Smärtskattningen - Region Västerbotten

Smärtskattningsinstrument
Adekvat smärtbedömning är en förutsättning för god smärtbehandling.
Smärtskattningsskalor är bra verktyg för att bedöma smärta och leder till att
patienter/brukare snabbare får rätt smärtbehandling. Genom tydliga riktlinjer och rutiner
som förespråkar användandet av smärtskattningsinstrument ökar möjligheten att förbättra
smärtbehandlingen. Detta är en genomgång av olika smärtskattningsinstrument. Skalorna
nedan har god klinisk relevans under förutsättning att patientens självskattning ligger till
grund för mätningen. När man har funnit den smärtskattningsskala som passar patienten
bör man fortsätta använda samma instrument under vårdtiden. Förändras patientens
tillstånd får man göra en ny bedömning vilken smärtskattningsskala som passar bäst.
De vanligast förekommande endimensionella skalorna är Visuell analog skala (VAS),
Numerisk skala (NRS) och Verbal beskrivande skala.
Vid mer komplicerade smärttillstånd är det många gånger otillräckligt att använda ett
endimensionellt mätinstrument. Då finns istället multidimensionella instrument, till exempel
Pain-O-Meter eller McGill Pain Questionnaire eller The short-form McGill Pain
Questionnaire, som tar hänsyn till både smärtans kvalitet och kvantitet.
Visuell analog skala (VAS)
Patienten graderar sin smärta längs en 10 cm lång, vertikal eller horisontell, linje genom att
med hjälp av en markör ställa in aktuell smärtintensitet mellan 0 (ingen smärta) och 10
(värsta tänkbara smärta).
VAS Visuell analog skala
Ingen
smärta
FoU Västerbotten, Region Västerbotten
Box 443, V.Norrlandsgatan 10 D, 901 09
Umeå
Värsta
tänkbara
smärta
Visuell analog skala har en sida för patienten och den andra sidan för personal, med
gradering för att förenkla avläsning.
Numerisk skala (NRS)
Smärtintensiteten graderas med eller utan mätinstrument genom att välja en siffra mellan 0
(ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta).
NRS Numerical rating scale
Ingen
smärta
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Värsta
tänkbara
smärta
Tel: 090-16 57 00, fax 090-77 05 91
E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se
Webbplats: www.regionvasterbotten.se/fou

Beställ VAS-skalan från Mundipharma för 10kr/styck (exkl moms & porto) . Skicka ditt namn
och dina kontaktuppgifter till lise-lott.rohdin@mundipharma.se så kontaktar de dig.
Verbal beskrivande skala
Smärtan skattas med hjälp av ett adjektiv som patienten använder för att beskriva
smärtintensiteten. En verbal skala bör visas så att patienten själv kan läsa de olika
alternativen. Personalen graderar sedan smärtan 0-5 enligt nedan.
Självskattning Gradering
Ingen 0
Lindrig 1
Obehaglig 2
Besvärlig 3
Fruktansvärd 4
Outhärdlig 5
Smärtteckning
Smärtskattningen kan även kompletteras med en smärtteckning för att definiera smärtans
karaktär och utbredning. Patienten eller vårdgivaren markerar på en schablonbild smärtans
utbredning och om möjligt, via symboler, även smärtans karaktär.
Schablonbild för smärtbedömning (pdf)
Om patienten har svårt att uttrycka sig via de skalor som finns till hands, kan några enkla
frågor hjälpa patienten att förmedla sin smärtupplevelse. En av de viktigaste frågorna är om
patienten vill ha något smärtlindrande utifrån den aktuellt upplevda smärtan.
FoU Västerbotten, Region Västerbotten
Box 443, V.Norrlandsgatan 10 D, 901 09
Umeå
Tel: 090-16 57 00, fax 090-77 05 91
E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se
Webbplats: www.regionvasterbotten.se/fou

Patienter med speciella behov
Det finns situationer och patientgrupper där det inte alltid fungerar med självskattning.
På intensivvårds- och uppvakningsavdelning
Hos patienter med sänkt medvetandegrad på exempelvis intensiv- eller
uppvakningsavdelning kan det vara lämpligt att bedöma patientens grad av oro,
muskeltonus, ansiktsuttryck och verbala uttryck. Detta kombineras med observation av
fysiologiska parametrar som puls, blodtryck, andningsfrekvens samt om huden är blek och
kallsvettig.
Barn och smärtskattning
Hos små barn (0-3 år) som ännu inte har ett utvecklat språk finns olika beteendeskalor, till
exempel ALPS I och ALPS II, att använda i kombination med fysiologiska parametrar och
kommunikation med föräldrar. Barn mellan 3 och 6 år kan skatta sin smärta med hjälp av en
ansiktsskala.
Ansiktsskala "The faces Pain Scale". Siffrorna visas inte för barnet.
Barn från och med skolåldern klarar i allmänhet av att skatta sin smärta själv med VAS.
Vuxna som upplever att det är svårt att smärtskatta sig med hjälp av VAS, kan man prova att
använda ansiktsskalan till.
Dementa och kognitivt påverkade patienter
Hos dementa patienter som inte klarar av ett självskattningsinstrument kan smärtan skattas
utifrån beteendet. För en så korrekt smärtbedömning som möjligt är det viktigt att känna till
patientens normala beteendemönster. Har man inte möjlighet till det får man ta ett
utgångsläge och följa förändringen över tid. Förändringar i beteendet bör leda till en
noggrann smärtanalys.
Exempel på förändringar som kan observeras:
1. Ansiktsuttryck - rädd eller ledsen, grimaser, rynkor mellan ögonbryn eller panna,
snabba blinkningar, stängda eller kisande ögon.
2. Verbala uttryck - suckar, gnyr, ropar, skriker, högljudd andning.
3. Rörelsemönster - förändrat rörelsemönster, spända muskler, orolig, gungande
rörelser, svårt att vara stilla eller förstelnade rörelser.
4. Förhållningssätt gentemot omgivningen - aggressiv, tillbakadragen, gör motstånd.
5. Aktiviteter och rutiner - matvägran, försämrad aptit, förändringar i sömn och
vilomönster, plötslig förändring av dagliga rutiner.
6. Sinnesförändringar - gråtmild, ökad förvirring, lätt irriterad.
FoU Västerbotten, Region Västerbotten
Box 443, V.Norrlandsgatan 10 D, 901 09
Umeå
Tel: 090-16 57 00, fax 090-77 05 91
E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se
Webbplats: www.regionvasterbotten.se/fou

Det finns ett flertal beteendeskalor som används för patienter med nedsatt
kommunikationsförmåga. Exempel på sådana skalor är Doloplus 2 och UAB Pain Behavior
Scale. Beteendeskalor bör emellertid användas med stor försiktighet till patienter med
måttligt nedsatt kognitiv förmåga då patientens smärtupplevelse tenderar att feltolkas vid
användandet av en beteendeskala i jämförelse med om patienten får skatta sin smärta själv.
Ett annat instrument är Abbey Pain Scale för bedömning av smärta hos personer med
demenssjukdom som har svårt att beskriva sin smärta i tal. Skriv ut på www.palliativ.se
ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale). Detta mätinstrument används för bedömning
av nio vanliga symtom hos cancerpatienter. Dessa symtom är: smärta, trötthet, illamående,
depression, ångest, dåsighet, aptit, välbefinnande och andfåddhet, (det finns även en linje
märkt "andra problem"). Varje symptom bedöms efter en numerisk skala från 0 till 10 där
högre nummer innebär värre svårighetsgrad av symtomet. Används i den palliativa vården.
http://www.lj.se/info_files/infosida31582/ESAS_utansiffror.pdf
Geriatriska patienter
Förmågan att skatta sin smärta själv underskattas ibland hos äldre personer. Hos den
åldrande patienten måste det dock tillåtas ta mer tid med både information om
smärtskattning och att utföra smärtskattningen.
Källor: Vårdhandboken och palliativ.se
FoU Västerbotten, Region Västerbotten
Box 443, V.Norrlandsgatan 10 D, 901 09
Umeå
Tel: 090-16 57 00, fax 090-77 05 91
E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se
Webbplats: www.regionvasterbotten.se/fou