nära till dagligvarubutik.<br />
Stadslivet kan bli både tryggt och stimulerande.<br />
Ytkrävande verksamheter förläggs<br />
perifert.<br />
Den framtida gränsen för staden framgår av<br />
plankartan. Inom denna föreslås ny bebyggelse<br />
tillkomma i princip på tre sätt:<br />
• Kompletteringar i nuvarande stadsbygd<br />
Nya bebyggelseområden i anslutning till<br />
befintliga<br />
Stadsomvandling av befintlig miljö<br />
Nya bebyggelseområden och omvandlingsområden<br />
föreslås i planen när de är större<br />
än ett kvarter. De har vanligen en användning<br />
för mer än ett ändamål.<br />
Förändringar som följer planens riktlinjer<br />
har stöd vid planläggning och lovgivning.<br />
44 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse<br />
Översiktsplanen kan därvid tjäna som detaljplaneprogram.<br />
Antagande av detaljplaner som översiktsplanen<br />
ger stöd för kan delegeras från <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
till byggnadsnämnden.<br />
Kompletteringar i nuvarande<br />
stadsbygd<br />
En stor del av bebyggelsetillskotten förväntas<br />
ske i den befintliga bebyggda miljön<br />
genom att redan detaljplanelagd kvartersmark<br />
bebyggs, kompletteringar sker genom<br />
nybyggnader, tillbyggnader, nya våningsplan,<br />
inredning av vindar eller avstyckningar<br />
av tomter.<br />
Riktlinjer – Kompletteringar i nuvarande<br />
stadsbygd<br />
Nya planer och ny bebyggelse ska utformas<br />
och placeras på ett medvetet sätt i<br />
förhållande till befintliga mönster i de<br />
olika stadsplanerna.<br />
Bebyggelsemiljöer, med tillhörande parker<br />
eller enstaka byggnader av särskilt kulturhistoriskt<br />
värde eller av betydelse för stadsbilden<br />
ska bevaras och får inte förvanskas.<br />
Bostadsgårdar som är särskilt värdefulla<br />
ur historisk, miljömässig eller konstnärlig<br />
synpunkt, ska inte förvanskas.<br />
Förändringar får ske om de tar hänsyn till<br />
kulturvärden(a).<br />
Antalet lägenheter ska inte öka på ett<br />
sådant sätt att gårdens gröna kvalitet och<br />
funktion går till spillo.<br />
Behovet av generösa bostadsgårdar och<br />
trädgårdar ska tillgodoses i nya bostadskvarter.
I stadsdelarna ska detaljplaner ha en hög<br />
flexibilitet i mark- och lokalanvändning för<br />
att möjliggöra handel och service.<br />
I stadskärnan ska byggnadernas bottenvåningar<br />
utnyttjas för handel och service.<br />
Inom det område som markerar stadskärnan<br />
år 2020 ska tillkommande detaljplaner<br />
ange detta. Små lokaler på bottenvåningen<br />
i centrala lägen bör ej omvandlas<br />
till bostäder.<br />
Vid inredning av vindar och tillbyggnad på<br />
höjden ska <strong>kommun</strong>ens policy för tillgänglighet<br />
tillämpas.<br />
Inom äldre villaområden ska detaljplanen<br />
ändras om det krävs för att säkerställa<br />
områdets natur- och kulturhistoriska<br />
kvaliteter.<br />
Omvandlingsområden och<br />
nya bebyggelseområden<br />
Nya bebyggelseområden föreslås i anslutning<br />
till nuvarande stadsbygd. Marken består<br />
vanligtvis av åker eller skog. Med omvandlingsområden<br />
menas nuvarande stadsbygd,<br />
exempelvis industri- och institutionsområden<br />
eller vägrum, som föreslås genomgå stora<br />
förändringar till mer blandade miljöer. Omvandlingen<br />
måste ske med en helhetssyn på<br />
respektive område och dess omgivningar.<br />
För bebyggelse- och omvandlingsområden<br />
beskrivs de utgångspunkter som ska vara<br />
vägledande i planering och genomförande.<br />
Före en ut- och ombyggnad regleras innehållet<br />
i detaljplaner. I samband med detaljplanearbete<br />
ska det klargöras, och vid behov<br />
säkerställas, mark för park, närnatur, kom-<br />
munal service, fritidsanläggningar, odlingslotter<br />
etc. Eventuella avsteg i planen anges<br />
nedan för varje område och ibland tydliggörs<br />
särskilt utmärkande förhållanden.<br />
1. Berget<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Marken består av åker och är inte detaljplanelagd.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området är lämpligt för bostadsbebyggelse<br />
när flygbullerrestriktionerna släpps. Bebyggelsen<br />
bör bestå av låga hus. Befintliga gårdsmiljöer<br />
med uppvuxna trädgårdar ska sparas.<br />
Bullerdämpande jordvallar och planteringar<br />
mot E4 bör skapas.<br />
Genomförande<br />
Marken ägs av ett antal privata markägare.<br />
2. Bärbyleden 3<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
I gällande detaljplan är området huvudsakligen<br />
avsatt för park. Planering sker av en<br />
tredje etapp av Bärbyleden.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Möjligheten att tillföra ny bebyggelse i<br />
anslutning till vägområdet bör prövas.<br />
Passage från Gränbyparken ut mot<br />
Lerdammsparken ska anordnas.<br />
Genomförande<br />
Ett genomförande ska avvakta utformningen<br />
av tredje etappen av Bärbyleden. <strong>Uppsala</strong><br />
<strong>kommun</strong> äger marken.<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse 45
3. Nyby<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Marken, som huvudsakligen består av brukad<br />
och obrukad åkermark, är planlagd<br />
som parkmark runt vägreservatet för Bärbyleden.<br />
Närmast Österleden finns en naturlik<br />
plantering.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Denna kil kan sannolikt bebyggas när<br />
utformningen av Bärbyleden 3 är fastställd.<br />
Bullersituationen får avgöra om det blir<br />
möjligt med bostäder. Bebyggelsen kan<br />
vara relativt hög. Husen närmast Bärbyleden<br />
ska byggas som en bullerdämpande mur<br />
mot bakomliggande gårdar och bostadshus.<br />
Infart planeras från Runebergsgatan.<br />
Genomförande<br />
Ett genomförande ska avvakta utformningen<br />
av tredje etappen av Bärbyleden. <strong>Uppsala</strong><br />
<strong>kommun</strong> äger marken.<br />
4. Gränbyfältet<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Den västra delen av Gränbyfältet är planlagd<br />
för idrott- och kulturverksamhet.<br />
Området används till fotbollsplaner, en<br />
ishall och en racketsportsanläggning.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Sportfältet behöver utrymme att utvecklas.<br />
Huvuddelen av bebyggelseområdet bör få<br />
tas i anspråk av anläggningar för idrottsverksamheter.<br />
För att binda ihop Gränby<br />
med Nyby bör en remsa längs Råbyvägen<br />
användas för bostäder, sådana att de kompletterar<br />
befintligt utbud i närområdet.<br />
Bebyggelsen bör gestaltas så att den ger en<br />
god inramning till Gränbyparken.<br />
Genomförande<br />
De sportytor som eventuellt tas i anspråk<br />
för annan bebyggelse ska ersättas på intil-<br />
46 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse<br />
liggande jordbruksmark i direkt anslutning<br />
till området. Dessutom ska viss expansion<br />
med idrottsytor tillåtas där. Tillräckligt stor<br />
del av jordbruksmarken ska dock sparas så<br />
ett pedagogiskt värde med kopplingen<br />
mellan Gränby Gård och åkerbruket kvarstår.<br />
På det angränsande sportfältet har även<br />
prövats lokalisering av ett vattenverk i ett<br />
detaljplanesamråd under 2002. Samordning<br />
av olika intressen och markanspråk klarläggs<br />
närmare vid detaljplaneläggning. <strong>Uppsala</strong><br />
<strong>kommun</strong> äger marken.<br />
5. Brillinge<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
I området finns en halkbana för övningskörning.<br />
Området genomkorsas av två kraftledningsstråk.<br />
Området omfattas av riksintresse<br />
för kulturmiljövården.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning<br />
och gestaltning<br />
Området är inte lämpligt för bostäder med<br />
tanke på alla störningar. Områdets läge vid<br />
den norra infarten från E4 till <strong>Uppsala</strong>, som<br />
dessutom sammanlänkas med riksväg 55,<br />
gör det intressant för trafikantservice såsom<br />
bensinstationer och matställen. Läget är<br />
också intressant för infartsparkering och<br />
bussuppställningsplats med servicebyggnader.<br />
Detta förutsätter dock en bra koppling<br />
till E4 och Bärbyleden. Grön länk från<br />
Gränbyparken under E4 ska säkerställas.<br />
Genomförande<br />
Halkbanan måste flyttas. Konsekvenser för<br />
trafikbullersituationen vid Brillinge bostadsområde<br />
måste utredas. Avvägningar mellan<br />
markanspråk får avgöras i samband med<br />
detaljplaneläggning när anslutningen mellan<br />
Bärbyled/E4 och möjligheten att flytta kraftledningarna<br />
har klarlagts. <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong><br />
äger merparten av marken.<br />
6. Gamla <strong>Uppsala</strong>gatan<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning
Gatuavsnittet har sidoområden detaljplanelagda<br />
som kvartersmark respektive park.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Vägrummet bör smalnas av och utformas<br />
tydligare som stadsgata med kompletteringar<br />
av den befintliga allén och cykelstråken.<br />
Lågt utnyttjade garage-, parkerings- och<br />
grönytor bör omvandlas genom ny bebyggelse<br />
och satsningar bör göras på den gröna<br />
miljön. Detta skulle ge en mer fullständig<br />
stadsmiljö.<br />
Genomförande<br />
Ett gestaltningsprogram bör upprättas.<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger gatu- och parkmarken<br />
som berörs. Kvartersmarken ägs av privata<br />
fastighetsägare.<br />
7. Råbyvägen<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Gällande detaljplaner anger att marken får<br />
användas till garage och parkering samt park<br />
närmast Råbyvägen. På ett par ställen korsar<br />
planlagda parkstråk Råbyvägen.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Råbyvägen är i dag försedd med breda<br />
sidoytor som kan utnyttjas för bebyggelse<br />
och ge vägen karaktär av stadsgata. Denna<br />
ska dock även fortsättningsvis kunna ha<br />
stor betydelse för trafiken. Avståndet mellan<br />
husfasaderna kan efter ombyggnad minskas<br />
till 40 meter. Trafikbullret måste uppmärksammas<br />
i planeringen. Bebyggelsen bör i<br />
huvudsak bestå av bostadshus med inslag<br />
av kontor och annan ej störande verksamhet.<br />
Befintliga parkeringar ska ersättas.<br />
Nytillkommande bostäder ska ges god kontakt<br />
med intilliggande parker. Den nya<br />
bebyggelsen ska gestaltningsmässigt anpassas<br />
till den befintliga. Korsande parkstråk<br />
ska respekteras.<br />
Genomförande<br />
Ett gestaltningsprogram bör upprättas.<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger gatu- och parkmarken<br />
som berörs. Kvartersmarken ägs av<br />
olika privata fastighetsägare.<br />
8. Tycho Hedéns väg<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Sidoytorna är detaljplanelagda som park<br />
och parkering. Skyddszon för transport av<br />
farligt gods berör området men upphör sannolikt<br />
när ny E4 färdigställts.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Byggandet av ny E4 förbi <strong>Uppsala</strong> kommer<br />
att avlasta Tycho Hedéns väg en stor del av<br />
den långväga och tunga trafiken. Målet är<br />
att inordna vägen i staden och minska den<br />
nuvarande barriäreffekten. Vägrummen bör<br />
omvandlas så att det blir smalare körytor,<br />
plats för trädplanteringar, parallella cykelförbindelser<br />
och rondeller i korsningspunkterna.<br />
I vissa gatuavsnitt är de möjligt med<br />
nybyggnation av kontor, verksamhetslokaler<br />
och bostäder.<br />
Genomförande<br />
Tiden för genomförandet bestäms av när<br />
trafikavlastningen genomförs. Vägverket<br />
planerar i samråd med <strong>kommun</strong>en en förändring<br />
av själva gatumiljön. Vid planering<br />
för bebyggelse är det speciellt angeläget att<br />
uppmärksamma buller- och säkerhetsfrågor<br />
eftersom biltrafiken trots allt kommer att<br />
vara relativt stor. <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />
gatumarken och kringliggande parkmark.<br />
Framförallt i den södra delen är <strong>kommun</strong>ens<br />
innehav relativt stort. Kvartersmarken ägs<br />
av privata fastighetsägare.<br />
9. Kapellgärdet/Portalgatan<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Gällande detaljplaner för området anger att<br />
marken får användas för kontor, handel och<br />
småindustri. Området är till stor del utbyggt<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse 47
utifrån detta, men obebyggda tomter finns<br />
också. Detaljplan för del av området är<br />
antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2002.<br />
Området berörs av skyddszon för transport<br />
av farligt gods på järnväg.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Kapellgärdet bör användas för blandade<br />
verksamheter och efter omvandling domineras<br />
av bostäder. Området är genom sitt<br />
centrala läge mycket attraktivt och omvandlingen<br />
bör göras så att platsen blir en integrerad<br />
del av innerstaden. Zonen längs<br />
järnvägen är, och kan förbättras som, ekologisk<br />
korridor. Närpark ska ordnas inom<br />
området. I norr och sydväst bör kontor och<br />
handel dominera. I det mellersta avsnittet<br />
bör bostäder dominera. Bostadsdelen bör<br />
byggas som slutna eller halvslutna kvarter<br />
på så sätt att bullret från järnvägen och<br />
intilliggande gator kan dämpas med hjälp<br />
av byggnader. Förskola bör inrymmas i<br />
området. En gång- och cykeltunnel under<br />
järnvägen bör prövas.<br />
Genomförande<br />
Omvandlingen kan bara ske om bullret från<br />
järnvägen dämpas. Hänsyn ska tas till<br />
dubbelspårsutbyggnad. Som en del av<br />
genomförandet bör det även ingå en rejäl<br />
upprustning av Kapellgärdsparken så att<br />
den kan användas som stadsdelspark. En<br />
planskild passage för oskyddade trafikanter<br />
över Vattholmavägen bör ordnas. Ägarbilden<br />
i området är mycket splittrad och <strong>kommun</strong>en<br />
äger endast gatumarken.<br />
10. Husbyborg<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
markanvändning<br />
Området består av åker på båda sidor av<br />
Bärbyleden. Marken är inte detaljplanelagd<br />
utöver den del som används för kraftvärmeanläggning.<br />
Skyddszon för transport av farligt<br />
gods berör området.<br />
48 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Husbyborg ska planeras med hänsyn till att<br />
större utbyggnader i närområdet kan bli<br />
aktuella (se utredningsområde A). Plats ska<br />
reserveras för dubbelspår på Dalabanan. I<br />
första hand behövs plats för en eventuell ny<br />
energianläggning. Om annan lokalisering<br />
väljs för energianläggningen bör det intilliggande<br />
kolonistugeområdet få utvidgas.<br />
Librobäcken och åravinen har stor betydelse<br />
för naturvård och rekreation, vilket<br />
ska beaktas i planeringen. Området ska<br />
innehålla gröna länkar.<br />
Genomförande<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger större delen av<br />
marken.<br />
11. Börjetull<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
markanvändning<br />
Gällande detaljplaner för området anger att<br />
marken får användas för småindustri och<br />
park. Området innehåller bland annat ett<br />
nedlagt cementgjuteri och lager för cementvaror.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Marken har frigjorts för annan användning<br />
sedan industriverksamheten upphört. Läget<br />
är lämpligt för bebyggelse. Området bör<br />
huvudsakligen användas till bostäder. Den<br />
tydliga stadsranden innanför gamla<br />
Enköpingsbanan bör värnas. Plats ska<br />
reserveras för dubbelspår på Dalabanan.<br />
Möjligheterna till tågstopp i områdets närhet<br />
liksom väganslutningar ska beaktas.<br />
Genomförande<br />
Merparten av marken är privatägd. <strong>Uppsala</strong><br />
<strong>kommun</strong> äger en mindre del.<br />
12. Fyrisvallen<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
markanvändning<br />
Området är detaljplanelagt som park. Det
används sedan lång tid tillbaka för odlingslotter.<br />
Området omfattas av riksintresse för<br />
kulturmiljövården.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Fyrisvallen ligger centralt, i ett fint läge<br />
mot Fyrisån, och är en utmärkt bostadsmiljö.<br />
Med tanke på läget förordas bebyggelse<br />
med innerstadskaraktär. Ett brett grönt stråk<br />
längs ån ska stärkas som ett tydligt offentligt<br />
vistelserum. Mark ska reserveras för<br />
dubbelspårsutbyggnad av Dalabanan.<br />
Genomförande<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger marken.<br />
Ersättningsmark för odlingslotter ska iordningställas<br />
på rimligt avstånd och så att<br />
flytt undviks under pågående växtsäsong. I<br />
samband med detaljplaneläggningen ska en<br />
allmän översyn av grönstrukturen i och<br />
kring detta område göras.<br />
13. Kvarteret Brandstationen<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Gällande detaljplan anger att marken ska<br />
användas för allmänt ändamål. Kvarteret<br />
innehåller en brandstation vars verksamhet<br />
är på väg att flytta. Området omfattas av<br />
riksintresse för kulturmiljövården.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Innerstadsläget gör att kvarteret bör användas<br />
till bostäder. Området bör få en bebyggelse<br />
som ansluter till rutnätsstaden.<br />
Genomförande<br />
Kvarteret kan omvandlas när brandförsvarets<br />
verksamheter har flyttat. <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong><br />
äger marken.<br />
14. Vaksalagatan<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Vaksalagatan är en av de historiska infarterna<br />
till <strong>Uppsala</strong>. Längs Vaksalagatan<br />
finns många olika detaljplaner som huvudsakligen<br />
tillåter parkering och bostäder närmast<br />
gatan. Området omfattas av riksintresse<br />
för kulturmiljövården. Skyddszon för<br />
transport av farligt gods berör området,<br />
men upphör sannolikt när ny E4 och Bärbyleden<br />
är färdigställda.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Trafikleden bör omvandlas till stadsgata,<br />
som även fortsättningsvis ska kunna ha stor<br />
betydelse för trafiken. Avståndet mellan<br />
husfasaderna kan minskas till 40 meter.<br />
Marken bör i huvudsak bebyggas med<br />
bostadshus men även få inslag av kontor<br />
och annan ej störande verksamhet. Nya<br />
bostäder ska ges god kontakt med intilliggande<br />
parker. Byggnadshöjd och gestaltning<br />
ska på ett tydligt sätt förhålla sig till<br />
infartens historiska värde och den kulturhistoriskt<br />
värdefulla miljön på Norra<br />
Kvarngärdet.<br />
Genomförande<br />
Omvandlingen kan ske etappvis vartefter<br />
fastighetsägarna visar intresse för omvandlig<br />
och parkeringsfrågan kan lösas. Ett<br />
gestaltningsprogram bör upprättas för hela<br />
stråket. Berörd kvartermark ägs till stora<br />
delar av privata fastighetsägare men även<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger mark i området.<br />
15. Gränby backe<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
I gällande detaljplan anges att marken får<br />
användas för kulturändamål (Folkets park)<br />
och park. Programsamråd för detaljplan<br />
genomfördes 2001. Skyddszon för transport<br />
av farligt gods berör området.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Bostadshus bör främst byggas längs med<br />
omgivande gator: Solskensgatan, Vaksalagatan<br />
och Marknadsgatan. Utsikten mot<br />
domkyrkan och slottet ska beaktas.<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse 49
Våningshöjden kan variera och husen närmast<br />
Vaksalagatan bör vara högst. Området<br />
innehåller betesmarker och fornlämningar<br />
med stora kultur- och naturvärden som ska<br />
beaktas. Hänsyn bör också tas till befintlig<br />
källa samt förekomst av större vattensalamander.<br />
Genomförande<br />
Vid utformning av bebyggelse ska eventuella<br />
skyddsavstånd för djurhållningen vid<br />
Gränby Gård uppmärksammas, liksom buller<br />
från Vaksalagatan. Om odlingslotter tas<br />
i anspråk ska närbelägna ersättningsytor<br />
iordningsställas så att flytt undviks under<br />
pågående växtsäsong. <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong><br />
äger huvuddelen av marken och det finns<br />
två privata fastigheter inom området.<br />
16. Fyrislundsgatan<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området längs Fyrislundsgatan, norr om<br />
Fålhagsleden, används på den västra sidan<br />
som kraftledningsgata med gräsbevuxen<br />
park och som parkering. Östra sidan mot<br />
Årsta är park- samt kvartersmark med bland<br />
annat parkering. Söder om Fålhagsleden<br />
fortsätter kraftledningsgatan på parkmark<br />
genom Fyrislund och över på Bolandssidan.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området bör omvandlas från trafikled och<br />
kraftledningsgata till stadsgata med cirka<br />
45 meter mellan husen på vardera sidan av<br />
gatan. Norr om Fålhagsleden bör marken i<br />
huvudsak bebyggas med bostadshus, med<br />
inslag av kontor, handel och annan ej störande<br />
verksamhet. Nya parker ska anläggas<br />
och nytillkommande bostäder ska ges god<br />
kontakt med intilliggande parker. På Årstasidan<br />
föreslås ny bebyggelse i mindre omfattning.<br />
På Salabackesidan ska gestaltningen<br />
bygga vidare på de kvaliteter som finns i<br />
den befintliga miljön. Parkstråket Fyrislund-<br />
Boländerna bör delvis kunna överföras till<br />
kvartersmark om kraftledningen flyttas.<br />
50 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse<br />
Genomförande<br />
Ett gestaltningsprogram för hela stråket<br />
norr om Fålhagsleden bör upprättas. För<br />
kraftledningsgatan söder om Fålhagsleden<br />
bör göras en särskild fördjupningsstudie.<br />
För att det ska gå att bygga på Fyrislundsgatans<br />
västra sida måste den luftburna<br />
kraftledningen flyttas. <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong><br />
äger marken i kraftledningsgatan på<br />
Salabackesidan. På Årstasidan är det främst<br />
privata fastighetsägare som är ägare. Där<br />
kan omvandlingen ske etappvis vartefter<br />
markägarna visar intresse och parkeringsfrågan<br />
kan lösas.<br />
17. Årsta<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området används för jordbruk och är inte<br />
detaljplanelagt.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området bör bebyggas med låga bostadshus<br />
som smälter bra in i den befintliga<br />
bebyggelsen och inte sticker upp i landskapet.<br />
Partiet närmast E4 utformas till ett<br />
grönstråk med bullervall av överskottsmassor<br />
från E4-bygget. Befintlig bullervall bör<br />
tas bort för att skapa ett samband mellan<br />
befintlig och nytillkommande bebyggelse.<br />
Genomförande<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger större delen av<br />
marken.<br />
18. Östra Fyrislund<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Marken utnyttjas huvudsakligen till jordbruk<br />
samt bostadsbebyggelse i byarna på<br />
slätten.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området norr om Haeggströmvägen/<br />
Rörbyvägen och runt Rörby bör i första<br />
hand användas för bostäder och verksamhe-
ter som inte är störande för de boende. De<br />
gröna och lummiga bymiljöerna i norr ska<br />
sparas som rekreationsmark och tillkommande<br />
bebyggelse ska utformas med hänsyn<br />
till bymiljöerna. Grönstråken bör stråla<br />
ut från centrum av staden mot slätten och<br />
skogen. Schaktmassor kan användas till att<br />
forma landskapet och förbättra bullerskyddet<br />
nära bostäderna. Området ska planeras<br />
för att innehålla lokal service och ett lokalt<br />
idrottscentrum. Förskola/skola planeras i<br />
takt med bostadsbebyggelsen. Södra delen<br />
av området ska användas till industrier och<br />
miljöstörande verksamheter. Handel tillåts<br />
inte. I södra Fyrislund ska plats reserveras<br />
för ett eventuellt nytt värmeverk. Mark för<br />
service till trafikanter ska reserveras nära<br />
E4, liksom mark för transport-/logistikföretag.<br />
Miljön närmast E4 ska utformas med<br />
hög arkitektonisk kvalitet och markera en<br />
tydlig stadsrand. Det sker antingen genom<br />
hög kvalitet på byggnader eller med andra<br />
åtgärder. Ett flertal nya vägar som förbinder<br />
Årsta och Fyrislund föreslås, både interna<br />
lokalgator och huvudgator.<br />
Genomförande<br />
Ett program/översiktlig studie ska föregå<br />
detaljplaneläggning. I detta arbete ska också<br />
gränserna mellan miljöstörande verksamheter<br />
och övrig bebyggelse avgöras. Utbyggnaden<br />
av mark för verksamheter bör ske<br />
etappvis och inifrån <strong>Uppsala</strong>, med en första<br />
utbyggnad fram till Kumla och Norrby. På<br />
så vis får staden en tydlig avgränsning mot<br />
E4 österut. När ytterligare behov av mark<br />
finns kan utbyggnad ske ända fram till vägområdet,<br />
förutsatt att hänsyn tas till buller<br />
och att säkerheten tillgodoses. Delen närmast<br />
E4 kommer att beröras av skyddszon<br />
för miljöfarliga godstransporter. Hänsyn<br />
ska tas till reservatet för naturgasledning<br />
genom området. <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />
större delen av marken.<br />
19. Kvarteret Boktryckaren<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Gällande detaljplan anger att hela fastigheten<br />
får användas till industriändamål.<br />
Fastigheten är delvis bebyggd, men verksamheten<br />
har upphört. Detaljplanesamråd<br />
för omvandling till bostäder och blandade<br />
verksamheter genomfördes våren 2002.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
bebyggelse<br />
Området ligger väl avskilt från störande<br />
verksamheter i övriga Fyrislund, samt<br />
ansluter till park och bostadsmiljöer. En<br />
omvandling från industriändamål till bostäder<br />
och/eller kontor är därför lämplig.<br />
Bostäder bör placeras närmast Stålgatan<br />
och kontor närmast Rapsgatan. Genom<br />
gröna stråk ska kontakten med de gröna<br />
gårdsmiljöerna vid Slavsta och Norrby tillvaratas<br />
och förbindas med Boktryckarparken.<br />
Stålgatan och Rapsgatan kan förbindas<br />
genom en sammanfogning av<br />
Lefflersgatan och Möllersvärdsgatan samt<br />
med en ny gata genom kvarteret.<br />
Genomförande<br />
Utbyggnaden kan ske etappvis. Service,<br />
bland annat förskola/skola, måste klarläggas,<br />
eftersom sådan nu saknas inom gångoch<br />
cykelavstånd. Marken ägs huvudsakligen<br />
av privata markägare, <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong><br />
har en liten markandel.<br />
20. Stenhagen<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området har en översiktsplan från 1981,<br />
förnyad 1986, som ger möjlighet till ytterligare<br />
350 bostäder. För 100 st av dessa finns<br />
det antagna detaljplaner. Nuvarande<br />
användning är jord- och skogsbruk.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Fortsatt utbyggnad ska följa antagna planer<br />
och program för området. Mark- eller<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse 51
lokalyta för service, kultur- och rekreation<br />
ska tillförsäkras. Ny förskola och skola bör<br />
planeras i närområdet. En friluftskorridor/<br />
grön länk mellan Svinskinnsskogen och<br />
Hågadalen/Nåsten ska finnas. I områdets<br />
västra del ska hänsyn tas till riksintresse för<br />
kulturmiljövård i Läbydalgången.<br />
Genomförande<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger merparten av<br />
marken.<br />
21. Berthåga<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området saknar detaljplan och består av<br />
gräsbevuxen mark.<br />
Mål och riktlinjerför markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området är lämpligt för bostäder i form av<br />
småhus eller liknande. Området ska utformas<br />
så att det knyter samman intilliggande<br />
områden. Marken ligger nära riksväg 55<br />
varför det bör undersökas om bullervallen<br />
ska förlängas ytterligare västerut.<br />
Genomförande<br />
Det finns fornlämningar i området. Hur<br />
detta påverkar en byggnation måste utredas<br />
då kostnaderna för en undersökning tidigare<br />
har visat sig höga. Marken är i statlig ägo.<br />
22. Flogsta/Enköpingsvägen<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området är detaljplanelagt som park och<br />
odlingslottsområde.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området är lämpligt för bostäder med<br />
inslag av verksamhetslokaler givet att bullerproblemen<br />
kan hanteras. Parkområdet<br />
bildar skyddsremsa längs Enköpingsvägen<br />
och kan med byggnation utformas som en<br />
tydligare del av staden. Siktlinjerna mot<br />
Berthåga gård och mot domkyrkan, respek-<br />
52 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse<br />
tive slottet, ska värnas vid utformning och<br />
placering av nya huskroppar.<br />
Genomförande<br />
Bullerstörningarna från Enköpingsvägen<br />
måste uppmärksammas i ett inledande skede<br />
av planläggningen för att avgöra om byggande<br />
av bostäder blir möjligt. Ersättningsmark<br />
för odlingslotter ska iordningställas i<br />
närområdet så att flytt undviks under pågående<br />
växtsäsong. Den befintliga cykelvägen<br />
ska ges ett nytt läge. <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />
marken.<br />
23. Östra station<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Kommunfullmäktige antog 1997 en fördjupad<br />
översiktsplan för <strong>Uppsala</strong> Central och<br />
Östra Stationsområdet. I ett förslag till<br />
detaljplan ingår huvudsakligen den del av<br />
området som föreslås bli resecentrum.<br />
Huvuddelen av området består av outnyttjade<br />
spår och grusade marker. Området<br />
omfattas av riksintresse för kulturmiljövården.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Omvandlingen ska följa upprättade planer<br />
för området, innebärande att resecentrum,<br />
bostäder och andra innerstadsverksamheter<br />
bereds plats. Bangården och perrongområdet<br />
ska byggas om och smalnas av. Ny<br />
bebyggelse tillkommer på marken öster om<br />
järnvägen mellan Norrtäljegatan och<br />
Strandbodgatan.<br />
Genomförande<br />
Detaljplaner kommer att upprättas i takt med<br />
att området förändras. Bebyggelsen ska<br />
samplaneras med förestående järnvägs- och<br />
gatubyggnationer. Marken är i statlig ägo.<br />
24. Inre Boländerna<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
I området gäller flera olika detaljplaner,
den äldsta från 1939. Den huvudsakliga<br />
markanvändningen som anges är för industriändamål<br />
samt järnvägsändamål på södra<br />
godsbangården. Området används uteslutande<br />
för verksamheter och har varierad<br />
bebyggelse.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området bör på sikt få genomgå en försiktig<br />
omvandling. Inslag av bostäder bör<br />
kunna ordnas i vissa delar, liksom en del<br />
innerstadsbetonad verksamhet. Ny förskola/<br />
skola bör planeras i närområdet när behovet<br />
uppstår. Karaktären av mångskiftande<br />
bebyggelsemiljö (avseende ålder, utformning<br />
och skick) och småföretagsamhet är<br />
emellertid unik för staden och bör vid behov<br />
aktivt understödjas. Hänsyn ska tas till<br />
industrihistoriska värden. Längs järnvägen<br />
behöver inte samma försiktighet iakttagas.<br />
När och om Banverket kan avstå från marken<br />
i södra bangården bör stadsbebyggelse<br />
tillåtas där.<br />
Genomförande<br />
Ett program för långsiktig förnyelse och<br />
bevarande bör upprättas för området. Fram<br />
till dess ett sådant program antagits medges<br />
inte bygglov eller andra åtgärder som<br />
ändrar områdets karaktär.<br />
25. Kungsängen<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Gällande detaljplaner tillåter att marken<br />
huvudsakligen används för industri och<br />
handel, som också varit den dominerande<br />
markanvändningen. Ett program för<br />
Kungsängen antogs av <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
2001 och en detaljplan för del av området<br />
av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2002.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Antaget program bildar grund för fortsatt<br />
detaljplanering, innebärande att stadsdelen<br />
föreslås genomgå en långsam omvandling,<br />
från industri till stadsbebyggelse med verksamheter<br />
och bostäder. Närheten till<br />
Fyrisån ska tas tillvara och den offentliga<br />
karaktären närmast ån förstärkas. Ny förskola/skola<br />
bör planeras i närområdet.<br />
Genomförande<br />
Detaljplaner kommer att upprättas i takt<br />
med att området omvandlas. Omvandling<br />
kan ske etappvis med hänsyn tagen till<br />
miljö och hälsa samt de företag som är<br />
verksamma i området. Marken ägs av ett<br />
flertal privata markägare.<br />
26. Kungsgatan/Kungsängsleden<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Detaljplanen anger park i detta kvarter.<br />
Marken består av gräs och gruppvis planterade<br />
träd. I program för Kungsängen förslås<br />
marken även få användas för bensinstationer.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området, som utgör entré till centrala<br />
<strong>Uppsala</strong>, är lämpligt för bebyggelse med<br />
kontor och liknande verksamheter. Siktlinjerna<br />
mot slottet och domkyrkan ska värnas.<br />
Byggnaderna ska ha hög arkitektonisk<br />
kvalitet och förstärka gaturummet längs<br />
Kungsgatan. Fasaderna mot det vida landskapet<br />
i söder ska vara diskreta.<br />
Genomförande<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger marken.<br />
27. Kvarteret Blåsenhus<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området har en detaljplan som ger rätt att<br />
bygga för allmänt ändamål. Marken används<br />
till en mindre del för kontorsändamål.<br />
Norra delen, tidigare plantskola, är parkeringsplats.<br />
Området omfattas av riksintresse<br />
för kulturmiljövården.<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse 53
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Kvarteret bör rymma institutionslokaler och<br />
kontor i en förstklassig <strong>Uppsala</strong>miljö.<br />
Bostäder, som med fördel kan tillgodose<br />
forsknings- och utbildningsbehov, kan förläggas<br />
i delar av kvarteret. Mycket stränga<br />
krav på utformningen ställs med tanke på<br />
närheten till flera väl utformade byggnader.<br />
Vid lokalisering av bebyggelse ska hänsyn<br />
tas till Botaniska trädgårdens karaktär och<br />
omgivande gröna institutionsmiljöer.<br />
Närpark ska anordnas.<br />
Genomförande<br />
Kvarteret bör samplaneras med övriga delar<br />
av Campus <strong>Uppsala</strong> (se områden 28-30).<br />
Merparten av området är i statlig ägo.<br />
28. Rosendal<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Marken används till större delen för en 9håls<br />
golfbana. I norr ligger Akademistallet.<br />
Södra delen av området omfattas av riksintresse<br />
för kulturmiljövården. Förslag till<br />
detaljplan finns som följer här angivna riktlinjer.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Rosendal ska innehålla en relativ tät bebyggelse<br />
med möjligheter för många funktioner,<br />
men också grönområden av hög kvalitet.<br />
Området planeras för att rymma forskningsintensiva<br />
företag och universitetens<br />
verksamheter. Bostäder som har anknytning<br />
till verksamheterna bör kunna byggas.<br />
Även lokaler för service och handel kan<br />
sprängas in. Ny förskola/skola bör planeras<br />
i området. Det fina läget mellan Stadsskogen<br />
och Kronparkens skogsområde bör utnyttjas<br />
i planeringen. Kopplingar mellan dessa två<br />
områden bör finnas både i norr och över<br />
Rosendalsfältets centrala del. Området bör<br />
förses med bra cykelförbindelser och utformas<br />
för god kollektivtrafiktillgänglighet.<br />
54 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse<br />
Genomförande<br />
Etappvis utbyggnad ställer stora krav på en<br />
både genomtänkt och anpassningsbar plan<br />
för genomförandet. Utbyggnaden i söder<br />
ska samordnas med anslutningen av en<br />
eventuell sydvästlänk, vars reservat korsar<br />
Rosendals södra del. Området bör samplaneras<br />
med övriga delar av Campus <strong>Uppsala</strong><br />
(se områden 27, 29-30). Marken ägs av<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> och av statliga fastighetsägare.<br />
29. Ulleråker<br />
Tidigare ställningstaganden<br />
Stora delar av området saknar detaljplan.<br />
Dess kärna består av en äldre institutionsmiljö<br />
som successivt har omvandlats med<br />
ny bebyggelse sedan 1980-talet. Akademiska<br />
sjukhuset dominerar genom sina många<br />
byggnader, men det finns också stora inslag<br />
av bostäder. Här finns ett biologiskt rikt<br />
parkområde. Området omfattas av riksintresse<br />
för kulturmiljövården.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Det centrala läget och områdets miljö motiverar<br />
väl ett stort bostadstillskott. Utrymme<br />
för lokal service ska planeras in. Ny förskola/skola<br />
bör planeras i närområdet.<br />
Landskapet bör vara utgångspunkt vid<br />
utformningen av området. Parker och naturpartier<br />
bör även fortsättningsvis finnas här.<br />
Ett fortsatt byggande i exponerade lägen<br />
kräver hög grad av anpassning till platsen<br />
och ställer höga arkitektoniska krav.<br />
Genomförande<br />
Närheten till reningsverket kan göra att<br />
vissa delar i norr för närvarande är olämpliga<br />
för bostäder. Översvämningsrisken i de<br />
låglänta delarna måste beaktas. Eventuella<br />
konflikter med ställningstaganden kring<br />
Årike Fyris får avgöras i detaljplanearbetet.<br />
Fortsatt utbyggnad bör genomföras etappvis<br />
och samplaneras med övriga delar av<br />
Campus <strong>Uppsala</strong> (se område 27-28, 30).<br />
Service, bl a skola, måste klarläggas efter-
som sådan nu saknas i närområdet. Landstinget<br />
äger större delen av marken.<br />
30. Ultuna<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området domineras av verksamheter som<br />
bedrivs av Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
och Veterinärmedicinska anstalten. Det<br />
finns ett mindre antal bostäder inklusive<br />
studentbostäder. Stora delar av området<br />
saknar detaljplan. Området omfattas av<br />
riksintresse för kulturmiljövården.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Ultuna ska även i fortsättningen domineras<br />
av olika typer av arbetsplatser som har med<br />
den nuvarande, men också med ny verksamhet<br />
att göra. Ytterligare bostäder bör<br />
kunna tillkomma. Ny förskola/skola bör<br />
planeras i närområdet. Områdets förankring<br />
i det öppna landskapet ska behållas. Även<br />
när Ultuna är utbyggt bör ett avstånd på ett<br />
par hundra meter från Dag Hammarskjölds<br />
väg behållas.<br />
Genomförande<br />
Fortsatt utbyggnad bör genomföras etappvis<br />
och samplaneras med övriga delar av<br />
Campus <strong>Uppsala</strong> (se område 27-29).<br />
Marken är i statlig ägo.<br />
31. Hugo Alfvéns väg<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Vägens sidoområden är detaljplanelagda<br />
som kvarter (vanligen parkering), park och<br />
allmän platsmark. Den gräsbevuxna stentippen<br />
längst i öster och dess närområde<br />
saknar detaljplan. Natura 2000-områden<br />
gränsar till stentippen i nordost och sydost.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Vägområdet är huvudsaklig entré till<br />
Gottsunda och dess centrum. Ny bebyggelse<br />
innefattar att såväl bostäder som loka-<br />
ler bör tillkomma i stråket. Lokaler för handel<br />
och annan service bör särskilt tillförsäkras<br />
i anslutning till nuvarande centrum.<br />
Bebyggelsen kan ges en struktur och<br />
gestaltning som avviker från angränsande<br />
områden, men ska ändå fylla funktionen att<br />
bryta nuvarande intryck av barriär och att<br />
knyta ihop Valsätra och Gottsunda. Gatunätet<br />
behöver ses över. Mark ska reserveras<br />
för en vägförbindelse till Dag Hammarskjölds<br />
väg. Bäcklösaravinen ska bevaras.<br />
Genomförande<br />
Genomförandet bör föregås av ett program<br />
för hela området. Stentippens lämplighet<br />
för bebyggelse bör kontrolleras i inledningen<br />
av planarbetet. <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />
marken i vissa avsnitt, i övriga delar ägs<br />
marken av privata ägare.<br />
32. Norra Sunnersta<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området är i detaljplan betecknat som park.<br />
Det är skogsbevuxet och ingår i grönområdet<br />
mellan Gottsunda och Sunnersta.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Det finns utrymme att förlägga en remsa<br />
med låg bebyggelse längs Morkullevägen,<br />
planerad på sådant sätt att det visuella intrånget<br />
i kvarvarande grönområde begränsas. Bebyggelsen<br />
får i övrigt utformas relativt fritt<br />
då stadsdelen redan idag rymmer en stor<br />
variation av småhus från många årtionden.<br />
Andra upplåtelseformer än de gängse i stadsdelen<br />
bör prövas, liksom servicekomplement.<br />
Genomförande<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger marken.<br />
33. Västra Nåntuna<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Marken är inte planlagd och består av åker.<br />
Landskapsbilden skyddas enligt naturvårdslagen.<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse 55
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området är lämpligt att bebyggas med låga<br />
bostäder, gärna med inslag av små flerbostadshus<br />
som komplement till nuvarande<br />
bebyggelse. Befintligt grönstråk, som går<br />
söder om Nämndemansvägen från Linnés<br />
Sävja till Lilla Djurgården, ska bevaras, liksom<br />
brynzoner och åkerholmar. Infarter<br />
kan ordnas från Kamgarnsvägens och<br />
Rörbäcksvägens förlängningar. Omfattningen<br />
på tillkommande bebyggelse måste<br />
prövas mot trafiktåligheten på dessa vägar.<br />
Genomförande<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger marken.<br />
34. Norra Sävja – Sävja gård<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området används för jordbruk.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Bebyggelsen bör innehålla både bostäder<br />
och verksamheter. Området bör få en låg,<br />
blandad bebyggelse med varierande bostadstyper.<br />
En utbyggnad bidrar till att minska<br />
upplevelseavståndet mellan Sävja och stadskroppen<br />
i norr. Bebyggelseutformningen<br />
ska anpassas till kulturmiljön vid Linnés<br />
Sävja samt det stora öppna landskapet.<br />
Husen ska också placeras och utformas<br />
med hänsyn till buller från järnvägen samt<br />
nordanvindar och kallstråk i dalgången.<br />
Grönstråk ska finnas längs Sävjaån. Parkmark<br />
ska ordnas inom området. Behovet av<br />
idrottsytor ska tillförsäkras inom eller i områdets<br />
närhet. Det bör ordnas infarter i norr<br />
från väg 255 och i söder från Skogsvägen.<br />
Mark för en gång- och cykelförbindelse<br />
mot Bergsbrunna station ska reserveras.<br />
Genomförande<br />
Utbyggnad bör föregås av en fördjupad studie<br />
för hela Sävja/Nåntuna/Bergsbrunnaområdet,<br />
inkluderande såväl befintlig<br />
bebyggelse som föreslagna nya<br />
56 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse<br />
bebyggelseområden och utredningsområdet<br />
Bergsbrunna. En sådan utredning ska uppmärksamma<br />
bl a hur en utbyggnad av stadsdelen<br />
kan göras för att stärka kollektivtrafikens<br />
attraktionskraft. Marken är privatägd.<br />
35. Gökabo – Lugnet<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Gällande detaljplan för del av området ger<br />
möjlighet för 70 småhus och utbyggnaden<br />
har påbörjats. Terrängen består huvudsakligen<br />
av skogsmark.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Bostadsbebyggelsen bör vara lågt utformad<br />
och inte synlig från Fyrisåns dalgång.<br />
Husen bör placeras så nära väg 255 som<br />
möjligt för att anknyta till Sävja. Ögonkontakt<br />
mellan husen på ömse sida vägen ska<br />
eftersträvas. Hänsyn måste dock tas till bullerstörningar<br />
från väg 255. Trafiksäkerheten<br />
vid passage över vägen ska uppmärksammas.<br />
Putsnäs källa ska värnas.<br />
Genomförande<br />
Trafikplatser mm ska utformas i samband<br />
med utbyggnaden av sydvästra Sävja.<br />
Marken ägs av statlig och privat ägare.<br />
36. Sävja<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Utbyggnaden av Sävja har hittills varit att<br />
infoga bebyggelse i skogsnatur enligt gällande<br />
översiktsplan för Sävja från 1980.<br />
Planeringen utgick ifrån att boende skulle<br />
ha nära till natur för rekreation. Detta har<br />
gjort att de enskilda bostadsområdena har<br />
formats som ”druvor på en druvklase”.<br />
Marken är skogsbeklädd. Området gränsar<br />
till det föreslagna naturreservatet för<br />
Lunsen. Del längst i söder omfattas av riksintresse<br />
för naturvården.
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Denna del av Sävja bör bli ett grönskande<br />
område med en stadsmässig, ordnad byggnadsstruktur<br />
och väl avgränsade gaturum.<br />
Bebyggelse och gator ska förläggas så att<br />
kollektivtrafiken gynnas. Det bör vara kortare<br />
avstånd mellan kvarteren än i tidigare<br />
etapper av Sävja. Detta för att skapa större<br />
närhet mellan de boende i stadsdelen samt<br />
för att kunna spara ytor för naturmark i<br />
större områden. Boendeformerna ska blandas,<br />
gärna genom att det byggs flerfamiljshus,<br />
radhus och parhus inom samma kvarter.<br />
Villatomterna kan byggas i separata<br />
kvarter. Bebyggelsen ska huvudsakligen<br />
vara låg. Verksamhet som inte är störande,<br />
som kontor och service, kan tillåtas i delar<br />
av bostadshusen. Plats ska lämnas så att<br />
Skåneresan kan förlängas österut mot<br />
Bergsbrunna och E4. Behovet av friytor<br />
och fritids- och idrottsanläggningar ska tillgodoses<br />
inom bebyggelseområdet. Området<br />
bör innehålla stråk till intilliggande skogsområden.<br />
Genomförande<br />
Utbyggnad bör föregås av en fördjupad studie<br />
för hela Sävja/Nåntuna/Bergsbrunnaområdet,<br />
inkluderande såväl befintlig<br />
bebyggelse som föreslagna nya bebyggelseområden<br />
och utredningsområdet<br />
Bergsbrunna. En sådan utredning ska uppmärksamma<br />
bl a hur en utbyggnad av stadsdelen<br />
kan göras för att stärka kollektivtrafikens<br />
attraktionskraft. <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong><br />
äger marken.<br />
37. Trasthagen<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Enligt gällande detaljplan får området<br />
användas för fritidsändamål. Området är helt<br />
skogsbevuxet och delvis kuperat. Södra<br />
delen omfattas av riksintresse för friluftslivet.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Ny bostadsbebyggelse, som kompletterar<br />
det befintliga utbudet i stadsdelen, bör tillkomma.<br />
Vid disponering av området och<br />
utformning av bebyggelsen ska hänsyn tas<br />
till områdets kvaliteter. Grönkorridor och<br />
passager för närboende ner mot Mälaren<br />
och Granebergsskogen ska tillförsäkras.<br />
Genomförande<br />
<strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong> äger marken.<br />
38. Vreta<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området består av skogsmark. Den östra<br />
delen omfattas av riksintresse för friluftslivet.<br />
Detaljplan antogs av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
2002.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området rymmer ett 80-tal småhus.<br />
Genomförande<br />
Marken ägs av privat fastighetsägare.<br />
Nya kolonistugeområden<br />
I de områden som markerats på kartan; Tuna<br />
backar, Vårdsätra och Husbyborg bör det<br />
prövas om kolonistugeområden kan etableras<br />
eller expandera.<br />
Riktlinjer – Nya kolonistugeområden<br />
Nya kolonistugeområden ska vara öppna för<br />
allmänheten att promenera i. Byggnadernas<br />
storlek ska hållas inom de för staden gängse.<br />
I det känsliga Vårdsätraområdet ska<br />
dock byggnadernas storlek begränsas ytterligare.<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse 57
Utredningsområden<br />
Nordvästra staden och Bergsbrunna som<br />
ligger i stadens närhet är intressanta att till<br />
stora delar ta i anspråk för bebyggelse under<br />
en snar framtid. Dessa områden föreslås<br />
som utredningsområden och kräver fördjupade<br />
studier inför ett genomförande.<br />
A. Nordvästra staden<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
användning<br />
Området är mycket stort och saknar i stort<br />
sett detaljplaner. Området ligger under flygets<br />
bullermatta. Genom riksdagsbeslut<br />
2001 kommer flygverksamheten och bullerrestriktionerna<br />
att minska radikalt i omfattning<br />
efter år 2003. Huvuddelen av området<br />
består av jordbruksmark. Större delen av<br />
marken i väster omfattas av riksintresse för<br />
kulturmiljövården och ett område i nordost<br />
av riksintresse för totalförsvaret.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området är centralt och därmed högintressant<br />
för bebyggelse. Till områdets kvaliteter<br />
hör, utöver cykelavståndet till stadskärnan,<br />
att det genomkorsas av Fyrisån och Librobäcken<br />
samt att Hässelby hage, Hässelby<br />
park och Svinskinnsskogen finns på promenadavstånd.<br />
Sammanlagt finns här plats för<br />
minst 5 000 nya bostäder. Beroende på förändringar<br />
av flygbullermattan kan cirka<br />
2 000 bostäder därav vara aktuella under<br />
planperioden i området söder om Librobäcken.<br />
Stora utrymmen finns också för<br />
service, arbetsplatser, idrott, odling, etc. De<br />
höga natur- och kulturvärden som finns i<br />
området ska beaktas. Utbyggnad av järnväg<br />
planeras samt för tågstation på Dalabanan.<br />
Genomförande<br />
Området bör omgående bli föremål för fördjupade<br />
studier som får avgöra den framtida<br />
dispositionen. Dessa studier ska också<br />
innefatta hur en utbyggnad kan inordnas i<br />
staden som helhet i termer av trafiksystem,<br />
service- och grönstruktur. Till dess att ett<br />
58 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse<br />
fördjupat planunderlag är färdigt får inga<br />
förändringar av markanvändningen ske som<br />
begränsar handlingsfriheten. Bygglovsansökningar<br />
kan avslås med hänvisning till<br />
detaljplanekravet för bebyggelse i stadsområdets<br />
närhet.<br />
B. Bergsbrunna<br />
Tidigare ställningstaganden och nuvarande<br />
markanvändning<br />
Området saknar detaljplan. Den del av<br />
området som ligger öster om järnvägen<br />
består av jordbruksmark med vissa bybildningar.<br />
Väster om järnvägen finns dels en<br />
kil med jordbruksmark och viss bebyggelse,<br />
dels skogsmark. Större delen av marken<br />
öster om järnvägen omfattas av riksintresse<br />
för kulturmiljövården, inklusive gårdarna<br />
Vallby och Stora Söderby. Ett mindre<br />
område i sydväst omfattas av riksintresse<br />
för naturvården.<br />
Mål och riktlinjer för markanvändning och<br />
gestaltning<br />
Området kan i en framtid bli aktuellt för<br />
både bostäder och verksamheter. En pendeltågstation<br />
i kombination med en utbyggnad<br />
kan ge det befolkningsunderlag som är<br />
nödvändigt och önskvärt för att skapa en<br />
långsiktigt hållbar bebyggelse- och handelsstruktur<br />
med goda förutsättningar för<br />
kollektivtrafik i hela närområdet. Regionaltåg<br />
och lokala bussar bör bilda stomme i<br />
trafiksystemet för stadsdelen. Stationen kan<br />
utgöra centrum i östra delen av Sävja-<br />
Bergsbrunnaområdet. Det är lämpligt att<br />
handel och arbetsplatser förläggs nära stationen.<br />
Det är viktigt att ansluta området<br />
till E4 i öster och till väg 255 i väster.<br />
Gestaltning och utbredning ska ta hänsyn<br />
till landskapet och bybildningarna Vallby<br />
och Stora Söderby. Ny kunskap om Linnés<br />
exkursionsled ”Danmarksstigen” kräver<br />
särskild hänsyn. I den södra delen ingår<br />
reservat för ett bergförlagt reningsverk.<br />
Cirka 2 500 nya bostäder ryms i området.
Genomförande<br />
Området bör utredas i en fördjupningsstudie<br />
inkluderande övriga delar av Sävja/<br />
Nåntuna/Bergsbrunna-området. Bygglov<br />
bör ej ges, och inga andra åtgärder medges,<br />
som kan begränsa handlingsfriheten i detta<br />
område. Bygglovsansökningar kan avslås<br />
med hänvisning till detaljplanekravet för<br />
bebyggelse i stadsområdets närhet.<br />
Omlandet<br />
KARTA 3 PLANFÖRHÅLLANDEN<br />
<strong>Uppsala</strong> har karaktär av en stad på slätten.<br />
Bevarandet av ett brett grönbälte runt staden<br />
har funnits med i tidigare planering<br />
som i ÖP-90. Detta följs upp i denna plan<br />
med omlandet som är en benämning för<br />
stadens närmaste omgivning.<br />
Riktlinjer – Omlandet<br />
Stadens omland ska hållas fritt från ytterligare<br />
bebyggelse och anläggningar.<br />
Utredningsområden och strategiska<br />
områden kan efter utredningar utgöra<br />
undantag.<br />
Ny bebyggelse får tillkomma när det är<br />
motiverat för jord- och skogsbrukets eller<br />
det rörliga friluftslivets behov samt som<br />
enstaka komplement till annan verksamhet<br />
eller bostäder.<br />
Nya anläggningar kan prövas om det<br />
finns ett stort samhällsintresse och det<br />
saknas alternativ till lokalisering.<br />
Ny bebyggelse och anläggningar får ej förvanska<br />
upplevelsen av naturkaraktär,<br />
landsbygd och kulturhistoriskt landskap<br />
eller inskränka möjligheten till friluftsliv.<br />
Utblickar och landmärken ska beaktas.<br />
Inom plangränsen kan bygglovsansökningar<br />
avslås med hänvisning till detaljplanekravet<br />
för områden med högt bebyggelsetryck<br />
i stadens närhet (PBL 5 kap 1 §).<br />
Planförhållanden<br />
KARTA 3 PLANFÖRHÅLLANDEN<br />
Område med fastställd detaljplan<br />
Detaljplanen reglerar markens användning,<br />
utformning av bebyggelse och andra<br />
anläggningar. En stor del av detaljplanerna<br />
är stadsplaner och byggnadsplaner enligt<br />
tidigare lagstiftning (före 1987). För dessa<br />
äldre planer gäller att de saknar genomförandetid<br />
vilket innebär att de kan upphävas<br />
av byggnadsnämnden utan att ersättning<br />
utgår för förlorad byggrätt. Planer på<br />
nybyggnad inom sådana områden bör alltid<br />
föregås av kontakt med byggnadsnämnden.<br />
Område med områdesbestämmelser<br />
Områdesbestämmelserna gör det möjligt<br />
för <strong>kommun</strong>en att förhindra olämpliga förändringar<br />
och garantera en önskvärd<br />
utveckling av markanvändning och bebyggelse.<br />
Genom områdesbestämmelser kan<br />
lovplikten utökas eller minskas. I områden<br />
som utgör en värdefull miljö kan lovplikten<br />
utökas så att den i huvudsak blir densamma<br />
som inom detaljplanelagt område. På kartan<br />
redovisas områden där områdesbestämmelser<br />
antagits. Arbete pågår med att anta<br />
områdesbestämmelser för de kulturhistoriskt<br />
värdefulla miljöer som inte skyddas av<br />
detaljplan.<br />
Förteckning av områden med<br />
områdesbestämmelser<br />
Ob Ha1 Vadbacka<br />
Ob Ha2 Övernäs 1:32-33, 2:7-12, 2:14-15<br />
Område med samlad bebyggelse<br />
På kartan 3 redovisas de områden där samlad<br />
bebyggelse ska anses föreligga. Inom<br />
markerade områden krävs bygglov för mindre<br />
tillbyggnader och komplementbyggnader.<br />
Bygglovplikten inom samlad bebyggelse<br />
motiveras av att ansamlingen av<br />
bebyggelsen är av sådan art och omfattning<br />
att åtgärderna här i högre grad kan inverka<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse 59
på grannintressen eller allmänna gemensamma<br />
intressen.<br />
Begreppet ”samlad bebyggelse” används i<br />
PBL 8 kap 4 § för att undanta vissa en- och<br />
tvåbostadshus från en del av bygglovplikten.<br />
Se nästa stycke.<br />
Förteckning över områden med<br />
samlad bebyggelse:<br />
S1 Tingsslätten<br />
S2 Starbo<br />
S5 Övernäs-Bodarna-Ytternäs-Vreta<br />
S17 Skölsta<br />
S18 Danmarks kyrktrakt<br />
S27 Asplunda/Stabby<br />
60 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Bebyggelse<br />
Undantag från bygglovplikt<br />
Enligt PBL 8 kap 4 § får mindre tillbyggnader<br />
göras utan bygglov på en- och tvåbostadshus<br />
som ej ingår i samlad bebyggelse.<br />
Kommunen ska avgöra vad som är<br />
att betrakta som ”mindre tillbyggnad”.<br />
Byggnadsnämnden beslutade 1990-01-18<br />
att som ”mindre tillbyggnad” betrakta tillbyggnader<br />
på upp till 50 % av den<br />
befintliga huvudbyggnadens area, dock<br />
högst 40 kvm, under förutsättning att<br />
tillbyggnaden nyttjas till samma ändamål<br />
som befintlig byggnad.<br />
Med befintlig byggnadsarea avses yta för<br />
vilken formellt bygglov föreligger.<br />
Asplunda/Stabby<br />
är ett nytt område<br />
med samlad<br />
bebyggelse.
Från stadens huvuddrag till detaljer i den<br />
enskilda byggnaden eller gatumiljön<br />
upplever vi stadens estetik dagligen.<br />
Mer eller mindre tydligt påverkar den vår<br />
livssituation. Arkitekturen är en viktig del<br />
av vår upplevelse och vårt välbefinnande.<br />
Det är en viktig uppgift att slå vakt om de<br />
höga estetiska värden som <strong>Uppsala</strong> har. Det<br />
är en lika viktig uppgift att skapa nya.<br />
Respekt för stadens karaktär<br />
Till <strong>Uppsala</strong> stads kännetecknande drag hör<br />
siluetten, upplevelsen av stadens gräns,<br />
infartsvägarna samt landmärken, t ex torn<br />
eller skorstenar, gamla kulturbyggnader,<br />
Sten Sturemonumentet och rådhuset. Dessa<br />
landmärken gör det enklare att orientera sig<br />
i staden och förstärker ofta upplevelsen av<br />
stadsmiljön. Stadsbilden präglas starkt av<br />
åsen med slottet, Carolina Rediviva och<br />
domkyrkan. Den präglas även till stora<br />
delar av läget på slätten.<br />
När man kommer in i staden påverkas<br />
intrycket av ån, av det rutnätslika stadsplanemönstret<br />
och av enskilda gatumiljöer,<br />
torg, parker och byggnader som utgör det<br />
offentliga rummet och är av stor betydelse,<br />
särskilt för möten mellan människor. Varje<br />
stadsdel har sin särskilda karaktär. Denna<br />
stadsbild är en grund för stadens identitet,<br />
tillsammans med det liv, de verksamheter<br />
och de minnen som den rymmer. Dess särpräglade<br />
huvuddrag bör värnas.<br />
Staden har fått sin karaktär genom utveckling<br />
och genom förändringar i den befintliga<br />
miljön. Periodvis har förändringarna<br />
varit små, under andra perioder mer omvälvande.<br />
Denna process kommer att fortsätta.<br />
Stadens bebyggelse behöver tillgodose nya<br />
Stadens estetik<br />
behov, både genom nybyggnad och omvandling.<br />
Höga krav bör då ställas på arkitektonisk<br />
kvalitet.<br />
Att utgå från platsens karaktär är en grundregel<br />
vid utformning av ny bebyggelse. Det<br />
kan i vissa lägen ställa krav på långtgående<br />
anpassning till formspråket i befintlig miljö.<br />
En annan lösning kan vara att söka en mer<br />
neutral, ”tidlös”, utformning av det nya.<br />
Men det kan också vara rätt att ge det nya<br />
en utformning typisk för sin tid, att göra det<br />
till en ny ”årsring” i staden. Ofta kan det<br />
vara svårare att på ett bra sätt infoga nya<br />
former i en historisk miljö än att välja former<br />
från det befintliga. Nyckeln är hög<br />
kvalitet. Har det nya en hög arkitektonisk<br />
kvalitet kan nya former accepteras, ofta till<br />
och med vara att föredra även i en historisk<br />
miljö.<br />
Översiktsplanen och andra verktyg för en<br />
god estetik<br />
Genom beslut i riksdagen 1998 tog staten<br />
en del av ansvaret att höja kunskaper och<br />
kvalitet i stadsbyggandet. Man antog ett<br />
handlingsprogram för satsning på god arkitektur<br />
och design. Beslutet följdes bland<br />
annat upp med lagändringar som framhöll<br />
vikten av estetiskt tilltalande arkitektur, och<br />
året 2001 utropades till Arkitekturår. Riksdagsbeslutet<br />
säger också att s k offentligt<br />
byggande (statens, landstingets, <strong>kommun</strong>ernas<br />
samt deras bolags) bör bli förebildligt i<br />
sina kvalitetskrav.<br />
Ändringarna i plan- och bygglagen 1998<br />
klargör att estetiken i stadsbyggandet räknas<br />
till ”allmänna intressen”. Eftersom<br />
översiktsplanen anger allmänna intressen<br />
som ska beaktas i stadsbyggandet, bör den<br />
följa upp lagändringen genom att bekräfta<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Stadens estetik 61
etydelsen av en god estetik i stadsbyggandet<br />
i <strong>Uppsala</strong>.<br />
Nedanstående grundläggande synsätt är en<br />
tolkning av lagens innebörd för <strong>Uppsala</strong>,<br />
när det gäller vilken huvudinriktning de<br />
estetiska kraven ska ha i mer detaljerat planoch<br />
programarbete samt i bygglovprövning.<br />
Som exempel på mer konkret vägledning<br />
Riktlinjer – Stadens estetik<br />
62 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Stadens estetik<br />
kan nämnas av <strong>kommun</strong>fullmäktige utpekade<br />
”särskilt värdefulla bebyggelseområden”.<br />
Andra exempel är de gestaltningsprogram,<br />
skyltprogram etc. som upprättas i<br />
anslutning till plan- och bygglovprocessen<br />
och i <strong>kommun</strong>ens arbete som huvudman<br />
för gator, torg och parker. Möjligheten att<br />
sammanfatta dessa i en byggnadsordning<br />
för <strong>Uppsala</strong> bör övervägas.<br />
Stadsmiljön ska utvecklas i samspel mellan bevarande och nyskapande, på ett sätt som är<br />
värdigt en historisk kulturstad.<br />
Vid förändring i bebyggelse och offentlig miljö ska en hög estetisk kvalitet eftersträvas.<br />
Förändringar i bebyggelse och offentlig miljö ska i hela staden utformas med respekt för<br />
stadens huvuddrag och med hänsyn till ursprungskaraktären.<br />
Förändringar i bebyggelse och offentlig miljö ska utformas med hänsyn till de estetiska och<br />
kulturhistoriska värden som är signifikanta för den del av staden där de utförs.<br />
Torg och andra offentliga platser utformas med utgångspunkt från dess ursprungsliga<br />
gestaltning.<br />
Besökarnas möte med staden bör ägnas speciell omsorg. Vid stadens entréer ska bebyggelse,<br />
siktlinjer och infartsvägens utformning särskilt uppmärksammas<br />
Konst och offentlig utsmyckning bör alltid övervägas när torg, parker och öppna platser<br />
planeras.<br />
Skyltning ska anpassas till stadsbilden och bebyggelsens kulturhistoriska värde.<br />
Taklandskapet utgör ett viktigt inslag i stadsbilden, varför fläktrum, maskinrum etc bör<br />
inordnas under byggnadens tak. Detta gäller särskilt i innerstaden.<br />
Arbetet med förskönandet av den offentliga miljön ska följa uppgjort program och inkludera<br />
hela innerstaden.<br />
Slottet och domkyrkan bildar tillsammans stadens karaktäristiska silhuett, vilken ej får<br />
förvanskas.<br />
Staden erbjuder olika rumsupplevelser i rörelse och stillhet. Detta har stor betydelse för<br />
hur staden upplevs och ska tas med i bedömningar som berör stadens gestaltning.<br />
Kvartersmiljöer och gaturum ska anpassas i skala och form till den hastighet människor<br />
rör sig genom dem så att en omväxlande och variationsrik stadsmiljö kan åstadkommas.
Utrymme finns i planen för cirka<br />
16 400 nya bostäder. Fördelningen<br />
av antalet nya bostäder är ungefär<br />
lika stort i de tre kategorierna – kompletteringar,<br />
nya bebyggelseområden och omvandlingsområden.<br />
Därutöver bedöms under<br />
planperioden kunna tillkomma cirka 2 000<br />
bostäder i utredningsområdet i nordväst.<br />
Boendet har kvalitativt en mycket stor betydelse<br />
för stadens innevånare. En stor del av<br />
livet tillbringas i bostaden eller dess närhet.<br />
Detta ställer sammantaget höga krav på god<br />
markhushållning och på kvaliteter i tillkommande<br />
bebyggelse, likaväl som att<br />
bibehålla och förstärka kvaliteter i befintliga<br />
bostadsmiljöer.<br />
Några nya bebyggelse- och omvandlingsområden<br />
rymmer stora volymer bostäder<br />
Riktlinjer – Bostäder<br />
Bostäder<br />
och lokaler. Det är viktigt att dessa områden<br />
byggs ut etappvis, så att inflyttare i<br />
respektive etapp hinner etablera sociala nätverk<br />
och bo in sig i en överblickbar omgivning<br />
av människor i samma situation.<br />
Planens inriktning innebär att högre bebyggelsetätheter<br />
eftersträvas. Särskilt väsentligt<br />
är detta i de mer centrala delarna. Där bör<br />
därför vid omvandling och nytillskott tillkomma<br />
bostäder företrädesvis i flerbostadshus.<br />
Efterfrågan på bostäder är särskilt hög<br />
i innerstaden med sina speciella kvaliteter.<br />
Samtidigt har delar av innerstaden svagheter<br />
som bostadsmiljö, genom exempelvis<br />
besvärande utomhusbuller och brist på grönytor.<br />
Bostäder bör ändå få tillkomma i<br />
miljöer med vissa brister, om andra kvaliteter<br />
är särskilt uttalade och efterfrågade.<br />
Nytillskott av bostäder ska företrädesvis ske i små volymer åt gången i respektive område.<br />
Bostäder ska ligga i en god boendemiljö, med alla krav som det för med sig på bostadskomplement,<br />
trygghet och säkerhet, tillgänglighet och hälsoaspekter. I enstaka fall får<br />
bostäder tillkomma utan att alla kvaliteter är tillgodosedda, men då krävs att det tydligt<br />
kompenseras genom andra utpräglat goda kvaliteter.<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Stadens estetik 63
Planens bostadstillskott fördelat på stadsdelar<br />
64 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Stadens estetik
Kommunen ska ha en hög plan- och<br />
markberedskap som möjliggör nyetableringar<br />
och expansion av befintliga<br />
företag. Kommunen bör därför driva en<br />
aktiv markpolitik för att kunna medverka<br />
till ett varierat utbud av verksamhetsområden<br />
som passar företag i olika faser av deras<br />
utveckling. Verksamheter och företag kan<br />
ha helt skilda förutsättningar och behov och<br />
det bör finnas olika områden som kan tillgodose<br />
detta. Vissa företag efterfrågar billiga,<br />
enkla lokaler medan läget och imagen<br />
är viktig för andra.<br />
Kommunen bör uppmuntra och medverka<br />
till uppkomsten av kreativa miljöer som stimulerar<br />
till ett ökat samarbete mellan forskning<br />
och företagande i <strong>Uppsala</strong>. Campus<br />
<strong>Uppsala</strong>projektet utgör en viktig satsning i<br />
<strong>Uppsala</strong>s näringslivsstrategi och bedrivs i<br />
samarbete med övriga huvudmän. Inom<br />
Campusområdet ska etablering av forsknings-<br />
och utbildningsnära verksamheter<br />
stimuleras till stöd för näringslivsutveckling.<br />
Det är angeläget att verksamhetsområden<br />
profileras och ges en identitet. Detta är tydligt<br />
i Campusområdet, men även andra<br />
områden bör få en egen identitet. Ett programarbete<br />
bör därför göras för framförallt<br />
nya verksamhetsområden.<br />
Lokalisering av verksamheter<br />
I staden finns ett antal verksamhetsområden<br />
av olika åldrar och karaktärer. En del<br />
av dessa kommer inom planperioden att<br />
genomgå större förändringar medan andra<br />
kommer att ha samma karaktär och inriktning<br />
som idag. I några äldre, centralt belägna<br />
industriområden pågår en omvandling<br />
till förmån för bostadsbebyggelse. Vissa<br />
Verksamheter<br />
verksamheter kommer därför att behöva<br />
flytta, vilket underlättas om <strong>kommun</strong>en kan<br />
erbjuda ersättningsmark. Kommunen äger<br />
mark i Librobäck och östra Fyrislund, vilket<br />
bör kunna bli attraktiva alternativ för de<br />
störande verksamheter som flyttar från<br />
omvandlingsområden. Företag som till<br />
exempel alstrar mycket trafik eller framkallar<br />
andra risker ska inte blandas med bostäder<br />
utan bör lokaliseras till dessa verksamhetsområden<br />
som reserverats för detta. Det<br />
är viktigt att sådana områden avsätts långsiktigt.<br />
De företag som etablerar sig där ska<br />
kunna bedriva sin verksamhet utan att kraven<br />
från omgivningen blir sådana att de<br />
måste flytta eller begränsa verksamheten.<br />
En aspekt vid lokalisering av verksamheter<br />
och planering av nya verksamhetsområden<br />
är möjligheterna till expansion för de företag<br />
som etablerar sig där. Många företag<br />
bygger fast sig i dyra, specialanpassade<br />
lokaler och får problem om det inte finns<br />
utrymme när de behöver bygga ut.<br />
Förändringar av infrastrukturen påverkar<br />
betingelserna för lokalisering av företag<br />
inom staden. Exempelvis kommer ny väg<br />
E4 att attrahera företag på grund av skyltoch<br />
transportläget.<br />
Enligt planeringsförutsättningarna bör planen<br />
tillmötesgå ett behov av mark för verksamheter<br />
och industrier på minst 100 hektar.<br />
De områden som har avsatts i planen<br />
rymmer betydligt mer, men det är svårt att<br />
exakt ange en areal eftersom en del områden<br />
avses utgöra blandade miljöer. I det<br />
följande beskrivs olika kategorier av verksamhetsområden.<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Verksamheter 65
Industridominerade områden<br />
Områdena Librobäck, Boländerna, Fyrislund<br />
samt delar av Husbyborg kan karaktäriseras<br />
som i huvudsak traditionella småindustriområden.<br />
Här finns mycket varierade verksamheter<br />
från mindre, enkla verkstadsindustrier<br />
och lager till högteknologiska,<br />
forskningsbaserade verksamheter. Handel<br />
förekommer, framförallt i södra och östra<br />
delen av Boländerna och i Fyrislund.<br />
I översiktsplanen avsätts ett helt nytt område<br />
för industrier och andra störande verksamheter,<br />
Östra Fyrislund. Efter hänsynstagande<br />
och sparande av vissa grönstråk inom<br />
området är en bedömning att cirka 120 hektar<br />
kan utnyttjas som ett mer renodlat verksamhetsområde.<br />
Närheten till ny E4 gör delar<br />
av området särskilt lämpligt för logistikoch<br />
transportföretag. Eftersom detta avses<br />
bli ett renodlat verksamhets- och industriområde<br />
bör handel ej tillåtas. Vid infarten<br />
från ny E4, är det lämpligt med trafikantservice.<br />
Disponeringen av området kommer<br />
att utredas vidare i en översiktlig studie.<br />
Omvandlingsområden och blandade miljöer<br />
I flera äldre industriområden har en omvandling<br />
påbörjats för framförallt bostadsbebyggelse.<br />
Dessa är Kungsängen, Kapellgärdet<br />
och Börjetull. Flera befintliga verksamheter<br />
som påverkar bostadsmiljön gör dock att en<br />
omvandling av vissa områden kommer att<br />
ta tid. Den typ av verksamhet som kan finnas<br />
i blandade miljöer får ej vara störande<br />
för bostäder och bör därför utgöras av kontor,<br />
handel och annan service.<br />
Ett område där en omvandling har pågått<br />
sedan länge är f d Ekebybruk. Där inryms nu<br />
mycket blandade verksamheter, service, utbildning,<br />
boende, idrott och rekreation. Inre<br />
Boländerna har ett mycket centralt läge som<br />
gör att trycket för att skapa en mer innerstadsbetonad<br />
miljö ökar. Den äldre industrimiljön<br />
med mångskiftande och ofta småskaliga<br />
verksamheter bör dock värnas, framförallt i<br />
de kulturhistoriskt värdefulla kvarteren.<br />
66 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Verksamheter<br />
Stadskärnan utgör ett typiskt blandområde<br />
med olika funktioner som samverkar inom<br />
en begränsad area. Planens intention att utvidga<br />
stadskärnan medför att det geografiska<br />
området för mer blandade verksamheter som<br />
handel, service, kultur och nöjen utökas.<br />
Planens inriktning är att bädda för tillkomsten<br />
av mer blandade miljöer i de stadsdelar<br />
som huvudsakligen utgör bostadsområden<br />
och i vissa vägrum. Från allmän synpunkt<br />
är det önskvärt att tillkommande verksamheter<br />
lokaliseras på ett sådant sätt att de<br />
understödjer stadsdelarnas basservice, bidrar<br />
till stadsdelens samhällsliv samt inte påtagligt<br />
ger störningar i boendemiljöerna. Därför<br />
är lägen i, eller invid, stadsdelscentrum och<br />
längs väl tillgängliga väg- och gatustråk<br />
ofta lämpliga.<br />
Kontorsdominerade områden<br />
Nya områden för mer rena kontorsetableringar<br />
avsätts vid Kungsgatan/Kungsängsleden,<br />
Östra station och södra delen av<br />
kvarteret Boktryckaren. Vid det nya resecentrat<br />
vid Östra station kan företag som<br />
gynnas av ett centralt läge nära <strong>kommun</strong>ikationer<br />
förväntas etablera sig. Kvarteret<br />
Boktryckarens läge, norr om Pharmacias<br />
anläggningar, kan vara attraktivt för biotekniska-/medicinska<br />
verksamheter.<br />
Områden för i första hand<br />
forskningsanknutna verksamheter<br />
Campusstråket Blåsenhus-Glunten-<br />
Polacksbacken-Rosendal-Ulleråker-Ultuna<br />
omfattar såväl bebyggda historiska miljöer<br />
som obebyggd mark. Delar av bebyggda<br />
områden har redan genomgått en omvandling<br />
och kompletterande bebyggelse har<br />
tillförts. Den obebyggda delen av Rosendal<br />
omfattar ca 40 hektar. Universitets- och<br />
forskningsanknutna verksamheter och företag,<br />
många med internationella kontakter<br />
och som eftersträvar en viss image, förväntas<br />
lokalisera sig här. Även bostäder, i första<br />
hand med anknytning till verksamheterna<br />
inom området, kan rymmas i området.
Inom Akademiska sjukhusets område<br />
bedrivs avancerad sjukvård och forskning i<br />
nära samarbete med såväl universitetet som<br />
internationellt verksamma läkemedelsföre-<br />
Riktlinjer – Verksamheter<br />
tag. Det geografiska området är begränsat<br />
och sjukhusets framtida expansionsbehov<br />
bör uppmärksammas i planeringen av närbelägna<br />
områden.<br />
Det ska finnas områden där verksamheter som innebär störningar och risker för omgivningen<br />
kan lokaliseras. I industriområden som ej avses att omvandlas bör inte förändringar<br />
tillåtas som kan hota befintliga verksamheters existens.<br />
Det bör finnas områden som utgörs av lite mer vildvuxna industrimiljöer som erbjuder<br />
billiga lokaler och experimentmöjligheter.<br />
Verksamheter som inte kräver speciella lägen och skyddsavstånd kan samordnas i blandad<br />
stadsbebyggelse och bör helst inte förläggas till industriområden, eftersom detta ger dålig<br />
markhushållning och minskar mångfalden i den byggda miljön i övrigt.<br />
Vid planering av nya verksamhetsområden ska företagens möjlighet till framtida expansioner<br />
uppmärksammas.<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Verksamheter 67
Handel och service<br />
KARTA 2 BEBYGGELSE<br />
För att skapa en ändamålsenlig och<br />
långsiktigt hållbar struktur är det viktigt<br />
att servicen lokaliseras så att den<br />
kan ge och få stöd i stadens bebyggelseoch<br />
trafikplanering. Handeln i stadskärnan,<br />
stadsdelarna och externhandelsområdena<br />
måste ges rimliga förutsättningar att<br />
utvecklas. Tillsammans med handel längs<br />
vissa huvudgator ska de sammantaget betjäna<br />
<strong>Uppsala</strong>s egen och regionens befolkning.<br />
Annan kommersiell och offentlig service<br />
ska huvudsakligen lokaliseras till stadskärnan<br />
och stadsdelarna.<br />
Riktlinjer<br />
Nya handelsetableringar ska främst ske i<br />
stadskärnan och i stadsdelarna. För handel<br />
med skrymmande varor kan nyetableringar<br />
ske i stråk längs vissa huvudgator<br />
med god kollektivtrafikförsörjning eller i<br />
externhandelsområden.<br />
Handel i form av kvartersbutiker, kiosker<br />
och trafikanknuten handel i bensinstationer,<br />
ofta med begränsade ytor, bör<br />
endast betraktas som komplement till<br />
fullsorterad dagligvaruhandel.<br />
Samverkan mellan <strong>kommun</strong>en, andra<br />
huvudmän för offentlig service och företrädare<br />
för handeln bör öka för att åstadkomma<br />
tätare lokala handels- och servicemiljöer<br />
som kan ersätta skalfördelar inom<br />
varje enskild sektor som annars leder till<br />
stora men glest fördelade enheter.<br />
Offentligt styrd service som helt eller delvis<br />
riktar sig till ett upptagningsområde<br />
som berör flera stadsdelar bör placeras i<br />
stadskärnan eller i lägen i stadsdelarna<br />
som stöttar annan service och har god<br />
68 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Handel och service<br />
kollektivtrafikförsörjning, helst sådana<br />
som har förutsättningar att bli bytespunkter<br />
i kollektivtrafiknätet.<br />
Stadskärnan<br />
Stadskärnan är invånarens och besökarens<br />
gemensamma vardagsrum. Den innehåller<br />
ett brett utbud av mötesmöjligheter på torg, i<br />
nöjeslokaler, i samband med kulturaktiviteter,<br />
på caféer eller i butiker. Handelns dominans<br />
är kanske det som bäst karakteriserar<br />
stadskärnan. Bostäder och ett stort utbud av<br />
handel, kultur och nöjen är inslag i stadskärnan<br />
som skapar en varierad och levande miljö.<br />
Det största problemet för handeln i <strong>Uppsala</strong>s<br />
stadskärna är det begränsade utrymmet.<br />
Stadskärnan är trång och möjligheten att<br />
inrymma den slags handel som önskas är<br />
begränsad i det nuvarande området. Ur tillgänglighetssynpunkt<br />
utgör stadskärnan ett<br />
stort problem för såväl biltrafiken som<br />
kollektivtrafiken. Parkeringsmöjligheterna<br />
upplevs som begränsade även om lediga<br />
platser ofta finns i parkeringsgaragen.<br />
Samtidigt är trafiken störande för gående<br />
och cyklister. Den relativt lilla stadskärnan<br />
har samtidigt fördelar. Inom stadskärnan<br />
finns ett stort utbud på en liten yta.<br />
Satsningar på stadskärnan som skett under<br />
senare år, genom samverkan mellan <strong>kommun</strong>,<br />
handel och fastighetsägare har framgångsrikt<br />
lyft miljön och gjort stadskärnan<br />
till en alltmer attraktiv del av staden.<br />
Fortsatt arbete ska ske i enlighet med antaget<br />
kvalitetsprogram.<br />
Utbredning av stadskärnan år 2002 respektive<br />
år 2020 redovisas på karta 2.
Riktlinjer – Stadskärnan<br />
Stadskärnan ska ges förutsättningar att<br />
utvidgas norrut, österut och söderut.<br />
Till stadskärnan lokaliseras aktiviteter<br />
som är relativt ytsnåla, särskilt kontaktintensiva<br />
och har utpräglade regionala eller<br />
ännu högre funktioner.<br />
Ett tillskott av bostäder i stadskärnan bör<br />
eftersträvas för att stärka handelns kundunderlag<br />
samt för att främja en trygg och<br />
levande stadskärna under dygnets alla<br />
timmar.<br />
Stadsdelscentrum<br />
För att ge stadsdelscentrum möjligheter att<br />
överleva och utvecklas krävs insatser där<br />
<strong>kommun</strong>en driver samarbetet med fastighetsägare,<br />
affärsidkare och huvudmän för<br />
andra verksamheter. Samverkan är nödvändig<br />
för att kunna göra förändringar som<br />
förbättrar handelns och servicens överlevnadsförmåga.<br />
Följande stadsdelscentrum<br />
har förutsättningar att utvecklas: Gottsunda<br />
centrum, Svamptorget, Västertorg, Torbjörns<br />
torg, Heidenstams torg, Kvarntorget,<br />
Brantings torg, Årsta centrum samt centrumfunktionerna<br />
i Sävja och Nåntuna.<br />
I vissa stadsdelar saknas förutsättningar för<br />
att vidmakthålla fullgod service i den gamla<br />
centrumanläggningen. I andra är närservicen<br />
mer lokaliserad längs gatustråk, i korsningar<br />
mellan huvudgator, eller utspridd på<br />
skilda platser i stadsdelen. Tillkommande<br />
bebyggelse kommer att ge behov av nya<br />
servicekoncentrationer i vissa stadsdelar,<br />
t ex i Ulleråker, norra Fyrislund och delar<br />
av Sävja. I dessa olika miljöer krävs skilda<br />
insatser för att åstadkomma goda förutsättningar<br />
för fullgod närservice. Kommunen<br />
har ett särskilt ansvar för detta. I flera av<br />
dem kan ett stråktänkande vara ett alternativ,<br />
i andra insatser för att åstadkomma ett<br />
mer markerat centrum på gammal eller ny<br />
plats.<br />
Riktlinjer – Stadsdelscentrum<br />
Komplettering av bebyggelse med verksamheter<br />
och bostäder bör lokaliseras<br />
så att stadsdelens förutsättningar för<br />
service stärks. Detta gäller även inför nyoch<br />
omlokalisering av offentliga och privata<br />
verksamheter inom befintlig bebyggelse.<br />
Flyttningar av etablerad detaljhandel och<br />
annan service i stadsdelarna bör medges,<br />
framför allt till lägen där en tillräckligt<br />
stor lokal befolkning och god kollektivtrafikförsörjning<br />
finns.<br />
Service bör förläggas längs gatustråk<br />
med god kollektivtrafikförsörjning och i<br />
övrigt god lokal tillgänglighet.<br />
Externhandel – stora anläggningar<br />
eller områden<br />
Att handeln har blivit alltmer storskalig har<br />
inneburit att många uppsalabor inte har<br />
gångavstånd till fullt dagligvarusortiment.<br />
Det är därför viktigt med en god kollektivtrafik<br />
och bra cykelvägar till externa handelslägen<br />
för att även kunder utan bil ska<br />
kunna ta del av utbudet.<br />
<strong>Uppsala</strong>s tre stormarknadsplatser måste<br />
ständigt förnyas. Det kan kräva vissa tillägg<br />
för att de fortfarande ska kunna vara attrak-<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Handel och service 69
tiva handelsområden. Gränby och Stenhagen<br />
tjänar även som en form av stadsdelscentrum.<br />
Boländerna/Stormhatten omges av<br />
arbetsplatser med personal som efterfrågar<br />
service i närområdet.<br />
Riktlinjer – Externhandel<br />
Omfattningen av externhandelns utbyggnader<br />
bör begränsas så att balansen mot<br />
stadskärnan och stadsdelscentrum bevaras.<br />
Något fjärde stormarknadsområde<br />
ska inte etableras.<br />
Annan kommersiell service än handel, liksom<br />
offentlig service, bör i viss omfattning<br />
få utvecklas i externhandelsområdena.<br />
Externhandelsområdena bör med bebyggelsetillskott,<br />
utformning och funktionellt<br />
innehåll tydligare knytas ihop med de<br />
stadsdelar de befinner sig i.<br />
Möjlighet att lätt kunna färdas till externhandelslägen<br />
med kollektivtrafik och<br />
cykel ska finnas.<br />
Boländernas handelsområde behöver få<br />
en tydlig avgränsning. Det bör prövas om<br />
delar av kvarteren väster om Rapsgatan,<br />
närmast denna gata, kan detaljplaneläggas<br />
för handel, medan resterande delar<br />
av Boländerna, utom i vissa stråk, reserveras<br />
för andra ändamål.<br />
Handels- och servicestråk<br />
Externhandel finns också lokaliserad i<br />
lägen med god tillgänglighet för bil längs<br />
vissa avsnitt i stadens huvudvägnät. Det<br />
handlar här företrädesvis om handel med<br />
skrymmande varor. I den mån sådana stråk<br />
har förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning<br />
kan de vara lämpliga lägen för<br />
tillkommande etableringar. Alternativet, att<br />
avsätta särskilda större områden för sådan<br />
handel, är knappast bättre, eftersom de inre<br />
70 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Handel och service<br />
avstånden i ett sådant område skulle upplevas<br />
som för långa för gående och kollektivtrafiken<br />
knappast skulle få tillräckligt<br />
underlag. Med stråkmodellen ges bättre<br />
överblick och även möjligheter till utveckling<br />
av nischer i olika stråk. Samtidigt kan<br />
handelns byggnader utgöra bullerskärmar<br />
vid trafiklederna.<br />
Även annan handel och service återfinns i<br />
vissa gatustråk utanför stadskärnan, exempelvis<br />
längs Sysslomansgatan, Vaksalagatan<br />
och Väderkvarnsgatan. Servicen i sådana<br />
stråk har till del lokal karaktär men består<br />
också av specialfunktioner som har svårt att<br />
bära lokalhyror i stadskärnan. Den här typen<br />
av stråk kan också innehålla verksamheter<br />
som inte riktar sig direkt till allmänheten,<br />
d v s arbetsplatser av olika slag. Stråk av<br />
detta slag är en viktig ingrediens i stadslivet.<br />
I stadsdelarna kan de komplettera lokala<br />
centrum med mer service och med serviceunderlag<br />
i form av en arbetande befolkning.<br />
De kan utgöra funktionskompletteringar i<br />
mer ensidiga bostadsområden i lägen med<br />
förhållandevis hög trafiktålighet och där<br />
trafikrelaterade störningar kan hanteras.<br />
Med en genomtänkt stråklokalisering kan<br />
boende i stadsdelarna både garanteras lugna<br />
bostadsmiljöer och ett visst stadsliv på nära<br />
avstånd.<br />
Riktlinjer – Handels- och servicestråk<br />
Handel med skrymmande varor bör kunna<br />
tillkomma i vissa stråk längs huvudvägnätet<br />
med förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning.<br />
Höga krav på utformning<br />
ska ställas.<br />
Handel och service med förhållandevis<br />
små utrymmesbehov bör, förutom i stadskärnan<br />
och i stadsdelscentrum, aktivt<br />
beredas utrymme i vissa gatustråk inom<br />
och mellan stadsdelar.
<strong>Uppsala</strong> har gamla traditioner både<br />
som kultur- och idrottsstad. Kulturtraditionerna<br />
har i stor utsträckning<br />
varit knutna till <strong>Uppsala</strong> universitet och av<br />
de 22 muséerna har flera en upprinnelse i<br />
universitets verksamhet. Universitetet framträder<br />
tydligt i staden genom sina mäktiga<br />
och prestigefyllda byggnader medan <strong>kommun</strong>ens<br />
kulturlokaler många gånger är små<br />
och anonyma. Ändå finns det ett rikt kulturutbud,<br />
med bl a körtraditioner och stora<br />
möjligheter till kulturverksamhet.<br />
Fritidsaktiviteter kan utövas spontant på<br />
egen hand eller organiserat i någon av <strong>kommun</strong>ens<br />
cirka 900 föreningar. Nästan 70<br />
procent av <strong>Uppsala</strong> <strong>kommun</strong>s invånare är<br />
medlem i någon förening, varav en tredjedel<br />
i en idrottsförening. Världens förmodligen<br />
äldsta idrottsförening, Upsala simsällskap,<br />
bildades redan 1796. Idrottsverksamheten<br />
har under slutet av 1900-talet fått en<br />
stor bredd och är inriktad på såväl tävling<br />
som motion och friskvård.<br />
Kommunens roll består till stor del av att<br />
ge förutsättningar för föreningslivet att<br />
bedriva meningsfulla fritids- och kulturaktiviteter.<br />
Effekterna har betydelse för hela<br />
samhället, inte minst i ett förebyggande<br />
barn- och ungdomsarbete. Det är därför<br />
angeläget att <strong>kommun</strong>en, föreningar och frivilligorganisationer<br />
arbetar strategiskt och<br />
långsiktigt med samordning och utveckling<br />
av fritids- och kulturverksamheternas behov.<br />
Kultur och fritid<br />
KARTA 7 GRÖNSTRUKTUR ÅR 2020<br />
Riktlinjer<br />
Markområden ska reserveras för idrottsoch<br />
kulturändamål vid utbyggnad av nya<br />
områden. Det bör alltid prövas om det<br />
går att sambruka lokaler för kultur och<br />
annan samhällsservice när bostadsområden<br />
och stadsdelar förnyas och nya<br />
områden planeras.<br />
När det gäller att lokalisera, utforma och<br />
nyttja lokaler och anläggningar bör det<br />
ske i en bred lokal samverkan med exempelvis<br />
boende, föreningar och skolor.<br />
Fritids- och idrottsområden och kulturplatser<br />
ska kunna nås med kollektivtrafik<br />
från olika delar av staden samt via gångoch<br />
cykelvägar. För barn och ungdomar är<br />
närhet och en trafiksäker tillgänglighet<br />
speciellt viktig.<br />
Kultur- och fritidsanläggningar som är<br />
specialinriktade och svårlokaliserade bör,<br />
ur resurssynpunkt, planeras för flera<br />
stadsdelar tillsammans eller gemensamt<br />
för hela staden.<br />
Det ska läggas jämställdhetsperspektiv på<br />
planeringen. Kvinnor och män ska ges<br />
samma förutsättningar att utöva aktiviteter.<br />
Kultur- och mötesplatser<br />
En grundläggande förutsättning för ett aktivt<br />
kulturliv i staden är att det finns ändamålsenliga<br />
lokaler. Det behövs en medveten<br />
planering av allsidiga och ändamålsenliga<br />
bibliotek och andra lokaler för kulturutövning<br />
och kulturupplevelser i och i närheten<br />
av bostadsområden. De små föreningarnas<br />
lokalbehov för exempelvis invandrar- och<br />
kulturföreningar bör uppmärksammas. Det<br />
gäller också verksamheter inom ungdoms-<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Kultur och fritid 71
och populärkulturen som kommer till<br />
uttryck i musik, teater, dans, media etc och<br />
har ett behov av ändamålsenliga lokaler.<br />
Trots ett aktivt musikliv finns det ännu inte<br />
ett konserthus i staden, det vill säga en<br />
lokal särskilt byggd för musiklivets behov.<br />
Ett centralt placerat konsert- och kongresshus<br />
kan utvecklas till en mötesplats av rang<br />
för kvalificerat musikliv och kan få en viktig<br />
funktion i hela uppsalaregionens kulturoch<br />
näringsliv. Det är även brist på lokaler<br />
för andra kulturyttringar. Det saknas ett<br />
centrum för bildkonst liksom en scen anpassad<br />
för dans där kreatörer kan mötas i sitt<br />
arbete och utveckla sin publikkontakt.<br />
Riktlinjer – Kultur- och mötesplatser<br />
Kulturplatser bör göras levande med kvalitet<br />
och historisk förankring som grund.<br />
Kultur- och nöjesutbudet i staden ska<br />
utvecklas med stadens kulturella särart<br />
som grund.<br />
Det bör skapas tydliga lokala centrum i<br />
stadsdelarna med bibliotek, lokaler för<br />
möten, samling och umgänge etc. För att<br />
få en bra balans och bättre fördelning<br />
mellan innerstad och ytterstadsdelar kan<br />
vissa aktiviteter utlokaliseras till stadsdelarna.<br />
Barns och ungdomars behov av och närhet<br />
till samlingspunkter bör särskilt uppmärksammas.<br />
Fritidsytor och idrottsanläggningar<br />
Samtliga idrotter med naturliga geografiska<br />
förutsättningar ska ha möjlighet att bedriva<br />
sin verksamhet. Det är en mycket stor efterfrågan<br />
på anläggningar och lokaler för<br />
idrottsutövning. För att i nuläget uppnå en<br />
balans och kunna erbjuda föreningar möjligheter<br />
att träna och tävla behöver det<br />
totalt skapas minst ett 35-tal nya fotbollsplaner,<br />
en fullstor konstfrusen bandyplan,<br />
72 <strong>Bebyggelsestruktur</strong> Kultur och fritid<br />
fyra konstfrysta ishockeyrinkar och fem<br />
inomhushallar. Dessa bör placeras i områden<br />
där behovet är som störst, främst gäller<br />
det ytterstadsdelar. Det finns dock brist på<br />
inomhushallar i de centrala delarna, där<br />
lämplig placering är i närheten av skolor.<br />
Det finns också behov av en kombinerad<br />
anläggning för olika typer av arrangemang<br />
och som har möjlighet att alltid ta emot<br />
många åskådare. Behov finns också av<br />
anläggningar anpassade för handikappades<br />
behov. Det gäller då både nya anläggningar<br />
och vid restaurering av gamla anläggningar.<br />
I samband med att staden växer och utvecklas<br />
behöver dessutom ytterligare nya anläggningar<br />
planeras och byggas. Uppskattat<br />
behov är därför ytterligare ett 10-tal fotbollsplaner,<br />
en fullstor konstfrusen bandyplan,<br />
två konstfrysta ishockeyrinkar, tre<br />
sporthallar och en kombinationshall.<br />
Närmiljöns utformning är av stor betydelse<br />
för spontanidrott, särskilt för att barn och<br />
ungdomar ska uppmuntras och ges förutsättningar<br />
till fysisk rörelse i bostadens närhet.<br />
Nya och utökade idrottsområden<br />
På karta 7 redovisas sju platser där behovet<br />
av mark för utökade och nya idrottsytor ska<br />
beaktas. Platserna bör utvecklas till lokala<br />
idrottscentrum. Vilka förutsättningarna ska<br />
vara för denna typ av anläggningar avgörs i<br />
framtida detaljplanearbeten.<br />
Ett idrotts- och fritidsområde bör anläggas<br />
väster om Stenhagens centrum.<br />
Stråket längs Fyrisån, söder om<br />
Studenternas IP fram till Kungsängsbron,<br />
bör omvandlas till en fri öppen yta med<br />
idrottskaraktär.<br />
I Ekebydalen bör det utvecklas ett lokalt<br />
idrottscentrum.<br />
Gränby sportfält bör kompletteras med<br />
ytterliggare idrottsytor.
Idrottsområdet i Bergsbrunna/Sävja bör<br />
utökas runt den befintliga anläggningen<br />
Danelid.<br />
I Gottsundagipen bör det utvecklas ett<br />
permanent idrottsområde med utökade<br />
ytor och servicebyggnad.<br />
I Fyrislund bör det anläggas ett lokalt<br />
idrottscentrum i anslutning till befintlig<br />
innebandyhall.<br />
Förutom att nya anläggningar tillkommer<br />
under den kommande 20-årsperioden, är<br />
det viktigt att befintliga anläggningar håller<br />
en hög kvalitet.<br />
Riktlinjer – Fritidsytor och<br />
idrottsanläggningar<br />
Fritids- och idrottsplatser bör göras<br />
levande med kvalitet och tillgänglighet<br />
som grund.<br />
Vid etablering av nya idrottsplatser bör<br />
dessa anpassas till barn och ungdomars<br />
behov av spontanidrott.<br />
Vid förändringar av befintliga anläggningar<br />
ska förslag på ny lokalisering tas fram.<br />
Behov av ytor för spontanidrott ska uppmärksammas<br />
i planeringen av nya bebyggelseområden<br />
och förändring av befintliga.<br />
<strong>Bebyggelsestruktur</strong> Kultur och fritid 73
Change language