Lärarhandledning till Experimentverkstaden - Vetenskapsfestivalen

LÄRARHANDLEDNING 

EXPERIMENTVERKSTADEN 2013

STATIONSHANDLEDNINGAR 

INLEDNING 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Inledning ........................................................................2 

Sans och balans ............................................................7 

Halo ................................................................................8 

Sikta mot stjärnorna – upptäck universum ..................8 

Vill du prova? .................................................................9 

Logiska kullerbyttor ....................................................11 

Släng dig i väggen ...................................................... 12 

Gör din egen el.............................................................13 

Är du snabb och smart? ..............................................13 

Klimatspelet ................................................................14 

Bada i batik ..................................................................15 

Smarta fraktaler ..........................................................16 

Small ship air puff challeng ........................................17 

Med vindens kraft .......................................................18 

Bli ett ljushuvud ...........................................................19 

Vattensuget .................................................................20 

Magiska vätskor ..........................................................20 

Bygg med stil och styrka ............................................21 

Lager för en bättre miljö .............................................22 

Rita i cirklar .................................................................23 

Har du koll på naturen? ..............................................24 

Koll på citroner? .........................................................26 

Bilfabriken ...................................................................27 

Efterarbete i klassrummet .........................................28 

Karta ...........................................................................29 

EXPERIMENTVERKSTADEN 2013 

Den här informationen går ut till dig som har bokat in din klass för 

att besöka Vetenskapsfestivalen och Experimentverkstaden. 

Lärarhandledningen är ett verktyg att använda inför och efter 

besöket i Experimentverkstaden. Det är viktigt att läsa igenom 

inledningen så att du är bekant med förutsättningarna i verkstaden. 

Vad är Experimentverkstaden? 

Experimentverkstaden är Vetenskapsfestivalens tillfälliga science center bestående av 

21 stationer med hands-on-aktiviteter, fördelade på en yta av ca 1 700 kvm. Det är olika 

arrangörer som står bakom stationerna – allt från företag, akademi, föreningar till Vetenskapsfestivalen 

själv. I Exprimentverkstaden kan lärare och elever på ett lustfyllt sätt experimentera 

och fundera över olika tekniska och naturvetenskapliga fenomen. En planskiss över 

Experimentverkstaden finns längst bak i denna handledning. Experimentverkstaden är en del 

av Vetenskapsfestivalen som är en årligen återkommande festival med syfte att sprida kunskap 

och uppmuntra till högre studier. 

Experimentverkstaden och skolans kursplaner 

I Experimentverkstaden finns stationer som har koppling till kursplanerna i skolan. Det 

finns främst stationer som kan kopplas till fysik, kemi, matematik och teknik. Som arrangörer 

av Experimentverkstaden strävar vi efter att vara ett komplement till skolans undervisning i 

teknik och naturorienterade ämnen. 

Vad kan jag göra före besöket? 

I denna lärarhandledning finns tips och idéer på experiment och demonstrationer som kan 

göras i klassrummet. Att tillsammans med eleverna förbereda besöket genom att göra några 

experiment eller koppla till tidigare undervisningsteman är ett mycket bra förarbete. En del 

klasser använder verkstadsbesöket för att få en mer praktisk beskrivning av pågående undervisningsteman. 

Andra klasser har som främsta mål att väcka elevernas nyfikenhet för naturvetenskap 

och teknik. 

Öppettider 

15 april Öppet för förskolan (barn 3-5 år) 

16 –18 april Öppet för skolår F- 6 

2 3 

För allmänheten 

Kl 9.30–11.30 

Kl 12.30–14.30 

Kl 8.30–11.30 

Kl 12.30–15.30 

19 april Öppet för skolår F- 6 Kl 8.30–11.30 

22 – 25 april Öppet för skolår F- 6 

Kl 8.30–11.30 

Kl 12.30–15.30 

26 april Öppet för skolår F- 6 kl 8.30–11.30 

Helgen 28-29 april är Experimentverkstaden öppen för allmänheten kl. 11.00 –16.00. Fri entré!


INLEDNING 

Så går det till i Experimentverkstaden 

1. Varje klass ställer upp sig vid Experimentverkstadens entré. 

2. Två orangeklädda guider finns på plats vid entrén till Experimentverkstaden en kvart 

före öppning. Deras uppgift är att hantera kösystemet inför avprickning och insläpp av 

klasserna. 

3. Vi öppnar dörrarna kl. 09.30 (förmiddagspass) och 12.30 (eftermiddagspass) för 

förskolan och för F – 6 kl. 8.30 (förmiddagspass) respektive 12.30 (eftermiddagspass). Vi 

släpper in klasserna i turordning. 

4. En guide tar med er klass på en rundtur på ca 10 min. Rundturen är till för att ni ska få en 

orientering i lokalen samt känna till nödutgångarna. Guiden ger också en överblick över 

stationerna i verkstaden. 

5. Under rundturen blir det också stopp vid kapphängare där alla kan hänga av sig 

ytterkläder, ryggsäckar mm. Kapphängarna är obevakade och Vetenskapsfestivalen 

ansvarar inte för ytterkläder eller personliga tillhörigheter. 

6. Efter rundturen har eleverna möjlighet att själv upptäcka verkstaden. Alla stationer är 

bemannade av guider som demonstrerar fenomen och experiment samt svarar på frågor. 

7. Under ert besök i Experimentverkstaden finns det möjlighet att äta medhavd fika. Obs! I 

år kommer det inte att finnas ett café i Experimentverkstaden. 

Ansvar för eleverna 

Tänk på att du som lärare är ansvarig för dina elever när de befinner sig i Experimentverkstaden. 

Guiderna som finns på plats hjälper er tillrätta och svarar på frågor, men de ansvarar 

inte för elever, medhavda kläder eller andra ägodelar. Även om tiden betecknas som fri och 

alla stationer är bemannade så måste du som ansvarig lärare se till att eleverna uppför sig 

kamratligt och inte skadar sig själva eller andra. 

Övrig information om eleverna 

Är det något speciellt som vi behöver känna till angående dina elever inför besöket? Vänligen 

kontakta oss på Vetenskapsfestivalen: vetenskapsfestivalen@goteborg.com 

Praktiska detaljer 

• Se till att eleverna har oömma kläder. 

• Tre bajamajor, varav en rullstolsanpassad, finns i anslutning till lokalen. 

• Det går enkelt att ta sig fram i Experimentverkstaden med rullstol. 

• För att delta i stationen Bada i batik krävs att eleverna har med en egen t-shirt eller 

liknande för att delta i stationen. 

• Det finns ingen möjlighet att köpa fika i Experimentverkstaden i år. 

Kvarglömda grejer 

Om någon glömmer kläder eller andra perralier förvarar vi den t.om. 26 maj. 

Maila: emma.rygielski@goteborg.com 

Vad gör jag efter besöket? 

Experimentverkstaden är ett bra tillfälle att få idéer inför ert fortsatta skolarbete. Har ni 

inte hunnit genomföra experimenten i handledningen före besöket i verkstaden kan ni göra 

dem efteråt som uppföljning. Experimentverkstaden är också ett bra tillfälle att knyta nya 

kontakter och få inspiration till annorlunda undervisning. 

Var ligger Experimentverkstaden? 

Experimentverkstaden är förlagd i Betonghallen, Betonggården 5, på Chalmers. Följ orange 

skyltning på Chalmersområdet. Vi skyltar från Chalmers huvudentré och Engdahlsgatan. Se 

karta på sidan 6. 

Spårvagn & buss 

Åk kollektivt till Experimentverkstaden. Spårvagn 6, 7, 8, 10, 13 samt buss 16, 58, 158 och 

753 stannar på hållplats Chalmers vid Chalmers huvudentré. Buss 19 stannar på hållplats 

Engdahlsgatan. Buss 18 och 52 stannar på hållplats Bergsprängaregatan. 

Bil & egen buss 

Parkeringsmöjligheterna i anslutning till Experimentverkstaden är mycket begränsade, 

däremot har ni möjlighet att släppa av och hämta upp klassen vid Betongvägens början. Se 

karta på sidan 6. Välj annars att åka kollektivt. 

Vetenskapsfestivalen – ett miljödiplomerat evenemang 

Vetenskapsfestivalen har ett miljöarbete med rutiner för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

Rutinerna rör områdena ekologisk mat, källsortering, kemikalieanvändning, transporter och 

boende och våra program trycks på ett miljöcertifierat tryckeri. Vi väljer aktivt att minimera 

vår påverkan på miljön och uppmanar dig som besöker festivalen att också göra det. I det lilla 

bidrar vi alla till ett långsiktigt hållbart samhälle samt en ännu trevligare festival. 

Återvinningsstation 

Vetenskapsfestivalen är ett miljödiplomerat evenemang och vi önskar att våra besökare 

hjälper oss i detta arbete. I Experimentverkstadens finns en återvinningsstation där ni kan 

sortera och slänga era sopor. Där finns fraktioner för returburkar och PET-flaskor, plast, metall, 

brännbart och matavfall. 

Inget café i år – men plats för att äta medhavd matsäck 

I år kommer vi inte att ha ett café i Experimentverkstaden. Det kommer däremot att gå att 

köpa sig en kopp kaffe/te, men tag med mynt. Det finns fortfarande möjlighet att äta medhavd 

matsäck i Experimentverkstaden. 

4 5


INLEDNING 

Karta 


1. SANS OCH BALANS 

Arrangör: Vetenskapsfestivalen 

På den här stationen får besökaren testa sin balans, sina sinnen 

och hur svårt det kan vara att lära om något som redan satt sig 

i ryggmärgen. 

Inlärda reaktioner 

Sans och balans handlar om hur mycket du gör och har koll på utan att vara medveten om det. 

Rätt muskler i armen aktiveras när vi vill rita ett streck snett upp åt vänster, ditt huvud vänder 

sig åt vänster när vänster öra hör ett plötsligt ljud en tusendels sekund innan ditt högra öra. 

Din hjärna har lärt sig detta efter att du har tränat på det många gånger, men det går 

faktiskt att lära hjärnan att reagera annorlunda på våra sinnesintryck. En psykolog (George 

M. Stratton) provade t.ex. att bära prismor som vände bilden som ögat ser upp och ned. I fyra 

dagar såg världen felvänd ut, men sedan började han uppleva den rättvänd igen. Så många 

dagars träning behöver du inte för att kunna cykla på en felstyrd cykel. Det räcker nog med 

en timmes intensiva försök. Att lära sig att byta plats på öronen så som hörselkåporna här gör 

kan nog däremot vara svårare. 

Sinnesförvirring 

Här finns ett par hörlurar som är konstruerade så att det ljud som kommer från höger sida 

låter som det kommer från vänster sida och vice versa. Kan du gissa varifrån ljudet kommer? 

Rita spegelvänt 

Klarar du av att följa linjerna med pennan bara med hjälp av att titta i spegeln? Hjärnan 

blir förvirrad när saker inte är som vanligt. Det som är nära på pappret verkar långt borta i 

spegeln. Syn och hand kan inte arbeta tillsammans som de brukar. Men med lite träning kan 

hjärnan lära sig även detta. 

6 7 

Cyklarna 

På cyklarna måste man lära sig att cykla på nytt och på nya sätt. Det räcker inte alltid med 

att veta hur saker och ting fungerar för att klara av dem. En av cyklarna åker framåt när de 

trampar bakåt och bromsar när de trampar framåt. En annan styr åt vänster när de försöker 

styra åt höger. En tredje cykel svänger bara lite när de rör styret mycket och en fjärde styr 

med bakhjulet. 

Vingelrummet 

I Vingelrummet ska du försöka hålla balansen utan hjälp av din syn. När du har klivit in och 

stängt dörren låter du en kompis dra runt rummet utifrån. Rummet ska snurra men inte accelerera 

fort. Promenadtakt är bra och ju jämnare takt desto svårare blir det för dig i rummet att 

förstå att det snurrar. När rummet snurrar så kan du prova att gå omkring i rummet. 

Konstigast blir det när du korsar rummet rakt över. Det som försöker få dig ur balans kallas 

Corioliskraften. I korthet kan man förklara den med att du får ganska hög hastighet när du 

står i kanten av rummet men står i stort sett still när du är i mitten. Därför känns det som att 

golvet drar i väg åt sidan när du rör dig från mitten och ut till kanten. Om du hade sett att hela 

rummet snurrade så skulle det inte kännas lika underligt. 

→ Klassrumstips 

En eller två näsor? Korsa pek- och långfinger och dra fingrarna upp och ner längs din näsa. 

Hur känns det? Testa även med att lägga fingrarna på ett litet runt föremål, t.ex. en ärta. 

Vilken är tyngst? Lägg tyngder av samma vikt i två kartonger med olika storlek. Be någon 

lyfta dem och gissa vilken som är tyngst. De flesta kommer att gissa att den mindre kartongen 

är tyngre, trots att de väger lika. Antagligen för att dess densitet är större.


2. HALO 

Arrangör: Chalmers 

Studenter på Chalmers bygger just nu på ett hus de skall delta 

med i en internationell tävling för solhus. 

Bygget pågår på Chalmersområdet i närheten av 

Experimentverkstaden. Ibland finns det tillfälle för besökare att 

titta in på bygget. Vid entrén kan du läsa lite mer om Halo. 

3. SIKTA MOT STJÄRNORNA – 

UPPTÄCK UNIVERSUM 

Arrangör: Onsala Rymdobservatorium & Chalmers 

Välkommen till Onsala rymdobservatoriums station i Experimentverkstaden.Temat 

för stationen är så kallade extrasolära 

planeter, enklare exoplaneter. Exoplaneter är planeter som 

kretsar kring andra stjärnor än solen. De är alltså delar av andra 

solsystem än vårt eget. 

För bara 20 år sedan hittade astronomerna de första exoplaneterna. I alla tider har forskarna 

förundrats över att vi lever i ett solsystem med många planeter. Säkert har många av dem 

också grubblat och undrat om det finns planeter runt många av de andra stjärnor vi ser på 

natthimlen. Men det tog alltså fram till i början av 1990-talet innan man hittade de första 

exoplaneterna. Idag har forskarna hittat upp emot 900 exoplaneter. Anledningen till att det 

tog så lång tid att hitta de första planeterna var att det är väldigt svårt att se en planet runt 

en avlägsen stjärna. Vissa av planeterna i vårt eget solsystem, till exempel Venus, Jupiter och 

Mars lyser väldigt starkt på natthimlen. Det är för att solen lyser på dem och de reflekterar 

ljuset. De ligger då jämförelsevis långt från solen. Eftersom avståndet till andra stjärnor är 

så otroligt stort (många ljusår) och själva planetsystemets storlek är mycket mindre, går det 

för det mesta inte att urskilja de små planeterna runt en avlägsen stjärna. Istället måste man 

oftast använda indirekta metoder för att hitta planeterna. 

Varför är det så viktigt att hitta nya planeter? 

Någonstans där ute kanske det finns en planet som liknar jorden och som ligger precis så nära 

sin stjärna att den varken är för varm eller för kall. Och om livet har kunnat uppstå på jorden, 

kanske det kan hända även på andra platser? Detta är en av drivkrafterna för forskningen 

kring exoplaneter. Viktigt att säga är dock att vi ännu inte hittat liv på något annat ställe än på 

jorden. 

Exempel på aktiviteter 

Gravitation. Vi väger oss och lyfter 5 kg på olika planeter. Planeten eller månens gravitation 

avgör hur tunga vi blir. Gravitationens styrka beror på objektets massa och storlek. Vi jämför 

vår tyngd på de välkända planeterna i vårt solsystem med några speciella exoplaneter. 

Hitta exoplaneter. Eleverna får testa några av de vanligaste sätten som astronomerna använder 

för att hitta nya exoplaneter och studera dem. 

Designa en exoplanet. Eftersom exoplaneterna ligger så långt bort och lyser så svagt vet vi 

ännu inte speciellt mycket om hur det ser ut på dem. I vissa fall kan man bestämma att planeten 

består av gas eller sten, och i några fall har man lyckats bestämma vilka gaser planetens 

atmosfär består av. Här får barnen tillsammans skapa sin modell av exoplaneten. På stora 

bollar kan de måla, rita och klistra på modeller av kanske träd, hav, aliens, berg - vem vet vad 

fantasin kan leda till. 


Vilka planeter känner eleverna till? Hur många av dem har människan besökt? Vilka har vi 

skickat sonder/robotar till? Ta reda på hur lång tid det tar att skicka en sond till Mars, vår 

grannplanet (ungefär ett halvt till ett år). En sådan raket färdas i hastigheter i storleksordningen 

20 000 km/h (de snabbaste bilarna kommer upp i 300 km/h, i stan får man köra i 50 

km/h). Avståndet till vår närmaste stjärngranne, Alfa Centauri är lite mer än fyra ljusår. Det tar 

alltså ljuset från stjärnan alfa centauri över fyra år att nå oss på jorden. Om man räknar ut hur 

lång tid det skulle ta att, med samma hastighet, åka till alfacentauri, kommer man fram till den 

osannolikt stora siffran 200 000 år. I framtiden kan vi säkert komma på snabbare sätt att åka 

i rymden, så att det inte tar så lång tid. Men det är långt mellan stjärnorna, och det kommer 

att ta väldigt lång tid att ens nå vår närmaste stjärna. 

4. VILL DU PROVA? 

Arrangör: Chalmers och Molekylverkstan 

I den här stationen får eleverna experimentera och uppleva både 

fysik och kemi. Stationen består av en show och 4 delstationer 

med över 20 experiment på olika teman: ”Bubbla, Rulla och 

balansera, Hemligt samt Lura ögat”. Testa, känn och klura. 

8 9 

Bubbla 

Bubbelbord: Hur ser ytan ut mellan två bubblor? Är den plan? Tre bubblor som sitter ihop 

bildar alltid 120 graders vinkel med varandra, precis som cellerna i en bikupa. 

Lata bubblor: Doppa en kub, en metallram, i såpa. Vad händer? Såphinnorna är lata, de 

följer inte kubens sidor. De intar så liten yta som möjligt – det ”kostar” minst energi. 

Dubbel bubbel: Doppa kuben igen i såpan, ställ upp den på ett fat och doppa sedan ett 

sugrör i såpahinken, stick in den i metallkuben och blås. En fyrkantig bubbla formas för att 

såphinnorna ska få sin minsta möjliga yta. Jämför med en rund enkelbubbla, där minsta möjliga 

ytan är rund. 

Nymånebubblor: Doppa en stor ring med ett löst spänt snöre tvärs över i såpan, ställ 

bubblan på ett fat och stick sedan hål i såphinnan under snöret. Vad händer med snöret? 

Snöret lyfts när övre såphinnan försöker minska sin yta. Såphinnan hjälper snöret att trotsa 

gravitationen. (Det ser ut som en ”smiley” som man kan killa på hakan tills den blir sur.) 

Rulla och balansera 

Låt Rullande burkar rulla samtidigt nerför en lutande bana. Vilken hinner ner först – den med 

fast eller flytande innehåll? (För övrigt så väger de samma och ser likadana ut.) Det kostar energi 

att få burken med fast innehåll i rullning. Den med flytande innehåll hinner först eftersom 

vätskan inte behöver sättas i rullning – bara burken roterar. 

Genväg eller senväg: Släpp kulorna samtidigt för att rulla nerför rännorna. Vilken hinner ner 

först – den i raka eller böjda banan? Kulan i den böjda banan kommer fram först, trots att den går 

en längre väg. Den kulans fart byggs upp snabbt och den tjänar alltså tidsmässigt på detta. 

Lutande burken: lagom fylld med vatten kan den balansera. Vid rätt vattenmängd ligger 

vattnets tyngdpunkt rakt ovanför stödytan. Vattenmängden kan variera uppåt och neråt med 

halva burkens bredd – och den balanserar fortfarande. 

Försök få Luriga lådan att balansera med en del utanför bordskanten. Vilken sida skall du 

vända inåt? Lådan tippar över om tyngdpunkten ligger utanför bordet. Men den här lådan har 

vikter gömda i ena änden. 

Hemligt 

En Hemlig ”diamant” (av glas) finns gömd i glasburken med olja. Kan du se någonting på botten 

av burken? Ljuset går precis lika fort i glasbiten (”diamanten”) som i oljan. Därför blir det 

inga reflexer eller brytningar av ljuset i ytan mellan glaset och oljan. Man säger att glaset och 

oljan har samma brytningsindex. Vrid på ratten för att lyfta den ur oljan – då kan du se den – 

för glas och luft har olika brytningsindex.


Känn Plasmakulan med hela handen och se hur den lyser upp. I kulan finns lite joniserad 

gas som bildar ett plasma. En svag ström leds i strimmor genom gasen som lyser upp. Din 

hand blir en del av kretsen, och du ”drar till dig” de lysande strimmorna. 

Försök att Klappa grisen som ligger i skålen. Grisen tycks sväva i luften. Men grisen ligger 

kvar på botten. Det är två krökta speglar som avbildar föremålet, grisen. Jämför med stora 

kupolspegeln. 

Kan du läsa vårt Hemliga brev om du titta genom ”guldkikaren” eller om du tar på dig 

polaroid-solglasögon? Lägg huvudet på sned för att ändra färgen på bokstäverna. Vi har skrivit 

med tejp på en polaroidskiva. Om polaroiden i kikaren eller solglasögonen är vinklad tvärs 

skivans polarisation så stoppas ljuset (förutom där tejpen är). Tejpen vrider ljusets polarisation, 

men olika mycket för de olika färgerna. Jämför med ”vanliga” mörka solglasögon som inte 

är gjorda av polaroid. 

Lura ögat 

Nu kan du se bakåt med speglarna som sitter inuti Spionglasögonen. Spionera på kompisen 

bakom dig. 

Livet upp-och-ner: Titta på en kompis genom kikaren. Vad ser du? Det sitter speciella 

prismor i glasögonen som vänder plats på strålarna. Om du bär dessa glasögon i flera veckor 

vänder hjärnan bilden rätt igen – och allt ser upp och ner ut när du tar av dig glasögonen igen 

Titta på dig själv i Kupolspegeln. Har du krympt så är det bara för att spegeln buktar ut – vi 

kallar den ”konvex” (trots att du inte ser ut att växa i den). De små hängande ”krympa-växa” 

speglarna kan man kolla från båda sidorna (konvex och konkav). 

Ställ dig grensle över den låga spegeln, Svävarspegeln, och lyft på benet framför spegeln – 

du ser ut att sväva ovanför golvet. Titta på dig själv i den stora spegeln på väggen. 

Titta med ena ögat in i Hörnspegeln. Kan du flytta på ögats reflektion, bort från hörnet? Vinka 

med höger hand. Jämför att titta in i ena spegeln eller in i hörnet. När blir det bakvänt? 

Kemi- och fysikshow. Uppvisning på ca 10 – 15 minuter. 

Sura färger: Här mäter vi surhet (pH-värde) och jämföra vanligt och kolsyrat vatten. Genom 

att tillsätta en kemisk indikator BTB (Bromtymolblått) får vi olika färger beroende på pH-värdet 

i vattnet. Ljus färg innebär surt (lågt pH), mörkare för basiskt (högt pH). Kolsyrat vatten har 

lägre pH än vanligt kranvatten som är basisk. Utandningsluftens koldioxid kan göra vattnet 

mera surt. Exempel på naturliga indikatorer är blåbär och rödkål. 

Russinhissen: Vi använder kolsyrat vatten med några russin i. Först sjunker russinen för de 

har lägre densitet (är tyngre) än vatten. Men kolsyran bildar bubblor av gasen koldioxid (CO2) 

som fastnar på russinen. Ihop med sina bubblor blir russinen lättare än vatten, och stiger upp 

till ytan. Där spricker bubblorna och russinen sjunker igen. 

Koldioxid behövs för att växterna ska kunna göra om solenergi till kemisk energi, t.ex. sockermolekyler. 

Men koldioxid i atmosfären bidrar genom växthuseffekten till att jorden blir för 

varm. Mycket koldioxid kommer från t.ex. bilavgaser. 

Lavalampa: Vi gör en egen lavalampa med vatten, olja och karamellfärg. Vattnet och oljan 

blandar sig inte eftersom de är så olika. På kemispråk säger man ”lika löser lika”. Vattenmolekyler 

är ”polära”, d.v.s. har en plus och en minus sida precis som ett batteri, men oljemolekyler 

är ”opolära”. Karamellfärgen löser sig inte i oljan heller. Oljan lägger sig ovanpå vattnet för att 

den har lägre densitet (väger mindre). Vi testar att hälla i salt, lite i taget, och ser när det drar 

med sig oljeklumpar. Allt eftersom saltet löser sig släpps oljan upp igen. 

Tappade äpplen: Vi släpper två äpplen så att de faller samtidigt från samma höjd - ett riktigt 

äpple och ett plastäpple. Gissa vilket som landar först. Testa hypotesen. Lätta och tunga 

saker accelereras lika fort av jordens dragningskraft, om inte luftmotståndet är för stort. 

Fallande muffinsformar: Vi släpper pappersformar samtidigt från samma höjd. Vilken tror 

du hinner ner först – enkla eller 3-dubbla muffins formen? Luftmotståndet har mycket större 

inverkan på lätta och breda saker som muffinsformar. Jämför lätta och tunga äpplen där det är 

tyngdkraften som har störst inverkan. Tänk på hur en fallskärm fungerar. 

Snurrande ägg: Kan du testa ifall ett ägg är rått eller hårdkokt utan att skala det? Snurra det, 

dutta med handen på det, och se om det fortsätter att snurra efter du släpper handen igen. Det 

flytande innehållet i ett rått ägg får det att fortsätta snurra efter du tillfälligt stoppat det. Men 

hårdkokta ägget stannar. Det känns också svårare att få snurr på ett rått ägg i början – vätskan 

inuti ”vill” bara stå stilla och ”håller emot”. Jämför med Rullande burkar-experimentet. 


Testa hur en vanlig spegel fungerar, kasta solkatter och kolla vinklarna. Leta upp tyngdpunkten 

på olika föremål genom att balansera i tre vinkelräta orienteringar. Gör din egen lavalampa, 

som ovan, och testa även att lägga i en halv brustablett. 

Vill du ha mera information om experimenten i denna station kan du höra av dig till 

Sheila Galt på Chalmers på sheila.galt@chalmers.se 

Många fler tips kring stationens ämnesinnehåll hittar du på: 

Nationellt Resurscentrum för Fysik - Snacks fysik.org/website/snacks/index.asp, 

Kemilärarnas Resurscentrum krc.su.se/ 

Länk till fler tips, bilder och videoklipp 

På vetenskapsfestivalen.se/forskola/experimentverkstaden/ Klicka dig vidare till 

länksamlingen på sidan. Länksidan är sammanställd av MC2, Chalmers. 

5. LOGISKA KULLERBYTTOR 


På den här stationen ska eleverna lösa problem och hitta 

oväntade lösningar. Det handlar om att tänka i nya banor, 

utan begränsningar. 

Problemlösning och samarbete 

Här får eleverna praktiskt testa sina logiska kunskaper på en rad olika experiment. Allt går att 

lösa med gemensamma tankar. 

Det finns en rad olika experiment i stationen, bland annat kan eleverna få testa samarbetsövningar 

med hjälp av ett hopprep, försöka lösa tetraedern samt att försöka klura ut järnvindlingarna. 

Det är stora järnringar som eleverna ska försöka ta isär. 

Ett problem behöver inte finnas bara för att få något att fungera. Det kan också vara att 

förstå varför det inte fungerar. Det kan finnas både kända och okända lösningar. En del problem 

har en känd lösning och andra har flera olika lösningar. Vissa problem har inte någon bra 

lösning eller är olösbara. Vissa personer tycker det är lättast om man har lugn och ro och får 

tänka i fred när de ska lösa ett problem. Andra måste samarbeta för att kunna bolla idéer. 


Möbiusband 

Eleverna får var sin pappersremsa i storleken 20 cm x 3 cm. De ska sedan vrida den ena 

änden ett halvt varv och tejpa ihop ändarna till en vriden ring. Om de båda sidorna först målas 

med varsin färg kommer bandet att byta färg i skarven. 

Vilka egenskaper har Möbiusbandet? Hur många kanter har bandet? Hur många sidor har 

bandet? Eleverna får dra ett streck längs remsans mitt. 

Vad tror de händer om man klipper längs linjen? Låt dem prova. 

Gör ett nytt Möbiusband och rita en linje längs hela remsan, 1/3 upp från kanten. 

Vad tror eleverna händer när man klipper längs linjen?Låt dem prova. Låt dem göra ett nytt 

band som de vrider ett helt varv innan du tejpar ihop ändarna. 

10 11


6. SLÄNG DIG I VÄGGEN 


Spring allt vad du kan rött in i en stor uppblåst kudde. En mätare 

känner av luftpuffen som bildas och visar din rörelseenergi 

räknat i Joule. En fysiktest i dubbel bemärkelse. 

Rörelseenergin ökar med vikten på den som springer. Den ökar också med kvadraten på hastigheten. 

Om man springer dubbelt så fort har man 4 gånger så mycket rörelseenergi. 


Försök att räkna ut hur stor rörelseenergi du kommer att nå upp till på ”Släng dig i väggen”. 

Du behöver kunna : 

• Väga en person i kilogram 

• Mäta upp 9 meter 

• Ta tid i sekunder 

• Multiplicera och dividera 

• Hitta en bra plats att springa på, minst 20meter, så att man hinner stanna. 

Experimentet går ut på att väga en person, som sedan får springa de 9 metrarna från stillastående 

till full fart på tid. Med utgångspunkt från vikten, sträckan (9m) och tiden det tog 

att springa, kan man räkna fram ett ungefärligt värde på rörelseenergin personen hade vid 

9-meters strecket (eller precis där du skulle sprungit in i väggen, som på Experimentverkstan!) 

Med hjälp av formeln nedan, räknar du ut uppskattningen: 

Rörelseenergin = 2 x vikten x sträckan x sträckan / tiden / tiden . Energin mäts i Joule. 

Det är troligt att det du räknar ut här, och det du kommer att kunna mäta på Experimentverkstan 

skiljer sig åt ganska mycket. 

• Vår ”Slängdig i väggen” mäter bara nästan rätt! 

• Det är svårt att få exakta mätvärden att använda i formeln. 

• Formeln är en förenkling av verkligheten. Den utgår från att du ökar din hastighet likformigt 

under sprinterstarten. Antagligen ökar du farten mest de första metrarna, och 

mindre i slutet på loppet, men det blir så mycket krångligare att mäta och räkna ut det! 

7. GÖR DIN EGEN EL 

8. ÄR DU SNABB OCH SMART? 

Arrangör: Konsument Göteborg 

På den här stationen får besökaren lära sig om vad som drar 

mycket energi och hur man kan minska energianvändningen. Stationen 

tar även upp hållbarhetsfrågor från den ekologiska, ekonomiska 

och sociala dimensionen. Det finns även information om 

hur vanor och hur du genom att använda energisnål utrustning 

kan ge energibesparingar. Besökaren får även chansen att ställa 

frågor om energi till energi-, konsument- och privatekonomiska 

rådgivare på stationen. 

Hållbarhetsspelet 

Hållbarhetsspelet är en frågetävling som tar upp hållbarhet i tre dimensioner. Det handlar 

om ekologi, ekonomi och sociala frågor. Genom att kunna svaret snabbast och trycka ner en 

knapp får du chansen att svara rätt på en fråga. Det är 5 spelare varje tävlingsomgång och 

först till 2 rätta svar vinner. Spelet både hörs och syns samt ger kunskap på ett roligt sätt. 

Trampometern – Energicykeln 

Här får man lära sig hur lite energi som behövs till en lågenergilampa. För att visa detta har 

vi vår Trampometer eller energicykel. Det är specialkonstruerad motionscykel med en tillhörande 

ramp av lampor. Den har åtta 60-wattslampor på ena raden. På raden bredvid finns 

åtta 11-wattslampor, dvs. lågenergilampor. Ljusstyrkan från lågenergilampan motsvarar en 

60-wattslampa. Du sätter dig på cykeln och börjar att trampa. Din kraft mot pedalerna blir till 

rörelseenergi som omvandlas till elektrisk energi i en växelströmsgenerator. Först tänds raden 

med lågenergilampor. Personal på stationen kopplar sedan om energin från lågenergilamporna 

till glödlamporna, en i taget. Hur mycket jobbigare är det att tända glödlamporna jämfört 

med lågenergilamporna? Känn hur motståndet i pedalerna ökar. De flesta orkar tända lågenergilamporna, 

men hur många glödlampor orkar du med? Du får också lära dig hur mycket 

el som behövs för att göra värme. Efter en minut har du gjort en lärdom för livet. Det går åt 

mycket mindre energi att använda lågenergilampor och att göra värme är riktigt jobbigt. 

Lampkollen 

Eleverna får i en mindre utställning prova olika typer av lampor. Man kan mäta hur mycket 

energi de använder och jämföra olika typer. Det handlar även om vad som är bra ljus och var 

de olika typerna passar bäst. 


Räkna ut hur mycket el belysningen i klassrummet drar under en dag. 

• Belysningen i klassrum är oftast lysrör och det står på dem hur många watt de använder. 

Då det i en lysrörsarmatur förutom lysrör behövs ett driftdon kan man multiplicera lysrörens 

effekt (antal watt) med 1,2 för att få fram hela armaturens effekt. 

• För att beräkna energiåtgången multiplicerar man effekt med tid (timmar) och delar med 

1000 för att få antal kilowattimmar (kWh). 

• Varje kilowattimme som kommer från elproduktion med fossila bränslen släpper ut ungefär 

ett kilo koldioxid. 

Uträkningen blir då: Antal lysrör x lysrörets wattstyrka x 1,2 x antal timmar ljuset är tänt 

under dagen / 1000 = antalet kilowattimmar under en dag. 

Frågor för klassen att svara på: Hur många kilowattimmar behövs för belysningen i klassrummet 

under en dag? Hur många kilo koldioxid motsvarar det? Vad kan vi göra för att minska 

energianvändningen? Hur mycket kan vi spara? Vad vill vi fråga en energirådgivare? 

Vill du prova? 

12 13


9. KLIMATSPELET 


Här får besökaren spela Klimatspelet och då få förståelse för hur 

deras val i vardagen påverkar miljön och att många bäckar små 

snart blir en stor å. 

Spela om klimatet 

I stationen får eleverna spela ett klimatspel för att se hur deras liv påverkar den globala 

uppvärmningen. Det går ut på att svara på ett antal frågor som rör elevernas energival i vardagen. 

Rent praktiskt går eleverna runt med en kundkorg och samlar ”ploppar” som symboliserar 

deras koldioxidutsläpp. För varje fråga finns tre alternativ och beroende på hur de svarar ska 

de plocka åt sig olika antal ploppar. Varje plopp motsvarar cirka 100 kg koldioxid per år. 

High score suger 

Vid sista stationen vägs alla ploppar och de får veta hur mycket koldioxid de samlat på sig genom 

sina val, och får veta konsekvenserna av det också. Här är det viktigt att komma ihåg att 

det är bättre ju färre ploppar man har i korgen – ”high score suger” och ”low score äger”. Alla 

får möjlighet att bidra med sina bästa miljötips på svarta tavlan vid utgången på stationen. 

Växthuseffekten 

Tack vare solens strålar värms vår jord upp. Samtidigt som jorden blir uppvärmd kyls den 

genom att stråla ut värme. En del av denna strålning ”fångas” dock upp av växthusgaserna 

som finns i atmosfären vilket gör det svårare för värmen att lämna jorden. Det är detta som är 

växthuseffekten. Det är alltså ett naturligt fenomen och det är tack vare den som vi kan leva 

på jorden. Utan växthuseffekten skulle medeltemperaturen på jorden vara ungefär -18 istället 

för de +15 grader vi har idag. Om mängden växthusgaser ökar blir det mer värme kvar på 

jorden och temperaturen ökar. 

Miljöpåverkan 

Det är ingen enkel uppgift att försöka redovisa och beskriva världens alla miljöproblem. Det 

frigörs stora mängder av koldioxid (CO2) i naturen vid förbränning av fossila bränslen, t ex 

kol, olja och naturgas. Utsläppen av koldioxid gör att växthusgaserna ökar och det bidrar till 

ett varmare klimat. Det finns flera olika teorier om vad som kan hända. En är att det leder till 

att polarisarna börjar smälta, vilket i sin tur leder till att havsytan höjs, det leder också till att 

ekosystemen i vissa kustområden löper stor risk att i framtiden sättas under vatten. 


För att få ut bästa möjliga från besöket är det bra om eleverna har en baskunskap om vad 

växthuseffekten är innan besöket. Ni kan diskutera följande begrepp: naturlig växthuseffekt, 

ökad växthuseffekt, växthusgaser. 

Det är också bra om eleverna innan spelet har lite koll på vad de gör under en typisk vecka, 

så det blir lättare för dem att ta ställning i spelet. Detta kan göras genom att de för en miljödagbok 

under en tid, innan de kommer till Experimentverkstaden. Här kan man notera både 

sin direkta energiförbrukning (i grova drag) och sin konsumtion av varor och tjänster. Det kan 

vara en god övning att spåna fram vilken miljöpåverkan som kan tänkas vara förknippat med 

t.ex. sin egen vattenförbrukning, val av mat eller transportmedel. 

Efter besöket är det bra om man tar upp vad de har kommit fram till och om det är svåra 

saker att förändra. Måste alla göra samma saker eller går det bra om en elev väljer ett nytt 

beteende och en annan något annat? 

10. BADA I BATIK 

Arrangör: Chalmers kemi- och bioteknik 

Här får eleverna lära sig att färga batik med indigo. 

Be eleverna att ta med en vit t-shirt eller annan tygbit, samt 

att bära oömma eller mörka kläder. 

Batikfärgning 

Indigo är ett blått organiskt textilfärgämne, som kan framställas från växtriket. Indigo är 

idag mest känt som det färgämne som blåjeans är färgade med. Indigomolekylen har formeln 

C16H10N2O2 (framställs syntetiskt från två molekyler anilin C6H5NH2 och två molekyler 

ättiksyra CH3COOH) och bildar kristaller med blåviolett färg och kopparaktig glans. En 

kombination av vätebindningar och stapling av hydrofoba aromatiska ringar, samma sorters 

krafter som håller ihop DNA-dubbelspiralen, gör indigokristallerna extremt svårlösliga i vatten, 

vilket ju är en förutsättning för ett tvättäkta färgämne. 

Skapa mönster 

För att skapa mönster i färgningen får eleverna klämma åt med klädnypor eller träplattor, 

snöra åt med gummiband eller sytråd, eller bara knöla ihop plagget för att få ojämn färgning 

med fantasieggande mönster. Mönstret skapas genom att hindra färgbadet att tränga fram 

till fibrerna. Processen kallas reservage. 

Oömma kläder och tag med vit t-shirt 

Be besökarna att ta med sig en vit bomulls t-shirt eller liknande plagg. Vid stationen får de 

vägledning av en guide hur de kan göra mönster genom att sätta gummiband, klädnypor etc. 

på tyget. Eleverna får låna skyddsrockar, skyddsglasögon och skyddshandskar, men bör ändå 

uppmanas att bära mörka eller oömma kläder och skor. Blir det spill eller skvätt från färgbadet 

går det inte att ta bort de blåa fläckarna. Färgbadet är starkt färgande, men relativt svagt 

alkaliskt, och spill på hud ger inga problem om det sköljs bort snabbt, förutom en blåfärgning 

(särskilt av naglarna) som dock slits bort på några dagar. 

Exempel på några kemiska fenomen man kan ta upp i samband med färgningen: 

• Löslighet i vatten: neutrala molekyler svårlösliga, joner lättlösliga. 

• Reaktion med syrgas, oxidation. 

• Transport av molekyler, diffusion. 

• Färgen beror på elektronerna. 


I klassen kan ni undersöka andra processer där syret i luften kan framkalla färg. 

– Snitta t.ex. potatis, äpple, päron, banan och se vad som händer. Blir de mörka i luften? 

– Pröva att trycka dessa nysnittade frukter på bomullstyg och se om det blir fläckar när tyget 

får ligga i luften. Sitter fläckarna kvar när man sköljer med vatten? 

Går det att hindra färgningen av frukterna och potatisen med citronjuice eller någon annan 

vätska som är C-vitaminlikt? 

14 15


11. SMARTA FRAKTALER 

Arrangör: Creatables & Vetenskapsfestivalen 

På stationen får besökaren experimentera med kreativitet, 

hållfasthet, matematik och den starka triangeln. Vi bygger 

stora fraktala strukturer med återvunnet papper. Stationen 

byggs runt en fabrik som skapar delarna, och därefter viker 

eleverna materialet till rätt form. Med dubbelhäftande tejp fästs 

strukturerna i varandra och tillsammans bygger varje grupp helst 

en 64 bitars Sierpinskitetraeder. Den här stationen är mycket 

visuell och blandar ingenjörskonst, estetik och hållbar utveckling. 

Strukturerna som besökaren kan vara med och bygga kan bli 

uppåt nio meter höga. 

Styrka & Materiallära 

Tetraedern är en mycket stark struktur, och det tjocka pappret räcker för att bygga enorma 

konstruktioner. Besökaren får lära sig om hållfasthet och känna hur stark strukturen blir i olika 

material. 

Matematik 

Eleverna får klura ut hur många tetraedrar behövs för att bygga nästa tetraeder i en fraktal 

struktur. De får också utrymme att fritt konstruera med de stora delarna, vilka andra spännande 

konstruktioner kan skapas? Hur får man en platt kropp att bli en 3D struktur? 

Produktionsteknik 

Maskinen visar på ett fint sätt hur en fabrik fungerar, materialet stansas ut och det bildas 

spill. Vad kan vi göra med spillet? När man bygt bitarna kan man kontrollera att de är likadana 

vilket också visar krävs för att kunna bygga ihop de stora strukturerna. 


Sök på nätet om fraktaler, 3D-strukturer och läs på innan. Vad är en fraktal struktur? Ni kan 

även ladda ner enkla “nät” som är vikinstruktioner för att vika ihop egna 3D-strukturer i papper 

och börja i klassrummet. Sedan kommer vi visa hur en ingenjör sätter fart på produktionen 

med lite produktionsutrustning. Foldify är en enkel liten app man kan använda för att prova att 

göra 3D-strukturer. 

12. SMALL SHIP AIR 

PUFF CHALLENGE 

Arrangör: Ingenjör Lundströms Experiment 

Årets utmaning är att få sin egenbyggda segelfarkost att klara 

slalombanan i medvind och det med hjälp av luftpuffar från sidorna. 

Den fungerar ungefär som ett flipperspel där båten är kulan 

spelets lutning motsvaras av medvinden. 

Segelslalom i medvind med sidopuffar 

Ett tryck på den gröna styrbords- eller röda babordsknappen ger en kort snabb luftstöt under 

0,4 s. Luftstötarna styr båten så att den klarar seglingen mellan slalompinnarna från start till 

mål. Alla som klarar utmaningen får pris. 

Byggmaterial 

I montern finns tänger, limpistol, saxar, sylar, mjölkpaketspapp 

(till de som inte har med sig ett eller flera 

tomma och ursköljda mjölkpaket), riktiga segelbitar, 

grillpinnar, ståltråd, dekorma-terial och en hel del 

annat. 

Byggteknik 

En farkost får ha högst en bredd motsvarande två 

mjölkpaket och vara max 300 mm lång. Att bygga 

i tvåmannalag brukar ge de mest intressanta konstruktionerna. 

Snabb, vacker, utsökt design, tjusig 

utriggare, unik detaljlösning, häftig ram, suveränt roder, smart förstärkning, cool – ja, det finns 

mycket som kan ge beröm. 

När konstruktörerna har testat och fått sin farkost godkänd skall arbetsplatsen städas och 

överblivet material återlämnas. Därefter delas pris ut. 

Andra regler 

Träning och trimning kan ske när banan inte har någon utmanare i tidtagningen. Byggda och 

färdigseglade farkoster får tas med hem eller till klassrummet för diskussioner och jämförelser. 

Kopplingar till ämnen i skolan 

De finns många kopplingar till ämnen i skolan. Exempel kan vara: 

• Historia: De första seglatserna och deras betydelse, kryddhandeln och maten, impulser, 

dramatik, sjöslag och sjöromantik. Kontiki. 

• Religion: Kristnafärderna, korstågen. 

• Teknik: Framgångar, utveckling och de stora båtolyckorna. 

• Svenska: Hur eleverna tänkte när de byggde. Deras plan och hur det gick. 

• Engelska: Skrivuppgift på temat: My boat construction and its progress eller How I 

should design today. 


Utmaningen att bygga brukar ge stor koncentration och oftast ett lustfyllt minne när uppgiften 

klarats av. Engagemanget brukar vara lika intensivt hos sexåringar som hos sextioåringar. 

Det är bland annat mycket konkret fysik inblandad. 

Tipsa därför gärna eleverna i förväg om seglets storlek kontra vindstyrka och vältningsrisk, 

om ett eller flera segels vinkel kontra vindarnas olika riktningar, om köl och roder, virvelbildning 

i luft och vatten, vimpel för att se vindriktningen, stagningen och vant eller stöttor för 

masten. En del kan kanske vävas in i den ordinarie undervisningen. 

16 17


13. MED VINDENS KRAFT 

Arrangör: Chalmers Energi och miljö 

I ett vindkraftverk tar man tillvara på luftens rörelseenergi och 

omvandlar den till elektrisk energi. På den har här stationen 

testar vi hur det fungerar och hur det går att få ut mer effekt när 

vingarna ändras i olika riktningar. Eleverna får bygga egna vingar 

och vindsnurror för att sedan testa dem i en kraftig fläkt. 

Vindkraftverk eller vindsnurror 

För att bygga vingar till vindkraftverk använder vi oss av wellpapp, limpistoler och träpinnar. 

När vingarna är färdigbyggda får eleverna hjälp av guiderna på plats att montera dem på en 

turbin, för att sedan pröva konstruktionen i fläkten. Det gäller att vara försiktig och akta 

fingrarna eftersom det finns risk för att vissa delar flyger iväg. Med lite klurighet går det att 

få vingarna att snurra så fort att en eller flera lampor som är kopplade till turbinen börjar lysa. 

Det går också bra att bygga en vindsnurra som eleverna kan hålla i handen och testa framför 

fläkten. 

Vingarna får magneter att snurra och alstra spänning 

Generatorn i vindkraftverket består av en rotor med starka permanentmagneter. Vingarna driver 

magneterna så att de börjar snurra. På sin väg runt passerar magneterna ett antal spolar. Genom 

ett fenomen som kallas induktion alstras elektrisk spänning i spolarna när magneterna passerar. 

Snabbare vindkraftverk ger högre spänning 

Ju fortare vindkraftverket snurrar, desto högre spänning genereras vilket resulterar i att 

lamporna kommer att lysa starkare. Den uttagna effekten ur generatorn, P, är lika med spänningen, 

U, gånger strömmen, I: P = U x I 

Stort motstånd bromsar turbinen 

Ju fler lampor som kopplas in desto mer belastat blir vindkraftverket. När en last är kopplad 

till spolarna så att det kan flyta en ström går det trögare för magneterna att passera spolarna 

och turbinen bromsas. Om lasten är för stor kanske vindkraftverket stannar eller går väldigt 

långsamt. Då är spänningen låg och effekten, P, sjunker. 


Innan besöket kan eleverna bygga en egen vindsnurra av lite tjockare papper eller kartong 

och med en bordsfläkt testa olika konstruktioner på vingar. Detta har de sedan nytta av då de 

konstruerar sina vindkraftsvingar när vinden (fläkten) är starkare. Eleverna kan prova med att 

använda fler antal vingar med olika längder, former och vinklar. 

Längden på vingarna avgör vilken diameter turbinen skall ha. Ju större diameter desto mer 

vind fångar man in, men det blir svårare att få turbinen att hålla ihop och att balansera den. 

Bladvinkeln är detsamma som hur mycket bladet lutar mot rotationsplanet. Det påverkar 

alltså hur vinden träffar bladet. Eleverna kan också fundera över hur olika vindhastigheter 

påverkar varvtalet och uteffekten. 

14. BLI ETT LJUSHUVUD 

Arrangör: Donnergymnasiet 

I den här stationen får besökaren prova att titta genom olika 

linser och kan ta reda på varför mormors glasögon är så tjocka. 

Vad är fiberoptik? Testa själva på hur det fungerar. Ta även 

chansen att förstå hur konkava och konvexa speglar fungerar 

och varför man plötsligt blir upp-och-ned när man speglar sig 

i skeden. Donnergymnasiet kommer också på ett roligt och 

anpassat sätt förklara hur ögat fungerar. 

Dessutom förklarar gymnasieelever på ett roligt sätt allt från hur vi uppfattar ljus till hur det 

används i vardagen. Besökaren får gå in i ett spännande mörkt rum och se ljuset från ett nytt 

perspektiv. Här inne kan de även se laserstrålar i olika konstellationer med hjälp av spännande 

rök. I mörkret står våra laserlabyrinter och en stor hands-on hörna. 

Vitt ljus blir till färg 

Vad är egentligen vitt ljus? Här kommer våra guider visa att det vita ljus vi ser faktiskt är flera 

olika färger tillsammans. Besökaren kommer se hur ett prisma fungerar och kunna diskutera 

varför vi ser en regnbåge när solen lyser genom regnet. De kommer också få se att detta 

fungerar åt bägge håll genom att själva få konstruera färgsnurror. Här kommer de få komponera 

ihop en cirkel med hjälp av spektrets färger och med hjälp av våra guider upptäcka hur 

färgerna tillsammans ser vita ut när de snurrar den. De kommer i detta moment också märka 

att man behöver alla färgerna för att skapa den vita effekten och på sådant sätt få en bättre förståelse 

det vita ljuset. Snurrorna kommer de få ta med sig hem. 

Laserlabyrinten 

Besökaren skall reflektera en laserstråle förbi diverse hinder till ett mål. Till sin hjälp har de 

justerbara speglar. Det kommer finnas labyrinter med olika svårighetsgrad, något som passar 

alla. I en speciell tävlingslabyrint kommer barnen kunna mötas och styra laserstrålar genom 

en klurig och utmanande bana för att se vem som snabbast kan nå målet. Med hjälp av rök 

kommer barnen också kunna följa varje laserstråle genom hela förloppet och se hur strålarna 

reflekteras och bryts av. 


I skolan kan ni diskutera hur man uppfattar vilken färg saker har. Om man tillexempel tar bort 

en färg från snurran ni gjort på Experimentverkstaden, vad händer då? 

18 19


15. VATTENSUGET 


Vem i klassen suger mest? Försök suga upp vatten ur ett rör – 

varför blir det så svårt efter ett tag? Hur många kilo kan dina lungor 

lyfta? Klarar ett träd att suga vatten högre än du? I stationen 

behandlas begreppen Kapilärkraft, Tryck och Hävertkraft. 

Exprimentet går ut på att suga upp vätska i ett sugrör då man står på en stege, och ett sugrör 

som går upp lika långt och sedan ner igen. Sugröret är då ca 3 meter upp i luften. I det första 

sugröret som inte går ned igen, kommer eleverna upptäcka att det är svårt att suga upp 

vattnet ju högre det kommer. Undertrycket som krävs för att suga upp vattnet ökar drastiskt. 

Sedan får besökaren testa att suga upp vatten lika högt, fast i ett rör som viks av längst upp, 

och sedan banar nedåt. Eleverna kommer då märka att häverteffekten går igång efter att de 

sugit tillräckligt långt, och vätskan flödar av sig själv. 

Det är en liknande effekt som gör att träd kan suga upp vatten. Solens ljusenergi fortsätter 

att dra vattnet, vilket gör att vattnet flödar på samma sätt som sugröret som går ned mot 

marken igen. 


Lärare och elever kan jobba vidare med frågor efter besöket på Experimentverkstaden med 

att prata om fysiken bakom hävertkraft och kapilärkraft. Eleverna kan också testa att ta ett 

10 meter långt sugrör, och se hur högt de kan suga upp vattnet. Om de lyckas skapa ett 

perfekt vakuum skulle de i teorin kunna suga upp vattnet 10,3 meter. Detta är ett experiment 

som väcker intresse, men kräver lite mer avancerad fysikalisk teori för att förstå. 

15. MAGISKA VÄTSKOR 


Har du någonsin provat att fånga vatten i handen eller testat om 

det är magnetiskt? Här utför vi magi med vätskor – kom och 

upplev ovanliga fysikaliska egenskaper. 

I stationen får eleverna själva experimentera med Oobleck, en icke-newtonsk fluid. Vätskan 

kommer finnas tillgänglig vid ett bord där eleverna kan prova att applicera tryck mot vätskan 

på olika sätt, exempelvis genom att rulla den mellan fingrarna, studsa en pingisboll mot den 

eller liknande. Med hjälp av detta behandlas både fysikaliska och kemiska begrepp så som 

aggregationstillstånd, viskositet samt kraftbegreppet. 


För att förbereda eleverna kan filmer visas eller diskussioner hållas. Efter besöket på experimentverkstaden 

kan man prata om aggregationstillstånd i sin enklaste form, samt jämföra 

Oobleck med andra icke-newtonska vätskor så som Ketchup. 

16. BYGG MED STIL OCH STYRKA 


På stationen får eleverna bygga med spagetti och smältlim 

för att experimentera med fenomenen kreativitet (arkitektens 

arbete) samt hållfasthet, styvhet och den starka triangeln 

(ingenjörens arbete). De får testa att bygga långa broar, med 

fantasi och finess. 

Det som avgör hur stark en konstruktion blir är både konstruktionens utformning och byggmaterialets 

styrka. Det är bra om eleverna redan innan bygget har undersökt hur spagetti fungerar 

som byggnadsmaterial och hur man med enkla knep gör spagettikonstruktioner starka 

och stabila. När man bygger är det bra att känna till och kunna skilja på begreppen styrka och 

styvhet, samt känna till hur triangeln stärker en konstruktion. 

20 21 

Styrka 

Styrka, eller bärförmåga, är ett mått på den belastning en byggnadsdel eller en konstruktion 

förmår att bära utan att gå sönder. Ett materials styrka kallas för hållfasthet. 

Styvhet 

Styvhet är ett mått på hur mycket konstruktionen, byggnadsdelen eller materialet deformeras 

vid en viss belastning. Ju mindre något deformeras, desto styvare är materialet. Motsatsen 

till styvhet är vekhet. 

Starka triangeln 

Vi jämför den starka triangeln och den svaga fyrkanten. Känn på skillnaden mellan trianglar 

och fyrkanter byggda med styva pinnar, hopsatta med ledade hörn. Triangeln håller, men fyrkanten 

”floppsar”. När man sedan bygger i 3D, med pyramider och lådor, blir det ännu tydligare 

att trianglar ”vinner”. De fyrkantiga lådorna behöver hjälp av trianglarna för att hålla ihop. 

Utmaning – bygg en lång bro 

Hur stark bro du kan bygga av spagetti? Den ska ligga löst mellan två givna brofästen och klara 

tät trafik över ”älven”. Hur många bilar klarar den? Använd så lite byggmaterial som möjligt 

så tränar du på att vara en ekonomisk och miljövänlig ingenjör. Klarar din bro flera trafikslag 

samtidigt; cykelbana bredvid spårvagnar, bussar och bilar, eller varför inte en egen våning för 

tåg som på Öresundsbron? 

Tips: Använd dina kunskaper om den starka triangeln. Titta på bilderna av olika brotyper för 

att få inspiration och använd din egen fantasi. Det är ju aldrig fel om bron också är vacker. 


Triangeln vs. fyrkanten 

Man kan bygga med sugrör och snören för att testa den starka triangeln jämfört med den 

svaga fyrkanten. Trä vanligt hushållssnöre genom sugrören och knyt ihop i hörnen. Vill man 

testa i 3D med lådor kan man klippa diagonaler som är 1,4 gånger längre än sidorna. 

Hur stark är spagetti som byggnadsmaterial? 

Spagetti som byggmaterial är kanske inte det man använder i praktiken. Tänk efter vilka för- 

och nackdelar den har. Hur stark är en pinne med spagetti? Svaret beror på hur man ställer 

frågan. 

Så länge spagettin inte är kokt har den bra dragstyrka, men den är så spröd så den bucklas 

lätt sönder när den utsätts för axiellt tryck från ändarna. Hur beter den sig när den skruvas? 

När den böjs går den ofta sönder på två ställen, inte bara en. Är korta eller långa spagettin 

starkast? Testa själv. 

Låt eleverna testa samtliga belastningar, med långa och korta spagettin: drag, tryck, böj 

och skruv. Hur är det med styvheten och hållfastheten? Om det är svårt att test med en spagettistav, 

prova istället med buntar av stavar – tre eller fem stavar i varje – som limmas ihop i 

sina båda ändar.


17. LAGER FÖR EN BÄTTRE MILJÖ 

Arrangör: SKF 

Här får eleverna åka linbana och lära sig om friktion och energi, 

och hur minskad friktion leder till en bättre miljö. 

I linbanan kan eleverna jämföra hastigheten mellan linbanan med kullager och linbanan med 

glidlager. Skillnaden i hastighet mellan de båda banorna beror på den bromsande friktionen i 

glidlagret. Glidlagret består av tjocka metallringar som glider mot varandra. Kullagren består 

istället av jämna kulor som minskar kontaktytan mellan metallringarna i lagret och medför 

mindre friktion. Glidlager används när rörelsen ska vara långsam och exakt, t ex i en svängbro. 

Kullagren används när det krävs höga hastigheter, t ex i en motorcykel. 

Lager, friktion och energi 

Friktion och värme uppstår när två ytor dras mot varandra. Ju skrovligare ytorna är, desto mer 

energi går det åt att dra ytorna mot varandra. Lagrens funktion är att minska friktionen. De 

har dessutom en avgörande betydelse för att få saker och ting att rulla. I ett vanligt hem finns 

cirka 180 lager i olika maskiner. Väl fungerande lager minskar friktionen vilket gör att maskiner 

och utrustning går mer energisnålt. 

Låg friktion sparar energi 

Med bra lager som rullar friktionsfritt i bilar, lastbilar, maskiner och annan utrustning minskar 

också den totala åtgången av energi. Om man skulle minska friktionen med 10 procent i alla 

rullager i världen, skulle det innebära en energibesparing motsvarande den totala effekten av 

ca 20 stora kärnkraftverk. 

Olika lager 

Det finns en rad olika lagertyper i olika storlekar som är perfekt anpassade för olika maskiner 

och miljöer. De allra minsta som SKF tillverkar är bara 3 millimeter i diameter och kan återfinnas 

i kameror, kirurgiska instrument och datorprocessorer. Det största kan man till exempel 

hitta på en oljeplattform och är 139 m2 och väger 70 ton, vilket motsvarar ungefär tyngden 

av 46 bilar. 


Vad friktion är kan man lätt visa genom att dra en låda, gärna med innehåll, över golvet. Lådan 

och golvet är två stora ytor som gnider mot varandra. Genom att placera kulor under lådan får 

man en mindre yta som möts, vilket innebär mindre friktion. Lådan går lättare att dra och det 

går åt mindre energi. 

18. RITA I CIRKLAR 

Arrangör: Matematiska Vetenskaper, Chalmers och Göteborgs universitet 

På den här stationen får eleverna rita olika geometriska kurvor 

som bygger på cirklar. De får lära sig om cirklar, ellipser och så 

konstiga kurvor som hypotrochoider. 

Har du åkt Kaffekopparna på Liseberg? Varje kaffekopp snurrar runt sig själv och snurrar på 

en bricka, som snurrar tillsammans med hela karusellen, och snart snurrar det i ditt huvud 

också. Ändå är koppens bana inte så komplicerad: det är bara cirkelrörelser för hela slanten. 

Eleverna får rita perfekta cirklar och ellipser med hjälp av häftstift och snöre. De ritar även 

blomliknande kurvor med hjälp av cirklar som snurrar inuti och runt varandra. 

Excentrisk cirkel 

En ellips kan lite grovt kallas en ”något tillplattad cirkel”. En vanlig cirkel består av punkter som 

ligger på samma avstånd från en brännpunkt (centrum). En ellips har två brännpunkter; ligger 

de nära varandra ser den ut som en cirkel, är de långt ifrån varandra blir den mer utdragen. En 

ellips kan också beskrivas som ett diagonalt snitt genom en kon. Johannes Kepler upptäckte 

under det tidiga 1600-talet att planeternas banor kring solen är ellipser, med en av brännpunkterna 

i solen. 

Cykloid, hypocykloid och hypotrochoid 

En cykloid är en kurva som ett ljus satt på ett cykelhjul beskriver när hjulet rullar. Den ser 

ut som en bro med många bågar. Genom att rulla en cirkel runt en annan cirkel med specialdesignade 

kuggar och hål kan barnen rita nya snygga kurvor, som har så långa namn som 

epicykloid, epitrochoid, hypocykloid och hypotrochoid och påminner och kaffekopparnas bana 

på Liseberg. 


Rita koncentriska cirklar 

Fäst ett häftstift i en tjock kartongskiva eller en anslagstavla av kork. Lägg en ögla av snöre 

på häftstiften och spänn ut den med en penna. Håll snöret sträckt med hjälp av pennan och 

rita hela vägen runt häftstiftet. Rita flera olika cirklar med olika långa öglor runt samma 

mittpunkt. Med detta sätt att rita cirklar (till skillnad mot om man ritar runt ett glas eller annat 

föremål) blir definitionen synlig: en cirkel består av alla punkter som ligger vid samma avstånd 

från mittpunkten. 

22 23 

Rita ellipser 

Fäst ändarna på ett snöre med två häftstift (måste vara låga) i kartongskivan. Snöret skall 

vara längre än avståndet mellan häftstiften. Spänn sedan snöret med en penna och rita runt 

med snöret sträckt hela tiden. (Den röda punkten är pennan, snöret passerar över häftstiften). 

Om man sätter spikarna/häftstiften (brännpunkterna) nära eller långt ifrån varandra så får 

man olika excentriska ellipser med samma snöre. 

En variant är att ta ett lite längre snöre och knyta en ögla som du lägger över två höga häftstift 

eller spik. Se film för vidare instruktioner: youtube.com/watch?v=29esLneio3o. 

Rita hypotrochoider mm. 

Lärare och föräldrar kommer att känna igen hjulen med kuggar från gamla leksaker. Vi använder 

en variant som heter spirograf. På exempelvis Universeum säljs en som heter hypertrochoid 

set. På nätet kan man använda t.ex. wordsmith.org/~anu/java/spirograph.html


19. HAR DU KOLL PÅ NATUREN? 

Arrangör: Göteborgs Naturhistoriska Museum 

Vi använder oss av våra sinnen; hörsel, syn, känsel och doft. Här 

kan besökaren testa hur sinnenena fungerar, se på hur djuren ser 

på sin omvärld, känna på skinn från olika djur samt testa vad du 

har för koll på djurläten. 

Doftsinnet 

På stationen om doftsinnet får du uppleva adaption, eller det faktum att en sinnesförnimmelse 

som pågår länge inte längre registreras. Hjärnan och därmed individen är oftast mer intresserad 

av att lägga märke till små förändringar i omgivningen än ett intryck som inte förändras. 

Kuriosa: Detta utnyttjas av rovdjur som t.ex. markerar sitt revir regelbundet vilket gör att 

bytesdjuren inte längre känner av/reagerar på doftintrycken. Eller att man rör sig så långsamt 

att förändringen i den visuella miljön inte stimulerar till reaktion där en snabb rörelse skulle 

göra det. Ett exempel ni säkert kan relatera till är det faktum att du om du suttit i klassrummet 

i en timme inte tänker på att luften är dålig men om du kommer utifrån märker du det direkt. 

Experiment: Dofta på en av följande tre ämnen; vaniljpulver, kaffepulver eller kanelpulver i en 

minut. Lukta därefter på en blandning av två eller tre av de ovan nämnda. Vad känner du? 

Väntat resultat: Du kommer sannolikt inte att känna lukten på det som du luktat på en minut 

medan den del av blandningen du inte luktat på kommer att slå igenom tydligt. 

Syn och komplementfärger 

På denna del av synstationen får du prova på en annan form av adaption som kanske mer 

kan kallas för sinnesutmattning. Du kan ibland känna av det om du sitter och tittar ut genom 

fönstret och dag-drömmer. Synnerver som överstimuleras av ljus av en viss färgnyans under 

en period kommer ge mindre signal trots att ljusmängden är den samma. Normalseende 

(personer som ser alla färger) ser normalt tre färger, rött, grönt och blått. Om du tittar på en 

av dessa färger, låt oss säga blått, under lång tid kommer de tappar i ögat som registrerar blå 

färg att mättas. Under tiden kommer de som är grön- och rödkänsliga att ge normal signal. 

Om du sedan tittar på en vit yta kommer du att uppleva ett överskott av grönt och rött ljus vilket 

hjärnan tolkar som gult. Gult är blåtts komplementfärg. Du kan också känna av fenomenet 

generellt då du kommer från ett ljust rum och går in i ett mörkt rum. Då behöver du ”få tillbaka” 

mörkerseendet. 

Experiment: Testa att titta på de olika bilderna. Fäst blicken på en punkt på bilden i minst 30 

sekunder. Titta därefter på en ljus jämnfärgad yta. 

Väntat resultat: Då du tittar i en halv minut på en punkt på ett papper med en grön figur så 

kommer de grönkänsliga nervcellerna bli mättade och du kommer sannolikt att uppleva en 

magentafärgad skuggbild. Man säger ibland att rött är grönts komplementfärg, men detta är 

lite missvisande då komplementfärgen består av blått och rött. 

Djurens syn 

Har du någon gång funderat på hur den gul- och svartrandiga tigern kan gömma sig i den 

gröna indiska vegetationen? Eller kanske vad grodperspektiv egentligen betyder? Här testar 

vi seendet hos olika djur. Vi testar hur olika typer av färgblindhet kan yttra sig och vi testar 

också synfälten hos olika djur med hjälp av enkla stereobilder. 

Kuriosa: Vi som människor kan ju tycka det känns konstigt att se med ett öga åt varje håll. Är 

du en hare däremot är det ganska bra att hålla utkik efter räven åt båda hållen samtidigt. Det 

dubblar ju nästan din chans att överleva. Hur opraktiskt det än kan verka så är du som ko rätt 

kass på att hitta den gulsvarta tigern i det gröna gräset eftersom du är färgblind. Som tiger 

är det å andra sidan rätt bra att bytesdjuren inte ser dig. Särskilt då du inte kan tillverka grönt 

färgpigment. Det finns ju inga däggdjur som kan tillverka grönt pigment annars hade ju gröna 

tigrar varit bäst. Den förmågan försvann i samma veva som däggdjur, dinosaurier och kräldjur 

delade på sig. Det är idag bara kräldjur, insekter och fiskar som är bra på att tillverka grönt 

pigment. 

Men, vänta nu grönfinken då? Jo, mycket riktigt är den grön, men den fuskar. Den har 

egentligen bara gult färgpigment (karotenoider). Samtidigt har den en prismatisk ytstruktur i 

fjädrarna som gör att ljuset med hjälp av interferens stör ut det blåa ljusets komplementfärg. 

De enda fåglar vi känner till idag som har äkta grön färg är familjen Musophagidae. De använder 

turacoverdin som är ett grönt färgämne som denna fågelfamilj är ensamma om. 

Uppgift: På denna station kan du använda ljus av tre färger för att titta på en blandning av 

bilder. Antingen kan du läsa instruktionen på baksidan av korten eller så kan du experimentera 

fritt med ljuset. Slå på och av ljuset på de tre dioderna för att se hur olika djurarter upplever 

bilderna. Se t.ex. hur de färgblinda partåiga hovdjuren ser eller inte ser den gula tigern i de 

gröna slättmarkerna. Se hur grodan och älgen ser ett väldigt brett synfält för att inte bli uppätna 

medan människan och ugglan ser framåt för att få en bra avståndsbedömning. 

Väntat resultat: Upplev hur olika man kan se på saker och ting. Som människa ser vi tigern 

rätt bra, men vissa djur har mycket svårare att se den. De djur som behöver en bra avståndsbedömning, 

vare sig det är för att jaga eller för att klättra i träd behöver ha ögonen framåtriktade. 

Om i stället det viktigaste är att hålla sig undan rovdjuren är det viktigare att se sig om, 

helst utan att behöva vända bort blicken från andra delar av synfältet. 

24 25 

Känsel 

Många människor har husdjur hemma. Idag skall du få chans att drömma dig tillbaka till antiken 

då man gjorde husdjur av det mesta som rörde sig. Vi rekommenderar dock inte alla dessa 

djur som husdjur. Som lärare får du inte nämna djuren i förväg för eleverna. 

Kuriosa: Huden är kroppens största organ och den fungerar som kroppens barriär mot 

världen utanför. Därför har huden det extremt viktiga jobbet att skydda oss mot värme, kyla, 

bakterier och mycket mer. Som skyddsbarriär har den många typer av nervceller för att man 

skall förnimma positiva och negativa saker. Vi kan känna beröring, men vi kan också känna 

värme, kyla och smärta. Som exempel kan nämnas att alla våra hårstrån är försedda med 

beröringskänsliga celler. Sannolikt har vi kvar den behåring vi har för att den skall skydda oss 

emot bitande insekter så dessa inte kan ta sig obemärkt fram. Forskare har testat att låta loppor 

och andra djur krypa på testpersoner vars hår rakats av armar och ben. Dessa reagerade 

mycket sämre på när djuren promenerade på dem än de som hade normal behåring. 

Uppgift: Känn på sakerna i den hemliga lådan och välj från bilderna och de monterade djuren. 

Vilka djur tror du finns representerade i Lådan? Det finns ett antal jokrar som inte skall vara med. 

Väntat resultat: Rådjur (fot), Bläckfisk (skal), Leguan (skinn), Elefant (svans) Kaskelot (tand), 

Haj (skinn). Hemligt hemligt hemligt. 

Hörsel 

När vi inte ser använder vi ofta hörseln för att hålla koll på omgivningen. T.ex. har du säkert 

hört fotsteg i rummet bredvid och med en gång vetat vem det är bara genom att lyssna på hur 

de går. Att höra är synnerligen viktigt om man lever ute i naturen och behöver finna föda, hålla 

kontakt med artfränder eller inte bli uppäten. 

Kuriosa: Vi hör med öronen men det är inte enda sättet att lyssna på. Se på t.ex. valarna. De 

tar upp ljud genom oljefyllda håligheter i sina käkben. Ljuden leds sedan bak till örat genom 

hela underkäkens längd. Eftersom oljan i käkarna samt vattnet i havet leder ljud väldigt bra 

kan de kommunicera på många mils håll. En annan specialare är gräshopporna som lyssnar till 

varann genom vibrationskänsliga nerver på benen. 

Ljud kan också berätta mer för oss om omvärlden än bara hur den låter. Med lite övning kan 

du höra hur stort ett rum är, eller kanske exakt var en vägg är dragen. Djur som t.ex. valar och 

fladdermöss använder sig av ekolod. De ger ifrån sig ett ljud som de sedan lyssnar på ekot 

ifrån. Genom ekots riktning och tidsrymden som passerar till ekot når örat kan de avgöra hur 

avlägsna objekt är och om de är ätbara.


Uppgift: I den här övningen lyssnar vi på olika djur från vitt skilda djurgrupper. Har du koll på 

djurläten? Gissa vilka sex djur som hörs på inspelningen. 

Förväntat resultat: Talgoxe, Val, Gräshoppa, Älg, Groda och Fladdermus. Artnamn återfinns 

på plats. Hemligt hemligt hemligt. 

20. KOLL PÅ CITRONER? 

Arrangör: AstraZeneca sommarforskarskola 

På stationen får eleverna lära sig hur man kan bygga ett batteri 

av citroner, mäta C-vitamin halten i en citron, skriva med ”osynligt 

bläck” med hjälp av citronsaft, mäta pH-värdet på en citron 

och se på en utställning om citroners användningsområden. 

Citronbatteri 

Citroner har många olika användningsområden som exempelvis det kända citronbatteriet. 

Genom att fästa två olika metallbleck i en citron, ofta zink och koppar, så kan man utnyttja att 

citroner är sura. Metallerna måste vara olika ädla vilket gör att den ena metallen kommer att 

avge elektroner och den andra kommer att ta upp elektroner. Eftersom citronen är sur kan de 

frigivna elektronerna vandra fritt vilket ger upphov till en ström. Slutligen kan denna ström 

ledas mellan flera citroner via sladdar som fästs med krokodilklämmor i blecken, för att exempelvis 

tända en lampa. Antalet citroner som behövs för detta experiment kan variera beroende 

på hur mogna de är eller dess storlek. 

Osynligt bläck 

Har du någonsin velat skriva hemliga meddelanden till en kompis utan att någon ser? Detta 

kan göras genom att använda så kallat ”osynligt bläck” från citroner. Om meddelandet på 

pappret läggs i en varm ugn kommer texten mystiskt att träda fram, varför då? 

Påvisa C-vitamin i citron 

Visste du att citroner innehåller C-vitamin? Detta skall eleverna få visa genom ett experiment, 

och dessutom skall de få jämföra C-vitaminhalten i citron med andra frukter såsom äpple. 

Mäta pH på citroner 

Alla har vi väl smakat på en citron och sedan grimaserat till följd av den sura smaken. Att en 

citron är sur kan visas genom att mäta pH-värdet på citroner, vilket eleverna skall få göra på 

denna station. Då citroner är sura påverkar inte bara deras smak utan detta är en viktig egenskap 

för att exempelvis kunna skapa ett citronbatteri. 

Utställning 

För att få svar på många frågor kring citroner finns en utställning med olika affischer. Dessa 

affischer förklarar hur citronbatteriet fungerar, varför citroner smakar surt och varför vi behöver 

vitaminer i kroppen. 


• Upplever vi alla samma smaker? Är det någon i klassen som tycker en citron smakar mindre 

surt än vad någon annan känner? 

• Ett annat kul experiment är att låta eleverna smaka på PTC papper som finns att beställa 

på nätet. Varför känner flera av eleverna ingen smak alls medan andra tycker det är en 

hemsk smakupplevelse? 

• För de lite äldre eleverna: mäta pH på olika produkter. Vilket tror du är surast och vilken är 

mest basisk? Hänger surhet och söthet ihop med pH-skalan? 

• Diskutera hur man bygger ett batteri. Finns det flera olika typer av batterier? 

• Vart i samhället finns batterier? Använder du batterier varje dag? 

21. BILFABRIKEN 

Arrangör: Möjligheternas Värld 

Möjligheternas Värld jobbar för att få fler unga intresserade av 

teknik och över 100 företag, skolor och organisationer samarbetar 

i detta projekt. 

I projektet Möjligheternas värld har gymnasieungdomar och högskolestudenter med handledning 

av industriföretag konstruerar och byggt små minifabriker. Bilfabriken är en av dem. 

Bilfabriken är en automatiserad anläggning som monter leksaksbilar. Du får som besökare 

välja vilken färg du vill ha på din leksaksbil och vad det skall stå på den. Därefter kan du följa 

tillverkningsprocessen. Fabriken har en kapacitet att tillverka 30 bilar/timme. 

Processen går till på följande sätt: 

1. Roboten plockar däck 

2. Roboten hämtar kaross 

3. Axlar monteras i kaross 

4. Däcken trycks på axlar 

5. Bilen transporteras till märkning 

6. Märkning av bil 

7. Leverans till kund 

Frågeställning som besökarna kommer fundera på: 

• Hur vet roboten vilka däck den skall plocka? 

(Det finns en kamera som läser av hur däcken ligger och skickar en signal till roboten.) 

• Hur lång tid tar det att producera en bil? 

(Ca 30 sekunder.) 

• Vilken del av processen gör att vi inte kan producera bilar snabbare? 

(Roboten saktar ned processen då den utför så många olika moment.) 

Ni behöver inte förbereda er på något sätt. Projektet har varit med på olika mässor se 

filmklipp: www.youtube.com/watch?v=OlJMN-GAoo4 


En övning man kan göra i efterhand är att fundera kring olika processer och vad det är som 

saktar ned en viss process, dvs flaskhalsen. Uttrycket flaskhals kommer från att det är den 

som bromsar flödet av vätska ur en flaska. 

Exempel: Kö för att hämta ut mat i bamba. När eleverna skall ta mat i bamba så är det någon 

del av matutdelningen som skatar ned processen dvs är flaskhalsen. Kanske tar det längre tid 

att få potatis än att ta sås. Eller, är det att man breder smörgåsen i kön som bromsar matutdelningen. 

Kan ni förbättra någonting i er vardag genom att ta bort en flaskhals? 

26 27


EFTERARBETE I KLASSRUMMET 

Vetenskapsfestivalen och Experimentverkstaden vill finnas med 

och förgylla hela läsåret, inte bara ett par veckor i april. Vi vill 

fungera som en inspiratör för såväl lärare som elever i sökandet 

efter mer kunskap inom naturvetenskap och teknik. 

Efter besöket – Frågor att arbeta vidare med i Klassrummet 

För att få ut mesta möjliga av besöket i Experimentverkstaden är det viktigt med efterarbetet 

i skolan. Några frågor som eleverna kan arbeta med efter besöket kan vara så enkla som: 

• Vilka experiment minns du? 

• Vad har varit intressant med just dem? 

• Varför minns du dem? 

• Blir detta använt i ditt vardagsliv? 

Vi hoppas att ni som lärare känner att Experimentverkstadens aktiviteter är såväl spännande, 

roliga som relevanta för er och era elever. 

Välkommen till Experimentverkstaden! 

Experimentverkstaden 2013 

Översikt stationer 

0 5 10 15 20 25m 

28 29 

Container 

Toa Toa 

Toa 

ENTRÉ 

1 

5 6 

4 

Entréporten 

1. Sans och balans 

2. Halo 

3. Sikta mot stjärnorna - upptäck universum 

4. Vill du prova? 

5. Logiska kullerbyttor 

6. Släng dig i väggen! 

7. Gör din egen el 

2 

3 

7 

21 

10 

8 

8. Är du snabb och smart? 

9. Klimatspelet 

10. Bada i batik 

11. Smarta fraktaler 

12. Small Ships Air Puff Challenge 

13. Med vindens kraft 

14. Bli ett ljushuvud 

16 

9 15 

11 

20 

12 

19 

17 

14 

13 

Chalmersporten 

18 

15. Vattensuget & Magiska vätskor 

16. Bygg med stil och styrka 

17. Lager för en bättre miljö 

18. Rita i cirklar 

19. Har du koll på naturen 

20. Koll på citroner 

21. Bilfabriken 

Kaféporten 

Draperi 

Golvfästpunkter 

Staket 

Bänkset 

Förvaringsdisk 

Lastpall 

Matta 

Garderob 

Nödutgång

30 

Vetenskapsfestivalen.se

Lärarhandledning till Experimentverkstaden - Vetenskapsfestivalen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?