Utbildningsinspektion i Markaryd kommun - Skolverket

Inspektionsrapport
från Skolverket
2004:1
Utbildningsinspektion
i Markaryd kommun
Beslut
Kommunrappor t
Skolrappor ter
C2347_markaryd_omsl 1
04-01-29, 09.22

Markaryds kommun
Box 74
285 22 Markaryd
BESLUT
2004-02-16
Genomförd utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Postadress Gasverksgatan 1 222 29 Lund Sverige Besöksadress Gasverksgatan 1
Telefon +46 (0)8-527 332 00 vx Telefax +46 (0)8-527 336 90 Epost skolverket@skolverket.se
www.skolverket.se
1 (3)
Dnr 53-2003:1774
Skolverket har genomfört en inspektion i Markaryds kommun av förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och
vuxenutbildningen. Inspektionen aviserades i brev den 12 juni 2003 och
besök gjordes i verksamheten under perioden 17 september till den 10
oktober 2003 . Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som
inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts
av dem som svarat för utredningen.
Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten
ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen
att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om
kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten.
Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka
verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Utredningen
syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskole-
och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar på
det som är avvikande, bra eller dåligt. Övergripande kriterier vid bedömningen
av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets
hemsida www.skolverket.se.
I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde
för barnomsorg, skola och vuxenutbildning, dels rapporter om varje
kommunal skola. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut.
Skolverkets beslut med anledning av inspektionen
Måluppfyllelsen är god i flertalet skolor och verksamheter. Markaryds
kommun uppfyller till största del, inom de områden som granskats, också
de krav som ställs i författningarna. Det finns dock brister som måste åtgärdas,
enligt följande

SKOLVERKET BESLUT
2004-02-16
- elever i skolåren 7–9 och i gymnasieskolan får inte stöd i tillräcklig
omfattning,
- arbetet mot kränkande behandling visar brister vad gäller förhållandet
mellan elever och lärare, framför allt på en skola. Förhållandet
vid denna skola måste utredas och åtgärdas. På samtliga
skolor måste det förebyggande arbetet mot kränkande behandling
ses över så att det förebygger och motverkar alla former av kränkande
behandling såsom mobbning, rasistiska beteenden och sexuella
trakasserier bland elever och anställda,
- elevinflytandet i den vardagliga undervisningssituationen är inte
tillfredsställande på flera skolor,
- utbildningen i svenska som andraspråk ges inte till de elever som,
enligt skolans bedömning, behöver det,
- för särvux har inte upprättats en lokal arbetsplan,
- komvux upprättar inte individuella studieplaner för de studerande,
- föräldrar och elever har inte varit delaktiga i arbetet med de lokala
arbetsplanerna,
- rutiner kring elevvårdskonferenser, placering av elever i särskilda
undervisningsgrupper samt för åtgärdsprogram är inte i överensstämmelse
med författningarnas krav på flera skolor.
Ovanstående brister skall snarast åtgärdas. Härutöver kan det finnas ytterligare
brister, där det i enskilda skolrapporter anges att en skola inte lever upp
till de krav som ställs i författningarna. Också dessa skall snarast rättas till.
Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten
i Lund, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden.
Områden som kan behöva utvecklas enligt Skolverkets bedömning är följande
- för att förbättra den pedagogiska och sociala helhetssynen kring
barnen bör bättre samverkansformer utvecklas mellan personalgrupper
och arbetslag. Ansvar och rollfördelningar behöver tydliggöras,
framför allt i område Söder där organisationen med
många olika chefer för olika verksamheter är komplex och svåröverskådlig,
- arbetsformer för betygsättning och utvärdering behöver ses över,
både ur ett nationellt likvärdighetsperspektiv och ur ett kommunövergripande
samlat perspektiv.
Vidtagna åtgärder för att klargöra och förbättra ansvar och rollfördelningar
samt principer för betygssättning och utvärdering skall redovisas till Skolverket,
enheten i Lund, senast inom ett år.
2
Dnr 53-2003:1774

SKOLVERKET BESLUT
2004-02-16
I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer vad
gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten
inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete.
Skolverket avser att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år.
På Skolverkets vägnar
Leif Davidsson Mats Lundqvist
Överdirektör Ansvarigt undervisningsråd
I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson
Kopia till:
Enligt fastställd sändlista.
3
Dnr 53-2003:1774

Utbildningsinspektion i Markaryd
UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE
1
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom
att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och
vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala
kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning
Dnr 53-2003:1774
Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för
att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning
som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,
som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:
1. Normer och värden
2. Kunskaper
3. Arbetsmiljö och delaktighet
4. Pedagogisk verksamhet och undervisning
5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete
6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
7. Resurser
I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller
negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella
bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna
görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande
beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den
aktuella tidpunkten.
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens
krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap
och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är
också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder
och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till
att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa
utbildningsuppdraget.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället
Antal barn/elever/studerande i
Skolform
Antal
elever/barn Skolform
2
Antal
elever/barn
Förskoleverksamhet: 366 Skolbarnsomsorg: 278
Förskoleklass: 93
Grundskola: 1 113 Särskola: 21
Gymnasieskola: 313 Gymnasiesärskola: 11
Kommunal vuxenutbildning,
komvux 102
Svenskundervisning för
invandrare, sfi: 35
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda,
särvux: 6
Markaryds kommun har idag ca 9600 invånare. I norra delen av kommunen
finns tätorten Strömsnäsbruk och i södra delen huvudorten Markaryd. I såväl
södra som norra delen finns utbyggd förskoleverksamhet, förskoleklass och
grundskola för skolåren år 1–9. Sammanlagt finns det sex grundskolor och fyra
förskolor i kommunen. Särskolan bedrivs i samarbete med Ljungby kommun
men Markaryd har en egen (nystartad) grundsärskoleklass och integrerade särskoleelever
i grundskolan.
I kommunen finns ingen fristående skola men två av kommunens elever går
i fristående skola utanför kommunen.
Den gymnasiala utbildningen sker huvudsakligen vid Rikspappersskolan som
ligger i Markaryds tätort. Vuxenutbildningen och sfi har för närvarande verksamhet
i egna lokaler i Strömsnäsbruk men kommer efter årsskiftet 2003/2004
att flytta till och integreras med gymnasieskolan i Markaryd.
Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för all förskole- och skolverksamhet
i kommunen. Ärenden beträffande utbildning och kultur sorterar under
utbildnings- och kulturnämnden.
Genomförandet av inspektionen i Markaryd
Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att
verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.
Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunen
har bestått av undervisningsråden Cecilia Hanö, Ingela Jonasson, Mats
Lundqvist (ansvarig teamledare) samt administratör Yvonne Lundquist Fors
och experten Arne Huseby. Besöken i verksamheterna inleddes den 17 september
och avslutades den 10 oktober 2003.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga
inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder
SKOLVERKET

SKOLVERKET
3
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen
leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.
Underlag
Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett
urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och
vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer,
intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar
sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns
inom Skolverkets nationella uppföljningssystem etc.
I Markaryds kommun genomfördes formella intervjuer med skolledning, elever
och personal på samtliga skolenheter. Dessutom intervjuades föräldrar vid Hagaskolan,
Huneskolan, Timfors skola och Strömsnässkolan samt utvecklingsledare,
förvaltningschef, kommunchef och politiker på kommunal nivå. Även
elevvårdspersonal och vaktmästare intervjuades på utvalda skolor.
På förskolan i södra området intervjuades platschef, lagledare och personal. På förskolan
i norra området intervjuades områdeschefen, rektorn och personal på
förskolan. Besök i verksamheten genomfördes i båda områdena.
Normer och värden
Bedömning
Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls
att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors
lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap
som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever
skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett
reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten
inom det offentliga skolväsendet för vuxna.
Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund
och läroplanernas mål att sträva mot.
Kommunens arbete med demokrati/demokratiska processer i skolorna har bl.a.
resulterat i att skolorna har elevråd och klassråd. Skolornas elevråd visar stor
variation i hur aktiv den verksamheten är och vilken innehållslig inriktning arbetet
har. Enligt eleverna dominerar frågor av karaktären matsalsmiljö och utemiljö
medan det vid någon skola även diskuteras pedagogiska innehållsfrågor. Vid
en skola genomförs elevrådsmöten 3–4 gånger per läsår medan andra skolor
redovisar månatliga möten.
Elevernas inflytande beträffande den vardagliga undervisningssituationen uppvisar
också en splittrad bild. Kommunövergripande riktlinjer och handlingsprogram
saknas, trots att kommunen i utbildningsplanen skriver att det är ett prioriterat
område. Skolorna har inte heller riktlinjer för det även om en skola visar
att ett sådant arbete är på gång. Såväl elever som lärare menar att ”det är upp till
varje lärare”. Särskilt utmärkande för undervisning i skolår 6–9 är också att det
framkommer stora variationer beträffande inflytandet beroende på ämne. Lärare
vid en skola uttryckte att många elever inte är intresserade av inflytande ef-

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
tersom det medför ett ansvar de inte är beredda eller mogna att ta. Elever uttrycker
på samma sätt vid samma skola att det är bättre att lärarna bestämmer.
Trots detta visar inspektionen på flera goda exempel där planeringsböcker och
samtal om utvärdering kring den gångna veckans arbete kan nämnas. Processarbetet
beträffande elevinflytande utvecklas nedan under avsnitt Arbetsmiljö
och delaktighet.
Enligt intervjuerna präglas förhållandet mellan vuxna och elever i stort av ömsesidig
respekt och tillit. På en skola uttrycker emellertid såväl elever som föräldrar
att det finns några lärare som visar brist på respekt dels genom att använda
glåpord och svordomar, dels genom indirekta hot. Det finns elever som uttrycker
stor rädsla för att medverka på lektioner för dessa lärare. Kommunen är
medveten om denna situation och har tidigare arbetat aktivt med ärendet. Arbetet
har åter aktiverats efter inspektörernas besök. Processarbetet beträffande
förhållningssätt behandlas och utvecklas under avsnitt: Arbetsmiljö och delaktighet.
Inspektörsteamet upplever att kommunens skolor generellt sett är lugna och
trygga. Denna upplevelse förstärks genom de intervjuer som teamet genomfört.
Visserligen uppger elever att enstaka bråk och trakasserier förekommer, men
också att det blivit bättre genom åren och att de vet vem de ska vända sig till
när sådant uppstår. Förutom personalen på respektive skola kan eleverna också
vända sig till s.k. kamratstödjargrupper bland eleverna.
I en kommunövergripande enkät för grundskolan är det genomgående hög
nöjdhetsgrad vad gäller frågor som är knutna till begreppet normer och värden.
Exempel på påståenden i enkäten är: ”Mitt barn känner sig tryggt i skolan, mitt
barn trivs med personalen i skolan, utvecklingssamtalen är meningsfulla” osv.
I förskolan menade personalen att den viktigaste inflytandefrågan för barnen är
pedagogernas förmåga att tolka barnens signaler, att respektera dem och att ge
signaler tillbaka. Det viktigaste från föräldrarnas synvinkel är att deras barn blir
sedda och att förskolan sänder signaler att den vill ha kritik, såväl positiv som
negativ.
Komvux kan inte redovisa något arbete, dokumentation eller utvärdering beträffande
normfrågor och värdegrundsfrågor. Inspektionsteamet har därför
svårt att närmare uttala sig över resultatet kring normer och värden på denna
skolenhet.
Sammanfattningsvis visar inspektionen att eleverna har ett visst inflytande
över utbildningen men att detta behöver utvecklas och intensifieras. Resultatet
beträffande normer och värden är tillfredsställande men förhållandet mellan
lärare och elev, framför allt på en skola, visar brister som behöver åtgärdas.
Vuxenutbildningen och sfi har ingen resultatredovisning, utvärdering eller dokumentation
beträffande normer och värden vilket försvårar bedömningen på
denna skola
Kunskaper
Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter
och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.
Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.
Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
4
SKOLVERKET

SKOLVERKET
5
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
I kommunens kvalitetsredovisning för år 2002 framgår att eleverna i de yngre
skolåren har låga resultat vid såväl s.k. kopieringstest och test som mäter språklig
utveckling. Måluppfyllelse enligt de nationella proven ger följande resultat:
Når målen Skolår 5 Skolår 9
Svenska 93 % Svenska 88 %
Engelska 93 % Engelska 93 %
Matematik 82 % Matematik 93 %
Vidare konstateras enligt kvalitetsredovisningen att 83 procent av eleverna blir
behöriga till nationellt program i gymnasieskolan samt att andelen elever i gymnasieskolan
med minst betyget Godkänd i kärnämneskurser, två karaktärsämneskurser
och projektarbete är hög, vilket också inspektörsteamet konstaterade.
Vårterminen 2002 var 83,5 procent av eleverna i skolår 9 behöriga till nationella
program. Rikssnittet var vid samma tidpunkt 89,5 procent. En ytterligare intressant
statistisk uppgift är det förväntade resultatet på en kommuns elever i skolår
9 då man tar hänsyn till kön, föräldrars utbildningsbakgrund, invandrarbakgrund
och familj med ensamstående förälder. Markaryd låg 10 procent under
förväntat resultat vilket också är det sämsta resultatet vid en jämförelse med
närliggande kommuner. Denna statistik, som finns i databasen ”Salsa” och är
tillgänglig på Skolverkets hemsida, ska dock ses mer som ett diskussionsunderlag
än ett underlag för slutsatser.
Vårterminen 2003 har siffrorna förändrats. Färre elever i skolår 5 klarar nationella
målen i svenska (85%) medan siffrorna i engelska och matematik är relativt
oförändrade. I det nionde skolåret är det fortfarande oförändrat i svenska och
engelska medan måluppfyllelsen beträffande matematik har försämrats (86%).
Gymnasieskolan lyckas väl enligt statistiken medan det är anmärkningsvärt att
nästan 20 procent av eleverna i år 9 inte blir behöriga till ett nationellt gymnasieprogram
när det är cirka 90 procent som når målen i nationella prov. Arbetet
kring synen på betyg och betygssättning behandlas närmare under punkten fyra:
Pedagogisk verksamhet och undervisning
I vuxenutbildningen och sfi fullföljer 87 procent av eleverna sina studier varav
95 procent får minst betyget Godkänd.
Kommunen har en klar bild över elevernas och de studerandes kunskapsutveckling.
Dels finns en tydlig dokumentation av vilka kontrollstationer som
används (i form av tester, nationella prov och betygssättning), dels via en tydlig
kvalitetsredovisning där dessa fakta är systematiserade och samlade. I kommunen
finns en medvetenhet om att resultaten inte är tillfredsställande men man
har inte lyckats identifiera orsaken. Detta är särskilt bekymmersamt eftersom
kommunen satsar medvetet på läs- och skrivprojekt bland de yngre barnen i
grundskolan men inte sett några framsteg av detta arbete.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
Vid elevintervjuerna framkom att de främst via utvecklingssamtal och samtal
med olika lärare får en realistisk uppfattning om sin förmåga att lära. De kan
arbeta såväl självständigt som i grupp. Vid lektionsbesök och besök i barngrupp
visade eleverna prov på att de kan lyssna, berätta och reflektera över sina upplevelser.
Förskoleverksamheten har tydliga mål som dokumenteras och utvärderas årligen.
Två vidareutbildade förskollärare som arbetar med språklig utveckling
kommuncentralt gör egen utvärdering.
Sammanfattningsvis har eleverna kunskaper som ligger i linje med läroplanens
mål att stäva mot. Inspektionsteamet konstaterar att Markaryds kommun
har en resultatredovisning som klart och strukturerat redovisar kunskapsnivån
i kommunen. Resultaten beträffande slutbetygen i år 9 väcker flera frågeställningar
och bör därför bli föremål för särskild uppföljning av kommunen.
Arbetsmiljö och delaktighet
Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning
för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet
mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla
former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,
elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling
och lärande.
Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att
förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
Att skolans värdegrund, enligt vad som anges i läroplanen och i skollagen,
gestaltas i personalens agerande och av var och en i personalen är en huvuduppgift
för inspektionen att studera. Inspektörsteamet upplever att detta fungerar
relativt väl vid kommunens skolor med vissa undantag. Kommunen arbetar
särskilt aktivt med detta och har via skrivelse till Skolverket daterad den 15 november
2003 redogjort för nuvarande och kommande arbete i denna fråga.
Skolornas handlingsplaner mot mobbning är begränsade så till vida att de ökar
beredskapen för att kunna hantera mobbning men saknar vägledning i arbetet
för att möta andra kränkningar som kan förekomma på en skola, till exempel
sexuella trakasserier eller rasism.
Kamratstödjargrupper finns på skolorna och eleverna vet vem man ska vända
sig till om mobbningstendenser eller trakasserier uppkommer.
Som tidigare noterats under området normer och värden, finns formella samverkansorgan
i form av klassråd, elevråd och skolråd. Eleverna som ingår i elevråden
ska gå utbildning under senhösten. På två skolor finns också en lokal
styrelse med föräldramajoritet. Vilket inflytande denna styrelse hade var dock
svårt att få fram vid inspektionen. Varken på central kommunal nivå eller på de
aktuella skolorna kunde den lokala styrelsens betydelse definieras.
Elevinflytandet i den vardagliga undervisningssituationen varierar mellan skolorna,
beroende på lärare och ämne. Såväl elever som personal konstaterar att
en övergripande policy för elevinflytande ”i klassrumssituationen” i muntlig
eller skriftlig form saknas. Gemensamma riktlinjer för detta efterlyses av personalen.
På kommunnivå är man medveten om det och arbetet pågår för närvarande
såväl ute på skolorna som centralt i förvaltningen.
6
SKOLVERKET

SKOLVERKET
7
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
Skolhälsovården sköts av två skolsköterskor på heltid i kommunen. Skolläkare
hyrs in med 24 timmar per termin. Kommunen bör analysera om omfattningen
av skolläkarens tid är tillräcklig för det uppdrag skolläkaren har att genomföra.
Sammanfattningsvis konstaterar inspektionsteamet att miljön för lärandet är
god. Det finns också många goda exempel på elevinflytande genom exempelvis
loggböcker, veckoutvärderingar och egen planering. Det är ”upp till varje lärare”
hur elevinflytandet formas och genomförs eftersom övergripande riktlinjer
och gemensamt synsätt för elevinflytande saknas. Kommunen är emellertid
medveten om detta och arbetar för att förbättra situationen.
Arbetet mot kränkande behandling är inte tillfredsställande, framför allt beroende
på att förhållandet mellan elever och lärare vid en skola visar exempel på
kränkande situationer i undervisningssituationen, dels beroende på att program
för kränkande behandling inte tydliggjorts.
Pedagogisk verksamhet och undervisning
Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen.
I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella
läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också
vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal,
för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc.
Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva
vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.
Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man
anpassar arbetet till olika behov.
I Markaryd finns en skolplan (i kommunen kallad utbildningsplan) som är fastställd
31 maj 2001 och som gäller t.o.m. 31 december 2003. Huvudområden
i denna skolplan är barn och elever i behov av särskilt stöd, föräldrars och elevers
inflytande och ansvar, barnens/elevernas resultat, kompetensutveckling
och kompetensförsörjning samt utvärdering och uppföljning.
Skolplanen är under bearbetning men nuvarande plan innehåller mål, åtgärder,
resultat och till viss del analys. Skolornas lokala arbetsplaner skall bygga på och
bygger på kommunens skolplan. Skolplanen ger god vägledning till hur utbildningen
i kommunen skall bedrivas. Den analytiska delen bör dock utvecklas.
Skolornas lokala arbetsplaner varierar i kvalitet och omfång. Elever och föräldrar
känner till att lokala arbetsplaner finns men vid intervjuerna framkom att de
inte varit delaktiga i framtagandet av dessa.
Organisering av undervisningen sker genom klassundervisning. Klasstorlekarna
varierar mellan 25 och 30 elever, bland de yngre åldrarna i vissa fall ett lägre
antal. Arbetssätten och arbetsformerna varierar liksom grupperingarna. Under
vissa perioder av terminen använder man sig av tematiskt arbetssätt. Resterande
tid bedrivs huvudsakligen undervisning inom klassens ram. Timplanerna är
något olika för skolenheterna men innehåller det som framgår av nationella
riktlinjer.
Ett populärt inslag som inspektionsteamet vill lyfta fram vid Strömsnässkolan
är skolans val. Det innebär att de äldre eleverna dagligen genomför hälsobefrämjande
undervisning under idrottslärarens ledning.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
Av inspektionen framgår att elever i behov av stöd i de yngre åldrarna får detta.
I skolåren 7–9 får eleverna stöd via mindre grupperingar i kärnämnen eller under
elevens val om eleven väljer område eller ämne som behöver utvecklas.
Stöd kan även ges under tid för skolans val vid en skola. I övrigt finns små möjligheter
till stöd för de äldre eleverna. Vid inspektionens intervjuer med personal
och skolledning framkom att alla elever inte får det stöd de behöver. Detta
framgår också i kvalitetsredovisningen där kommunen konstaterar att de resurser
skolorna blivit tilldelade av kommunen, inte räcker för att alla elever skall få
det stöd de är i behov av. Vid gymnasieenheten bedrivs specialpedagogiskt
arbete på det individuella programmet men inte på de övriga programmen.
Markaryds kommun har arbetat fram kommungemensamt material beträffande
åtgärdsprogram. För elever i skolåren 7–9 utarbetas dock inte åtgärdsprogram
för alla. Det gäller framför allt de elever som inte når målen i andra ämnen än
svenska, engelska och matematik. Rutiner kring upprättande av åtgärdsprogram
behöver tydliggöras även på Rikspappersskolan.
Utvecklingssamtal anordnas två gånger per läsår. Såväl personal som elever och
föräldrar uttryckte att detta fungerade bra och att de följs upp. Inspektionsteamet
upptäckte dock att elever i enstaka fall inte var närvarande vid dessa samtal,
vilket är ett författningskrav.
Som tidigare noterats under punkten Kunskaper är det anmärkningsvärt att fler
elever når målen vid nationella prov i behörighetsgivande ämnen till gymnasiet
än antalet elever som blir behöriga till ett nationellt program. Det finns lokala
arbetsplaner och lokalt konkretiserade betygskriterier vid kommunens båda
skolor där betygsättning är aktuellt. Trots detta framkom vid inspektionstillfället
att lärarna har olika bedömningsgrunder för betygsättning. Vid kommunens
båda skolor (som har elever i skolår 9) beskriver lärare och skolledning att vissa
lärare är betydligt ”hårdare” i sin bedömning. Generellt uttalande från såväl
lärare som skolledning var dock att några ”G-light” inte sätts.
Det finns också flera exempel på stora skillnader i hur elever i en klass lyckas nå
målen i de olika ämnena (betygskataloger från vt 2003). Det är inte möjligt att
inom ramen för denna inspektionsrapport utreda orsakerna till detta men det är
av stor vikt, för såväl de enskilda eleverna som i ett likvärdighetsperspektiv, att
så sker. Inspektionsteamet anser att ett framtida kvalitetsutvecklingsarbete kring
betygssättning och bedömning är nödvändigt för att utveckla och förbättra
utvärderings- och uppföljningsarbetet.
Den pedagogiska verksamheten på förskolan bedrivs i 1–4 årsgrupper samt
5-årsgrupper i södra kommundelen. Det finns tre huvudskäl för detta. För det
första är en lokal inte anpassad för småbarn, för det andra är det ett önskemål
från föräldrar och för det tredje tycker kommunen att det blir en bra röd tråd
i verksamheten med denna uppdelning. I norra kommundelen delas barnen in
i grupper om 1–2 år och 3–5 år.
Särskoleverksamheten bedrivs på tre olika sätt i kommunen. Elever i träningsskolan
går i Ljungby kommun. Några elever är särskoleintegrerade i vanliga
klasser och en särskoleklass finns på Strömsnässkolan. Vid besök i denna klass
och via personalintervjuer framgår att verksamheten fungerar bra om än det har
varit lite ”barnsjukdomar” (verksamheten startade höstterminen 2003). Eleverna
verkar trivas och personalen upplevs som engagerad. Klassen består av fem
elever. Tre vuxna arbetar med denna grupp. Utbildad speciallärare har flyttat
8
SKOLVERKET

SKOLVERKET
9
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
från Ljungbys särskoleverksamhet för att vara med från start vid uppbyggnaden
av denna verksamhet. Verksamheten följer författningsbestämmelserna för
grundsärskolan.
Sammanfattningsvis konstaterar inspektionen att kommunen har en bra
grund för den pedagogiska utformningen genom bland annat sin kvalitetsredovisning.
De lokala arbetsplanerna skiftar i kvalitet och saknar förankring hos
elever och föräldrar och behöver därför ses över. Rutiner för betygsättning och
bedömning behöver stärkas och ett utvecklingsarbete där samsynen bland
lärarna ökar behöver igångsättas. Alla elever i behov av stöd får inte detta, och
alla elever deltar inte i utvecklingssamtal vilket behöver åtgärdas.
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal
nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna
lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget
har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående
huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna
för det offentliga skolväsendet.
Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning
enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det
finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
I Markaryds kommun sorterar utbildningsväsendet under utbildnings- och kulturnämnden.
För utbildningsförvaltningen ansvarar förvaltningschefen. Till sin
hjälp har förvaltningschefen en utvecklingsledare.
I område norr är områdeschefen tillika rektor. I område söder finns områdeschef
och rektorer som är underställda områdeschefen. Det finns biträdande
rektorer som sorterar under en rektor. Inom det södra rektorsområdet uppger
de biträdande rektorerna att de i praktiken sköter ”den egna” skolan. Det gäller
till viss del budget men framför allt elevvårdsfrågor, organisationsfrågor, personalfrågor,
vikariefrågor och liknande. Även elevvårdskonferenser leds och dokumenteras
av biträdande rektor. Här uppger de biträdande rektorerna att de
delvis saknar stöd i sin ledarroll i organisationen.
Vid elevvårdskonferenser är inte alltid elevvårdspersonal närvarande vilket är
ett författningskrav. Detta kan bero på olika faktorer. En sådan faktor är att
rutiner inte är tydliga varför dessa bör ses över.
Förskoleverksamheten har en egen förskolechef i Markaryd och Strömsnäsbruk
medan förskolan i Traryd sorterar under rektor.
Skolbarnsomsorgen i område söder är organisatoriskt knuten till en biträdande
rektor som finns på en av de två skolorna i området som bedriver skolbarnsomsorg.
Ansvarig för vaktmästarpersonal och kökspersonal är områdeschefen.
Förvaltningschefen ansvarar för elevvårdspersonalen.
Den organisatoriska strukturen i område söder är komplex. På en skola i detta
område kan fem olika personalgrupper vara underställda fem olika chefer. Detta
kan försvåra helhetssynen för en elev inom kommunens utbildningsväsende.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
Samverkan mellan fritidspedagoger och skolpersonal fungerar i begränsad
omfattning. Fritidspedagoger är inte med vid skolans planering och vice versa.
Eftersom verksamheten också bedrivs i olika lokaler är det svårt att hitta bra
exempel på samverkan. Vid intervjutillfällen med olika personalgrupper (fritidspersonal,
lärarpersonal och elevvårdspersonal) framkom också bristande förståelse
för varandras arbetsuppgifter och gemensamma ansvarstaganden.
Inspektionsteamet bedömer att utvecklingsarbetet på Komvux är mer sporadiskt
och fragmentariskt än systematiskt. Komvux upprättar inte individuella
studieplaner för eleverna vilket är författningarnas krav. Detta arbete är emellertid
påbörjat. Särvux har inte upprättat någon arbetsplan.
Som tidigare nämnts i rapporten har kommunen en kvalitetsredovisning av god
kvalitet. Kommunen har också en modell för utvärdering av sociala faktorer
och kunskapsnivåer. Förutom nationella prov, olika former av läsförståelse- och
mognadstester görs årligen en utvärdering i enkätform till elever, personal och
föräldrar. Denna sammanställs och resultatet sprids. Flera lärare och representanter
uttryckte dock att man inte diskuterat utfallet av denna undersökning
i någon nämnvärd uppfattning. Den analytiska delen av detta omfattande arbete
kan därför förbättras.
Kommunen har ett nära samarbete med Växjö universitet. Inom lärarutbildningen
samverkar Markaryds kommun med Växjö universitet och högskolorna
i Kristianstad och Halmstad. Markaryd tar årligen emot lärarkandidater, vilket
torde främja den pedagogiska utvecklingen.
Sammanfattningsvis konstaterar utbildningsinspektionen att kommunen har
bra verktyg för att utvärdera verksamheten. Komvux upprättar inte individuella
studieplaner och särvux har inte upprättat en arbetsplan, vilket är författningskrav.
Organisationen i område söder försvårar helhetssynen för en enskild elev, både
ur pedagogiskt och socialt perspektiv, varför kommunen bör göra en översyn
i denna del. Samverkan mellan de olika personalgrupperna och de olika verksamheterna
bör utvecklas.
Biträdande rektorer handlägger rektorsuppgifter som inte kan delegeras. Att
delta och ta beslut i en elevvårdskonferens är rektors uppgift enligt skolförfattningarna.
Vidare är inte elevvårdspersonal närvarande vid alla elevvårdskonferenser
vilket inte är acceptabelt. I grundskoleförordningen framgår att rektorn
och företrädare för elevvården ska ingå som ledamöter vid elevvårdskonferens.
Tillgång till omsorg och utbildning
Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom
en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra
val av kurser och ämnen.
Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den
valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter
till utbildning behandlas.
10
SKOLVERKET

SKOLVERKET
11
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
I Markaryd erbjuds pedagogisk verksamhet och utbildning enligt författningarnas
krav. För de delar inom gymnasieskolan eller särskolan som kommunen
inte kan erbjuda, finns samarbetsavtal med andra kommuner.
Information om tillgång till omsorg och utbildning ges i tillräcklig omfattning.
Samtliga skolor utom två är verksamhetsanpassade för elever med fysiska funktionshinder.
Alla förskolor utom en är handikappanpassade. Som tidigare
nämnts får detta till följd att en rullstolsburen elev eller ett rullstolsburet barn
inte fritt kan välja förskola eller skola. Speciella salar på olika skolor är akustiksanerade
och kommunen har en beredskap att möta barn med olika sorters
fysiska funktionshinder. Kommunen har psykolog och specialpedagoger som
kan utreda och utreder barn med psykiska funktionshinder.
Alla barn anvisas plats inom fyra månader i förskolan. Skolskjutsverksamhet
anordnas i tillräcklig omfattning.
Alla elever som vill ha modersmålsundervisning får inte detta. Som skäl anförs
svårigheter med att rekrytera lärare och att elevantalet understiger 5.
Alla elever som har behov av svenska som andraspråk får inte detta. Som skäl
anförs resursbrist. Kommunen har inte heller kunnat visa att studiehandledning
på modersmålet ges i den omfattning som behövs.
På särvux finns bara fem platser och ansökningar finns från tio personer.
Kommunen bör bereda samtliga elever plats som är i behov av särvux.
Sammanfattningsvis konstaterar inspektionsteamet att kommunen inte i tillräcklig
omfattning tillhandahåller utbildning i svenska som andraspråk och studiehandledning
på modersmålet. Plats på särvux bör beredas i den omfattning
som krävs. I övrigt tillhandahåller kommunen utbildning i den omfattning som
författningarna föreskriver. Kommunen informerar också på ett tillfredsställande
sätt om olika omsorgs- och utbildningsalternativ.
Resurser
Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen
skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I
skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra
kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång
till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en
tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
De personella resurserna är avhängiga vilka ekonomiska resurser kommunen
ställer till förfogande inom utbildningsväsendet. I Markaryd ställs enligt jämförelsetal
för huvudmän del 2 2003 (Skolverkets rapport 235) följande resurser till
förfogande (siffrorna gäller 2002):

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
Utbildningsform Genomsnittskostnad
per barn i Markaryd
(kr)
12
Genomsnittskostnad
per barn i motsvarande
kommun (kr)
Genomsnittskostnad
per barn i riket (kr)
Förskola 85 400 91 600 93 700
Skolbarnsomsorg 34 700 30 700 30 000
Förskoleklass 31 600 37 700 39 000
Grundskola 61 600 59 800 62 500
Gymn 88 700 83 200 79 100
Komvux 27 200 41 700 37 100
Särvux 21 100 23 700 29 100
Svenska för invandrare
Utbildningskostnad
per invånare
49 100 50 100 40 400
12 916 12 509 12 528
Kostnaderna i kommunen är således betydligt högre än rikets snittkostnad
beträffande skolbarnsomsorg, gymnasieskola, och svenska för invandrare.
Kostnaderna är betydligt lägre än rikssnittet beträffande förskola, förskoleklass,
kommunal vuxenutbildning och särvux. Det är ungefär samma förhållanden om
jämförelsen görs med genomsnittskostnad i motsvarande industrikommun.
Dock är genomsnittskostnaden i industrikommuner för sfi lika hög som i Markaryd.
I grundskolan går höstterminen 2003 1 113 elever och totalt finns det 88,44
tjänster för dessa elever, vilket ger ett snitt på 12,6 elever per pedagog.
Vid inspektionen har inte framkommit annat än att personal finns i tillräcklig
omfattning sett från ett generellt nationellt perspektiv.
Rutiner för att identifiera elever i behov av stöd liksom rutiner för att säkra
elevens rätt till stöd saknas vid gymnasieskolan. Vidare saknas personal med
specialpedagogiska arbetsuppgifter förutom på det individuella programmet.
Även på skolor med årskurserna 7–9 är resurser till dessa arbetsuppgifter mycket
begränsad.
Enligt kommunens egen uppgift är det svårt att rekrytera specialpedagogisk
kompetens. Vid en skola är man också missnöjd med det stora antalet obehöriga
lärare.
Kommunen anordnar kompetensutveckling för personalen i skolan främst via
studiedagar. Nyligen beslutades om att individuella kompetensutvecklingsprogram
skall ingå som en del i medarbetarsamtalen i kommunen. Markaryds
kommun samverkar också, som tidigare nämnts, med högskolor och universitet
bland annat gällande lärarutbildning.
SKOLVERKET

SKOLVERKET
13
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
Läromedlen är tidsenliga och finns i tillräcklig omfattning. Datortäthet och
övrig IT-standard är relativt hög, bland annat är alla datorer kopplade mot
Internet och alla elever har ”egen brevlåda”.
Lokalerna har en godtagbar standard men är inte i alla delar verksamhetsanpassade.
Främst gäller detta verksamheten bland grundskolans yngre elever och två
av skolorna som byggdes under tidigt 1900-tal. Dessa har inte renoverats och
anpassats till nyare undervisningsmetodik.
Kommunen har specialsalar för naturvetenskapliga ämnen och för slöjdverksamhet.
Salarna är ändamålsenligt utrustade och aktuella säkerhetsföreskrifter är
kända.
Två grundskolor är inte handikappanpassade, vilket får till följd att exempelvis
en rullstolsburen elev inte fritt kan välja skola eller förskola i kommunen.
Den yttre miljön är mycket god med stora lekytor, fotbollsplaner, skog och
sjöar i närheten eller i omedelbar anslutning till verksamheterna.
Förskoleverksamheten har 2,67 tjänster i snitt per barngrupp. Barngruppernas
storlek varierar. Det finns dessutom två förskollärare med vardera 50 procent
tjänst som arbetar med språklig utveckling samt elevassistenter till barn med
funktionshinder.
Den yttre och inre fysiska arbetsmiljön är generellt god vid kommunens förskolor.
En förskola i södra området är dock inte verksamhetsanpassad för yngre
barn. För närvarande finns en femårsgrupp där.
Sammanfattningsvis anser inspektionsteamet att det saknas övergripande
specialpedagogiskt arbete och specialpedagogisk kompetens till viss del på
gymnasieskolan och till viss del bland de högre åren i grundskolan.
Kommunen har god standard på IT-området och på läromedelssidan. Den inre
lokalstandarden är god och den yttre miljön håller hög standard.
Sammanfattande bedömning
Elever, föräldrar och lärare är i stort nöjda med utbildningsväsendet i Markaryds
kommun. Den inre miljön är tillfredsställande även om lokalerna inte alltid
är helt verksamhetsanpassade. Den yttre miljön håller hög standard och är närmast
att betrakta som ett föredöme med stora lekytor och närhet till natur som
främsta kännetecken.
Utvecklingsintresset är gott och kommunen är bland annat delaktig i utvecklingsdialog
i samverkan med Myndigheten för skolutveckling. Kommunen samarbetar
också med Växjö universitet och högskolorna i Halmstad respektive
Kristianstad beträffande lärarutbildning.
Utvecklingsbara områden för de olika skolorna finns angivna i respektive skolas
inspektionsrapport men föremål för kommunövergripande insatser bedöms
vara följande

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
- dokumentationen på kommunal nivå är god medan den behöver utvecklas
på de lokala enheterna. Som exempel kan nämnas att såväl
skolplan (som för närvarande revideras) som kvalitetsredovisning på
central nivå håller god klass medan de lokala arbetsplanerna och kvalitetsredovisningarna
uppvisar en skiftande kvalitet,
- för att förbättra helhetssynen kring barnen, ur såväl ett pedagogiskt
som ett socialt perspektiv, bör samverkansformer utvecklas mellan
personalgrupper och arbetslag. Ansvar och rollfördelningar bör tydliggöras,
framför allt i område Söder där organisationen med många
olika chefer för olika verksamheter (men på samma fysiska plats) är
svåröverskådlig,
- principerna för betygssättning bör diskuteras, både ur ett nationellt
likvärdighetsperspektiv och ur ett kommunövergripande samlat perspektiv.
Inom följande områden uppfyller kommunen inte författningarnas krav och
måste vidta åtgärder så att
- elevinflytandet blir ett levande inslag i den vardagliga undervisningssituationen,
- elever i behov av stöd får detta även inkluderat studiehandledning på
modersmålet,
- alla elever medverkar vid sitt eget utvecklingssamtal,
- föräldrar och elever görs delaktiga i arbetet med lokala arbetsplaner,
- undervisning i svenska som andraspråk ges till alla elever som behöver
det,
- kränkande situationer elimineras exempelvis genom att även förhållandet
mellan elever och lärare förbättras och att skolornas mobbningsplaner
också tar upp andra former av kränkande behandling,
- åtgärdsprogram upprättas för alla elever som befaras att inte nå målen,
- individuella studieplaner upprättas på komvux,
- redskap tas fram för att identifiera elever i behov av stöd på gymnasieskolan,
- särvux upprättar arbetsplan,
14
SKOLVERKET

SKOLVERKET
15
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Dnr 53-2003:1774
- beslut beträffande elevers placering i särskild undervisningsgrupp tas
och protokollförs samt att överklagandehänvisning meddelas och att
elevvårdspersonal och rektor medverkar vid elevvårdskonferenser.
Datum Ort
2004-01-16 Lund
Mats Lundqvist
Ingela Jonasson
Cecilia Hanö
Arne Huseby
Yvonne Lundquist Fors

1
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003: 1774
Utbildningsinspektion i rektorsområde Söder
Grundskolorna Hagaskolan, Höjdenskolan
och Huneskolan
UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE
Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom
att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och
vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet
och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning
Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga
för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning
som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,
som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:
1. Normer och värden
2. Kunskaper
3. Arbetsmiljö och delaktighet
4. Pedagogisk verksamhet och undervisning
5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete
6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
7. Resurser
I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller
negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella
bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna
görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte
en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten
vid den aktuella tidpunkten.
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens
krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap
och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är
också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder
och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att
klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003:1774
Skolform
Beskrivning av skolan/rektorsområdet
Antal
elever/barn
Skolform
2
Antal
elever/barn
Förskola: Egen organisation Skolbarnsomsorg: 140
Förskoleklass: 46
Grundskola: 623 Obligatorisk särskola:
Utbildningen vid rektorsområdet och de tre skolorna omfattar förskoleklass
och grundskola. Hagaskolan omfattar förskoleklass och skolår 1–3 inkl skolbarnsomsorg,
Höjdenskolan skolår 4–5 inkl skolbarnsomsorg och Huneskolan
skolår 6–9.
Skolornas elever och pedagogiska personal arbetar i olika konstellationer, huvudsakligen
i arbetslag som är organiserade ”skolårsvis”.
Flera elever har lång skolväg och kommer till skolan via skolskjuts anordnad av
kommunen.
Hagaskolans huvudbyggnad är en gammal folkskola byggd på 1920-talet. Skolbarnsomsorgen
är belägen i en nyare byggnad som ligger intill Hagaskolan. Höjdenskolan
och Huneskolan är byggda på 1960-talet. Geografiskt ligger Höjdenskolan
och Huneskolan intill varandra medan Hagaskolan är belägen ca 400
m från de andra skolorna. Alla skolorna ligger centralt placerade i Markaryd.
Alla skolor i rektorsområdet har en föredömlig utemiljö.
Förskolorna i det södra området ligger centralt i Markaryd och har en egen
organisation som är underställd förskolechefen. Det finns två förskolor i centralorten,
förskolan Järven och förskolan Karlavagnen. Järven är kommunens
senaste förskola. Den öppnades 1991. Järven har fyra avdelningar. Till Järven
hör sju dagmammor.
Karlavagnens förskola är den största enheten i Markaryds Kommun. Karlavagnen
har två småbarnsavdelningar, tre åldersblandade grupper, femårsverksamhet
och öppen förskola.
Genomförandet av inspektionen i rektorsområde Söder
Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att
verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.
Inspektionsteamet med ansvar för rektorsområde Söder har bestått av undervisningsråden
Mats Lundqvist och experten Arne Huseby (Hagaskolan respektive
Huneskolan) samt undervisningsråden Cecilia Hanö och Ingela Jonasson
(Höjdenskolan). Besök i rektorsområde Söder inleddes den 24 september och
avslutades den 10 oktober 2003.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga
inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder
SKOLVERKET

SKOLVERKET
3
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003: 1774
som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen
leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets
beslut.
Underlag
Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och
rektorsområde Söder, dels den information som samlats in vid observationer,
intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan
information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem
etc.
I Rektorsområde Söder genomfördes formella intervjuer med pedagoger, elever
och föräldrar. Lektionsbesök gjordes vid samtliga skolor. Under besöket fördes
också samtal med skolledningen, elevvårdsteamets medlemmar samt studie- och
yrkesvägledare.
Normer och värden
Bedömning
Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls
att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors
lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap
som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever
skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett
reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten
inom det offentliga skolväsendet för vuxna.
Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund
och läroplanernas mål att sträva mot.
I rektorsområde Söder har Hagaskolan en värdegrund som utarbetats av skolans
personal och ledning (gemensam med Höjdenskolan). Föräldrar och elever
har inte deltagit i arbetet. Vid samtal med föräldrar och elever har framkommit
att värdegrunden inte tydliggjorts för dem. Däremot upplever föräldrarna att de
har inflytande vad gäller det enskilda barnet.
Inspektionsteamet upplever att Hagaskolan ger en splittrad bild av hur skolan
arbetar med normer och värden. Personalen anser att de arbetar med normer
och värden dagligen. Biträdande rektor anser att diskussion kring normer och
värden saknas medan föräldrarna anser att de sällan diskuterar normer och värden.
På Hagaskolan finns ”matråd” och klassråd. För närvarande finns inget elevråd.
Någon gemensam plan för inflytande finns inte ännu men arbetet med att utarbeta
denna plan har påbörjats. Eleverna har ett visst inflytande under den vardagliga
undervisningssituationen. I huvudsak innebär detta en möjlighet för
eleverna att välja arbetssätt när de arbetar med arbetsschema som pedagogerna
upprättat för dem. Dessa arbetsscheman diskuteras med eleverna. Vid dessa
diskussioner har eleverna möjlighet att lämna synpunkter. Pedagogerna anser att

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003:1774
eleverna inte har tillräcklig mognad och förmåga att ta egna initiativ. Inspektionsteamet
anser därför att arbetet med inflytandefrågor behöver stärkas.
På Höjdenskolan finns elevråd. Skolan har mentorsgrupper med ca 15 barn
per lärare i stället för klassråd. Det finns två arbetslag, ett för skolår fyra och ett
för skolår fem. Det råder delade uppfattningar om vad elevinflytande innebär.
Enligt ett arbetslag innebär elevinflytande klassråd och elevråd. Enligt ett annat
arbetslag innebär det planering av hur eleverna vill gripa sig an ett ämnesområde
eller göra redovisningar. Det finns därför inte en gemensam syn bland personalen
om ansvarstagande och inflytande.
Personal och elever uppger att det är bra gemenskap på skolan och att eleverna
känner sig trygga. Det kommer dock fram uppgifter om gruppbildningar och att
viss mobbning förekommer.
Huneskolan saknar struktur för arbetet med normer och värden. Skolan har
exempelvis inga målformuleringar eller handlingsprogram i detta avseende och
har heller inte formulerat någon värdegrund i övrigt. Personalen anser dock att
det finns en oskriven sådan. Den var emellertid inte tydlig för inspektörsteamet.
Vid inspektionstillfället framkom att några lärare inte visar eleverna respekt.
Kränkande behandling förekommer och i något fall har även våld mot elever
förekommit. Eleverna, föräldrar och några pedagoger berättar också att några
lärare använder svordomar och tillmälen mot eleverna. Föräldrar uppger att
elever är rädda för några lärare och känner därför ett obehag att gå till skolan,
framför allt på berörda lektioner.
Huneskolan har en ”handlingsplan mot mobbning”. Planen revideras för tillfället.
På skolan finns kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Dessa skall arbeta
förebyggande tillsammans med personalen för att förhindra mobbning. Oftast
hamnar problemet hos klassföreståndaren utan att elevvårdsteamet kopplas in.
Elevvårdsteamet anser att det förebyggande arbetet måste intensifieras. Skolan
har kamratstödjargrupper som har till uppgift att uppmärksamma om elever blir
utsatta på raster eller vid andra tillfällen på skolan.
På skolan finns elevråd och klassråd. Elevrådet sammanträder 3–4 gånger per
läsår. Vid intervju med elever framkom att klassråd förekommer men inte i alla
klasser och inte regelbundet.
Elevinflytande i vardagsarbetet omfattar möjligheten för eleverna att välja hur
de vill redovisa och vilka man vill arbeta tillsammans med. Eleverna arbetar
med grundkurs och fördjupningsuppgifter. När eleverna arbetar med fördjupningsuppgifter
har de större möjlighet till inflytande. Eleverna har möjlighet att
vara med och planera verksamheten vid vissa arbeten inom fysik och svenska
samt vid projektarbeten.
Några gemensamma riktlinjer eller överenskommelser för elevinflytande finns
inte. Detta innebär att det är den enskilde läraren som avgör vilka möjligheter
till inflytande som eleverna får. Eleverna uttrycker också att det är läraren som
bestämmer eftersom ”de ju vet vad vi måste lära oss”.
Sammanfattningsvis anser inspektionsteamet att rektorsområde Söder inte
fullt ut arbetar i linje med de nationella målen i läroplanen för förskoleklass och
grundskola beträffande normer, värden och förhållningssätt. Ytterligare arbete
4
SKOLVERKET

SKOLVERKET
5
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003: 1774
behövs för att eliminera kränkande situationer. Rektorsområdet behöver därför
utveckla arbetet med normer och värden.
Eleverna har visst inflytande över sitt lärande. Arbetet med att skapa situationer
där eleverna kan utveckla sitt inflytande behöver dock utvecklas. Värdegrundsarbetet
behöver tydliggöras och processas med elever och föräldrar eftersom
övergripande policy, både i muntlig eller skriftlig form för arbetet med inflytandefrågor,
saknas.
Kunskaper
Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter
och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.
Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.
Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
På Hagaskolan finns barn i skolår F-3. Något nationellt diagnostiskt material
används inte. Arbetslagen följer upp elevernas lärande och ger stöd till de elever
som är i behov av särskilt stöd. Något utvärderingsmaterial beträffande elevernas
kunskapsutveckling används inte. Däremot följer pedagogerna noga vilka
resultat eleverna når i skolår 5 på de nationella proven vid Höjdenskolan.
Elevernas resultat på nationella prov vid Höjdenskolan är följande (vt 03):
Antal elever Antal elever som
nått målen i sv:
Antal elever som
nått målen i eng:
Antal elever som
nått målen i ma:
60 (100%) 55 (92 %) 57 (95 %) 50 (83 %)
Huneskolan har lokala tolkningar av kursplaner och betygskriterier.
Elevernas resultat på nationella prov i skolår 9 vid Huneskolan är följande (vt 03):
Antal elever Antal elever som
nått målen i Sv:
Antal elever som
nått målen i Eng:
Antal elever som
nått målen i Ma:
85 (100%) 72 (85 %) 76 (89 %) 76 (89 %)
De nationella proven utgör en del av den grund som finns för betygssättningen
men skolan uppger att de nationella proven inte ”väger tyngre” än andra prov.
Inspektionsteamet konstaterar dock att det finns en samstämmighet mellan
resultat på nationella prov och betyg.
Vårterminen 2003 saknade 15 procent av eleverna betyg i svenska medan 11
procent saknade betyg i engelska och matematik vid Huneskolan.
Anmärkningsvärt är att en stor del av eleverna i vissa klasser inte nått målen
i ett visst ämne (exempelvis hade 12 av 23 elever inte betyg i ett NO-ämne
i skolår 8). Eleverna påpekar att blyga elever som inte presterar så mycket på
lektionerna riskerar att inte få betyg. Processen i detta arbete kommenteras
under punkten Pedagogisk verksamhet och undervisning.
Sammanfattningsvis ligger barnens och elevernas utveckling och lärande
i linje med läroplanens mål att sträva mot. Dock bör arbetet med att följa och
utvärdera deras lärande utvecklas. Att döma av resultaten vid de nationella proven
bör vissa elever ges bättre förutsättningar att nå målen.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003:1774
Frågetecken finns beträffande likvärdigheten i betygssättningen trots att området
har gjort lokala tolkningar av kursplaner och betygskriterier. Processen kring
detta arbete kommenteras på annan plats i rapporten.
Arbetsmiljö och delaktighet
Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning
för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet
mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla
former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,
elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling
och lärande.
Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att
förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
På Hagaskolan finns ett handlingsprogram mot mobbning som beskriver hur
personalen skall arbeta både förebyggande och vid akut mobbning. Skolan har
speciella temadagar kring mobbning och förhållningssätt. Då ges elever och
lärare möjlighet att diskutera detta. Dessutom berättar eleverna att de skall kontakta
någon vuxen om de upptäcker mobbning. Lärare och elever anser att det
inte förekommer mobbning i någon nämnvärd omfattning på skolan.
Elevarbetet på Hagaskolan är styrt av lärarna vilket innebär ett begränsat elevinflytande.
Det finns en viss möjlighet för eleverna att välja arbetssätt och en del
fria arbetsuppgifter. Skolan har många s.k. halvklasstimmar vilket får till följd
att eleverna ofta arbetar i små grupper.
Samverkan med förskoleklass och skolbarnsomsorg sker på ”skolans” villkor.
Lärarna och fritidspedagogerna har ingen samplanering och inget personalmöte
tillsammans. Fritidspersonalen deltar inte i gemensamma kompetensutvecklingsdagar.
Som orsak till det dåliga samarbetet uttrycker ledning och personal
att det saknas ändamålsenliga lokaler, att det finns visst motstånd i personalgruppen
och svårigheter att skapa förutsättningar för samverkan mellan olika
yrkeskategorier.
Biträdande rektor anser att tydligheten från förvaltningsledningen saknas vad
gäller organisation och samverkan.
Fritidspedagogerna har ett visst samarbete med lärarna. De uttrycker dock att
de är bekymrade över att verksamheterna är så åtskilda. Vertikala arbetslag skolår
F-3 finns men dessa består enbart av lärare.
På Höjdenskolan hålls elevvårdskonferens av biträdande rektor. Det finns
trivselregler för både lektioner och raster framtagna, dock utan elevernas medverkan.
Det finns kamratstödjare i varje klass. De ingår i en grupp tillsammans
med lärare från varje arbetslag och biträdande rektor. Både elevråd och klassråd
har mobbningsfrågor som stående punkt. Man arbetar med att pojkar och
flickor skall få lika stort utrymme i klassrummet. Vid elevintervjuerna framkommer
att eleverna gärna håller till på baksidan av skolan där det sällan är några
vuxna. Om det blir bråk blir det ofta på denna plats och då håller man på tills
någon annan elev säger till eller en vuxen kommer. En elev upplever sig som
mobbad i omklädningsrummet av äldre elever från Huneskolan. Lärarna känner
6
SKOLVERKET

SKOLVERKET
7
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003: 1774
till det och har pratat med personal på Huneskolan och elever. På skolan arbetar
man enligt ”Hässleholmsmodellen” vid mobbning. Modellen innebär att
båda parter inser att de har del i konflikten. Skolan arbetar också med gruppstärkande
övningar med de nya ”fyrorna” i idrotten.
Huneskolan har ett handlingsprogram mot mobbning som innehåller mål och
metoder för det förebyggande arbetet och handlingsplan vid akut mobbning.
Elever och personal berättar att antalet mobbingfall har minskat. Någon plan
beträffande det vidare begreppet kränkande behandling finns inte.
Som tidigare nämnts uppger såväl elever som föräldrar vid intervjuerna att det
finns ett par lärare som använder ovårdat språk och uttrycker indirekta hot.
Många elever är rädda för dessa lärare och känner sig utsatta. Inspektionsteamet
uppmärksammade såväl rektor som kommun på detta förhållande omgående,
vilket fick till följd att kommunen omgående agerade.
Barnens inflytande på förskolan sker utifrån barnens behov. Personalen anser
att det är viktigt att tolka och respektera de små barnens signaler.
På förskolan finns ett föräldraforum. Där har föräldrarna möjligheter att utöva
inflytande på verksamheten. I övrigt anser personalen att de lyssnar på föräldrarna
och ger dem möjlighet att uttrycka sina synpunkter på hur deras barns
rutiner och speciella behov ser ut.
Sammanfattningsvis bedöms rektorsområde Söder i huvudsak vara en lugn,
trygg och god fysisk miljö för lärande. Samverkan mellan de olika personalgrupperna
och verksamheterna bör dock utvecklas. Inspektionsteamet menar
vidare att rektorsområdet inte har tydliga riktlinjer för hur man ska agera när
man upptäcker händelser som kan upplevas som kränkande. Området saknar
också handlingsprogram för det vidare begreppet kränkande behandling. Enligt
läroplanen är det rektors ansvar att se till att sådant program upprättas. Förhållandet
mellan elev och lärare på Huneskolan måste utredas och förbättras.
Pedagogisk verksamhet och undervisning
Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan
och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,
andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar
för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,
utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna
ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper
och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.
Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar
arbetet till olika behov.
På Hagaskolan finns en arbetsplan som är gemensam med Höjdenskolan.
Arbetsplanen revideras för tillfället eftersom skolledningen uttrycker att nuvarande
arbetsplan inte är något levande dokument.
Skolan har utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns exempel på utvecklingssamtal
utan elevernas medverkan. Föräldrarna har vissa synpunkter på utvecklingssamtalen.
Elever och föräldrar känner sig ibland inte delaktiga i den
omfattning som avses vid utvecklingssamtal. Även enligt biträdande rektor saknas
fokus på elevens starka sidor vid samtalen och samtalen kan tendera till att

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003:1774
bli envägskommunikation där läraren talar om vad eleven bör förändra och
förbättra.
Vid inspektionstillfället fanns målbeskrivningar i de olika ämnena uppsatta
i klassrummen. Eleverna arbetade efter arbetsschema. Det var lugnt i klassrummen.
I Hagaskolan finns flera pedagoger som arbetar med barn i behov av särskilt
stöd. Fördelningen mellan de olika skolåren är följande:
Skolår 1 40 procent av hel tjänst
Skolår 2 20 procent av hel tjänst
Skolår 3 80 procent av hel tjänst
Denna fördelning är baserad på de behov som fanns när eleverna började
i skolår 1 och har sedan inte ändrats något nämnvärt. För att identifiera de de
stödbehov som finns använder man sig av olika tester och följer i stort den
kommungemensamma plan för barn i behov av särskilt stöd som gäller. Stöd
ges i de olika ämnena. Åtgärdsprogrammens utformning är uppbyggd kring
pedagogiska problem. Eventuella stödåtgärder som är av social karaktär finns
inte med i utformningen av åtgärdsprogrammen och behandlas inte heller
i någon nämnvärd uppfattning enligt lärarna.
Arbetslagen sköter i stort arbetet med barn i behov av särskilt stöd på egen
hand. Vid större insatser kopplas skolledaren in. Åtgärdsprogram upprättas inte
vid alla stödinsatser. Vid behov handleder specialpedagogen lärarna.
Behov av stöd orsakar ofta stor frånvaro.
På Höjdenskolan arbetar två arbetslag relativt självständigt (lag 4 och lag 5).
Lag 4 arbetar enligt en modell med basgrupper som egentligen är ett stationssystem/ämneslärarsystem
där en lärare har svenska i tre pass för samtliga
elever, en annan matematik och en tredje i exempelvis idrott. Arbetslaget har
egna mål kallade ”måln”. Lag 5 har tre klasser men grupperar klasserna, t.ex.
i matematik, vid behov. Laget planerar ämnena tillsammans. Eleverna i skolår
5 arbetar med egen planering i olika ämnen.
Arbetslagen har olika underlag för utvecklingssamtal men i båda fallen får elev
och förälder information om vad som skall tas upp på samtalet. Båda lagen
dokumenterar samtalen. Arbetslag 4 har inte med eleverna på utvecklingssamtalet
höstterminen i skolår 4 därför att föräldrarna skall kunna prata mera fritt.
Arbetslag 5 har med eleverna på alla utvecklingssamtal.
Lag 4 har utvecklingsplaner för ca hälften av sina elever som ett försteg till
åtgärdsprogram. Utvecklingsplanen upprättas mellan mentorn, eleven och föräldrarna.
Mentorn tar eventuellt initiativ till elevvårdskonferens. Om man har
elevvårdskonferens upprättas åtgärdsprogram. Lag 5 kallar alla program åtgärdsprogram.
Elevers stödbehov tas omhand inom klassens ram.
Tillgång till specialpedagog finns inom område Söder. Rektor uppger att rektorsområdet
har haft svårt att rekrytera speciallärare/specialpedagoger. Rektorsområdet
har därför valt att låta den specialpedagog man har anställd i området ha
en handledande roll till de lärare som bedriver undervisning för elever i behov
8
SKOLVERKET

SKOLVERKET
9
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003: 1774
av särskilt stöd. Inspektörsteamet bedömer att rektorsområdet har gjort en bra
bedömning i denna fråga när rekryteringsproblem föreligger.
Läs- och skrivtest görs i skolår 4 och nationella prov i skolår 5.
På enheten finns en förberedelseklass med elever som har fått uppehållstillstånd
men inte har fått undervisning i svenska på flyktingförläggningen. De får undervisning
i svenska och skall placeras så snart som möjligt i vanliga klasser.
Det finns en särskild undervisningsgrupp (tre autistiska elever) på Höjdenskolan.
Undervisningsgruppen tillhör Huneskolan. I gruppen tjänstgör en 1–7
lärare, en specialpedagog och en fritidsledare.
Fritidspedagogerna på fritidshemmet tjänstgör vid vissa tillfällen i skolan, bl.a.
assisterar de vid textilslöjd.
Huneskolans arbete med elever i behov av särskilt stöd visar varierande kvalitet.
Det råder oklarhet i personalguppen om vem som ansvarar för upprättande
av åtgärdsprogram. Alla elever i behov av särskilt stöd har inte åtgärdsprogram
och alla de barn som är i behov av särskilt stöd får inte det stöd de har rätt till.
Olika test genomförs för att identifiera de elever som är i behov av stöd. Elevvårdsteamet
anser att analys och uppföljning av testen inte fungerar tillfredsställande.
Åtgärdsprogram upprättas för alla som har behov av detta i matematik,
svenska och engelska men inte alltid för de elever som behöver stödinsatser i de
andra ämnena. Elevvårdsteamet uttrycker också bristen på tydligt arbetssätt och
struktur när det gäller samverkansformerna med personalen angående barn
i behov av särskilt stöd. Teammedlemmarna saknar också ansvarsprofiler och
måldokument för sitt arbete. Teamet har inga regelbundna träffar med skolledningen.
Specialpedagog finns i området men lärare med specialpedagogutbildning på
skolan saknas. Två lärare arbetar del av tjänst med specialundervisning.
För samtliga barn som är placerade i den särskilda undervisningsgruppen är
utredningar gjorda. Formellt beslut om placering av elever i särskild undervisningsgrupp
har inte gjorts. Föräldrarna ges heller inte information om möjlighet
till överklagande.
Elevvårdskonferenser leds av rektor. Några konferenser har ägt rum utan deltagande
av representant från elevvårdsteamet.
Lokala tolkningar av betygskriterier och kursplaner finns i alla ämnen. Dessa är
uppbyggda och till stora delar identiska med de nationella kursplanerna och
betygskriterierna. Endast i svenska, samhällsorienterade ämnen och engelska
kände eleverna till betygskriterierna.
Den tidvis hårda betygssättningen och fokus på betygen medför enligt företrädare
för elevvården och studie- och yrkesvägledaren att flera elever visar tecken
på uppgivenhet. En del elever konstaterar tidigt i skolår 9 att de ändå skall gå på
det individuella programmet. Vidare framkommer att det saknas en bra dialog
mellan lärare och elever när det gäller de barn som riskerar att inte få betyg och
en del lärare sägs hellre ”fälla än fria”.
I matematik arbetar skolan med flexibla nivågrupperingar. Placeringen i de olika
grupperna är alltså inte statisk. I skolår 8 och 9 sker periodläsning. Varje period

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003:1774
omfattar 6 veckor. Periodläsningen ger möjlighet till projektarbete. Arbetslagen
är organiserade horisontellt. Samverkan förekommer mestadels mellan pedagoger
som undervisar i samma ämne.
På skolan finns 20 elever som har albanska som modersmål. Dessa elever får
undervisning på modersmålet. Något behov av studiehandledning finns inte
enligt skolan.
Möjlighet till undervisning i svenska som andraspråk finns. Detta ges som
språkval.
Enligt föräldrar, elever och personal fungerar utvecklingssamtalen bra.
Vid förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd arbetar man enligt
följande modell:
1. Observationer – positivt, negativt
2. Genomgång i arbetslaget vid planering
3. Åtgärdsprogram upprättas
4. Elevvårdskonferens
5. Eventuell kompetens ”utifrån”
Förskolorna har ett bra samarbete med barnavårdscentralen. Insatta åtgärder
dokumenteras och följs upp kontinuerligt.
På samtliga skolor efterlystes mer samverkan, inte minst ur pedagogisk synvinkel.
Sammanfattningsvis är arbetssätten på rektorsområde Söder i linje med den
nationella läroplanens. Rektorsområdet har varierande arbetssätt som främjar
elevernas utvecklingsbehov.
Inspektionsteamet anser att lärarna på Huneskolan saknar enhetlig syn på betygssättningen
och menar att lärare och skolledning bör diskutera detta för att
komma fram till en mer likvärdig betygsättning.
Vidare anser inspektionsteamet att rutinerna kring elevvårdskonferenser och
upprättande av åtgärdsprogram måste ses över så att skolan följer den lagstiftning
som råder. Detta gäller särskilt då man placerar elever i särskilda undervisningsgrupper.
Placeringen måste föregås av ett formellt beslut och föräldrarna
måste ges möjlighet till överklagande. Alla elever som är i behov av särskilt stöd
får inte det stöd de har rätt till och åtgärdsprogram finns inte upprättat för alla
elever som behöver det, vilket är ett krav som anges i skolförfattningarna. Samverkansformerna
mellan elevvårdsteamet och personalen måste tydliggöras och
utvecklas.
10
SKOLVERKET

SKOLVERKET
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
11
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003: 1774
Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal
nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna
lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget
har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående
huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen
och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.
Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning
enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det
finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Ledningsorganisationen i rektorsområde Söder är komplex. Detta innebär en
oklar styrning beträffande rollfördelning, i budgetfrågor, verksamhetsfrågor,
personalfrågor, lokalfrågor etc.
- förskolan i området har egen chef,
- fritids på Haga har Höjdens biträdande rektor som chef,
- chefen på Hagaskolan är biträdande rektor,
- rektor på Huneskolan är även rektor på Haga och Höjden,
- övergripande finns en områdeschef,
- städpersonal, vaktmästare, kökspersonal är organiserade under områdeschefen,
- elevvårdspersonal har förvaltningschefen som chef.
Samtidigt finns det en lokal styrelse för området med föräldramajoritet. Vid
inspektionstillfället råder oklarhet om beslutsrätten i styrelsen.
Biträdande rektor på Hagaskolan uttrycker att hon har fria händer men får
dålig feedback, stöd och råd i ledningsorganisationen. Samarbetet med rektor
och områdeschef är inte tillräckligt.
Biträdande rektorn på Höjdenskolan har medarbetarsamtal med personalen
men det är rektor som sätter lönerna. Biträdande rektorn har fullt ansvar för
skolbarnsomsorgen och för elever på Hagaskolan och Höjdenskolan. Flertalet
barn inskrivna i skolbarnsomsorgen kommer från Hagaskolan och där har en
annan biträdande rektor ansvar för skoldelen.
Biträdande rektorn är ansvarig för elevvårdskonferenserna på Höjdenskolan.
Han träffar rektorn och områdeschefen en gång i veckan. Han har också operativa
möten med personalen en gång i veckan.
Lärarna arbetar med kvalitetsredovisningen och tycker att det är ett bra instrument
i verksamheten.
Biträdande rektor känner inte till om det finns beslut om placering i särskild
undervisningsgrupp för de berörda eleverna.
Huneskolan leds av rektor. Rektors chef är områdeschef för södra Markaryd.
Till sin hjälp har rektor en lärare som ”samtalspartner”. Rektorn har tidigare
arbetat som lärare på skolan och har god daglig kontakt med verksamheten.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003:1774
På måndagar har de olika arbetslagen konferens. På onsdagar har man ämneskonferens.
Arbetsplatsträffar förekommer vid 2–3 tillfällen per termin.
Vid inspektionstillfället saknas rutiner för uppföljning och utvärdering av verksamheten
på rektorsområdet. De uppföljningar och utvärderingar som görs är
av kommunövergripande karaktär kompletterade med nationella prov. Varje
skola har dock tagit fram en kvalitetsredovisning där såväl måluppfyllelse som
åtgärdsförslag redovisas. Någon koppling eller ”röd tråd” mellan skolorna är
svår att se. Inspektionens uppfattning är att skolorna fungerar mer som tre enskilda
skolor än som ett rektorsområde.
Förskolan i södra delen av Markaryd leds av en förskolechef. Ledningsresursen
består av 1,25 tjänster. Rektorsområdets ledningsgrupp där ledarna för förskoleverksamheten
ingår sammanträder varannan vecka. En gång per månad träffar
samtliga ledare inom förskoleverksamheten förvaltningschefen.
Ledningsfunktionen är tydlig och personalen känner att det är lätt att kommunicera
med de närmsta cheferna. De känner även en stor öppenhet från ledningens
sida.
Arbetet med förskolans kvalitetsredovisning påbörjades under 2003. Redovisningen
bygger på observationer, faktainsamling, dokumentation och delrapportering.
Sammanställning görs i slutet av verksamhetsåret och diskuteras i personalgrupperna.
Varje avdelning ansvarar för att samverkan med föräldrarna sker.
Målet är att kvalitetsredovisningen skall bli ett levande dokument i verksamheten.
Sammanfattningsvis fungerar ledningen av rektorsområde Söder på ett acceptabelt
sätt. Samordningen på skolledningsnivån bedöms dock som svag. Inspektionsteamet
anser att skolan bör arbeta fram rutiner för uppföljning och utvärdering
av verksamheten.
Inspektionsteamet bedömer vidare att ledningsorganisationen är svåröverskådlig
med olika ledare för olika funktioner kring en elev. Detta faktum märks tydligast
i detta rektorsområde och behandlas vidare i kommunrapporten.
Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom
en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra
val av kurser eller ämnen.
Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den
valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter
till utbildning behandlas.
Eleverna går skolår F-3 på Hagaskolan, skolår 4–5 på Höjdenskolan och skolår
6–9 på Huneskolan. I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst
antal timmar för ”elevens val”. Undervisningen syftar till att bredda och fördjupa
kunskaper i ett eller flera ämnen. Området har en tydlig organisation av elevens
val. Kommunen har också gjort utvärdering av detta. De flesta elever som
har skolbarnsomsorg går på Hagaskolan. Skolbarnsomsorgen bedrivs i huvudsak
på Hagaskolan men 60 barn har sin omsorgsplats på Höjdenskolan. Infor-
12
SKOLVERKET

SKOLVERKET
13
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003: 1774
mationen till föräldrarna är tydlig via särskilt informationsblad och kontinuerlig
information från skolan.
Hagaskolan är inte anpassad för elever med fysiskt funktionshinder, bland
annat saknas hiss. Läraren i svenska som andraspråk är stationerad på Hagaskolan
och har ca 20 elever. Behovet är dock större enligt läraren.
På Höjdenskolan finns det sex elever som är i behov av svenska som andraspråk.
Endast tre elever får sådan undervisning. Enligt skolledningen saknas
resurser. Enligt biträdande rektor saknas det också resurser till modersmålsundervisning.
En elev får studiehandledning på modersmålet men i övrigt är det
oklart om både behov och vem som har ansvaret.
Huneskolan erbjuder språkval i tyska och franska. Skolan erbjuder också
spanska som nybörjarspråk i elevens val. Informationen är saklig och målgruppsanpassad.
Samtliga 4–5 åringar bereds möjlighet till plats inom förskoleverksamheten
inom fyra månader från anmälan. De föräldrar vars barn är i behov av omsorg
när personalen har dagar för kompetensutveckling, bereds möjlighet till omsorg
i den andra kommundelen. Vid inspektionstillfället fanns lappar uppsatta med
information om ”stängdagarna”. Ingen information gavs om möjlighet till omsorg
i annan förskola.
Sammanfattningsvis ges eleverna vid rektorsområde Söder tillräckliga möjligheter
till individuella val enligt författningarna. Informationen är tydlig. Inspektionsteamet
konstaterar att svenska som andraspråk inte erbjuds i den omfattning
som skolan bedömer att det finns behov för. Vidare råder det oklarheter
beträffande begreppet studiehandledning på modersmålet.
Resurser
Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen
skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I
skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra
kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång
till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en
tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
I Rektorsområde Söder tilldelas resurser enligt kommunens resursfördelningsprincip.
Denna kommenteras huvudsakligen i kommunrapporten men innebär i
korthet att rektorsområdet får personalresurser utifrån antalet barn (grundresurs)
och behov (förstärkningsresurs). Vidare erhåller området ett verksamhetsanslag
(storleken på bidraget är beroende på verksamhetsinriktning). Lärarna är
i allmänhet behöriga med vissa undantag. Rektorsområdet har svårigheter att
rekrytera specialpedagoger varför mycket av stödundervisningen sker med hjälp
av behöriga lärare som saknar specialpedagog- eller speciallärarutbildning.
Hagaskolan har bra tillgång till lokaler. Lokalerna är stora och rymliga med
god plats för de relativt små elevgrupper som finns. Det finns god tillgång på
pedagogiskt material. Alla lärare på skolan är behöriga . Skolan saknar emellertid
utbildade speciallärare/specialpedagoger. Specialpedagog finns dock i området
som handleder de lärare som arbetar med stödundervisning.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003:1774
Vid Höjdenskolan deltar personalen i en s.k. utvecklingsdialog i samarbete
med Myndigheten för skolutveckling med fokus på trygghet och inflytande.
Skolan har bra lokaler och utrustning samt fin utemiljö.
Huneskolan har låg omsättning på personal. Flera obehöriga lärare finns.
Det finns ingen behörig specialpedagog på skolan. På skolan finns både studieoch
yrkesvägledare och kurator.
För tillfället arbetar skolan tillsammans med Myndigheten för Skolutveckling
i en s.k. utvecklingsdialog. Arbetet med att utveckla samarbete, motivation och
inflytande är i fokus. Under kommande år skall Huneskolan arbeta med arbetslagsutveckling
och värdegrund. Huneskolan har bra lokaler och en föredömlig
utemiljö.
Förskolan i södra området har 55 medarbetare som arbetar inom förskolan
samt 10 dagbarnvårdare. Varje avdelning har ca.16–18 barn och ca 2,7 tjänster.
Förskolorna har också tilldelats 0,5 tjänst som arbetar med stöd i barns språkutveckling.
Tjänsten innehas av en förskollärare med specialpedagogisk utbildning.
20 förskollärare och 15 barnskötare arbetar i verksamheten. Förskollärare
finns på varje avdelning. Öppettider är 06.00–18.00 samt 06.30–18.30 beroende
av föräldrarnas önskemål. Personalen har 1,5 h planeringstid per vecka. Personalen
träffas även kvällstid för att planera och utveckla verksamheten.
Fyra dagar per år används för kompetensutveckling. Vid dessa tillfällen stängs
förskolorna så att samtliga medarbetare kan delta. Kommungemensamma fortbildningsdagar
förekommer. Individuella kompetensutvecklingsplaner finns för
samtliga anställda.
För tillfället sker fortbildning i ”lekens betydelse”. Under 2001 diskuterades
verksamheten i ett F-16-års perspektiv. Ledarna upplever att detta inte gav
speciellt mycket.
Förskolorna i kommunen saknar gemensamt resursteam. Vid behov har förskolorna
möjlighet att ta hjälp från barnavårdscentralen samt anlita konsult eller
hjälp utifrån. Tvåspråkiga barn får mer organiserat stöd i förskoleklassen, men
pedagogerna arbetar aktivt med detta även bland de yngre barnen i förskolan.
Sammanfattningsvis är tillgången till resurser kompetensmässigt och materiellt
tillfredsställande med hänsyn till statens krav. Dock är den specialpedagogiska
kompetensen låg i området.
Sammanfattande bedömning
Den pedagogiska verksamheten i rektorsområde Söder ligger i linje med de
nationella bestämmelserna och målen för grundskolan.
Inspektionsteamet anser dock att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsen
genom att
- fortsätta arbetet för att förebygga och eliminera kränkningar och
mobbning,
- utveckla arbetet med normer och värden,
14
SKOLVERKET

SKOLVERKET
15
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rektorsområde Söder
Dnr 53-2003: 1774
- kompetensutveckla personal beträffande bedömning och betygssättning,
- förbättra rutiner för uppföljning och utvärdering,
- tydliggöra ansvars- och rollfördelning inom ledningsorganisationen.
Vidare anser inspektionsteamet att huvudmannen skall vidta åtgärder så att
- kränkande situationer elimineras i förhållandet mellan elever och lärare
vid Huneskolan,
- en handlingsplan beträffande kränkande behandling upprättas för rektorsområdet,
- rutiner kring elevvårdskonferenser, placering av elever i särskilda
undervisningsgrupper och åtgärdsprogram ses över så att det följer
skolförfattningarnas krav,
- området följer upp att alla elever som är i behov av stöd får detta.
- området följer upp att alla elever som har rätt till svenska som andraspråk
får detta,
- området följer upp att elevinflytandet i den vardagliga undervisningssituationen
uppfyller skolförfattningarnas krav.
Datum Ort
2004-01-16 Lund
Cecilia Hanö (Höjden)
Arne Huseby (Haga, Hune)
Ingela Jonasson (Höjden)
Mats Lundqvist (Haga, Hune)

1
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Strömsnässkolan
Dnr 53-2003:1774
Utbildningsinspektion i grundskolan
Strömsnässkolan
UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE
Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom
att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och
vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet
och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning
Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga
för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning
som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,
som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:
1. Normer och värden
2. Kunskaper
3. Arbetsmiljö och delaktighet
4. Pedagogisk verksamhet och undervisning
5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete
6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
7. Resurser
I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller
negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella
bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna
görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en
heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten
vid den aktuella tidpunkten.
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens
krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap
och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är
också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder
och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att
klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Strömsnässkolan
Dnr 53-2003:1774
Skolform
Beskrivning av skolan
Antal
elever/barn Skolform
2
Antal
elever/barn
Förskoleklass: 28 Skolbarnsomsorg: 80
Grundskola: 363 Obligatorisk särskola: 5
Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass, skolår 1–9 och särskola. I anslutning
till skolan finns fritidshem.
Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i två enheter organiserade enligt
förskoleklass – skolår 5 och skolår 6 – skolår 9.
Skolan består av olika byggnader av varierande ålder – den äldsta är från 1922.
Den är belägen i Strömsnäsbruk i kommunens norra del. Området utgörs i huvudsak
av villabebyggelse. Skolan har till viss del slitna lokaler men åldern till
trots har skolans lokaler på ett hyggligt sätt kunnat anpassas för bl.a. en modern
IT-verksamhet. Fritidshemmet är trångt. Utemiljön är mycket god.
Genomförandet av inspektionen i Strömsnässkolan
Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att
verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.
Inspektionsteamet med ansvar för Strömsnässkolan har bestått av undervisningsråden
Mats Lundqvist och Ingela Jonasson. Besök i Strömsnässkolan
inleddes den 17 september och avslutades den 19 september 2003.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga
inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder
som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen
leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets
beslut.
Underlag
Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och
Strömsnässkolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer
och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information
om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem
etc.
I Strömsnässkolan genomfördes formella intervjuer med skolledningen, skolsköterska
och kurator, lärarrepresentanter, elevrepresentanter och föräldrarepresentanter.
Lektioner besöktes. Under besöket fördes också samtal med vaktmästare.
SKOLVERKET

SKOLVERKET
Normer och värden
Bedömning
3
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Strömsnässkolan
Dnr 53-2003:1774
Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls
att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors
lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap
som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever
skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett
reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten
inom det offentliga skolväsendet för vuxna.
Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund
och läroplanernas mål att sträva mot.
Vid inspektion i Strömsnässkolan uppger elever att de blir respektfullt bemötta
av de flesta lärare. Stämningen beskriver de som ganska bra. Lärarna tycker att
klimatet på skolan, både hos personal och elever, är gott och skolan har ”öppna
dörrar”. Skolledningen benämner skolans kod på följande sätt: en öppen skola
som aldrig har några stängda dörrar och vars personal tar väl hand om barnen.
De flesta elever är trevliga och snälla, säger lärarna vid intervjuer. Föräldrar
uppger att det är lugnt och tryggt att ha barn på Strömsnässkolan. Regelbundna
samtal kring normer och värden med eleverna och föräldrarna förekommer
dock inte. Handlingsplan mot mobbning finns, däremot ingen handlingsprogram
mot övrig kränkande behandling. På skolan finns en kompisgrupp med en
elevrepresentant från varje klass vars uppgift är att uppmärksamma eventuella
mobbingtendenser.
Strömsnässkolan har klassråd, elevråd och föräldraråd. Struktur för arbetet med
elevinflytande i den vardagliga undervisningssituationen saknas. Skolan kommer
att inom ramen för utvecklingsdialogen ta fram en handlingsplan för elevinflytande.
Elever menar att möjligheten till inflytande i undervisningen varierar
beroende på lärare. Lärare anser att det ibland är svårt med elevinflytande. Ofta
möts lärare av att elever säger ”bestäm du, du vet bäst”.
I samverkan med Myndigheten för skolutveckling satsar skolan på att försöka
öka elevernas motivation och lust att lära. Bl.a. har man infört en timmes idrott
varje dag för skolår 9.
Sammanfattningsvis har Strömsnässkolan en verksamhet där eleverna i huvudsak
känner sig trygga, till viss del arbetar i demokratiska former och har viss möjlighet
till formellt inflytande. Elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen
är bristfällig vilket måste åtgärdas för att helt svara mot de allmänna mål
och den värdegrund som gäller för utbildningen i det offentliga skolväsendet.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Strömsnässkolan
Dnr 53-2003:1774
Kunskaper
Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter
och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.
Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.
Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
Strömsnässkolan har tagit fram en broschyr kring betyg som delas ut till elever
och föräldrar. Här finns på ett föredömligt sätt inte bara innehållsmässiga kurskrav
för de olika betygen angivna utan också definitioner av kunskapskvaliteter
inom betygsnivåerna Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Kvaliteter
som definieras är bl.a. arbetssätt, samarbetsförmåga, reflektion och värderingar.
Trots detta saknas på Strömsnässkolan en i praktiken samstämmig syn
på betygskriterier och betygssättning. Vid intervjuer framkom att elevers utvärdering
av sitt eget lärande endast förekommer sporadiskt och i vissa ämnen och
därför bör skolan utveckla rutiner för regelbunden utvärdering.
Eleverna i de klasser som inspektionsteamet gjorde lektionsbesök i visade god
förmåga att ta ansvar för sin planering och fullföljde sina arbetsuppgifter på ett
målmedvetet sätt. I skolår 9 framgick det tydligt att eleverna använde skönlitteratur
som ett naturligt inslag i undervisningen. Ett etiskt perspektiv fanns med
i undervisningen inte bara i religionskunskap utan också i ämnen som biologi,
svenska och engelska.
Resultaten från de nationella proven i skolår 5 läsåret 2002/2003:
Nationellt prov
2002/2003
Matematik
skolår 5
Svenska
skolår 5
Engelska
skolår 5
Antal elever med
G på nationella
provet, tot. 36
25
25
31
Resultaten från de nationella proven i skolår 5 ligger lägre än förväntat resultat.
Nationellt prov
/kurs
2002/2003
Matematik
skolår 9
Svenska
skolår 9
Engelska
skolår 9
Antal elever med G
el mer på nat. provet,
tot. 45
4
Antal elever med
G el mer i slutbetyget,
tot. 45
36 41
43 42
41 39
SKOLVERKET

SKOLVERKET
5
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Strömsnässkolan
Dnr 53-2003:1774
Av eleverna i skolår 9 var läsåret 2002/2003 87 procent behöriga att tas emot
på ett nationellt program i gymnasieskola och 69 procent hade fullständiga
betyg.
Sammanfattningsvis har eleverna i skolår 9 kunskaper som ligger i linje med
läroplanens mål att sträva mot medan kunskapernas nivå i skolår 5 ligger lågt.
Möjligheten att bedöma resultaten då det gäller läroplanens mål att uppnå är
god.
Arbetsmiljö och delaktighet
Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning
för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet
mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla
former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,
elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling
och lärande.
Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att
förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
I Strömsnässkolan finns en plan för att motverka mobbning. Program mot övrig
kränkande behandling saknas. Enligt elever som inspektionsteamet intervjuat
förekommer en del inslag av främlingsfientlighet och fördomar samt någon
gång obehagliga tillmälen från elever. ”Man stänger av, bryr sig inte”, säger elever
vid intervjuer. På skolan finns en kompisgrupp som bl.a. har till uppgift att
aktivt stötta elev som tycks vara utanför. Observationer av elever görs t.ex. på
skolgården och kontakt tas om det behövs med elev och föräldrar. Vid intervju
med elevvårdspersonal framkom att skolan bör arbeta mer med denna problematik.
Något regelbundet samarbete mellan elevvårdspersonalen och lärarna
förekommer inte. Elevvårdskonferenser förekommer vid behov. Handlingsplan
för elevinflytande saknas men är under arbete.
Sammanfattningsvis saknas på Strömsnässkolan en helhetssyn när det gäller
elevvården, vilket inte är tillfredsställande. Skolans handlingsplan mot mobbning
är begränsad så till vida att den ökar beredskapen för att kunna hantera
mobbning men saknar vägledning i arbetet för att möta andra kränkningar som
kan förekomma på en skola, till exempel sexuella trakasserier eller rasism.
Pedagogisk verksamhet och undervisning
Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan
och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,
andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar
för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,
utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna
ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper
och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.
Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar
arbetet till olika behov.
I Strömsnässkolan råder olika kunskapssyner. Intervjuer visar att en vanlig
inställning bland elever är att ”lärare sköter undervisningen, andra sköter det

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Strömsnässkolan
Dnr 53-2003:1774
andra”. Rektorn har samma bild och menar att utvecklingen därför går långsamt.
Till viss del kan detta enligt rektorn bero på den princip för tjänstefördelning
som är gällande i hela Markaryds kommun.
I skolåren F-5 använder eleverna en s.k. planeringsbok, där de för varje vecka
skriver vad de planerar att göra. Planeringsboken följs kontinuerligt upp av läraren
och eleverna tar hem boken för att deras föräldrar ska kunna hålla sig ajour.
I skolår 1 får eleverna göra val som läraren erbjuder. I skolåren 6–9 är arbetet
mera styrt av läraren. Undervisningen sker skolårsvis. Eleverna i skolåren 7–9 är
i ämnena svenska, matematik och engelska indelade i flera grupper på ett sätt
som skall möta elevers individuella behov i dessa ämnen.
Varje måndag morgon finns tid för lärare att handleda elever. Denna handledning
skall utgöra underlag för elevens val.
Arbetssätten varierar från lärare till lärare – en del lärare har nästan alltid katederundervisning
och använder läroböcker medan andra är friare och har diskussioner
och låter eleverna arbeta i grupper. Enligt eleverna får de inte särskilt
mycket prov eller läxor. Klassen får välja om den vill ha skriftligt prov eller
muntlig redovisning – alla elever i en och samma klass gör lika.
Elever som inte når målen erbjuds enligt den lokala arbetsplanen ett extra skolår.
Ingen elev har hittills antagit erbjudandet. Elever i behov av stöd får detta,
dock inte i den utsträckning som behövs, enligt rektorn. Vid intervju med elevrådet
säger eleverna att alla som vill ha hjälp i skolan får det, men det kunde ha
varit mer.
Fem elevassistenter finns, totalt 132 timmar per vecka, vilket enligt rektorn är
otillräckligt. Resursen är på förhand fastställd och det saknas flexibilitet. För
närvarande finns ingen tillgång till talpedagog, däremot finns en övergripande
specialpedagog.
Resursen för specialpedagogik i skolåren F-1 utgörs av en halvtidstjänst och i
skolåren 2–5 av en och en halv tjänst. Stöd för skolåren 6–9 finns i form av
mindre grupper i svenska, engelska och matematik, av två klasser görs tre grupper
i skolåren 7–9. Skolan har också ett rullande system i 8-veckorsperioder, där
elever en lektionstimme per vecka kan välja mellan svenska, matematik och
idrott. Skolan genomför test i skolår 4 och skolår 8 för att kartlägga elevernas
behov av stöd i deras läs- och skrivutveckling. Den språkliga medvetenheten
börjar man med redan i F-klass.
Utvecklingssamtal hålls med elever minst en gång per termin och samtalen dokumenteras.
I skolåren 6–9 används digital portfolio, d.v.s. lärarna använder
datorer som redskap när de fyller i omdömen för varje ämne. Detta blir sedan
underlag för utvecklingssamtal. Både i skolår 4 och i skolår 5 görs muntlig eller
skriftlig utvärdering varje vecka.
I F-klass har barnen kompissamtal varje fredag där bl.a. en s.k. tröstenapp delas
ut till barnen. Biträdande rektorn beskriver att barnen vid dessa samtal reflekterar
över veckan som gått och ibland händer det att något barn konstaterar att
det nog inte gjort sig förtjänt av någon napp. Inspektionsteamet ställer sig skeptisk
till detta förfaringssätt.
6
SKOLVERKET

SKOLVERKET
7
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Strömsnässkolan
Dnr 53-2003:1774
Någon större samverkan mellan de olika yrkeskategorierna förekommer inte.
Det finns två arbetslag på skolan: skolåren F-5 respektive 6–9. Dessa samarbetar
inte med varandra och inte heller med fritidshemmet. Fritidshemmet har i
princip egen verksamhet, egen planering och utvärdering.
Strömsnässkolan har särskilt satsat på elevhälsoperspektivet och i de senare
skolåren har eleverna idrott en timme varje dag tillsammans med idrottslärare.
Sammanfattningsvis framgår det inte tydligt hur man identifierar barn i behov
av särskilt stöd eller vem som har åtgärdsansvaret vilket innebär att det finns en
risk att de som är berättigade till stöd inte får det. Kommunens budgetstyrning
och organisationsmodell försvårar helhetssyn på barn i behov av stöd. Det är
otydligt vem som har ansvar för att elever får det stöd de behöver. Samverkan
mellan olika personalgrupper saknas vilket bl.a. försvårar att man på skolan har
en helhetssyn på eleverna.
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal
nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna
lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget
har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående
huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen
och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.
Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning
enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det
finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
I Strömsnässkolan finns en skolledning som består av en rektor, en biträdande
rektor samt en arbetslagsledare. Rektorn är till 25 procent områdeschef för område
Norr. Han har personalansvar för 38 personer. Strömsnässkolans lokala
arbetsplan upprättades och reviderades år 2001. Skolan tar i sin lokala arbetsplan
upp sex områden: värdegrunden, elever i behov av stöd, föräldrars och
elevers inflytande och ansvar, elevernas resultat, kompetensutveckling och
kompetensförsörjning, uppföljning – utvärdering.
Biträdande rektor har ledningsansvar för skolåren F-5 till 50 procent av sin heltidstjänst,
övrig tid undervisar han. Han har personalansvar men inget budgetansvar.
Arbetslagsledaren har 25 procent av sin heltidstjänst för sina ledningsuppgifter
i arbetslag skolåren 6–9. Hon har varken personal- eller budgetansvar. Personalkonferenser
hålls 1,5 timme per vecka då främst elevvårdsfrågor tas upp. Elevvårdspersonalen
sorterar under förvaltningschefen och är ibland med på personalkonferenserna.
Vid inspektionstillfället presenterades en kvalitetsredovisning som avsåg läsåret
2001–2002. Senare har skolan inkommit med en kvalitetsredovisning avseende
läsåret 2002–2003. Denna är acceptabel och bygger bl.a. på en kommunövergripande
enkät samt på muntliga utvärderingar från arbetslagskonferenser.
Dock saknas systematik i utvärderingsarbetet.
Sammanfattningsvis har verksamheten i Strömsnässkolan en ledning enligt de
nationella bestämmelserna som fungerar på ett tillfredsställande sätt i praktiken.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Strömsnässkolan
Dnr 53-2003:1774
Tydligt system för att säkra och förbättra kvaliteten i skolan saknas och bör
utvecklas.
Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom
en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra
val av kurser eller ämnen.
Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den
valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter
till utbildning behandlas.
Inom Strömsnässkolans upptagningsområde fullgör alla elever sin skolplikt. De
besökta verksamheterna är anpassade till elever med funktionshinder. Elevens
val erbjuds enligt läroplanens intentioner. Inspektionsteamet konstaterar att
frånvaroproblematiken i Strömsnässkolan är av ringa art.
Sammanfattningsvis erbjuder skolan utbildning i den omfattning som krävs.
Resurser
Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen
skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I
skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra
kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång
till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en
tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
I Strömsnässkolan finns det i förskoleklass ca. 30 barn och 1,8 heltidstjänster,
grundskolan skolåren 1–9 har 353 elever och 29,41 heltidstjänster, särskolan har
5 elever och 2 heltidstjänster, fritidshemmet ca 80 barn och 4,25 heltidstjänster
samt fritidsgård med 1,5 heltidstjänster. Specialpedagogisk kompetens finns.
Trots att skolan till vissa delar har lokaler som är över 100 år, har man lyckats
anpassa lokalerna på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt. Skolan har bibliotek
och grupprum. Flera utrymmen med tillgång till datorer och internet finns på
skolan. Det finns god tillgång till arbetsmaterial och lokaler liksom till traditionella
relativt moderna läromedel.
Personalens kompetensutveckling sker främst genom den utvecklingsdialog
som för närvarande äger rum i samarbete med Skolverket. Som ett led i skolans
kompetensutveckling delar lärarna med sig av egna kunskaper och erfarenheter
och ansvarar för ett eget ämnesområde.
Sammanfattningsvis har Strömsnässkolan ändamålsenliga lokaler och tillgång
till bra material, som är väl anpassat till behoven. Tillgången till resurser kompetensmässigt
är tillfredsställande.
Sammanfattande bedömning
Inspektionsteamet finner att Strömsnässkolan har en verksamhet där eleverna i
huvudsak känner sig trygga, till viss del arbetar i demokratiska former och har
8
SKOLVERKET

SKOLVERKET
9
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Strömsnässkolan
Dnr 53-2003:1774
möjlighet till visst formellt inflytande. Strömsnässkolan framstår som en skola
med i huvudsak traditionell syn på undervisning som oftast är lärarledd. Verksamheten
i Strömsnässkolan har en ledning enligt de nationella bestämmelserna
som i praktiken fungerar tillfredsställande. Lokalerna är ändamålsenliga och på
skolan finns god tillgång till bra material, som är väl anpassat till behoven.
Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsen
genom att
- stärka den pedagogiska diskussionen, med syfte att skapa en bättre
samsyn kring kunskap, mål, betygskriterier och helhetssyn på eleven,
- säkerställa rutiner för elevers utvärdering av sitt eget lärande,
- tydliggöra ansvarsfördelningen beträffande stödfunktioner,
- hitta möjlighet till samverkansformer för de olika kompetenserna
inom verksamheten som kompletterar varandra för att nå de mål som
anges i läroplanen,
- utveckla ett tydligt system för att säkra och förbättra kvaliteten i skolan.
Inspektionsteamet bedömer vidare
- att huvudmannen skall vidta åtgärder för att ta fram metoder och en
handlingsplan för att öka elevinflytandet i undervisningen,
- att huvudmannen skall vidta åtgärder för att alla elever som enligt
skolans bedömning behöver stöd får detta,
- att huvudmannen skall vidta åtgärder för att utarbeta handlingsprogram
mot kränkande behandling.
Datum Ort
2004-01-16 Lund
Ingela Jonasson
Mats Lundqvist

1
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Timsfors skola
Dnr 53-2003:1774
Utbildningsinspektion i grundskolan
Timsfors skola
UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE
Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom
att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och
vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet
och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning
Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga
för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning
som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,
som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:
1. Normer och värden
2. Kunskaper
3. Arbetsmiljö och delaktighet
4. Pedagogisk verksamhet och undervisning
5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete
6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
7. Resurser
I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller
negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella
bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna
görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en
heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten
vid den aktuella tidpunkten.
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens
krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap
och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är
också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder
och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att
klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Timsfors skola
Dnr 53-2003:1774
Beskrivning av skolan/rektorsområdet
Skolform Antal elever/barn
Förskoleklass: 12
Grundskola: 86
Skolbarnsomsorg: 32
Timsfors skola är belägen i ett mindre samhälle ca 2,5 km norr om centralorten
Markaryd. Två tredjedelar av eleverna bor i samhället. Det finns för närvarande
inga elever med invandrarbakgrund.
Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass till skolår 5. På skolan finns
tillgång till skolbarnsomsorg, vilken är belägen i separat byggnad.
De flesta av skolans elever arbetar i åldershomogena klasser. Ett par klasser är
sammanslagna till åldersblandade grupper på grund av vikande elevunderlag.
I skolår 5 finns två särskoleelever integrerade. De arbetar i samverkan med eleverna
i skolår 5 men har ett eget hemrum.
Skolans lärare är organiserade i ett arbetslag. Laget träffas vid enhetsträffar
kvällstid då den gemensamma övergripande verksamheten planeras och diskuteras.
Vid arbetslagsträffarna deltar även fritidspedagogerna.
Genomförandet av inspektionen i Timsfors skola
Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att
verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.
Inspektionsteamet med ansvar för Timsfors skola har bestått av undervisningsrådet
Cecilia Hanö, administratören Yvonne Lundqvist Fors och experten
Arne Huseby. Besök i Timsfors skola gjordes den 18–19 september 2003.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga
inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder
som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen
leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets
beslut.
Underlag
Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och
Timsfors skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer
och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information
om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem
etc.
I Timsfors skola genomfördes intervju med tf. rektor och gruppintervjuer med
elever, föräldrar och lärare. Lektioner i skolår 1–5 besöktes varvid kortare samtal
genomfördes med lärare och enskilda elever.
2
SKOLVERKET

SKOLVERKET
3
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Timsfors skola
Dnr 53-2003: 1774
Övrig information av betydelse för inspektionen har varit att den ordinarie rektorn
är sjukskriven vilket inneburit att inspektionsteamet inte kunnat få svar på
en del frågor som rör skolutveckling, kompetensutveckling m. m.
Normer och värden
Bedömning
Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls
att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors
lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap
som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever
skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett
reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten
inom det offentliga skolväsendet för vuxna.
Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund
och läroplanernas mål att sträva mot.
Timsfors skola har ingen egen nedskriven värdegrund men pedagogerna påpekar
att normer och värden diskuteras kontinuerligt både med elever, i personalgruppen
och tillsammans med föräldrar vid föräldramöten.
Pedagogerna har regelbundna samtal med eleverna om etiska frågor. Inspektionsteamet
upplever att eleverna tar väl hand om varandra och att nya elever
får gott stöd för att komma in klassgemenskapen. Eleverna känner sig trygga
i skolan.
Timsfors skola har en handlingsplan mot mobbning. Planen innehåller mål och
metoder för det förebyggande arbetet samt handlingsplan vid akuta fall av
mobbning. Elever och personal berättar att mobbning sällan förekommer. Någon
plan mot kränkande behandling finns inte.
Skolan har klassråd, elevråd och föräldraråd. Elevrådet sammanträder 2–3 gånger
per termin under samma vecka som föräldrarådet sammanträder. Elever, föräldrar
och lärare i varje klass formar gemensamma mål för klassen i olika ämnen
och även sociala mål. Detta är ett sätt att bryta ner både allmänna mål och kunskapsmål
för de olika skolåren. I övrigt ges eleverna möjlighet till inflytande
efter ålder och mognad i skolarbetet. Det finns inte närmare riktlinjer i skolan
för hur detta skall genomföras.
Sammanfattningsvis uppfattar inspektionsteamet att eleverna i Timsfors skola
utvecklar normer, värden och förhållningssätt som ligger väl i linje med de
nationella målen i läroplanen för förskoleklass och grundskola. Det kontinuerliga
arbetet kring etik, normer och värden samt arbetet för att förebygga och
förhindra kränkande behandling och mobbning gör att eleverna i Timsfors skola
känner trygghet. Eleverna har goda möjligheter till inflytande över sitt lärande.
Dock bör arbetet med att utarbeta riktlinjer för elevinflytandet påbörjas.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Timsfors skola
Dnr 53-2003:1774
Kunskaper
Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter
och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.
Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.
Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
Vårterminen 2003 uppnådde eleverna i skolår 5 följande resultat i de nationella
proven. Av 29 elever var det 23 som nådde målen i svenska och 25 som nådde
målen i engelska respektive matematik.
Av eleverna bedöms 20 procent bedöms inte nå målen i svenska, 13 procent av
eleverna bedöms inte nå målen i matematik och engelska. Skolan har arbetat
aktivt med barn som inte har ett kontinuerligt behov av stöd men som riskerar
att inte nå målen i skolår 5. Enligt skolan har detta arbete gett bra effekt.
Sammanfattningsvis ligger barnens och elevernas utveckling och lärande
i linje med läroplanens mål att sträva mot. Enligt de nationella ämnesproven
i svenska, engelska och matematik var kunskapsutvecklingen hos elever i skolår
5 inte tillfredsställande för alla 29 elever och de bör ges bättre förutsättningar
att nå målen.
Arbetsmiljö och delaktighet
Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning
för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet
mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla
former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,
elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling
och lärande.
Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att
förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
Timsfors skola samverkar med föräldrarna bland annat i ett föräldraråd. Föräldrarådet
sammanträder 2–3 gånger per termin och fungerar enligt personal och
skolledning väl. Föräldrarna informeras om verksamheten i s.k. veckobrev.
För att förebygga mobbning och kränkande behandling har pedagogerna regelbundna
samtal om etiska frågor med eleverna. Klassråden har också diskussion
kring mobbning som en fast mötespunkt. Skolan har inte någon plan för arbetet
mot kränkande behandling.
Eleverna deltar i klassråd och elevråd. Eleverna avgör där vilka frågor som ska
föras vidare till föräldrarådet.
Sammanfattningsvis står arbetet i Timsfors skola för en god psykosocial och
fysisk arbetsmiljö väl i överensstämmelse med läroplanens riktlinjer för hur
skolan ska främja värdegrunden. Timsfors skola bedöms vara en lugn och trygg
miljö för lärande. Skolan har inte en handlingsplan mot kränkande behandling.
4
SKOLVERKET

SKOLVERKET
Pedagogisk verksamhet och undervisning
5
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Timsfors skola
Dnr 53-2003: 1774
Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan
och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,
andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar
för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,
utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna
ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper
och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.
Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar
arbetet till olika behov.
Under året har lärarna arbetat med att revidera och utveckla den lokala arbetsplanen.
De har också arbetat med skolans kvalitetsredovisning.
I skolans bibliotek har man byggt upp delar av en gammaldags stuga, som kallas
Gummans stuga. Till stugan kommer gumman på besök, en pedagog som både
berättar och dramatiserar bl.a. sagor. I ”Gummans stuga” arbetar man med att
utveckla leken, barnens fantasi och skapande. Man arbetar med kulturarvet,
sagor och sägner, seder och bruk. Gummans stuga används av alla klasser.
Undervisningen sker i framförallt åldershomogena klasser. Lektionsbesöken
visade på varierade arbetssätt i olika ämnen. Arbetet var emellertid inte individanpassat
i någon större utsträckning utan nästan alla elever arbetade med samma
uppgifter. Dock arbetade elever i behov av stöd med anpassade uppgifter.
På Timsfors skola finns 36 elever som är i behov av särskilt stöd. För dessa
elever har man upprättat eller håller på att upprätta åtgärdsprogram. Eleverna
testas enligt den plan som finns i kommunen. Därutöver har speciallärare och
klasslärare i samråd och vid behov använt andra tester. De elever som bedöms
vara i behov av särskilt stöd får detta. Stödet består mestadels av enskild stödundervisning
i 20 minuters pass hos specialläraren. En del elever går till specialläraren
varje dag. Stödet avser i första hand läs- och skrivträning samt matematik.
Specialläraren ger även handledning och råd till pedagogerna.
Elever och föräldrar är mycket positiva till insatserna. Föräldrarna får information
om elevens rätt till stöd och de deltar vid upprättande av åtgärdsprogrammen.
Föräldrarna känner sig delaktiga och är nöjda med dialogen med skolan.
Vid utvecklingssamtalen ges adekvat information utifrån de gemensamt framtagna
målen. I en del klasser gör eleverna en självskattning med de uppsatta
målen som underlag.
Sammanfattningsvis är arbetssätten adekvata för att stödja barnens och elevernas
utveckling. Det individanpassade arbetet bör utvecklas så att barnen kan
tillägna sig undervisningen efter sina egna förutsättningar och behov.
Arbetet med att revidera den lokala arbetsplanen bör fortsätta så att denna blir
ett viktigt instrument i vardagsarbetet.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Timsfors skola
Dnr 53-2003:1774
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal
nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna
lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget
har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående
huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen
och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.
Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning
enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det
finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Lärarna har tillsammans med rektor reviderat skolans dokument och gjort kvalitetsredovisning.
Kvalitetsredovisningen bygger på lokala mål, den kommungemensamma
enkäten, utbildningsplan 2001, anvisningar kring hantering
av elevinflytande och åtgärdsprogram samt kvalitetsredovisningen föregående
år. De mätmetoder som används är enkäter, nationella prov och olika tester.
Redovisningen innehåller mål, måluppfyllelse samt åtgärder för utveckling.
Den tillförordnade rektorn beskriver att verksamheten bedrivs utifrån de resurser
skolan tilldelats. Inom skolan finns god pedagogisk kompetens, ett positivt
tänkande och en lugn, harmonisk miljö. Tf. rektor anser att det finns en gemensam
pedagogisk syn bland personalen. Dialogen med föräldrar är god.
Personalen arbetar i ett gemensamt arbetslag. Laget har enhetsträffar på kvällstid
då den övergripande verksamheten planeras och diskuteras. Vid dessa träffar
deltar också fritidspedagogerna. Arbetet i klasserna planeras av varje lärare enskilt.
Viss samplanering av de olika klassernas arbete görs vid behov.
Skolan deltar i utvecklingsdialog i samarbete med ”Myndigheten för skolutveckling”
med fokus på motivationsarbete.
Någon större samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg finns inte. Fritidshemspersonal
ansvarar för undervisningen i bild på skolan och följer eleverna
till undervisningen i hem- och konsumentkunskap inne i Markaryd.
Sammanfattningsvis fungerar ledningen vid Timsfors skola på ett formellt
godtagbart sätt. Viss problematik kan finnas beroende på den ordinarie skolledarens
sjukskrivning. Samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg bör utvecklas.
Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom
en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra
val av kurser eller ämnen.
Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den
valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter
till utbildning behandlas.
Inom upptagningsområdet finns inga elever som fullgör skolplikten på annat
sätt eller får särskild undervisning eller inte kommer till skolan.
6
SKOLVERKET

SKOLVERKET
7
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Timsfors skola
Dnr 53-2003: 1774
Utbudet i elevens val begränsas av tillgång på personal. Eleverna får möjlighet
att föreslå aktiviteter. Lärarna gör sedan en bedömning av vilka val som kan
erbjudas utifrån lärarnas kompetens och vad de anser att eleverna kan tillgodogöra
sig.
Sammanfattningsvis ges eleverna vid Timsfors skola tillräckliga möjligheter
till individuella val enligt författningarna.
Resurser
Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen
skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I
skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra
kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång
till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en
tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
Enligt tf rektorn är nästan all personal behörig. Behörig heltidsanställd speciallärare
finns på skolan. Personalomsättningen är låg. Det finns både äldre och
yngre personal på skolan.
Skolan har elevassistentresurs 62 timmar/vecka. Skolan har tillgång till läromedel
och utrustning för en tidsenlig utbildning. Vid besöket höll skolan på att
inreda ett ”sinnenas” rum. Skolan har ändamålsenliga lokaler och en stimulerande
utemiljö.
Sammanfattningsvis är tillgången på resurser kompetensmässigt och materiellt
för den aktuella utbildningen tillfredsställande med hänsyn till statens krav.
Sammanfattande bedömning
Den pedagogiska verksamheten vid Timsfors skola ligger väl i linje med de nationella
bestämmelserna och målen för grundskolan. Skolan har goda förutsättningar
och arbetar ambitiöst för att främja elevernas lärande.
Undertecknade bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsen
genom att
- fördjupa arbetet för att förebygga kränkningar och mobbning,
- utveckla och revidera den lokala arbetsplanen så att den blir ett viktigt
instrument i vardagsarbetet,
- skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg,
- ytterligare utveckla stödet till de barn som inte når målen vid de nationella
ämnesproven i skolår 5,
- utveckla det individanpassade arbetssättet så att större hänsyn tas till
elevernas olika förutsättningar och behov.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Timsfors skola
Dnr 53-2003:1774
Vidare anser inspektionsteamet att huvudmannen ska vidta åtgärder så att
- ett handlingsprogram beträffande kränkande behandling upprättas,
- elevinflytandet stärks.
Datum Ort
2004-01-16 Lund
Cecila Hanö
Arne Huseby
Yvonne Lundquist Fors
8
SKOLVERKET

1
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Traryds skola
Dnr 53-2003: 1774
Utbildningsinspektion i grundskolan
Traryds skola
UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE
Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom
att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och
vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet
och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning
Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga
för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning
som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,
som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:
1. Normer och värden
2. Kunskaper
3. Arbetsmiljö och delaktighet
4. Pedagogisk verksamhet och undervisning
5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete
6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
7. Resurser
I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller
negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella
bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna
görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en
heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten
vid den aktuella tidpunkten.
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens
krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap
och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är
också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder
och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att
klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Traryds skola
Dnr 53-2003:1774
Beskrivning av skolan/rektorsområdet
Skolform Antal elever/barn
Förskoleklass: 10
Grundskola: 58
Skolbarnsomsorg: 31
Verksamheten vid skolan omfattar skolår F-5, fritidshem och förskola. Förskolan
har två barngrupper, en 1–3 årsgrupp och en 4–5 årsgrupp.
Skolans elever arbetar i åldersblandade grupper. Skolans lärare arbetar i arbetslag.
Skolans huvudbyggnad är från 1970-talet.
Skolan har bra och ändamålsenliga lokaler, en mycket god utemiljö och god
tillgång på pedagogiskt material. Det finns även flera grupprum på skolan. Datortätheten
är hög. På skolan finns ett mottagningskök. Ortens folkbibliotek är
beläget i skolans lokaler.
Genomförandet av inspektionen i Traryds skola
Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att
verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.
Inspektionsteamet med ansvar för Traryds skola har bestått av undervisningsrådet
Cecilia Hanö, administratören Yvonne Lundqvist Fors samt experten
Arne Huseby. Besök i Traryds skola gjordes den 17–18 september 2003.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga
inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder
som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen
leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets
beslut.
Underlag
Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och
Traryds skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer
och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information
om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem
etc. I Traryds skola genomfördes intervjuer med elever, föräldrar, pedagogisk
personal och rektor. Lektioner då eleverna arbetade efter uppgjorda
arbetsschema (eget arbete) besöktes.
2
SKOLVERKET

SKOLVERKET
Normer och värden
Bedömning
3
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Traryds skola
Dnr 53-2003:1774
Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls
att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors
lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap
som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever
skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett
reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten
inom det offentliga skolväsendet för vuxna.
Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund
och läroplanernas mål att sträva mot.
I Traryds skola finns klassråd och elevråd. Regelbundna samtal kring normer
och värden förs med elever och föräldrar. Skolan har en handlingsplan mot
mobbning som man följer vid mobbningärenden. Inspektionsteamet upplever
att eleverna känner sig trygga på skolan och att mobbning förekommer i liten
utsträckning. De intervjuade eleverna berättade att alla hade kompisar, att man
pratade om hur man ska vara som kompis och att ingen blev mobbad på skolan.
Vid besöket iakttogs visst utanförskap bland några elever.
Skolan har ett nära samarbete med kyrkan, vilket bland annat innebär regelbundna
besök i kyrkan vid bl.a. högtider.
Elevernas inflytande omfattar möjligheten att arbeta fritt då det av läraren uppgjorda
arbetsschemat är färdigt. De får också lära sig ansvarstagande genom att
”boka läromedel” som för tillfället används av någon annan.
Vid intervjuer uppger eleverna att de inte har något reellt inflytande och att
de har små möjligheter att påverka arbetssätt och arbetsformer. En del elever
angav att de stämde av med läraren hur veckan varit och vad de särskilt ville
arbeta vidare med.
Förskolan arbetar med normer och värden utifrån begreppet känslor. Konkreta
frågeställningar kring detta är ett viktigt led i arbetet.
Sammanfattningsvis utvecklar eleverna i Traryds skola normer, värden och
förhållningssätt som ligger väl i linje med de nationella målen i läroplanen för
förskoleklass och grundskola. Förskolan arbetar förtjänstfullt med empati. Ytterligare
arbete återstår dock för att helt eliminera det utanförskap som några
elever känner. Elevernas möjligheter till inflytande efter ålder och mognad måste
också utvecklas.
Kunskaper
Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter
och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.
Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.
Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Traryds skola
Dnr 53-2003:1774
Traryds skola har bra resultat på de nationella proven för skolår 5. Eleverna får
simträning i skolår 1. Undervisning i hem- och konsumentkunskap genomförs
på Strömsnässkolan under vårterminen i skolår 5.
Resultat i nationella proven VT-03
Skolår 5
Enhet Elevantal Nått målen i sv Nått målen i
eng
4
Nått målen i
ma
Traryd 20 20 20 19
Pedagogerna diskuterar regelbundet kunskap och kunskapssyn. Diskussionerna
är en viktig del i den utvecklingsdialog som genomförs i samarbete med Myndigheten
för skolutveckling. Skolans syn på kunskap finns inte dokumenterad
i något policydokument.
Pedagogerna inom förskolan arbetar med att följa upp och dokumentera barnens
utveckling. Detta gör man bland annat genom att upprätta en portfolio för
varje enskilt barn. Portfolion består i huvudsak av arbeten som barnet gjort och
av fotografier på barnet.
Sammanfattningsvis ligger barnens och elevernas vid Traryd skola utveckling
och lärande i linje med läroplanens mål att sträva mot. Resultaten på nationella
prov är i det närmaste hundraprocentiga. Skolans dialog med Myndigheten för
Skolutveckling kring kunskap och kunskapssyn är positiv och bör resultera
i skriftlig dokumentation som stärker detta arbete.
Arbetsmiljö och delaktighet
Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning
för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet
mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla
former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,
elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling
och lärande.
Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att
förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
Skolan har en mobbningsplan. Rektor och personal arbetar aktivt för att motverka
mobbning. Vid mobbning kontaktas berörda föräldrar omedelbart.
Kompissamtal förekommer regelbundet. Skolan har också arbetat med förebyggande
stöd åt vissa flickgrupper. Antimobbningplanen omfattar dock inte
det vidare begreppet kränkande behandling.
Skolan öppnar tidigt på morgonen för att de elever som kommer tidigt skall
känna trygghet och ha möjlighet att vara inomhus tillsammans med en vuxen.
Eleverna har möjlighet att samtala enskilt med vuxen då det finns behov.
Traryds skola arbetar mestadels åldersblandat i skolår 1–5. Varje morgon börjar
med en samling då dagens arbete gås igenom. Dagen avslutas med en gemen-
SKOLVERKET

SKOLVERKET
5
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Traryds skola
Dnr 53-2003:1774
sam samling. En del av undervisningen sker skolårsvis, i övrigt arbetar man
åldersblandat. Eleverna kan själva välja vad de vill arbeta med i sin planering.
Skolan framhåller det individanpassade arbetssättet där varje elev arbetar med
planering utifrån dess förutsättningar och mognad. Enligt lärarna ökar den individanpassade
undervisningen lusten att lära.
Pedagogerna upprättar individuella veckoplaneringar för barnen som skrivs in
i deras planeringsbok. Personalen berättar att de diskuterar planeringen med
varje enskilt barn. Eleverna uppfattar dock inte detta. När eleverna är klara med
det planerade arbetet får de själva välja vad de vill arbeta med. Man har pedagogiska
samtal med varje enskilt barn där man tydliggör uppgifterna. Planeringen
är anpassad för att skapa möjligheter för varje elev att utvecklas i sin egen takt.
Eleverna får träna olika former av redovisning och grupparbeten. Inom elevens
val kan man välja att arbeta med t.ex. dator och pedagogiska spel.
Sammanfattningsvis står arbetet i Traryds skola för en god psykosocial och
fysisk arbetsmiljö väl i överensstämmelse med läroplanens riktlinjer för hur
skolan skall främja värdegrunden. Traryds skola bedöms vara en lugn, trygg
miljö för lärande där varje elev har möjlighet att utvecklas i sin egen takt och
efter sina förutsättningar. Handlingsplan beträffande kränkande behandling är
inte upprättad.
Pedagogisk verksamhet och undervisning
Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan
och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,
andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar
för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,
utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna
ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper
och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.
Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar
arbetet till olika behov.
Traryd skolas lokala arbetsplan upprättades 1998. Den har reviderats under de
senaste åren. Arbetsplanen saknar tydlig målbeskrivning och metoder för att nå
målen och kan därmed inte fungera som ett styrinstrument i den dagliga verksamheten.
Den pedagogiska diskussionen förs för närvarande i samarbete med Myndigheten
för skolutveckling genom utvecklingsdialogens fokusgrupper. Inspektionsteamet
upplever att det inte finns någon aktiv lokal diskussion om mål och
metoder.
Rektor och lärare uppger att de har en samstämmig syn på kunskap. Det gäller
att möta eleven där han eller hon är och ge eleven förutsättning att utvecklas.
Skolan lägger mycket stor vikt vid läs- och skrivutveckling.
Den schemalagda tiden för lärandet används effektivt av både lärare och elever.
Inspektionsteamet iakttog viss ineffektivitet bland eleverna när de arbetade
självständigt med arbetsuppgifter.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Traryds skola
Dnr 53-2003:1774
Eleverna är indelade i olika grupper. Dessa grupper samlas vid flera tillfällen
under dagen. Varje grupp har en kontaktlärare/mentor. Varje mentor ansvarar
för 10–15 elever. Ibland har man tematisk undervisning.
Lärarna anger att elever har olika strategier för att hantera planeringen. Arbetssätten
varierar för att tillgodose varje barns behov.
Elever i behov av stöd får i huvudsak stödet inom ordinarie undervisning. Flera
elever får individuell lästräning, en elev har elevassistent. Fritidspedagogen stöder
barn i behov av särskilt stöd.
Specialpedagogisk resurs finns inom arbetslaget. All stödundervisning sker integrerat
i barngruppen. Specialpedagogen handleder den pedagogiska personalen.
Genom den individuella planeringen kan varje barns behov mötas. Personalen
anser sig ha god kunskap om vilka barn som är i behov av stöd. Viss
screening och testning genomförs. Det finns dock inte gemensamma riktlinjer
på skolan för arbetet med identifiering av och insatser för elever i behov av
särskilt stöd. Vid behov kallas till elevvårdskonferens, då det upprättas åtgärdsprogram.
Skriftliga utvecklingsplaner upprättas. Åtgärdsprogram är upprättade för de
barn som är i behov av särskilt stöd. Dokumentationen kring och för utvecklingssamtal
är bra.
Skolan har mycket samarbete med kyrkan och vid de flesta högtiderna besöker
man också kyrkan.
Pedagogerna i förskoleklassen är organiserade i ett eget arbetslag. Viss samverkan
med fritidshemmet äger rum under dagen. Under vårterminen gör barnen
skolbesök.
Det finns rutiner för överlämnande av elever till skolår 6 i Strömsnässkolan.
Förskolan arbetar med att stärka jaget, motorik och rörelse samt med språkutveckling.
För att nå målen arbetar man med måltider, fri lek/utevistelse, samlingar,
traditioner, skapande och med naturen och närmiljön.
Sammanfattningsvis är arbetssätten vid Traryds skola goda för att stödja barnens
och elevernas utveckling både utifrån individuella behov inom läroplanens
olika kunskapsområden och för att främja social utveckling. Dock bör skolan
utveckla samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg för att ytterligare ge
möjligheter för barnen och eleverna att utvecklas både socialt och i förhållande
till de kunskapsmål som anges i läroplanerna. Diskussionen kring mål och
metoder bör fördjupas och intensifieras. Inspektionsteamet upplever också att
det inte tydligt framgår hur man identifierar barn i behov av särskilt stöd vilket
innebär att det finns en risk att de som är berättigade till stöd inte får det.
6
SKOLVERKET

SKOLVERKET
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
7
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Traryds skola
Dnr 53-2003:1774
Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal
nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna
lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget
har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående
huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen
och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.
Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning
enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det
finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Rektor arbetar 85 procent som ledare och 15 procent med undervisning. Hon
anser att hennes viktigaste arbetsuppgift är att skapa förutsättningar för att den
s.k. röda tråden genomsyrar hela verksamheten. Andra viktiga områden är
arbetsmiljöarbetet och att se till att alla medarbetarna blir sedda.
Rektor håller informationsmöten varje vecka för all personal. Planeringsmöten
inom skolans arbetslag med en fritidspedagog adjungerad hålls också varje
vecka.
Den kvalitetsredovisning som är gjord baserades på den kommungemensamma
enkäten till föräldrar, elever, personal.
Någon större samverkan mellan de olika yrkeskategorierna förekommer inte.
De arbetslag som finns inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet samverkar
inte med varandra. En fritidspedagog deltar dock i planeringsmöten med
skolans arbetslag.
Fritidspedagogens funktion under barnledig tid består av hjälp vid läs- och läxläsning.
Fritidshemmets personal har inga regelbundna planerings- eller pedagogträffar
med rektor. Fritidpedagogen deltar vid elevens val.
Förskoleklassen samverkar med skolan två dagar i veckan. Man samverkar
i huvudsak vid skolbesök. Det finns ingen möjlighet för barnen i förskoleklassen
och skolår 1 till flexibilitet mellan förskoleklass och skolår 1 så att de kan
delta i verksamheter i båda grupperna. Barnens behov och mognad kan inte
tillgodoses i detta avseende.
Fritidshemmet har i princip egen verksamhet, egen planering och utvärdering.
Skolan saknar ett pedagogiskt forum där all personal kan delta samtidigt.
Sammanfattningsvis fungerar ledningen av Traryds skola på ett formellt godtagbart
sätt. Samordningen och systematiken i det pedagogiska utvecklings- och
utvärderingsarbetet i personalgruppen är dock svaga. Som tidigare nämnts bör
samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg och mellan förskoleklass och
skolår 1 utvecklas. Detta för att nå de mål anges i läroplanerna. Arbetet med att
stödja och utveckla arbetslagen bör intensifieras.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Traryds skola
Dnr 53-2003:1774
Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom
en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra
val av kurser eller ämnen.
Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den
valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter
till utbildning behandlas.
Inom upptagningsområdet finns inga elever som fullgör skolplikten på annat
sätt, får särskild undervisning eller inte kommer till skolan.
Under höstterminen ges eleverna möjlighet till fördjupning i teoretiska ämnen
(ma, sv och eng) inom ramen för elevens val. Under vårterminen arbetar man
med de praktisk-estetiska ämnena. Elevens val är indelat i treveckorsperioder.
Eleverna väljer själva av det som erbjuds.
Sammanfattningsvis ges eleverna vid Traryds skola tillräckliga möjligheter till
individuella val enligt författningarna. För elever och föräldrar kan det vara
svårt att uppfatta vilka reella valmöjligheter som faktiskt finns.
Resurser
Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen
skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.
I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra
kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång
till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en
tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
Förutom rektor (85%) arbetar fem pedagoger, en elevassistent, lokalvårdare, en
person i köket med deltid lokalvård och skolsköterska på deltid på Traryds skola.
Det finns personal med specialpedagogisk kompetens.
På skolan finns fyra ämnesrum: Ma, Sv, Eng, Oä. Ämnesrummen finns tillgängliga
för samtliga elever vid det individuella arbetet. Skolan har bibliotek och
grupprum. Lokalerna är rymliga och ändamålsenliga.
Läromedel, datorer och annan materiel tycktes finnas i tillräcklig omfattning
och är i huvudsak ändamålsenliga.
Personalens kompetensutveckling sker främst genom den utvecklingsdialog
som för närvarande äger rum i samarbete med Myndigheten för skolutveckling
En lärare går specialpedagogisk utbildning.
På förskolan finns 18 barn och 2,75 tjänster. Pedagogerna har ingen planeringstid,
då man arbetar i barngrupp 40h/vecka. Under verksamhetsåret har man
fyra kompetensutvecklingsdagar. Dessa används för tillfället för att utveckla mål
och målformuleringar i förskolan.
Sammanfattningsvis är tillgången till resurser kompetensmässigt och materiellt
för den aktuella utbildningen tillfredställande med hänsyn till statens krav.
8
SKOLVERKET

SKOLVERKET
9
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Traryds skola
Dnr 53-2003:1774
Sammanfattande bedömning
Den pedagogiska verksamheten vid Traryds skola ligger väl i linje med de
nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Skolan har goda förutsättningar
och arbetar ambitiöst för att främja elevers lärande. Varje barn ges
stöd och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Undervisningen är
varierad för att tillgodose barnens olika behov.
Undertecknade anser att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsen
genom att
- skapa förutsättningar för större samverkan mellan de olika yrkeskategorierna
på skolan,
- mer tydligt identifiera de barn som är i behov av särskilt stöd för att
kunna ge bättre hjälp till dessa,
- skapa ett pedagogiskt forum där alla kan delta och där formella diskussioner
om lärande kan föras,
- fortsätta och slutföra arbetet med den lokala arbetsplanen så att denna
blir ett viktigt styrinstrument i det dagliga arbetet.
Vidare anser inspektionsteamet att huvudmannen skall vidta åtgärder så att
- ett handlingsprogram beträffande kränkande behandling upprättas.
Datum Ort
2004-01-16 Lund
Cecilia Hanö
Arne Huseby
Yvonne Lundquist Fors

1
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
Rikspappersskolan
Dnr 53-2003:1774
Utbildningsinspektion i gymnasieskolan
Rikspappersskolan
UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE
Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom
att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och
vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet
och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning
Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga
för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning
som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,
som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:
1. Normer och värden
2. Kunskaper
3. Arbetsmiljö och delaktighet
4. Pedagogisk verksamhet och undervisning
5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete
6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
7. Resurser
I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller
negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella
bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna
görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte
en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten
vid den aktuella tidpunkten.
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens
krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap
och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är
också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder
och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att
klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun SKOLVERKET
Rikspappersskolan
Dnr 53-2003:1774
Skolform
Beskrivning av skolan
Antal
elever
Gymnasieskola: 313
Rikspappersskolan är en gymnasieskola med sju nationella program: barn- och
fritidsprogrammet, energiprogrammet, elprogrammet, industriprogrammet,
naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet
samt individuella programmet och ett specialutformat program med inriktning
idrott. Höstterminen 2003 startar Rikspappersskolan tillsammans med
Smålands fotbollsförbund och Markaryds IF dessutom ett fotbollsgymnasium.
Skolan leds av en rektor med heltidstjänst. Lärarna är indelade i programgrupper
med 3–7 lärare i varje.
Skolan genomsyras av verksamhetsidén:
”Med hög kvalitet skall vi utbilda elever utifrån deras egna förutsättningar. Alla
elever skall trivas, känna trygghet och utveckla sitt självförtroende. Verksamheten
skall leda till
- fortsatt utbildning,
- arbetsliv,
- intresse för livslångt lärande.
Skolan är belägen inne i själva centralorten i Markaryds kommun och består av
olika byggnader, belägna på ett avstånd av ca 300 m från varandra. Omgivningarna
består dels av olika industrier och företag, dels av en mycket naturskön
miljö. I skolans huvudbyggnad från 1950-talet är bl.a. administrationen belägen.
Denna byggnad har tidigare varit direktionsavdelning för den industri som ursprungligen
bedrevs och är exklusivt utformad. Utemiljön är mycket god. Ett
internat med plats för ca 40 elever finns i anslutning till skolan.
Genomförandet av inspektionen i Rikspappersskolan
Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att
verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.
Inspektionsteamet med ansvar för Rikspappersskolan har bestått av undervisningsråden
Cecilia Hanö och Ingela Jonasson. Besök gjordes i Rikspappersskolan
den 24–25 september 2003.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga
inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder
som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen
leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets
beslut.
2

SKOLVERKET
3
Utbildningsinspektion i Markaryd kommun
Rikspappersskolan
Dnr 53-2003:1774
Underlag
Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och
Rikspappersskolan, dels den information som samlats in vid observationer,
intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan
information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem
etc.
I Rikspappersskolan genomfördes formella intervjuer med rektor, lärarrepresentanter,
kurator, studie- och yrkesvägledare samt elevrepresentanter. Lektioner
besöktes.
Normer och värden
Bedömning
Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls
att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors
lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap
som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever
skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett
reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten
inom det offentliga skolväsendet för vuxna.
Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund
och läroplanernas mål att sträva mot.
Vid inspektion i Rikspappersskolan observerades vare sig mobbning eller
kränkningar. Enligt skolans kvalitetsenkät känner de flesta elever sig trygga,
något som de intervjuade eleverna också bekräftar. Eleverna säger att de trivs
bra på skolan. Skolans grundläggande normer är att ”elever ska trivas, känna
trygghet och utveckla sitt självförtroende” – dessa ord finns tydligt anslagna på
flera strategiska platser inom skolan. Alla de som utbildningsinspektionen intervjuar
är överens om att den humanistiska kultur som är rådande på skolan,
och som väl överensstämmer med värdegrunden, ”sitter i väggarna”. Den vardagliga
verksamheten skall präglas av verksamhetsidén – dock finns inget konkret
dokument som beskriver hur detta skall åstadkommas. Eleverna beskriver
vid intervjuerna skolan som ”jättebra” och med stor möjlighet att påverka. Elever
säger vid intervjuerna att de känner förtroende för både lärare och rektor.
Om rektorn säger eleverna att han är ”fruktansvärt bra”, ”en respektingivande
och pålitlig ledare”. De tycker att skolan är lugn, ”alla känner alla” och man
trivs. Stämningen är god och lärarna har tid för eleverna, menar de. Mobbning
förekommer enligt eleverna i mycket liten utsträckning, men visst finns det någon
som är utanför. Tillmälen förekommer enligt eleverna vid enstaka tillfällen.
Elevskyddsombud finns på skolan.
I Rikspappersskolans högsta beslutande organ, skolkonferensen, ingår fem elevrepresentanter,
fyra från personalen samt rektorn. Dessutom deltar elevåhörare,
enligt ett rullande schema, så att alla klasser vid läsårsslut haft möjlighet att vara
med i skolkonferensen. På skolan finns s.k. programgrupper där lärare ingår – i
detta organ finns dock ingen elevrepresentation. Skolan har klassråd och elevråd.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun SKOLVERKET
Rikspappersskolan
Dnr 53-2003:1774
Sammanfattningsvis utvecklar eleverna i Rikspappersskolan normer, värden
och förhållningssätt som ligger väl i linje med de nationella målen i läroplanen
för gymnasieskolan. Ytterligare arbete återstår dock för att helt eliminera kränkningar.
Eleverna har goda möjligheter till kollektivt inflytande över sitt lärande.
Rikspappersskolan präglas av en syn på lärande som lustfylld.
Kunskaper
Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter
och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.
Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.
Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
Den i Rikspappersskolan rådande kunskapssynen är förankrad i skolans verksamhetsidé:
”elever ska trivas, känna trygghet och utveckla sitt självförtroende”.
Eleverna arbetar ämnesövergripande i en del kurser, något som såväl lektionsbesök
som intervjuer bekräftar.
Eleverna är medvetna om valmöjligheter under utbildningen och efter. Resultaten
har höjts – medelbetygen låg läsåret 2000–2001 på 12,68, läsåret 2001–2002
på 13,10 och läsåret 2002–2003 på 13,72, vilket enligt rektorn troligtvis beror på
att man förbättrat arbetet med att fånga upp elever i riskzonen.
Ett fåtal elever har reducerade program. Kurskontrakt kan upprättas mellan
kursansvarig lärare och elev som behöver längre tid för att genomföra en kurs.
Eleverna anser sig ha goda kunskaper om kursmål och anser att undervisningen
i de flesta ämnen genomsyras av programmålen. Läsåret 2002–2003 fick 91
procent av eleverna slutbetyg.
Resultaten i de nationella proven läsåret 2002–2003 jämförda med slutbetygen
i samma ämnen:
Nationellt prov Antal elever med IG
på nationella provet
4
Antal elever med
betyget IG
Matematik A 10 0
Svenska A 9 1
Engelska A 6 7
Sammanfattningsvis ligger elevernas på Rikspappersskolan utveckling och
lärande i linje med läroplanens mål att sträva mot. Möjligheten att bedöma resultaten
då det gäller målen att uppnå är god och elevernas resultat är goda.
Eleverna är väl förtrogna med de mål för lärandet som anges i de nationella
läroplanerna och i kursplanerna för ämnen och kurser. Eleverna har möjlighet
att utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Systematisk dokumentation
av elevers kunskapsutveckling finns.

SKOLVERKET
Arbetsmiljö och delaktighet
5
Utbildningsinspektion i Markaryd kommun
Rikspappersskolan
Dnr 53-2003:1774
Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning
för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet
mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla
former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,
elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling
och lärande.
Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att
förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
I Rikspappersskolan är alla elever uppdelade i grupper om 10–15 elever och en
mentor, s.k. mentorsgrupper. Dessa träffas regelbundet och fungerar som klassråd.
Mobbningsproblematiken aktualiseras fortlöpande inom dessa grupper.
Elever deltar inte i de programgrupper som lärarna ingår i – de säger vid intervju
att de inte har tid för detta också. Eleverna får skolans arbetsplan och kvalitetshandbok
på remiss. Beslut om arbetsplan, schema m.m. tas i skolkonferensen,
där elever finns representerade. Demokratiska arbetsformer tillämpas enligt
både lärare och elever. Majoriteten bestämmer på vilket sätt en kurs skall
genomföras, dock finns inget utrymme för individuell variation inom gruppen.
Elevskyddsombuden har genomfört en enkät om kränkande behandling. Skolan
har också genomfört en enkät om trivsel och lärande. Höstterminen inleds med
tre introduktionsdagar, då sociala aktiviteter för samtliga klasser anordnas – dels
grupperingar kring årskurs 1, dels blandade grupper från alla tre årskurserna.
Kurator och studie- och yrkesvägledare finns tillgängliga vissa tider på skolan,
likaså skolsköterska.
Vid inspektionen var det tydligt att en samsyn finns kring vad som är kränkande
behandling och att det är allas ansvar att ingripa.
Sammanfattningsvis finns det bland både elever och personal en medvetenhet
om problematiken kring mobbning och kränkande behandling och en vilja att
aktivt motverka inslag av sådana företeelser. Det saknas dock handlingsplan för
hur arbetet mot kränkande behandling i vidare bemärkelse ska bedrivas. Rikspappersskolan
bedöms vara en lugn, trygg miljö för lärande och arbetet för en
god psykosocial och fysisk arbetsmiljö står väl i överensstämmelse med läroplanens
riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden. Elevinflytandet är gott,
dock har den enskilda individen inte så stor möjlighet till inflytande över undervisningen.
Pedagogisk verksamhet och undervisning
Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan
och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,
andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar
för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,
utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna
ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper
och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.
Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar
arbetet till olika behov.

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun SKOLVERKET
Rikspappersskolan
Dnr 53-2003:1774
I Rikspappersskolan finns en gemensam kunskapssyn vilket tydligt framgår
i arbetsplanen. Att de lokala målen för och innehållet i utbildningen i skolan står
i överensstämmelse med de nationella målen i läroplanen och i kursplanerna
visar både dokumentation och iakttagelser under inspektionen.
Mycket samläsning förekommer, dels inom olika program i kärnämnen och dels
i olika år i karaktärsämnen. På schemat har man lagt ut individuella val i början
och slutet av dagen för att kunna tillgodose elevernas önskemål. Mitt på dagen
finns mer tid för sammanhållen klassundervisning.
Lärarna är indelade i programgrupper med 3–7 lärare i varje. Programgrupperna
har visst budgetansvar och delegation att attestera. Grupperna är en blandning
mellan kärn- och karaktärsämneslärare så långt detta låter sig göras. En huvudregel
är att en lärare ska vara med i högst två programgrupper. I varje programgrupp
finns en programgruppsansvarig. Lärarna har reglerad arbetstid om 33
timmar per vecka, med frihet att vistas var de vill när de inte har undervisning
under förutsättning att de finns tillgängliga vid behov. Undervisningsskyldigheten
ligger på ca 500 – 550 timmar per läsår.
Eleverna gav vid intervjuer exempel på varierade arbetssätt och ämnesövergripande
arbeten. Lektionsbesöken visade i huvudsak på traditionell katederundervisning.
Eleverna får hos de flesta lärare möjlighet att påverka redovisningssätt
– dock gör alla i en klass på samma sätt. Eleverna upplever också att de har
goda möjligheter att välja de kurser de vill ha. När en ny kurs påbörjas planerar
elever och lärare tillsammans hur den ska läggas upp, innehålls- och metodmässigt.
Varje elev får av kursansvarig lärare en tryckt upplaga av kursmål och betygskriterier
inför ny kurs och dessa dokument behandlas gemensamt av lärare och
elever. Eleverna anser att de får god information från kursansvarig om hur de
ligger till i de olika kurserna. De får reda på vad som behövs för att nå högre
betyg. Inför utvecklingssamtal får en del elever göra en självskattning. Oklarhet
råder huruvida utvecklingssamtalen dokumenteras eller ej. Individuella studieplaner
med timredovisning finns på skolan.
Eleverna uppfattar att lärarna har ett allsidigt underlag för bedömning, att stor
vikt läggs vid arbetsinsats under kursens gång samt att elevernas aktivitet under
lektionerna värderas. De upplever de skriftliga utvärderingarna som tråkiga.
Elevvårdskonferensgruppen träffas var tredje vecka och om så behövs dessemellan
med en timmes varsel. Förutom sedvanlig stab deltar också mentorn
och ibland eleven vid elevvårdskonferenser.
Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd upprättas och dokumenteras
endast i samband med elevvårdskonferenser, vilket är otillräckligt. Möjlighet att
upprätta åtgärdsprogram måste kunna finnas även utan elevvårdskonferens.
Vem som ansvarar för upprättandet av åtgärdsprogram är oklart.
Resurserna för stöd åt elever med särskilda problem är otillräckliga på så sätt att
stödet är avhängigt av lärarnas engagemang och inte finns utlagda i tjänsterna.
Det finns på skolan elever som inte får det stöd de behöver, vilket enligt rektorn
bl.a. beror på den strama budgeten. Instruktioner och handlingsplan avseende
elever som riskerar att få betyget icke godkänd eller har andra studiesvå-
6

SKOLVERKET
7
Utbildningsinspektion i Markaryd kommun
Rikspappersskolan
Dnr 53-2003:1774
righeter finns. Denna saknar dock övergripande strategi för att identifiera elever
i behov av stöd.
Kurskontrakt kan som en stödåtgärd upprättas för enstaka elever och innebär
att eleven får förlängd kurstid, d.v.s. eleverna får längre tid på sig att göra klart
uppgifter innan de får betyg – de får dock inte mer undervisningstid. Enstaka
elever har reducerat program p.g.a. studiesvårigheter, men denna åtgärd är ingen
förstahandsåtgärd. Elever kan erbjudas fyraårsutbildning utifrån stödbehov
men ingen elev har tackat ja till detta. Etappläsning erbjuds också men det förekommer
inte. Under läsåret 2003–2004 finns en elevassistent med 75 procent
av en heltidstjänst tillgänglig på skolan.
Det individuella programmet är individanpassat. De flesta går där ett år och går
sedan över till ett nationellt program. Elever på det individuella programmet har
praktik halva veckan och besöks kontinuerligt av lärarna.
Arbetsplatsförlagd utbildning fungerar på ett bra sätt, anser de elever som
intervjuades och skolan hjälper till att ordna plats. Elever på samhällsvetenskaps-
och naturvetenskapsprogrammen har ämnesanknuten praktik i två veckor
under sin studietid. Eleverna är nöjda med den information om högre utbildningar
och arbetsliv som de får av studie- och yrkesvägledaren.
Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att tydlig förankring finns
bland elever om vilka kursmål och betygskriterier som gäller. Arbetssätten för
att stödja elevernas utveckling är goda på Rikspappersskolan, dock behöver
skolan arbeta med att mera se till elevers individuella behov inom läroplanens
olika kunskapsområden och för att främja elevernas sociala lärande. Rutiner
kring upprättande och dokumentation av åtgärdsprogram behöver tydliggöras.
Handlingsplan måste upprättas för att säkra elevers rätt till stöd vid behov av
sådant och rutiner för att identifiera elever i behov av stöd behöver skapas.
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal
nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna
lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget
har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående
huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen
och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.
Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning
enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det
finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Rektorn på Rikspappersskolan har ett helhetsansvar för arbetsledning av samtliga
personalgrupper, för administration, planering, ekonomi, resursfördelning
samt pedagogisk ledning och övriga uppgifter enligt läroplan och andra författningar.
Undantag är skolhälsovården som är knuten direkt till förvaltningschefen.
Rektorn har administrativt stöd på skolan. Information från och kommunikation
med förvaltningsledningen sker regelbundet.
I Rikspappersskolan är programgrupperna ansvariga för elevuppföljning och
första schemaplanering. De har internbudget för läromedel, studiebesök, kompetensutveckling,
utveckling av programmet m.m. Rektorn försöker med jämna
mellanrum delta i programgruppernas möten. Personalkonferens äger rum en

Utbildningsinspektion i Markaryds kommun SKOLVERKET
Rikspappersskolan
Dnr 53-2003:1774
gång per månad. Rektorn uppfattas som en tydlig ledare som eleverna och
lärarna känner förtroende för.
Skolans kvalitetsredovisning är god. På uppdrag av kommunens revisorer har
rektorn och personalen dessutom upprättat en kvalitetshandbok. Utvärdering
av uppsatta mål sker på gemensamma utvärderingsdagar.
Sammanfattningsvis har Rikspappersskolan en väl fungerande ledning enligt
de nationella bestämmelserna och fungerar väl i den dagliga verksamheten.
Skolan har upprättat en kvalitetshandbok för att säkra och förbättra kvaliteten
i utbildningen.
Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom
en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra
val av kurser eller ämnen.
Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den
valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter
till utbildning behandlas.
Eleverna på Rikspappersskolan kommer i huvudsak ifrån Markaryds kommun
men också ifrån angränsande kommuner. Rikspappersskolan är den enda gymnasieskolan
i Markaryds kommun.
I Rikspappersskolan finns ambitionen att tillgodose elevers önskemål om de
individuella valen. Information om skolan finns bl.a. på skolans hemsida.
Sammanfattningsvis har eleverna på Rikspappersskolan möjlighet att individuellt
göra val av kurser. Utbildningens omfattning och valfrihet stämmer väl
överens med de statliga bestämmelserna. Elever som önskar studera på andra
program än på något av de sju som finns på Rikspappersskolan hänvisas till
gymnasieplats i grannkommunerna. Information om Rikspappersskolan finns
tydligt och lättillgängligt på nätet.
Resurser
Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen
skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I
skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra
kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång
till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en
tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
På Rikspappersskolan finns 31 heltidstjänster varav två med specialpedagogisk
kompetens. Dessa båda har sin tjänstgöring på det individuella programmet och
är inte tillgängliga för övriga elever. Samtliga lärare har utbildning för den aktuella
undervisningen och många har lång erfarenhet. De får individuellt baserad
kompetensutveckling utifrån skolans behov. Skolan har tillgång till skolsköterska,
kurator och studie- och yrkesvägledare.
Det finns tillräckligt med lokaler för skolans olika aktiviteter. Eleverna har god
tillgång till läromedel och datorer. Skolmaten och servicen köps in av skogsin-
8

SKOLVERKET
9
Utbildningsinspektion i Markaryd kommun
Rikspappersskolan
Dnr 53-2003:1774
dustrins utbildningscentrum. Läromedel och övrigt pedagogiskt material kändes
ganska traditionellt med inslag av eget framtaget overheadmaterial. Skolan har
god tillgång till praktisk/laborativ utrustning. Skolan har god datortillgång och
nätuppkoppling. Lokalerna på skolan är bra och ändamålsenliga.
Sammanfattningsvis är tillgången till resurser kompetensmässigt och materiellt
för den aktuella utbildningen tillfredsställande med hänsyn till statens krav.
Dock saknas tillgång till specialpedagogisk kompetens på alla programmen
utom det individuella.
Sammanfattande bedömning
Rikspappersskolan genomsyras av värderingar som stämmer överens med portalparagrafens
värderingar i skollagen. Eleverna känner sig trygga och trivs bra
på skolan. Både elever och personal anser sig respektfullt behandlade. Eleverna
når på ett tillfredsställande sätt upp till utsatta mål och får regelbunden återkoppling
till sina delresultat.
Inspektionsteamet anser att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsen
genom att
- utveckla elevinflytandet på individnivå,
- fortsätta arbetet mot kränkande behandling så att tillmälen etc. elimineras,
- utvidga den specialpedagogiska kompetensen till att omfatta alla elever
som behöver sådant stöd.
Inspektionsteamet bedömer vidare
- att huvudmannen skall vidta åtgärder för att ta fram redskap för att
identifiera elever i behov av stöd och ge alla elever stöd som enligt
skolans bedömning behöver det,
- att huvudmannen skall vidta åtgärder för att skapa rutiner för att upprätta
åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd,
- att huvudmannen skall vidta åtgärder för att stärka arbetet mot kränkande
behandling genom att exempelvis upprätta handlingsplan.
Datum Ort
2004-01-16 Lund
Cecilia Hanö
Ingela Jonasson

Utbildningsinspektion i
vuxenutbildningen och sfi
UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE
1
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
vuxenutbildningen och sfi
Dnr 53-2003:1774
Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom
att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och
vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet
och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning
Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga
för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning
som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,
som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:
1. Normer och värden
2. Kunskaper
3. Arbetsmiljö och delaktighet
4. Pedagogisk verksamhet och undervisning
5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete
6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
7. Resurser
I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller
negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella
bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna
görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en
heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten
vid den aktuella tidpunkten.
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens
krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap
och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är
också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder
och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att
klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.

SKOLVERKET
Skolform
Beskrivning av skolan
Antal
elever/barn
Komvux: 102
Svenskundervisning
för invandrare, sfi: 35
Särvux: 6
2
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
vuxenutbildningen och sfi
Dnr 53-2003:1774
Utbildningen vid skolan omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial
vuxenutbildning, särvux och sfi.
Skolan är belägen i en och samma byggnad i Strömsnäsbruk, i närheten av
Strömsnässkolan. Skolan är inrymd i en f.d. industrilokal och är ombyggd för
att passa skolverksamhet. I vissa rum saknas dock t.ex. fönster. Området utgörs
i huvudsak av villabebyggelse. Fyra elever inskrivna på individuella programmet
på Rikspappersskolan i Markaryd följer undervisningen i vuxenutbildningen.
Skolan kommer i januari 2004 att flyttas till Markaryd och integreras med gymnasieskolan
i kommunen, Rikspappersskolan. Den nuvarande ledningsfunktionen
kommer då att ändras.
Genomförandet av inspektionen i vuxenutbildningen och sfi
Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om
att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.
Inspektionsteamet med ansvar för vuxenutbildningen och sfi har
bestått av undervisningsråden Cecilia Hanö och Ingela Jonasson samt av Yvonne
Lundquist Fors, administratör. Besök i vuxenutbildningen och sfi gjordes den
7 oktober.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga
inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder
som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen
leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets
beslut.
Underlag
Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och
vuxenutbildningen och sfi, dels den information som samlats in vid observationer,
intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan
information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem
etc. I vuxenutbildningen och sfi genomfördes formella intervjuer
med rektorn, handläggaren, lärarrepresentanter samt elevrepresentanter.
Lektioner besöktes.

SKOLVERKET
Normer och värden
Bedömning
3
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
vuxenutbildningen och sfi
Dnr 53-2003:1774
Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls
att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors
lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap
som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever
skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett
reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten
inom det offentliga skolväsendet för vuxna.
Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund
och läroplanernas mål att sträva mot.
I vuxenutbildningen och sfi finns enligt intervjuade lärare en gemensam elevsyn
med eleven i centrum. Både elever och lärare beskriver att klimatet är bra såväl
mellan eleverna som mellan lärare och elever. Skolan påverkas av den förestående
omorganisationen och vid intervjuer framkom att det i turbulensen kring
denna skapats motsättningar mellan rektorn och lärare, något som också eleverna
påverkas av. Det finns ett fungerande elevråd som sammanträder en gång
per månad. Eleverna upplever att de har bra inflytande över undervisningen
och säger att de trivs bra på skolan.
Skolan saknar en bild över resultatet kring normfrågor och värdegrundsfrågor.
Gemensamma dokument kring normer och värden finns inte, någon utvärdering
har heller inte gjorts.
Eleverna säger vid intervju att de tar upp tankar kring förhållningssätt och värderingar
i elevrådet när frågor kring detta kommer upp. De anser också att det
finns möjlighet till en omedelbar och direkt kommunikation på skolan.
Sammanfattningsvis upplever både elever och personal, organisationsturbulensen
till trots, att man känner sig trygg i skolan och blir respektfullt
bemött. Eleverna menar att de har god möjlighet att påverka sina studier.
Inspektionsteamet finner att det på skolan råder en öppen och tillåtande atmosfär.
Däremot saknar skolan gemensamma dokument kring normer och värden,
vilket bl. a. får till följd att skolan inte har någon bild av vilka resultat eleverna
når då det gäller normer och värden.
Kunskaper
Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter
och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.
Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.
Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
I vuxenutbildningen och sfi fullföljer 87 procent av eleverna sina studier,
95 procent får minst betyget Godkänd. En del elever påtalar att de vill stanna
längre i skolan för att de trivs så bra, d.v.s. de väljer att läsa på längre tid. Det finns
inget hinder att få studera en termin till för dem som önskar detta. Studieklimatet
beskrivs som lugnt, alla hjälper varandra och man upplever ingen betygshets.

SKOLVERKET
4
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
vuxenutbildningen och sfi
Dnr 53-2003:1774
I enstaka fall har någon avråtts från att fortsätta sina studier. Ett fåtal elever
fullföljer inte sfi.
I särvux går fem elever två till fyra timmar per vecka. De trivs bra i den ”lilla”
miljön. Någon elev får undervisning dels i särvux, dels i grundvux. Särvuxeleverna
väljer oftare att söka arbete efter studierna än att fortsätta inom andra
utbildningar.
Skolans syn på kunskap finns inte dokumenterad i något policydokument.
Sammanfattningsvis är elevernas resultat tillfredsställande. Genomströmningen
i skolan är god. Inspektionsteamet finner att elevernas kunskaper på ett
i huvudsak tillfredsställande sätt motsvarar läroplanernas, programmålens och
kursplanernas mål.
Arbetsmiljö och delaktighet
Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning
för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet
mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla
former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,
elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling
och lärande.
Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att
förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
Både elever och lärare i vuxenutbildningen och sfi delar uppfattningen att alla
elever trivs och känner sig trygga. Lärarna fungerar lite som mentorer. Skulle
något inte fungera får lärarna och handläggaren reda på detta direkt via den nära
kommunikation som är rådande på skolan. Ibland uppstår motsättningar mellan
de unga IV-eleverna och de vuxenstuderande. Det finns i skolan ingen handlingsplan
mot kränkande behandling. Eleverna har inflytande över undervisningen
genom att de kan välja ”flexibelt lärande” eller olika redovisningsmetoder.
Sammanfattningsvis är eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen och
har möjlighet att påverka sin studiesituation på ett tillfredsställande sätt. Skolan
saknar handlingsplan för att förebygga kränkande behandling, vilket enligt inspektionsteamet
inte är tillfredsställande.
Pedagogisk verksamhet och undervisning
Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan
och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,
andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar
för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,
utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna
ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper
och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.
Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar
arbetet till olika behov.

SKOLVERKET
5
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
vuxenutbildningen och sfi
Dnr 53-2003:1774
I vuxenutbildningen och sfi finns ingen dokumentation avseende lokala mål.
Lärare säger vid intervju att ”det är förvånansvärt att det fungerar så bra som
det gör” utan formella dokument. Utvecklingen har stannat av efter Kunskapslyftets
avslut och den förestående flytten. Verksamheten försöker i första hand
erbjuda behörighetsgivande kurser.
Några egentliga arbetslag finns inte men viss uppdelning förekommer i grundvux/särvux/sfi
samt gymvux. Lärargruppen är så liten att samarbetet fungerar
på ett spontant och informellt sätt, enligt de lärare som inspektionsteamet
intervjuar.
Flexibelt lärande används i form av självstudier med inlagda seminariedagar
med lärarhandledning i svenska, matematik, engelska, samhällskunskap och
historia. I övrigt är kurserna fasta med intagning vår- och hösttermin. Svenska
som andra språk har rullande intagning. Som huvudregel gäller att det bör vara
minst åtta elever i en grupp men i praktiken finns det oftast möjlighet att skapa
mindre grupper vid ett färre antal elever, oftast via ”flexibelt lärande”. Validering
görs när det är möjligt. Handläggaren påpekar att det är svårt att bygga upp
kontakter för validering.
Sfi-eleverna har undervisning tolv timmar per vecka, särvuxeleverna två till fyra
timmar per vecka.
Vid lektionsbesök och under intervjuer kunde inspektionsteamet konstatera att
undervisningen mera bygger på ämnet än på tematiska ämnesövergripande
studier. I många ämnen används dialogpedagogik. Vid lektionsbesök möttes
inspektionsteamet av både elevcentrerad undervisning med bl.a. grupparbete
och av lärarledd undervisning. Eleverna får påverka prov- och redovisningsform.
Schemats fasta struktur försvårar möjligheten att ge extra stöd, enligt handläggaren.
Det går bra att förlänga studierna en termin om någon elev vill det. En
elev med ”provångest” upplever sig få både förståelse och stöd för detta problem.
Allsidigt betygsunderlag finns både kring insatser under lektion och av redovisningsresultat.
Närvaron är viktig för betygsbedömningen i sfi. Utvärdering efter
avslutad kurs görs antingen muntligt eller skriftligt. Eleverna uppger sig få kontinuerlig
information om sina studieresultat.
Sammanfattningsvis råder god samstämmighet mellan lärare och elever kring
hur eleven ligger till betygsmässigt. Exempel på detta är de kontinuerliga samtal
som pågår mellan kursansvarig och elev och mellan handläggaren och elev.
Eleverna får information om kursmål och betygskriterier. Skolans organisation
är flexibel och kan på ett tillfredsställande sätt möta enskilda elevers behov.
Undervisningen präglas av ämnesstudier. Exempel på ämnesövergripande arbete
har inspektionsteamet inte funnit. Det är rektors ansvar att skolans arbete med
kunskapsområden organiseras på sådant sätt att flera ämnen kan samordnas för
att utgöra en helhet för eleven.

SKOLVERKET
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
6
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
vuxenutbildningen och sfi
Dnr 53-2003:1774
Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal
nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna
lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget
har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående
huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen
och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.
Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning
enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det
finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Skolledningen består av en rektor och en s.k. handläggare med operativa uppgifter
och den som är praktiskt ansvarig för verksamheten. Rektorn har det
övergripande ansvaret och är heltidsanställd som rektor inom vuxenutbildningen
och sfi. Eleverna uppger att de vänder sig till ”handläggaren” vid övergripande
frågor men att de vet vem som är rektor och var han finns.
På skolan arbetar lärarna i informella arbetslag. Lärarnas tjänster utgår ifrån
504 h per läsår och tjänst, totalt 10 heltidstjänster. Rektor och personal har konferens
varje onsdag. En gång/månad hålls konferens med grundvuxlärarna resp.
gymvuxlärarna.
Eleverna och lärarna gör kursutvärderingar. En del elever får också göra slututvärdering
– s.k. introduktions- och avskedsbrev – beroende på vilken lärare
man har. Enligt lärarna kan man inte utvärdera en verksamhet som inte har
några måldokument, något som saknas på skolan.
Rektorn påtalar själv att han ensam upprättat kvalitetsredovisningen, vilket inte
är tillfredsställande.
Någon övergripande arbetsplan för särvux finns inte utan elevernas undervisning
utformas av lärare och utvecklingsledare från omsorgen gemensamt.
Elevernas individuella studieplaner består av ”handläggarens” minnesanteckningar
vilka under ht 2003 börjat sammanställas till dokument enligt framtagen
mall. Kontinuerlig uppföljning av studiesituationen sker via handläggaren.
Eleverna uppger att det är lätt att få information om sin studieplanering.
Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att det i praktiken är ”handläggaren”
och inte rektorn som fungerar som ledare för verksamheten. Något
organiserat pedagogiskt ledarskap förekommer knappast i vuxenutbildningen
och sfi. Den kvalitetsredovisning som finns har utarbetats av rektor och har
ingen förankring hos lärare eller elever, vilket enligt inspektionsteamet är en
brist. Förbättringsarbetet är inte systematiskt, snarare sporadiskt och fragmentiserat.
Elever har ingen formell möjlighet att påverka målsättningar och kvalitetsredovisning.
Upprättandet och dokumentationen av individuella studieplaner
överensstämmer vid inspektionstillfället inte med författningens krav. Det
är inte tillfredsställande att arbetsplan för särvux saknas.

SKOLVERKET
Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning
7
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
vuxenutbildningen och sfi
Dnr 53-2003:1774
Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom
en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra
val av kurser eller ämnen.
Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den
valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter
till utbildning behandlas.
Särvux har nödgats neka fem elever plats – tendensen är att antalet ansökningar
till särvux ökat – vid intervjutillfället fanns tio nya ansökningar.
De sökande till vuxenutbildningen och sfi som behöver utbildningen mest prioriteras,
vilket bl.a. innebär att gymnasieelever som vill läsa upp sina betyg får stå
tillbaka. Efter det att kunskapslyftet slutat finns inte längre några yrkesutbildningar
inom vuxenutbildningen. Information om vuxenutbildningen och sfi
sprids via arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och fackliga organisationer.
Rekrytering av elever sker vid samtal eller informationsmöten på arbetsförmedlingen
och via annonsering.
Sammanfattningsvis ligger valfriheten för eleverna med knapp marginal inom
gränserna enligt de statliga bestämmelserna. Att särvux inte kan erbjuda de
elever som söker denna utbildning platser är inte acceptabelt.
Resurser
Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen
skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I
skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra
kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång
till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en
tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
I vuxenutbildningen och sfi fungerar ”handläggaren” både som vägledare och
kurator men saknar pedagogisk eller annan formell utbildning. Samtliga lärare
har utbildning för den aktuella undervisningen och många har lång erfarenhet.
En utbildad studie- och yrkesvägledare finns tillgänglig 15 förmiddagar per termin
och tar mest hand om information om fortsatta högskolestudier.
Lärarna har en s.k. reflexionsgrupp tillsammans där de utbyter pedagogiska
erfarenheter med varandra och de har också haft egen kompetensutveckling om
Europa.
NO-laborationer hålls på Strömsnässkolan. Datorsal och grupprum finns för
eleverna. Skolan har traditionella relativt moderna läromedel och ett litet bibliotek.
Sammanfattningsvis är tillgången till resurser kompetensmässigt och materiellt
för den aktuella utbildningen tillfredsställande med hänsyn till statens krav.

SKOLVERKET
8
Utbildningsinspektion i Markaryds kommun
vuxenutbildningen och sfi
Dnr 53-2003:1774
Sammanfattande bedömning
Den pedagogiska verksamheten vid vuxenutbildningen och sfi ligger väl i linje
med de nationella bestämmelserna och målen för vuxenutbildning och sfi. Den
föreliggande omorganisationen har inneburit att verksamheten på vuxenutbildningen
och sfi det senaste året mera koncentrerat sig på att väcka opinion mot
en flytt än på skolutveckling. Elever trivs väl i vuxenutbildningen och sfi och
kärnverksamheten på skolan fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsen
genom att
- stärka den pedagogiska ledningen för skolan,
- skapa ett pedagogiskt forum där alla kan delta och där formella
diskussioner om lärande kan föras,
- utveckla ett tydligt system för att säkra och förbättra kvaliteten i
skolan.
Inspektionsteamet bedömer vidare
- att huvudmannen skall vidta åtgärder för att individuella studieplaner
upprättas,
- att huvudmannen skall vidta åtgärder för att arbetsplan för särvux
upprättas,
- att huvudmannen skall vidta åtgärder för att ta fram handlingsplan
mot kränkande behandling.
Datum Ort
2004-01-16 Lund
Cecilia Hanö
Ingela Jonasson
Yvonne Lundquist Fors