ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN - Structor

LEGAL#8144505v8
Regeringen beslutade i mars 2010 att ge MSB i uppdrag att analysera och bedöma
konsekvenserna av en översvämning i Mälaren för olika samhällssektorer. MSB har i
sin redovisning av regeringsuppdraget (Fö2010/560/SSK) bedömt risken för över-
svämning runt Mälaren som mycket hög fram till dess att det finns lösning för att öka
tappning av vatten ur Mälaren. Redan vid vattennivåer på en halv meter över Mälarens
medelvattennivå börjar anläggningar som bedriver samhällsviktig verksamhet att slås
ut. Det kan innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets
funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Av totalt 236 inventerade sam-
hällsviktiga objekt inom det översvämningshotade området är det drygt 180 objekt som
kan få konsekvenser som är allvarliga, mycket allvarliga eller till och med katastrofala
för objekten och därmed påverka samhället. 22 av dessa objekt tillhandahåller service
som når ut till mycket stora delar av befolkningen inom de kommuner som de befinner
sig i. Det handlar ofta om utebliven leverans av el, dricksvatten, avloppsrening eller
fjärrvärme. Konsekvenserna av en stigande vattennivå blir störst inom sektorerna elför-
sörjning och kommunalteknisk försörjning. MSB har även konstaterat att det inte är ett
realistiskt alternativ att åstadkomma samma skydd för samhället genom förebyggande
och beredskapshöjande åtgärder.
En omfattande översvämning av Mälaren beräknas få mycket stora ekonomiska konsek-
venser. Skadekostnaderna av en översvämning runt Mälaren kan uppskattas till 1,4 -6,3
miljarder kronor. Kostnaderna avser skador av ett 100-års respektive ett 10 0000-
årsflöde. Återställningskostnaderna är sannolikt underskattade. Även hanteringskost-
naden är underskattad eftersom det troligtvis blir ont om lokala reservpumpar, reserv-
kraft och materiel, exempelvis sandsäckar, som kan fungera som tillfälligt skydd för
känsliga anläggningar. Vad gäller indirekta kostnader är kalkylen också underskattad i
och med att bland annat störningar för godstrafik och industrin inte ingår. Inte heller
mer långsiktiga konsekvenser som eventuella skador på exempelvis kulturhistoriska
objekt eller på flora och fauna. Den troligtvis största konsekvensen som inte är kost-
nadssatt är om Mälarens ytvattenverk inte skulle klara av att rena ett råvatten av dålig
kvalitet (som t ex orsakats av bräddning från avloppsreningsverk, till följd av översväm-
ningar). Mälaren är dricksvattentäkt åt ca två miljoner människor. Trots att inte all sam-
hällsekonomisk nytta har kunnat beräknas monetärt står det klart att det är samhälls-
ekonomiskt lönsamt att investera i den föreslagna nya regleringen. Dessutom
70(74)