Kvalitetssäkring och avgiftning av diarrétoxiner i blåmusslor ...
Kvalitetssäkring och avgiftning av diarrétoxiner i blåmusslor ...
Kvalitetssäkring och avgiftning av diarrétoxiner i blåmusslor ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kvalitetssäkring</strong> <strong>och</strong> <strong><strong>av</strong>giftning</strong> <strong>av</strong> <strong>diarrétoxiner</strong> i<br />
<strong>blåmusslor</strong><br />
Susanne Lindegarth<br />
Carpe Mare, EU Leader + projekt i samarbete med Scanfjord<br />
AB,Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium <strong>och</strong> Lysekils Kommun
Projektets syfte<br />
•Att Att utveckla en landbaserad teknik för<br />
levandeförvaring <strong>och</strong> kvalitetssäkring <strong>av</strong><br />
<strong>blåmusslor</strong><br />
•Att Att utvärdera vattenkvalitetens betydelse<br />
för <strong><strong>av</strong>giftning</strong> <strong>av</strong> <strong>diarrétoxiner</strong> i <strong>blåmusslor</strong><br />
•Att Att kvantifiera effekterna <strong>av</strong><br />
levandeförvaring för andra<br />
kvalitetsparametrar hos den färdiga produkten
Avgiftning<br />
Analys-<br />
infasning<br />
Rewatering<br />
Lasthanterings-<br />
system<br />
Bakterierening<br />
Lagringsteknik<br />
Skördeoptimering<br />
Minskat kross<br />
Byssus-<br />
separering<br />
Avsandning<br />
Temperatur-<br />
konditionering<br />
Skalförslutning<br />
Processbuffert<br />
<strong>Kvalitetssäkring</strong>s-<br />
system (efter P.Mäsak P. Mäsak)<br />
Ökad kvalitet-<br />
ekonomiska<br />
fördelar!
Lagringsteknik-vad Lagringsteknik vad ska man tänka på?<br />
Volym musslor som skall lagras<br />
Typ <strong>av</strong> lagringsenheter (boxar, containrar…?)<br />
Typ <strong>av</strong> vatten att tillgå (ytvatten-filtrerat (ytvatten filtrerat eller ofiltrerat, ofiltrerat,<br />
djupvatten)<br />
Vattenbehov (flöden vid olika volymer <strong>av</strong> musslor <strong>och</strong><br />
temperaturer)<br />
[O 2 ] i vattnet<br />
temperatur<br />
O 2 -behov hos musslan<br />
temperatur
Pilotanläggning vid kaj (Scanfjord<br />
( Scanfjord, , Mollösund)<br />
Boxar 1 m 3 , ca 400 kg musslor<br />
Vattentillförsel: ytvatten, filtrerat<br />
ytvatten (18µm planktonduk)<br />
planktonduk
Djupvattensystem (Scanfjords<br />
( Scanfjords lokaler)<br />
QuickTime <strong>och</strong> en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.
Avgiftning <strong>av</strong> <strong>diarrétoxiner</strong><br />
Okadasyra<br />
Syfte:<br />
1. Att utvärdera vattenkvalitetens effekt på <strong><strong>av</strong>giftning</strong>shastigheten<br />
i lagringssystemet (Ofiltrerat ytvatten, ytvatten filtrerat genom genom<br />
18 µm planktonduk, planktonduk,<br />
djupvatten, uppvärmt djupvatten)<br />
2. Studera hur effektivt filterutrustningen kan <strong>av</strong>lägsna toxiska<br />
plankton ( (Dinophysis Dinophysis sp.)
Oönskade toxin-producerande toxin producerande alger<br />
D. acuta<br />
D. acuminata<br />
D. norvegica<br />
Förekomsten <strong>av</strong> fr.a. Dinophysis Dinophysis acuta acuta <strong>och</strong> D. D.<br />
acuminata acuminata i i vattnet vattnet kopplas samman med giftighet i<br />
svenska musslor<br />
Storleksskillnader mellan algerna: algerna:<br />
D. D. acuta acuta ca 50 µm,<br />
D, D, norvegica norvegica ca 40 µm, D. D. acuminata acuminata ca 30 µm
Förväntade resultat <strong><strong>av</strong>giftning</strong><br />
(baserade på Svensson 2003)<br />
1. Avgiftning skall erhållas förutsatt förutsatt att<br />
musslorna tillförs toxinfritt vatten<br />
2. Avgiftningshastigheten skall vara densamma<br />
både i fält <strong>och</strong> i lagringssystemet oberoende oberoende<br />
andra faktorer (t.ex. födotillgång,<br />
födotillgång,<br />
temperatur, salinitet)<br />
3. Avgiftningshastigheten varierar beroende på<br />
tillfälle (säsong) som studeras
Sammanställning <strong>av</strong> tidigare resultat<br />
(baserade på Svensson 2003)<br />
Stora skillnader i halveringstid mellan säsonger!<br />
säsonger
Försök 1<br />
15/1-18/ 15/1 18/2, 2, 2004. Musslor odlade i Stigfjorden,<br />
startvärde 450 µg okadasyra/kg okadasyra/kg<br />
(gränsvärde 160<br />
µg/kg ). Temp. ca 1°C!<br />
Experimentuppställning<br />
Djupvatten (3<br />
Djupvatten,<br />
Djupvatten,<br />
uppvärmt (10<br />
Ytvatten ofiltrerat (0<br />
Ytvatten filtrerat (0<br />
(3-4°C): 4°C): två boxar, flöde 60 l/min.<br />
(10-11°C): 11°C): en box, flöde 70 l/min).<br />
(0-1°C): 1°C): två boxar, flöde 60 l/min) .<br />
(0-1°C): 1°C): tre boxar, flöde 40 l/min.<br />
Provtagning: Provtagning:<br />
12 musslor från olika ställen inom boxen togs ut <strong>och</strong><br />
poolades till ett prov. prov.<br />
Analys <strong>av</strong> OA-konc OA konc. . med HPLC
Resultat försök 1<br />
Datum Bockholmen Filtrerat ytvatten Ofiltrerat ytvatten Djupvatten Djupvatten 10 C<br />
15 jan 434±43<br />
4 feb 360±106 400±183 324±167 353±54 158<br />
18 feb 251±14 228±58 222±23 220±16 257<br />
OA (µg/kg mussla)<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
Bockholmen<br />
Pilotförsök 1<br />
15 jan 4 feb 18 feb<br />
•Ingen Ingen statistisk skillnad mellan boxar inom behandling eller mellan mellan<br />
olika vattenkvaliteter. Signifikant lägre halter efter 5 veckors<br />
<strong><strong>av</strong>giftning</strong>.<br />
• Hastigheten likvärdig med odlingen (Stigfjorden)<br />
(Stigfjorden
Försök 2<br />
18/2-11/ 18/2 11/3, 3, 2004. Musslor odlade i Boxvik, Boxvik,<br />
startvärde<br />
250 µg/kg<br />
Experimentuppställning<br />
Djupvatten (3-4°C): (3 4°C): två boxar, flöde 60 l/min.<br />
Djupvatten, uppvärmt (10<br />
(10-13°C): 13°C): två boxar , flöde<br />
70 l/min. (Fick <strong>av</strong>brytas efter 1 vecka)<br />
Ytvatten ofiltrerat (0<br />
Ytvatten filtrerat (0<br />
l/min.<br />
(0-1°C): 1°C): en box, flöde 80 l/min<br />
(0-1°C): 1°C): tre boxar, flöde OBS! 8
Resultat försök 2<br />
Datum Boxvik Filtrerat ytvatten Ofiltrerat ytvatten Djupvatten<br />
18 feb 252±63<br />
25 feb 264±62 217±48 317 239±33<br />
3 mar 133±11 198±66 182 162±52<br />
11 mar 104±49 143±18 87 72±4<br />
OA (µg/kg mussla)<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Boxvik<br />
Pilotförsök 2<br />
18 feb 25 feb 3 mar 11 mar<br />
•Ingen Ingen statisktisk skillnad mellan vattenkvaliteterna.<br />
•Signifikant Signifikant lägre halter efter 2 veckors <strong><strong>av</strong>giftning</strong>, halveringstid<br />
halveringstid<br />
ca 2<br />
veckor<br />
•Filtrerat Filtrerat ytvatten-problem ytvatten problem med vattentillförseln under vårblomningen!
Hur fungerade filtreringsutrustningen?<br />
•Antalet Antalet Dinophysis Dinophysis minskade något men ej helt efter filterpassage.<br />
•Generellt Generellt låga konc. <strong>av</strong> Dinophysis Dinophysis (>>100 celler/l) under hela<br />
perioden=naturlig <strong><strong>av</strong>giftning</strong>ssituation under försöken.<br />
•Totala Totala planktonmängden reducerades<br />
kraftigt-vattenflödet kraftigt vattenflödet genom filtret<br />
ej tillfredsställande!<br />
•Sämre Sämre födotillgång för musslor i<br />
filtrerat ytvatten !?<br />
Behandling K ttprocent<br />
Yt, filtr. ver 28,7<br />
Yt, filtr. under 25,5<br />
Yt, filtr. 23,3<br />
Yt, ofiltr. 23,4<br />
Djup, ver 24,0<br />
Djup, under 26,8<br />
chl a (µg/l)<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
Klorofyll a (µg/l)<br />
filtrerat<br />
ofiltrerat<br />
21 Jan 18 Feb 25 Feb 3 Mar 11 Mar<br />
•Ingen Ingen skillnad i kötthalt mellan behandlingar<br />
efter tre veckors lagring <strong>och</strong> <strong><strong>av</strong>giftning</strong><br />
•Ingen Ingen synbar förhöjd mortalitet
Slutsatser <strong><strong>av</strong>giftning</strong><br />
Avgiftningshastigheten <strong>och</strong> kötthalten har inte<br />
påverkats <strong>av</strong> vattenkvaliteten <strong>och</strong> är jämförbar med<br />
fältdata. M.a.p. <strong><strong>av</strong>giftning</strong> kan den vattentillförsel<br />
som är mest kostnadseffektiv för olika syften väljas<br />
Avgiftningsmekanismen inte är direkt födoberoende.<br />
födoberoende<br />
Avgiftningshastigheten är inte temperaturberoende<br />
<strong>och</strong> sker även vid mycket låga temperaturer.<br />
temperaturer.<br />
Avgiftningshastigheten varierar beroende på tillfälle.<br />
Filtreringsutrustningen har inte fungerat<br />
tillfredsställande-dimensioneringsfråga!?<br />
tillfredsställande dimensioneringsfråga!?
Andra kvalitetshöjande effekter <strong>av</strong> landbaserad lagring<br />
Byssus<strong>av</strong>stötning-lättare Byssus<strong>av</strong>stötning lättare att separera musslor i<br />
processlinjen, kan ge snabbare processing<br />
(maskinell separering <strong>och</strong> manuell <strong>av</strong>syning)<br />
samt minskat kross (ökat utbyte).<br />
Skalförslutning-torrläggning Skalförslutning torrläggning <strong>av</strong><br />
musslor kan få musslor att stänga sig<br />
i högre utsträckning <strong>och</strong> därmed<br />
tappa mindre vätska, kan ge minskad<br />
viktförlust <strong>och</strong> mortalitet efter<br />
paketering
Effekt <strong>av</strong> lagring på byssus<strong>av</strong>stötning<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Processtid<br />
0 1 2 3 4 5 6<br />
Lagringsdygn<br />
Processtiden minskade redan efter 1 dygns lagring. Efter 3<br />
dygn hade processtiden halverats. halverats<br />
Krossandel minskade men kvantifierades ej<br />
Stora besparingsmöjligheter!
Effekt <strong>av</strong> torrläggning (knipträning) på viktförlust<br />
Jämförelse mellan simulerat tidvattensintervall (6h torrl.-6h torrl 6h flöde) <strong>och</strong><br />
kontinuerligt flöde. flöde.<br />
Vikt i paketerade påsar jämfördes dag 0 <strong>och</strong> dag 7.<br />
Vikt (% från start)<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Pilotförsök TMBL<br />
Kontinuerlig<br />
Torrläggning<br />
2 4<br />
Lagringstid (dygn)<br />
Signifikant lägre viktförlust (ca 6%) för<br />
musslor som torrlagts i 2 dygn. dygn<br />
Signifikant lägre dödlighet för musslor som<br />
torrlagts.<br />
Vikt (% från start)<br />
Kontinuerlig<br />
100 Torrläggning<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Försök Scanfjord<br />
2 4<br />
Lagringstid (dygn)<br />
Signifikant lägre viktförlust (ca 3%) för<br />
musslor som torrlagts i 2 dygn.
Slutsatser landbaserad lagringsteknik<br />
1. Lagring kan användas för att <strong>av</strong>gifta musslor<br />
2. Lagring påverkar inte kötthalten men men<br />
säsongsvariationer kan förekomma<br />
3. Lagring minskar processtiden, ökar kvalitén<br />
<strong>och</strong> minskar viktförlusten efter paketering<br />
4. Luftning <strong>av</strong> vattnet i lagringsboxarna<br />
minskar vattenbehovet
Industriell tillämpning<br />
1. Lagringstekniken fungerar-inköpskostnad fungerar inköpskostnad <strong>av</strong> boxar samt tillgång <strong>och</strong><br />
kostnad för lagringsytan påverkar lönsamheten. Containersystem vanligt<br />
för storskalig levandeförvaring <strong>av</strong> musslor i Europa. Alt. mobil lagringspråm<br />
till h<strong>av</strong>s?!<br />
2. 2. Djupvatten Djupvatten att föredra vid lagring-innehåller lagring innehåller ej toxiska alger, behöver ej<br />
filtreras, <strong><strong>av</strong>giftning</strong> fungerar, ” konstant” salthalt <strong>och</strong> temperatur. temperatur.<br />
Valet<br />
<strong>av</strong> vattentillförsel styr placeringen <strong>av</strong> anläggningen alt. alt. anläggningens<br />
placering styr vilken vattenkvalitet som finns att tillgå.<br />
3. Öppet eller slutet vattensystem med luftbubbling i lagringsenheterna<br />
lagringsenheterna<br />
rekommenderas. Vattnets syremättnad bör under alla förhållanden inte<br />
understiga 50% för att musslorna skall trivas!<br />
4. Lagringstid max 2-3 2 3 veckor rekommenderas m.a.p. köttkvalitet <strong>och</strong><br />
ekonomi. Det kommer sällan att vara aktuellt att <strong>av</strong>gifta musslor som<br />
innehåller mer än det dubbla gränsvärdet för försäljning.<br />
5. Lagringstid med syfte att höja produktkvaliteten (byssus ( byssus <strong>och</strong><br />
vattenhållande förmåga) samt samordna logistiken vid skörd 2-3 2 3 dygn med<br />
torrläggningsintervall
Ekonomin<br />
1. Avgiftningsmöjligheten ökar leveranstryggheten <strong>och</strong> kvalitetssäkrar<br />
kvalitetssäkrar<br />
produkten. Inköp från andra odlare (sämre nettovinst) kan minskas<br />
2. Levandeförvaring i väntan på resultat från toxinanalyserna gör att att<br />
förädling <strong>och</strong> export kan stoppas om toxinhalten överskrids, ingen ingen<br />
kostnad<br />
för transport <strong>och</strong> förädling <strong>av</strong> toxiska musslor. Musslorna kan <strong>av</strong>giftas <strong>av</strong>giftas<br />
<strong>och</strong><br />
behöver ej kasseras. Förtroendet hos kunder <strong>och</strong> konsumenter minskar minskar<br />
om<br />
toxiska musslor når marknaden.<br />
3. Byssus<strong>av</strong>stötningseffekten minskar förädlingstiden vilket kan leda till<br />
minskat personalbehov <strong>och</strong> kostnader<br />
4. Torrläggningseffekten innebär att bruttovikten som paketeras i påsarna påsarna<br />
kan minskas. 3-5% 3 5% lägre bruttovikt innebär betydande<br />
lönsamhetsförbättringar i förädlingen.<br />
5. Logistiken vid skörd kan förbättras om det finns möjlighet att hålla hålla<br />
en<br />
processbuffert vid anläggningen. Färre båttimmar med minskade drift-<strong>och</strong> drift <strong>och</strong><br />
personal-kostnader personal kostnader kan bli resultatet.<br />
6. KOSTNADERNA FÖR ATT LEVANDEFÖRVARA MUSSLOR MÅSTE<br />
VÄGAS MOT DE EKONOMISKA VINSTER SOM KAN GÖRAS I FORM AV<br />
ÖKAD PRODUKTKVALITET, ÖKADE LEVERANSMÖJLIGHETER OCH<br />
MINSKAT PERSONALBEHOV!