Smärtskattningen - Region Västerbotten

More documents

Recommendations

Info

Beställ VAS-skalan från Mundipharma för 10kr/styck (exkl moms & porto) . Skicka ditt namn och dina kontaktuppgifter till lise-lott.rohdin@mundipharma.se så kontaktar de dig. Verbal beskrivande skala Smärtan skattas med hjälp av ett adjektiv som patienten använder för att beskriva smärtintensiteten. En verbal skala bör visas så att patienten själv kan läsa de olika alternativen. Personalen graderar sedan smärtan 0-5 enligt nedan. Självskattning Gradering Ingen 0 Lindrig 1 Obehaglig 2 Besvärlig 3 Fruktansvärd 4 Outhärdlig 5 Smärtteckning Smärtskattningen kan även kompletteras med en smärtteckning för att definiera smärtans karaktär och utbredning. Patienten eller vårdgivaren markerar på en schablonbild smärtans utbredning och om möjligt, via symboler, även smärtans karaktär. Schablonbild för smärtbedömning (pdf) Om patienten har svårt att uttrycka sig via de skalor som finns till hands, kan några enkla frågor hjälpa patienten att förmedla sin smärtupplevelse. En av de viktigaste frågorna är om patienten vill ha något smärtlindrande utifrån den aktuellt upplevda smärtan. FoU Västerbotten, Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 10 D, 901 09 Umeå Tel: 090-16 57 00, fax 090-77 05 91 E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: www.regionvasterbotten.se/fou
Patienter med speciella behov Det finns situationer och patientgrupper där det inte alltid fungerar med självskattning. På intensivvårds- och uppvakningsavdelning Hos patienter med sänkt medvetandegrad på exempelvis intensiv- eller uppvakningsavdelning kan det vara lämpligt att bedöma patientens grad av oro, muskeltonus, ansiktsuttryck och verbala uttryck. Detta kombineras med observation av fysiologiska parametrar som puls, blodtryck, andningsfrekvens samt om huden är blek och kallsvettig. Barn och smärtskattning Hos små barn (0-3 år) som ännu inte har ett utvecklat språk finns olika beteendeskalor, till exempel ALPS I och ALPS II, att använda i kombination med fysiologiska parametrar och kommunikation med föräldrar. Barn mellan 3 och 6 år kan skatta sin smärta med hjälp av en ansiktsskala. Ansiktsskala "The faces Pain Scale". Siffrorna visas inte för barnet. Barn från och med skolåldern klarar i allmänhet av att skatta sin smärta själv med VAS. Vuxna som upplever att det är svårt att smärtskatta sig med hjälp av VAS, kan man prova att använda ansiktsskalan till. Dementa och kognitivt påverkade patienter Hos dementa patienter som inte klarar av ett självskattningsinstrument kan smärtan skattas utifrån beteendet. För en så korrekt smärtbedömning som möjligt är det viktigt att känna till patientens normala beteendemönster. Har man inte möjlighet till det får man ta ett utgångsläge och följa förändringen över tid. Förändringar i beteendet bör leda till en noggrann smärtanalys. Exempel på förändringar som kan observeras: 1. Ansiktsuttryck - rädd eller ledsen, grimaser, rynkor mellan ögonbryn eller panna, snabba blinkningar, stängda eller kisande ögon. 2. Verbala uttryck - suckar, gnyr, ropar, skriker, högljudd andning. 3. Rörelsemönster - förändrat rörelsemönster, spända muskler, orolig, gungande rörelser, svårt att vara stilla eller förstelnade rörelser. 4. Förhållningssätt gentemot omgivningen - aggressiv, tillbakadragen, gör motstånd. 5. Aktiviteter och rutiner - matvägran, försämrad aptit, förändringar i sömn och vilomönster, plötslig förändring av dagliga rutiner. 6. Sinnesförändringar - gråtmild, ökad förvirring, lätt irriterad. FoU Västerbotten, Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 10 D, 901 09 Umeå Tel: 090-16 57 00, fax 090-77 05 91 E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: www.regionvasterbotten.se/fou
Page 1: Smärtskattningsinstrument Adekvat

Smärtskattningen - Region Västerbotten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?