2/2003 - Tidskriften Röda rummet

More documents

Recommendations

Info

DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT Svar: – JANSSON SAKNAR FÖRANKRING I VERK- LIGHETEN Lars Jansson upprepar sitt helt sanslösa påstående om att invandringen kostar närmare 300 miljarder kronor per år. För att komma fram till den siffran har Jansson, som jag visade i förra Röda Rummet, ägnat sig åt felaktiga antaganden och dubbelräkningar. I sitt svar kommer Jansson inte fram med något nytt. Han bara påstår att jag har fel. Den som vill skapa sig en egen bild måste naturligtvis läsa Janssons bok (definitivt inget nöje, tro mig) och ställa den mot mina argument. Egentligen finns inte mycket mer att säga här. Men ytterligare en kort illustration på Janssons avsaknad av verklighetsförankring kan vara på sin plats. Han påstår att invandringen skapar arbetslöshet och gör ett land fattigare, det vill säga sänker välfärden. Det finns inget stöd för detta i den verkliga världen. I diagram 1 har jag lagt in andelen utländska medborgare och arbetslösheten för 26 OECDländer. Varje land är en punkt i diagrammet. Enligt Janssons ”teori” skulle länder med låg andel invandrare ha en låg arbetslöshet och länder med stor andel ha en hög arbetslöshet. Länderna skulle enligt denna ”teori” vara samlade kring den grå pilen. Det är alldeles uppenbart att i verkligheten ser det inte ut så, när vi jämför olika länder. ”Teorin” om att hög invandring leder till hög arbetslöshet saknar helt enkelt empiriskt stöd. Detsamma gäller ”teorin” om att invandring- 24 • röda rummet 2/2003 Diagram 1. Invandring och arbetslöshet Källa: OECD, Trends in International Migration, 2003, Main Economic Indicators, sept 2002 och april 2003, Historical Statistics 1970-2000, Economic Outlook, dec 2002 en sänker välfärden. Sambandet mellan invandring och OECD:s välfärdsindex (där genomsnittet för OECD = 100), ser för de 26 länderna ut som i diagram 2. Janssons resonemang är helt enkelt feltänkt från början till slut. Och kan man skriva ”att politikerna på kort tid har bytt ut en femtedel av den svenska befolkningen mot” invandrare, då är det ju inte konstigt att det blir fel. ”Bytt ut”! Var har den utbytta femtedelen tagit vägen? Det som hänt är att den svenska befolkningen har kompletterats. Sten Ljunggren Diagram 2. Invandring och välfärd Läs Röda rummet på nätet! Källa: OECD, Trends in International Migration, 2003, Main Economic Indicators, sept 2002 och april 2003, Historical Statistics 1970-2000, Economic Outlook, dec 2002 NOT Jansson använder som definition på invandrare begreppet personer med invandrarbakgrund. Det inkluderar barn vars ena förälder kommit till Sverige vid 1 års ålder. Något sådant begrepp finns inte i OECD-statistiken. Av 30 länder har 13 uppgifter om personer som är födda i utlandet, resten anger andelen utländska medborgare (eller i fyra fall inget alls). På vår hemsida finns gamla nummer i sin helhet, tidigare debatter samlade, artikelarkiv efter ämnesområde. Och en gästbok där du kan skriva dina egna kommentarer www.rodarummet.org
Böcker om rörelser då och nu Denna gång presenterar vi två böcker om kamp och radikalisering, med utgångspunkt i två olika tidsperioder. Göte Kildén har läst 1968-då allting var i rörelse och diskuterar i en tillbakablick de avtryck som den tidens radikala svallvågor avsatt i historien. Tord Björk har med kritisk blick läst den nya antologin Rörelsens tid och tar sig an debatten om hur dagens globala rättviserörelse i allmänhet, och World Social Forum i synnerhet, ska undvika risken för att inordnas i det rådande systemet. Svallvågorna från 1968 rullar än. ”Sextiotalet kom och gick. Öppet som ett ögonblick. Uppror och förförelse. Allt var liksom i rörelse.” Med dessa strofer från en av det gamla proggbandet Blå tågets låtar inleder Kjell Östberg sin bok 1968 – när allting var i rörelse, om de radikala svallvågor som på sextiotalet bröt in över de flesta samhällsfält. Boken ingår i förlaget Prismas nya serie ”Samtidshistoriska perspektiv”. På omslagets baksida vågar förlaget till och med ställa den djärva frågan om det kanske är så att 1968 är den enda revolution Sverige haft? Njae, nog var svallvågorna många och höga, men var det ändå inte en mer genomgripande förändring 1866 när den sista rejäla spiken slogs in i det dåtida ståndssamhällets kista? Då bröt det gamla Sverige samman och under tiden fram till 1917, med dess genombrott i rösträttsfrågan, kom folkrörelserna och främst arbetarrörelsen att forma det moderna Sverige. Det är en uppfattning som uppenbart delas av Östberg när han i sin inledning på ett både känsligt men komplext sätt – och dessutom begripligt – sammanfattar de historiska rörelser som möjliggjorde sextiotalets snabba radikalisering av det svenska folkhemmet. Men visst var sextio- och sjuttiotalsåren härligt dramatiska och omvälvande. Det är inte för inte som Östberg citerar liberalen Per Ahlmark som i dag minner sig ”en epok att känna förakt för” (själv arbetade han vid den tiden enträget för svenska kärnvapen ) eller Göran Skytte, en gång redaktionell förgrundsgestalt på tidningen Röda Arbetet, som i sitt kryperi för dagens överhet hasplat ur sig att han ”mår illa”, när han tänker på vad vi som tillhörde den revolutionära vänstern skrev sade och gjorde. Östberg berättar varligt om två decenniers alla mödor och äventyr – och ibland om deras galenskaper. Han ser inte bara ytan utan rörelser och samspel i samhällets djup. Utan skygglappar tecknar han det samhälleliga livets bredd genom att veckla ut hela dess brokiga solfjäder. Då boken vuxit fram i forskningsmiljön vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola har han vid mer omtvistade skeenden pedagogiskt nog valt att återge ståndpunkter från ”bägge sidor”. Detta grepp kombineras med en diger litteraturlista och sexton sidor fotnoter. Det är ett handlag som betyder att en bred läsekrets inte stöts bort av gammal och sedan länge skämd sekterism. Hemska tanke, om någon övervintrad partigängare från det Kinatrogna maoistpartiet SKP på egen hand mutat in detta historiska område. Östberg berättar bland annat om partiets direktiv 1970 till sina Oktoberbokhandlar. ”Revisionister” som Gramsci, Gorz, Althusser, Hermansson, Therborn med flera skulle man vara mycket restriktiv med. Om medlemmar behövde dem för att bättre kunna bekämpa deras idéer kunde ett fåtal tas in. Men ”i så fall ligger de på 1968 – Då allting var i rörelse. Kjell Östberg Förlaget Prisma, 2002 mycket undanskymd plats”. Ledningen var också enig om att inte sälja Trotskijlitteratur. Detta synsätt gör det naturligtvis omöjligt att vare sig förstå eller att skriva historia. Jag minns reklamen för vår bokhandel Röda Rummet i Göteborg. Där kontrade vi Oktobers sekterism med reklamen: ”På våra hyllor hittar du Stalin och Trotskij, sida vid sida”… TRESTEGSRAKET Östberg ser de två decennierna av radikalisering som en trestegsraket där det tidiga sextiotalet är själva uppskjutningen. En tid när ungliberaler- na med sina halmhattar var i ledningen. En av dessa ungliberaler, Hans Nestius, hjälpte exempelvis svenska kvinnor med att kunna göra abort i Polen. Andra liberaler ledde solidaritetsarbetet med det svarta Sydafrika. Rörelsen för fred och mot atomvapen var i detta skede också mycket betydelsefull. Många författare gjorde entré på den ideologiska och politiska scenen och kom att betyda oerhört mycket för att radikaliseringen blev så omfattande. Per Wästberg och Sara Lidman upptäckte Afrika och rasfrågan åt oss svenskar, som Östberg skriver. Lars Forsell startade Vietnamdebatten i Dagens Nyheter 1965 och samma år skrev poeten Göran Sonnevi in Vietnamkriget i samtidslyriken. Jan Myrdals mycket lästa söndagsbetraktelser i Aftonbladet gav många en möjlighet att knyta band med den europeiska marxistiska traditionen. Ett kul avsnitt i boken tar upp pocketbokens enorma betydelse. Idén kom från England där Penguinböckerna funnits ända sedan trettiotalet. Men i Sverige förverkligades den först under sextiotalet och man kom att ”ge ut störtfloder av vänsterlitteratur”. 1970 utkom uppskattningsvis 400 nya fackböcker i de kommersiella förlagens pocketserier. Åtminstone 150 av dessa var en direkt avspegling av vänstervågen. ”Kommersiella bokförlag, med Bonniers i spetsen, försåg den radikala rörelsen med tung ammunition för att skjuta kapitalis- Demonstration ”Stoppa matchen!” Båstad 1975 röda rummet 2/2003 • 25 bild: Internationalen RECENSIONER RECENSIONER RECENSIONER
Page 1 and 2: öda rummet radikal kvartalstidskri
Page 3 and 4: VÅLDETS VÄRLDSMAKT - vart går US
Page 5 and 6: tryckta arbetarklass och så vidare
Page 7 and 8: VÄGEN TILL VÄRLDSHEGEMONI - imper
Page 9 and 10: mellan imperialism och globaliserin
Page 11 and 12: ingen i takt med att globaliseringe
Page 13 and 14: som Saddam Hussein. Han visade ocks
Page 15 and 16: der för bönderna är tillgången
Page 17 and 18: landena på landsbygden, så finns
Page 19 and 20: Replik i segregationsdebatten: - SK
Page 21 and 22: Replik om plan eller marknad: - SOC
Page 23: REPLIKSKIFTE OM INVANDRINGEN I för
Page 27 and 28: historieförfalskningen. Man kan av

2/2003 - Tidskriften Röda rummet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?