Sammansatta satser - Interword.se

Vad är det för
skillnad
mellan sats
och mening?
40
Huvudsats och bisats
Ensats består normalt av ett subjekt och ett predikat
(dvs. en nominalfras och en verbfras med finit verb),
alltså minst två ord (Hon svimmade). Om vi säger
"Titta!" har vi en sats med bara ett ord. Subjektet
'du', 'ni' e.d. är underförstått.
I uttryck som "Hoppsan!" har vi varken subjekt
eller predikat. De är inte satser. Däremot är "Hoppsan!"
en mening. En mening behöver alltså inte alltid
vara en fullständig sats. I skrift är en mening det som
står mellan två stora skiljetecken (punkt, utropstecken,
frågetecken). Man brukar säga att en mening
är ett yttrande som ger uttryck åt en tanke. En mening
kan variera i längd från ett enda ord ("Ja.") till
ett par sidor, som i klassisk latinsk prosa.
Satsen "Hon svimmade" är på en gång en sats
och en mening. En sats som ensam kan bilda en egen

mening kallas huvudsats. En mening kan bestå aven
enda sats men också av två eller flera satser: "Hon
såg presenterna och hon häpnade." I det fallet består
meningen av två samordnade huvudsatser.
I en mening som "Hon svimmade när hon såg
presenterna" har vi en huvudsats (Hon svimmade)
och en bisats (när hon såg presenterna). Bisatsen är
underordnad huvudsatsen med hjälp av konjunktionen
'när'. Bisatsen är alltså själv satsdel i en sats - i
det här fallet är bisatsen adverbial i en huvudsats.
En bisats kan också vara underordnad - och
fungera som satsdel i - en annan bisats: Hon svimmade
(huvudsats) när hon såg presenterna (tidsbisats)
som hon hade fått (relativ bisats). Den relativa
bisatsen bestämmer ordet 'presenterna' i tidsbisatsen
vilken i sin tur bestämmer predikatet 'svimmade'
i huvudsatsen.
En gammal tumregel för att skilja mellan huvudsats
och bisats i svenskan är den s.k. "biff-regeln" (i
bisats står inte före det finita verbet).
Huvudsats: Bisats:
Biffen är inte seg. Bull sa att biffen inte var seg.
• Att-bisatser
Olika typer av bisatser
Att-bisatser kan stå som
subjekt: Att syltan smakar salt beror på kocken.
Vad är det för
skillnad mellan
huvudsats och
bisats?
Klarar du
biffen?
Vilka typer av
bisatser finns det?
objekt: Tycker inte du att syltan smakar salt? att-bisatser
predikatsfyllnad: Det lustiga är att syltan smakar salt.
attribut: Påståendet att syltan smakar salt är falskt.
41

Varning!
adverbialsbisatser
relativa
bisatser
frågebisats
42
I svenskan kan en preposition stå framför (styra) en
att-bisats: "Hon såg fram emot att de skulle ses igen".
I engelskan måste man i regel ta till andra lösningar:
"She was looking forward to their meeting again."
• Adverbialsbisatser
En adverbialsbisats fungerar som adverbial i en överordnad
sats. Den svarar på frågor som 'när', 'var',
'varför', 'hur mycket' etc. En huvudsats, t.ex. "De
drack champagne" kan följas av olika bisatser:
som de gjort varje nyår
när klockan slog tolv
för att de skulle verka rika
eftersom de var törstiga
fastän de hellre druckit öl
så att det kittlade i näsan
om kassan tillät
• Relativa bisatser
jämförande (komparativ)
tids- (temporal)
avsikts- (final)
orsaks- (kausal)
koncessiv
följd- (konsekutiv)
villkors- (konditional)
Relativa bisatser inleds med relativa pronomen (som,
vilken, vad, vars) eller relativa adverb (t.ex. där, dit).
"Skjortan som jag köpte är för liten."
"Affären där jag köpte den har gått i konkurs."
• Frågebisatser
Frågebisatser inleds med frågande (interrogativa) pronomen
(vem, vad, vilken), frågande konjunktioner
(om, ifall, huruvida) eller frågande adverb (när, var,
hur, vart):
"Hon frågade vad klockan var."

Observera skillnaden mellan en indirekt frågesats,
som inleds med 'om' (= 'huruvida'), och en villkorsbisats,
som inleds med 'om' (= 'såvida'):
"Hon frågade om han hade tid." (indirekt frågesats
som objekt)
"Om jag får tid kommer jag." (villkorsbisats som
adverbial)
Vissa språk - t.ex. tyskan och ryskan - har olika ord
för frågekonjunktionen 'om' (= 'huruvida') och villkorskonjunktionen
'om' (= 'såvida').
Indirekta frågesatser kan ha samma syntaktiska
funktion som att-bisatser (dvs. subjekt, objekt, predikatsfyllnad,
attribut).
Som framgår av exemplen ovan fungerar attbisatserna,
adverbialsbisatserna och frågebisatserna
som satsdelar. En relativ bisats däremot fungerar som
en del aven nominalfras.
Samordning av satser
indirekt fråga
om =huruvida
om = såvida
Om meningen består av två (eller flera) huvudsatser
är ju satserna likvärdiga ur grammatisk synpunkt. Vi
talar här om samordning. Samordning sker med hjälp
av samordnande konjunktioner (och, men, eller. .. ):
"Solen skiner och fåglarna kvittrar."
På samma sätt kan bisatser samordnas: samordning
"Man blir så glad när solen skiner och när fåglarna
kvittrar."
43

satsförkortningar
objekt med
infinitiv
44
Satsförkortningar
Satsförkortningar är uttryck som fungerar som satser
men som saknar finit verb eller som saknar verb
överhuvudtaget. De kan också sakna subjekt. Vi kan
säga "Glenn vann en miljon genom att han spelade
på toto". Lite smidigare låter det om vi ersätter attbisatsen
med en satsförkortning: "Glenn vann en
miljon genom att spela på toto." Det finita verbet
(spelade) har ersatts med infinitiven 'spela'. Dessutom
har subjektet i bisatsen (han) försvunnit.
Bortsett från infinitivfraser är satsförkortningar
inte särskilt vanliga i svenskan. De förekommer mest
i skriftspråket. I många språk används de betydligt
oftare och det brukar kunna föra med sig problem för
en svensk som ska lära sig andra språk.
Man kan dela in satsförkortningarna i olika kategorier.
Några vanliga typer är objekt med infinitiv,
satsförkortningar av relativa bisatser, satsförkortningar
av adverbialsbisatser och fristående satsförkortningar.
• Objekt med infinitiv
Efter förnimmelseverb (se, höra, känna etc.), efter
yttrandeverb (säga, påstå etc.) och efter verb som uttrycker
en åsikt (tycka, anse, tro etc.) ersätts ofta en
fullständig bisats med objekt med infinitiv.
"Jag hörde honom sjunga i duschen"
betyder detsamma som
"Jag hörde att han sjöng i duschen".
Bisatsen som ersätts med objekt med infinitiv behöver
inte alltid vara en att-sats. Den kan också börja
med 'hur' eller 'när'.

I engelskan förekommer objekt med infinitiv
dessutom efter viljeverb (Do you really want me to
believe that?).
• Satsförkortningar av relativa bisatser
I stället för en relativ bisats kan man använda en satsförkortning:
'en bok skriven av Strindberg' ersätter alltså
'en bok som skrivits av Strindberg'.
• Satsförkortningar av adverbialsbisatser
Med adjektiv eller particip uttrycks ofta orsak, tid
eller sätt:
" Gråtande av glädje omfamnade hon
poliskonstapeln"
ersätter
"Hon omfamnade poliskonstapeln under det att
hon grät av glädje."
Denna typ av satsförkortning är vanlig i många
främmande språk. Ofta går det inte att översätta den
främmande konstruktionen direkt till svenska:
"Seizing him by the hand, she said goodbye forever."
Vi kan knappast översätta detta med "Gripande honom
i handen sade hon farväl för alltid". På svenska
skulle vi säkert säga "Hon grep hans hand och sade
farväl för alltid". Vi har alltså återgivit denna
rörande scen med två samordnade huvudsatser.
I andra fall väljer vi att översätta med tidsbisats
för att få fram tidsaspekten: "Having deposited her
f 20,000 in the bank, she felt more at ease" ("Sedan
hon satt in ...).
I de satsförkortningar som inte har något subjekt
satsförkortning
av
relativ bisats
satsförkortningar
som anger
orsak,
tid och sätt
att översätta
satsförkortningar
45

fristående satsförkortningar
46
utsatt tänker vi oftast till ett lämpligt subjekt. I meningen
"Gråtande av glädje ... " blir tankesubjektet
förstås detsamma som subjektet i huvudsatsen (hon),
p.g.a. den s.k. subjektsregeln. Generationer av svenska
skolbarn har fått brott mot subjektsregeln illustrerat
genom följande exempel:
"Vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare kan
jag inte annat än beklaga Erik XIV."
Det tänkta subjektet (Erik XIV) i satsförkortningen
(vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare) motsvaras
inte av subjektet (jag) i den fullständiga satsen
utan av objektet (Erik XIV).
• Fristående satsförkortningar
En särskild typ av adverbiella satsförkortningar är de
fristående satsförkortningarna. Dessa innehåller oftast
(men inte alltid) ett subjekt. De kallas fristående
eftersom subjektet i satsförkortningen aldrig sammanfaller
med subjektet i den överordnade satsen:
"Momsen inräknad kostade cykeln 5500 kr."
Den här konstruktionen kan orsaka svårigheter
vid översättning från andra språk:
"God willing and the weather permitting, we'll
reach the Bermudas on Wednesday."
Här verkar översättning med en villkorsbisats
vara på plats ("Om Gud vill ... "). I andra fall kan
man använda sig av ett prepositionsuttryck:
"Hat in hand, he left the room" ("Med hatten i
handen ...").