SRAT-info 4-2012

l l l Nr 4 – oktober 2012 

Facklig 

hjälp gav 

nystart 

SRAT-medlemmen 

Jimmy arbetar med 

Sjömansservice 

Ellinor satsade 

på sin hobby och 

startade eget

InnEHÅLL 

4 

Med förbundets hjälp blev 

uppsägningen en bra nystart ............4 

Lyhördhet, initiativförmåga 

och vilja att utbilda sig ...........................6 

Edel Karlsson Håål, Saco-S- 

ordförande: Lokal lönebildning 

gynnar akademikers löne- 

utveckling ....................................................10 

Arbetsgivarverkets chef: 

Gott samarbete har tjänat 

Sverige väl ....................................................11 

Ellinor vågade satsa! ..............................15 

Sjömansservice gör sjömännens 

tid i land meningsfull............................16 

Hundra är med skyddsombud 

“De är minst lika viktiga idag 

som då” ..........................................................20 

Omstöpning av Försvarsmakten ...25 

SRATs kansli 

Förbundsdirektör 

Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 

elisabeth.mohlkert@srat.se 

Bitr. förbundsdirektör 

Ingvar Eriksson, 08-442 44 64 

ingvar.eriksson@srat.se 

Informatör/redaktör 

Marie Norell, 08-442 44 77 

marie.norell@srat.se 

2 

SRAT-informationen nr 4 • 2012 

16 

Jimmy ansvarar 

för 

sjömansservicen 

Redovisningsansvarig 

Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 

kajsa.korsgren@srat.se 

Förbundsjurist 

Sophie Silverryd, 08-442 44 74 

sophie.silverryd@srat.se 

Ombudsmän 

Anders Berndt, 08-442 44 70 

anders.berndt@srat.se 

20 

I vARJE nummER: 

4 

Ledare ............................................................ 3 

Student ......................................................... 9 

Arbetsrätt ................................................. 19 

Krönika ....................................................... 23 

Fråga & Svar ............................................ 25 

Aktuellt från föreningarna ............. 26 

Korsord ....................................................... 28 

15 

Hobbyn blev 

Ellinors jobb 

Martin Berndtsson, 08-442 44 67 

martin.berndtsson@srat.se 

Mats Eriksson, 08-442 44 81 

mats.eriksson@srat.se 

Ann Garö, 08-442 44 79 

ann.garo@srat.se 

Linda Lekander, 08-442 44 78 

linda.lekander@srat.se 

Maria Yngvesson, 08-442 44 61 

maria.yngvesson@srat.se

Ledare 

vi är på rätt väg! när det dyker upp olika frågor på jobbet. Det är en högt 

modiga, professionella och tillsammans. De tre 

orden beskriver synen på arbete inom Saco-S. De lyfter 

fram medlemmarnas kompetens och bidrag till den 

statliga förvaltningen – de viktigaste argumenten för 

god löneutveckling och bra anställningsvillkor. Samma 

tre ord kan gälla inom alla sektorer. 

Jag tycker att vi uppfyller den vision som de tre 

orden uttrycker väl. Vi är modiga för att vi vågar pröva 

de nya vägar som tillsvidareavtalet (med Arbetsgivarverket) 

öppnar. Det har vi gjort inom flera avtalsområden. 

Modiga, men inte dumdristiga – och långt ifrån lama i 

förhållande till arbetsgivaren. Vi har valt den här 

modellen för att vi är övertygade att den ger bäst 

möjligheter till en god löneutveckling för våra 

medlemmar. 

Den stora fördelen med lönesättande samtal mellan 

chef och medarbetare är att varje medarbetares 

kompetens blir mer synlig, och därmed lättare att 

värdera. Men förhandlingar är inte alltid enkla, och det 

här arbetssättet kräver ett visst mått av mod också på 

arbetsplatserna – inte minst av cheferna. Nu måste de 

prioritera chefskapet också i den här delen, avsätta den 

tid som behövs, se till att ha de kunskaper som krävs – 

och verkligen möta sina medarbetare. 

Det är också viktigt att cheferna får möjlighet att 

påverka de egna villkoren, både för medarbetarnas skull 

och för att de själva ska ha en rimlig arbetsbörda. Det 

är krav som vi från centralt fackligt håll ständigt 

återkommer till i våra kontakter med arbetsgivarna. 

Innebörden av ordet professionell är självklar inom 

Sacoförbunden, eftersom det är våra professioner som 

är grunden för hela medlemskapet. Men i Saco-S-visionen 

handlar det också om hur förhandlingarna sköts. 

Det är en trygghet, för medlemmar och förtroendevalda, 

att vi kan erbjuda professionellt stöd. Tveka 

därför aldrig att höra av er till den fackliga företrädaren 

på arbetsplatsen eller till någon av oss på kansliet om ni 

har frågor eller bekymmer på arbetsplatsen – vare sig de 

rör lön eller andra frågor. 

Tillsammans beskriver själva grundvalen för en 

facklig organisation. Det är tveklöst att vi, utifrån våra 

erfarenheter och med alla tankar och idéer, har större 

möjligheter att påverka när vi har gemensamma mål 

och en gemensam strategi för att uppnå dem. Och jag 

måste än en gång påpeka att ingen ska behöva bli 

lämnad ensam när det är dags för lönesamtalet – eller 

IT-samordnare/medlemsregister 

Susanne Rönngren, 08-442 44 72 

susanne.ronngren@srat.se 

Assistent/medlemsregister/vaktmästeri 

Marie Samuels, 08-442 44 71 

marie.samuels@srat.se 

Telefon 

Vx 08-442 44 60 

Fax 08-442 44 80 

E-post 

kansli@srat.se 

Webbplats 

www.srat.se 

post 

Box 1419 

111 84 Stockholm 

prioriterad uppgift för SRAT att se till att det finns 

goda förutsättningar för det lokala arbetet med löner 

och arbetsvillkor. 

Där har de lokala företrädarna fått en än viktigare 

roll – att stötta och coacha, ge goda råd och bidra med 

kunskap. Tag vara på det stödet! Kontakta de förtroendevalda 

på arbetsplatsen och resonera om vilken 

utveckling du vill se – vad gäller din karriärutveckling, 

hur du tycker att ditt bidrag bör värderas och hur din 

arbetssituation ser ut i stort. 

Det här gäller inte minst alla er som blev klara med 

utbildningen i våras och som nu har börjat på ert första 

jobb. Jag vill be er ”gamlingar” som har fått nya 

arbetskamrater att prata med dem om vikten av att vara 

fackligt ansluten. Att beskriva hur viktigt det är att ha 

tillgång till stöd från de experter som finns inom SRAT, 

med förhandlingar, arbetsrättsliga frågor och annat som 

rör arbetsmarknaden! 

När jag skriver det här pågår de centrala förhandlingarna 

för statligt anställda som bäst. Som ledamot i 

Saco-S-styrelsen har jag varit väldigt involverad i de 

förhandlingarna, och det har varit extra spännande i år, 

när tillsvidareavtalet prövas för första gången. Vad gäller 

lönen har vi alltså ingen särskild tidpunkt då vi ska vara 

klara. Arbetet fortgår kontinuerligt, och utifrån 

förutsättningarna på varje arbetsplats och för varje 

medlem. Hittills ser det bra ut, och jag är säker på att vi 

är på rätt väg – tillsammans! 

Ingen ska behöva 

bli lämnad ensam 

när det är dags för 

lönesamtalet 

Elisabeth Mohlkert 

förbundsdirektör 

Besök 

Malmskillnadsgatan 48, 5 tr 

öppettider 

Sep–apr 8:00–16:30 

Maj–aug 8:00–15:45 

Lunch 11:30–12:30 

växeltider fredagar 

Sep–apr 8:00–16:00 

Maj–aug 8:00–15:30 

SRAT-informationen 

ges ut av SRAT som är 

ett av 22 förbund inom 

Sveriges akademikers 

centralorganisation, 

Saco. SRAT-informationen 

distribueras till alla 

medlemmar i förbundet. 

AnSvARIg uTgIvARE 

Elisabeth Mohlkert 

REdAkTöR 

Marie Norell 

LAyOuT 

Marie Norell 

FOTO 

Ledarbild 

Torbjörn Zadig 

Omslag 

Gomer Swahn 

TRyckERI 

AWJ Tryck AB, Nyköping 

uppLAgA 

13.400 ex 

uTgIvnIng 2012 

Nr 1 v.10 

Nr 2 v.19 

Nr 3 v.28 

Nr 4 v.41 

Nr 5 v.50 

Annonsstopp fyra veckor 

före utgivning. 

AnnOnSpRISER 

Fyrfärg 

Helsida (180x262) 

16.500 kr 

Halvsida (180x130) 

8.500 kr 

Kvartssida (87x130) 

4.500 kr 

AnnOnSBOknIng 

marie.norell@srat.se 

Tidningen är 

momsbefriad. 

SRAT-informationen nr 4 • 2012 3

med förbundets 

hjälp blev upp- 

sägningen 

en bra nystart 

4 

SRAT-informationen nr 4 • 2012

» Ring facket! Det är mitt råd 

till andra som hamnar i samma 

situation som jag. » 

En alldeles vanlig arbetsdag. Det var vad Stigge 

Persson förväntade sig av den senvinterdag 2010, då 

han utan minsta föraning blev uppsagd. 

Arbetsgivaren hade glömt bort att förhandla. Men 

så här i backspegeln är det en riktig solskenshistoria 

han berättar. Och vändpunkten var ett samtal till SRAT. 

Text: Birgitta Jakobsson Foto: Gomer Swahn 

den här historien började för drygt två och ett halvt år sedan, då 

Stigge Persson arbetade som samordnare vid ett kommunalt utbildningscentrum 

i Bergslagen. Jobbet handlade bland annat om marknadsföring 

av och rekrytering till framför allt den eftergymnasiala 

utbildningen. 

– Det var förstås inte obekant för oss anställda att skolan hade 

dåligt med pengar, säger han. Men mer information än så hade vi inte 

fått när jag plötsligt stod där med uppsägningspappret i handen. 

– Arbetsgivaren hade helt enkelt för dåliga kunskaper om hur det 

ska gå till, och glömde bort att förhandla. Men jag var sist anställd 

inom mitt arbetsområde, så jag fick gå. 

Stigge Persson har arbetat både på Arbetsförmedlingen och i 

privata omställningsföretag tidigare, och han kände igen sina egna 

reaktioner från dem han mött när han hjälpt andra i olika omställningsprojekt. 

– Jag blev både överraskad och lite chockad, förstås. Sedan blev jag 

orolig och arg, och kände mig orättvist behandlad. 

Snabba kontakter 

Nu hade Stigge Persson flera fördelar, jämfört med många i liknande 

situation. Han var väl insatt i arbetsmarknadsfrågor, han var helt på 

det klara med var han kunde få stöd och han visste hur viktigt det är 

att vara aktiv från början. 

– Jag ringde direkt till SRATs ombudsman Mats Eriksson, som jag 

kände från min tid som arbetsförmedlare, berättar han. 

Sedan gick det fort. Mats var snabbt på plats för att förhandla med 

arbetsgivaren, och det betydde förstås mycket för Stigge Persson – både 

praktiskt och mentalt. Den uppgörelse som följde på förhandlingarna 

innebar att han fick ekonomisk kompensation – och därmed den 

trygghet som gjorde att han vågade sig på ett projekt, som då tedde sig 

lite osäkert. 

Bland annat på grund av sina egna erfarenheter från Arbetsförmedlingen 

reagerade han näst intill reflexmässigt med att snabbt ta olika 

kontakter för att hitta ett nytt jobb. Ett av de första samtalen gick till 

en bekant som tipsade om ett nystartat företag med inriktning på 

omställningsfrågor. Stigge Perssons erfarenheter från Arbetsförmedlingen 

och utbildningsområdet var den perfekta kombinationen – och 

han erbjöds anställning direkt. 

Han fick en ekonomisk ersättning, vilket var en viktig komponent 

för att han skulle våga satsa på ett företag som ännu inte var etablerat. 

Ring facket! 

Det visade sig vara en bra satsning. I dag har företaget 35 anställda och 

kontor på 18 platser runt om i landet. Och Stigge Persson, som 

började som coach och som tog chansen att vara med och bygga upp 

företaget från början, har numera en ledande befattning, som 

regionchef för norra Sverige. 

När han beskriver SRAT är det med idel lovord: 

– Det stöd jag fick var professionellt och personligt i alla led. Det 

känns som om jag har fått valuta för medlemsavgiften flera gånger om. 

Därmed är rådet till andra som hamnar i liknande situationer föga 

oväntat: Ring facket! n n n 

SRATs allmänna sektion – SRAT-A 

Ordförande 

Camilla Robertsson 

070-553 70 39 

camilla.robertsson@mil.se 

Stigge Persson har 

coachsamtal med en 

arbetssökande. 

Ansvarig ombudsman SRAT 

Mats Eriksson 

08-442 44 81 


www.srat.se 


Audionom, optiker och tandhygienist 

Lyhördhet, initiativförmåga 

och vilja 

att vidareutbilda sig 

Det är några av de råd som några nyexaminerade 

och pensionerade yrkesföreträdare ger till dem 

som utbildar sig idag. 

Text: Jane Bergstedt Foto: Adam Haglund, Jörgen Svendsen samt privata 

6 


Audionom nyexad: 

Lucas Holm. 

utbildning: magisterexamen, 

Lund. 

Arbetar: Halvtid som amanuens, 

Lunds universitet. 

Håll ögonen 

öppna 

Lucas Holm läste först fysik 

vid universitetet, men valde om 

till audionom, en yrkesutbildning 

som verkade spännande. 

Ljud har alltid intresserat, inte minst musik. Anatomi lockade också 

och möjligheten att arbeta med människor. 

nu blir du kvar på universitetet? 

Ja, halvtiden som amanuens dök upp och jag tycker det ska bli 

spännande att fördjupa mig inom området. Målet är att få en 

doktorandtjänst, men det kryllar inte av sådana. Uppsatsen och 

projektet jag och en kollega gjorde under magisteråret gav mersmak. 

Jag vill väldigt gärna ägna mig åt forskning. 

vad gör du som amanuens? 

Jag har en del föreläsningar och leder praktiska moment som laborationsövningar 

och färdighetsträning. 

var det inga andra jobb som lockade? 

Jag hann inte söka några andra, det här var det jag ville ha. I Skåne 

finns många privata företag, endast ett fåtal hörselcentraler och få 

audionomer i vården. Men alla mina kursare har fått jobb. Det gäller 

att hålla ögonen öppna, prata och visa intresse. 

pensionär: Birgitta Hjortsby. 

Arbetar: Hörsel- och dövverksamheten, 

västra Frölunda. 

viktigt med 

kompetensutveckling 

Birgitta Hjortsby gick i pension i 

maj 2011, men arbetar fortfarande 

på sin gamla arbetsplats då och då, 

för att täcka upp vid sjukdom och 

semester. Det är en idealisk 

situation, anser hon. 

du fortsätter jobba? 

Jag fortsätter gärna tills jag fyller 67, sedan är det upp till arbetsgivaren 

eftersom alla har avgångsskyldighet efter 67. Det är perfekt att jobba 

lite då och då på egna villkor och dessutom ger det lite extra pengar. 

Jag har trivts väldigt bra på min arbetsplats, började 1970 på öronkliniken 

Frölunda specialistsjukhus, numera Hörsel- och Dövverksamheten, 

HDV Frölunda. Det var mitt andra jobb fyra år efter examen. I 20 

år var jag den enda audionomen, numera är det sex. 

Har behoven ökat? 

Ja, många söker tidigare nu, även för lättare hörselnedsättningar. Det 

krävs att man hör bra i många yrken och det finns många jobbiga 

ljudmiljöer. Och det är inte skämmigt längre att använda hörhjälpmedel, 

när apparaterna har blivit mindre. 

vad har varit det bästa med yrket? 

Utvecklingen har varit fantastisk, i det här yrket lär man sig nytt hela 

tiden. Kompetensutveckling är viktig för att hänga med. Se till att få 

sådan, är mitt bästa råd. Det är berikande att arbeta med människor, 

man lär sig om sig själv, vilket leder till att man blir bättre på att 

bemöta andra människor. 

Audionomerna 

– en del av SRAT 

Ordförande 

Ann-Marie Andela 

031-343 21 03 

ann-marie.andela@ 

vgregion.se 

www.audionomerna.nu 

Optiker nyexad: 


Linda Lekander 

08-442 44 78 

linda.lekander@srat.se 

www.srat.se 

karin green Jonsson 

utbildning: Leg. optiker med 

magisterexamen i optometri, 

karolinska Institutet. 

Arbetar: Södersjukhuset, ögonkliniken. 

Ta egna initiativ 

karin green Jonsson tillhör den 

fjärde kullen av optiker med 

magisterexamen i optometri som 

gick ut i våras. Måndagen efter 

examen började hon sitt jobb som ”sjukhusoptiker” på ögonkliniken 

på Södersjukhuset. De är två optiker anställda på försök fram till 

årsskiftet, kliniken har inte anställt optiker tidigare. 

Hur fick du jobbet? 

– Jag gjorde en spontanansökan till klinikchefens mejladress och fick 

direkt kontakt. Jag skickade många sådana. Det gäller att vara lite 

framåt och tro på sig själv. Ta egna initiativ. 

varför sjukvården? 

– Jag har alltid velat jobba inom vården, jobba med patienter i stället 

för kunder, sjuka ögon i stället för friska, så att säga. Och det är stor 

skillnad att slippa den ekonomiska stressen med säljkrav. Konkurrensen 

är tuff i branschen med alla nya nätföretag. 

Har du haft fler jobb? 

– Ja, två somrar under utbildningen arbetade jag som optikerassistent 

och en sommar som leg. optiker på Synsam. 


8 


pensionär: ulf Filipson 

Senaste arbete: LjungbyOptikern, 

Ljungby 

Häng med i det 

nya som händer 

Ett sommarjobb i Nässjö blev 

starten på över 40 år i yrket som 

optiker. 36 av dessa jobbade Ulf 

Filipson hos samma arbetsgivare 

Optiker Sjöberg i Ljungby. Men när de bytte ägare trivdes han inte 

längre utan valde att gå vidare till LjungbyOptikern där han jobbade i 

fem år fram till pensionen. 

Är du nöjd med ditt yrkesval? 

Ja, att arbeta som optiker är både roligt och omväxlande. Utbildningen 

såg helt annorlunda ut när jag fick min legitimation efter en tentamen 

i Stockholm 1972-73. Det var en gesällutbildning på den tiden, 

mycket mer hantverk än i dag, lika mycket arbete i verkstaden med 

slipning som synundersökningar och kundkontakter. Utvecklingen i 

dag när man beställer glasen från internet, är en tråkig utveckling för 

yrket, tycker jag. Butiken blir mer av ett showroom. 

Hur får man ett bra yrkesliv? 

Genom att hänga med i det nya som händer hela tiden. Fortbilda sig, 

inte tro att man någonsin blir fullärd. Ta vara på yngre förmågor, de 

kommer med nya kunskaper och fräscha ögon. Vi äldre har erfarenhet 

och alltså kan vi ha stor nytta och glädje av varandra. Optikern 

kommer att arbeta mer i undersökningsrummet med en bredare 

kunskapsbas i framtiden. Ett annat råd jag vill ge är att vara med i 

facket. Man vet inte när man kan behöva råd och stöd. 

Svensk Optikerförening 


Ordförande 

Carina Lönnqvist 

070-393 07 39 

carinalonnkvist@hotmail.com 

www.srat.se/optiker 


Anders Berndt 

08-442 44 70 


www.srat.se 

Tandhygienist 

nyexad: Bernice Frisk. 

utbildning: kandidatexamen, 

umeå. 

Arbetar: Folktandvården västmanland, 

Skinnskatteberg 

var ute i god tid 

umeå var en trevlig stad att plugga 

i, tycker Bernice Frisk, men sedan 

sökte hon sig söder ut igen för praktiken, som hon gjorde i Västerås, 

och jobb som hon fick hemma i Skinnskatteberg. 

var det svårt att få jobb? 

Nej, jag var ute i god tid ett halvår före min tandhygienistexamen. Jag 

gick ned till kliniken i Skinnskatteberg bara för att anmäla intresse och 

fråga vem jag skulle kontakta. Klinikchefen ringde mig direkt. Nästan 

alla mina klasskamrater har också fått jobb. 

Sedan pluggade du vidare? 

Ja, jag fick min kandidatexamen i våras. Jag läste på distans och 

jobbade 85 procent. Vi hade veckoträffar i Umeå med jämna mellanrum. 

Det fungerade bra att göra så. 

motsvarar jobbet dina förväntningar? 

Ja absolut. Jag trivs jättebra, det här är en liten klinik och vi hjälps åt 

med det mesta. I dagsläget är det bara en tandläkare, två tandsköterskor 

och jag. Jag kan även tänka mig att jobba privat, men det här är 

en bra start för att bli lite varm i kläderna. Lönen är väl inte det bästa 

med det här jobbet, men man ska trivas med det man gör också. 

pensionär: Allan Fletcher 

Senaste arbete: En privatpraktik i 

Helsingborg. 

En liten arbetsplats 

ger större 

inflytande 

En engelsman kom till Sverige på 

70-talet för att han träffat en svensk 

flicka och han hade en tandhygienistutbildning 

med sig i bagaget. 

Och du fick jobb direkt? 

Ja, jag arbetade i samma lilla privata klinik i Helsingborg i 31 år, innan 

jag gick i pension för två och ett halvt år sedan. Vi blev som en familj, 

vi var fem personer, två tandläkare och två tandsköterskor. Jag trivdes 

mycket bra och jag har tyckt om att göra något för andra människor. 

Och lönen? 

Jag hade en mycket speciell överenskommelse och jobbade hela tiden 

enbart mot provision. Det gav mig stora möjligheter att styra över min 

arbetstid. Jag jobbade längre dagar och mer på vintern och kunde vara 

ledig på somrarna när barnen var små. Det hade varit svårt om jag 

arbetat i den offentliga tandvården. En liten arbetsplats ger större 

inflytande. 

men du var med i facket? 

Ja, det har jag alltid varit. 

Hur har du hängt med i utvecklingen? 

Jag har gått en hel del kurser och vidareutbildningar. Det händer 

mycket hela tiden och man måste hänga med. 

Sveriges Tandhygienistförening, STHF 


Ordförande 

Yvonne Nyblom 

0733-666399 

yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 

Kansli 

Ingela Jägestrand 

08-4424473 

ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 

www.tandhygienistforening.se 

Ansvariga ombudsmän SRAT 

Ann Garö 

08-442 44 79 

ann.garo@srat.se 

Maria Yngvesson 

08-4424461 

maria.yngvesson@srat.se 

Sophie Silverryd 

08-442 44 74 

Sophie.silverryd@srat.se 

www.srat.se

Regeringen satsar 

på elitforskning 

Regeringen ska satsa tre miljarder kronor på 

elitforskning under de kommande tio åren. Svensk 

forskning har god bredd men spetsen är för trubbig, 

skriver utbildningsminister Jan Björklund på DN 

debatt. De nya miljarderna ska främst gå till elitprogram 

för de duktigaste yngre forskarna, rekrytering av 

internationella forskare och möjligheter för etablerade 

forskare att ägna sig åt högriskprojekt. 

Källa: Högskoleverket 

Hög kvalitet på utbildningar 

inom audiologi 

och ortopedteknik 

Högskoleverket har genomfört en nationell 

kvalitetsutvärdering av audiologi och närliggande 

huvudområden samt audionomexamen. Även utbildningar 

i ortopedteknik och ortopedingenjörsexamen 

har utvärderats. 


Högskoleutbildade har 

lägre arbetslöshet i alla 

konjunkturer 

Oberoende av konjunkturläge är arbetslösheten 

högst för personer med grundskoleutbildning som 

högsta utbildning. Arbetslösheten är lägre bland dem 

med gymnasieutbildning och lägst för dem med 

högskoleutbildning som högsta utbildning. 

RAT:s Gruppförsäkringar 

Speciellt framtagna för dig som är student. 

i samarbete med 


Höstbudgeten: 

Ett steg framåt för 

studielinjen 

I många år har Saco Studentråd arbetat för att 

studenterna ska inkluderas på ett bättre sätt i de sociala 

skyddsnäten. Att regeringen vill förbättra den sociala 

tryggheten för studenter med barn ser Saco Studentråd 

som en seger. 

Regeringen förbättrar nu de ekonomiska förutsättningarna 

för studenter med barn. Höstbudgeten 

innebär en satsning på 47 miljoner kronor för en 

höjning av tilläggsbidraget för barn med 10 procent. 

Detta gör det lite enklare för studerande med barn att 

få pengarna att räcka månaden ut. 

– Vår kamp för att även studenter ska kunna ha 

barn har vunnit en delseger, säger Maria Ehlin Kolk, 

ordförande i Saco Studentråd. 

CSN har nyligen utrett möjligheten att studenten 

ska kunna vara deltidssjukskriven, något som just nu 

inte är möjligt. Saco Studentråd har länge påtalat att 

detta behövs, senast i samband med CSN:s utredning. 

Regeringen skriver i höstbudgeten att denna utredning 

nu kommer lämnas över till den parlamentariska 

socialförsäkringsutredningen (PSFU) som har i uppdrag 

att föreslå regler för hur arbetsförmåga respektive 

studieförmåga ska kunna kombineras. 

– Att stegvis kunna komma tillbaka till studierna 

gynnar alla. Både studenten och samhället. Det är nu 

viktigt att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 

tar till sig CSN:s kloka förslag, säger Maria 

Ehlin Kolk, ordförande i Saco Studentråd. 

Läs mer om studielinjen på Sacos webbplats: www. 

saco.se/Saco-Studentrad/Vi-tycker/studielinjen/ 

På www.saco.se finns även vår senaste rapport om 

studenter och socialförsäkringar Fortfarande Utbildning 

Straffbart att läsa. 

Källa: Saco Studentråd 

CV-granskning ingår i SRATs karriärstöd. 

Skicka ditt cv till karriärcoach Linda Lekander på e-post karriar@srat.se 

kostnadsfri sjukförsäkring 

för SRATs studentmedlemmar 

Du som blivit studentmedlem i SRAT under ditt första 

studieår får – utan kostnad –Sjukförsäkring Student 

under hela din studietid (max 48 månader). 

Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäk- 

ringar på vår webbplats www.srat.se/formaner 

Infördes 1 januari 2011 

Student 


Edel Karlsson Håål, Saco-S-ordförande: 

Lokal lönebildning gynnar 

akademikers löneutveckling 

Det är i dialogen mellan chef och medarbetare som 

man har de bästa förutsättningarna för en lönesättning 

som sammankopplar arbetsresultat och lön. Det är 

grundtanken i tillsvidareavtalet om löner och anställningsvillkor 

för statligt anställda akademiker. Edel 

Karlsson Håål, ordförande i Saco-S, konstaterar att det 

har gynnat löneutvecklingen. 

det har gått två år sedan Saco-S och Arbetsgivarverket träffade det 

första tillsvidareavtalet för statligt anställda akademiker. Löneprocessen 

ska nu vara ett kontinuerligt pågående arbete på de statliga arbetsplatserna, 

och det är där, och inte i centrala löneförhandlingar, som 

lönerna ska sättas. Medarbetar- och lönesamtal mellan chef och 

medarbetare är en nödvändig del i det arbetet. På den centrala nivån 

kan Saco-S och Arbetsgivarverket, inom ramen för tillsvidareavtalet, 

när som helst ta upp en fråga för förhandling eller komma överens om 

gemensamma aktiviteter. Under den förhandling som inleddes för 

statligt anställda under den tidiga hösten, och som rör 85 000 

akademikerna inom Saco-S, förhandlar nu parterna om ett antal olika 

frågor. 

– Vårt lokala lönearbete rullar alltså på, medan övriga fackförbund 

inom staten har förhandlat om löner och anställningsvillkor på 

traditionellt sätt, säger Edel Karlsson Håål. 

Det centrala tillsvidareavtalet syftar till att skapa goda förutsättningar 

för lokala avtal, och för att lönerevision ska ske årligen och utan 

förseningar. Grundtanken är att det är på arbetsplatsen som man har 

de bästa förutsättningarna för en lönesättning som utgår från den 

enskilda medlemmens arbetsresultat – och att det gagnar de enskilda. 

Från centralt håll följer man kontinuerligt det arbetet på de statliga 

arbetsplatserna – och Edel Karlsson Håål konstaterar att det nya 

arbetssättet har gynnat akademikernas löneutveckling. 

– Det är naturligtvis glädjande att se att den lokala lönebildningen 

verkligen fungerar som det är tänkt, säger hon. Och där det inte 

fungerar behöver lokala parter stöd. 

Särskilda yrkanden i höst 

Saco-S var först ut bland de fackliga organisationerna på den statliga 

sidan med den här lönemodellen, som också är ett huvudspår på 

kommun- och landstingssidan. 

– Vårt arbetssätt ger både de fackliga företrädarna och de lönesättande 

cheferna ett stort ansvar för att det ska fungera, säger Edel 

Karlsson Håål. För de förtroendevalda innebär det dessutom att 

uppgiften att stödja och coacha medlemmarna har blivit tydligare. Det 

är naturligtvis viktigt, både att de får det stöd de behöver, och att vi 

utvärderar arbetet kontinuerligt. 

Senare under hösten vill Saco-S ha en diskussion med Arbetsgivarverket 

om hur den lokala tillämpningen av löneavtalet kan utvecklas 

än mer. Då kommer man också att diskutera hur avtalets tillämpning 

kan förbättras ytterligare. Men först vill man invänta den lokala 

lönerevisionen, för att kunna ta tillvara också de erfarenheterna. 

Att Saco-S inte har lagt några yrkanden om lön innebär inte att 

man har stått utanför höstens avtalsrörelse. Förhandlingarna har också 

rört många andra tunga avtal, som till exempel omställning, försäkringar 

och allmänna villkor – och där har Saco-S lagt en rad yrkanden 

och förslag till Arbetsgivarverket. 

10 


chefs- och karriärfrågor 

En av de frågor som Saco-S har initierat rör Trygghetsavtalet och 

möjligheten för enskilda medarbetare att få stöd för att komma vidare i 

karriären även om det inte finns risk för uppsägning på grund av 

arbetsbrist. 

– Det kan vara ett sätt att komma till rätta med det som brukar 

kallas för ”inlåsningsproblematiken”, säger Edel Karlsson Håål. Att 

man får igång en positiv rörlighet, som kan leda till att fler får kraft att 

ta steget att lämna ett invant och tryggt jobb – för att gå vidare i 

karriären på en annan arbetsplats eller helt enkelt för att prova på 

något nytt. 

Den möjligheten ska också ges till chefer och ledare. 

– Det finns ett fortsatt stort behov av stöd för utveckling av 

chefs- och ledarskapsfrågor, säger Edel Karlsson Håål. Det gäller också 

anställningsformer och utvecklingsarbete inom området chef- och 

ledarskap. 

För fem år sedan, 2007, träffades det första avtal om ”enskilda 

överenskommelser”, som gör det möjligt för statsanställda akademiker 

att göra individuella val mellan pensionsavsättningar, semesterdagar 

och löneökning. 

– Det gick lite trögt i början, men nu har det börjat röra på sig, 

säger Edel Karlsson Håål. Allt fler växlar mellan löneökning, ökad 

pensionsavsättning eller semesterdagar, utifrån sina egna personliga 

förutsättningar och önskemål. 

Saco-S-uppfattningen är att det ändå krävs fler åtgärder för att alla 

medlemmar ska få möjlighet att diskutera enskilda överenskommelser 

med sina arbetsgivare. Förslaget är därför att parterna ska arbeta vidare 

med frågan. Saco-S vill också ha till stånd en partsgemensam utredning 

om så kallade bruttolöneavdrag, det vill säga möjligheten kunna välja 

andra förmåner i stället för löneökning. 

När förhandlingarna inleddes var förhoppningen, både hos Saco-S 

och Arbetsgivarverket, att de skulle vara klara vid september månads 

utgång. Information om hur det har gått och om hur förhandlingsarbetet 

fortgår finns på www.srat.se och www.saco-s.se. Och förstås, i 

nästa nummer av SRAT-Informationen. 

Birgitta Jakobsson 

Foto: Elis Hoffman

Arbetsgivarverkets chef: 

gott samarbete har tjänat 

Sverige väl 

– Parternas goda samarbetsklimat har tjänat Sverige 

väl. 

Det säger Ulf Bengtsson, som tillträdde tjänsten 

som generaldirektör på Arbetsgivarverket i våras – och 

som nästan omedelbart kastades in i årets avtalsrörelse 

på det statliga området. 

– Det spelar ingen roll vilka olika uppfattningar vi 

har haft under förhandlingarna, säger han. När väl ett 

avtal är träffat måste alla inblandade respektera och 

vårda det. 

En pappdocka iklädd kavaj och skjorta och med Ulf Bengtssons 

ansiktsbild står lutad mot bokhyllan i arbetsrummet på Kungsgatan i 

Stockholm. Trycker man på en knapp på baksidan hörs ett tydligt 

”nej”. Dockan är en present från tidigare medarbetare, när han var 

budgetchef på Finansdepartementet. 

– De tyckte att jag kunde unna mig att vara ledig lite mer – och 

skämtade om att dockan ändå kunde ge samma svar som det de 

vanligtvis fick från mig. 

– Men så är det inte nu, försäkrar han. I den här rollen är det min 

uppgift att bidra till lösningar som alla inblandade kan acceptera. 

Ulf Bengtsson tillträdde tjänsten som generaldirektör i Arbetsgivarverket 

i mars. Han har lång erfarenhet både av statlig förvaltning 

och av ledarskap på högsta nivå – femton år i olika befattningar på 

Finansdepartementet, bland annat som budgetchef, och som generaldirektör 

på Försvarsmakten sedan 2008. 

– Det finns inte så många jobb där man får chansen att blicka över 

hela statsförvaltningen, säger han. Det var framför allt det, och 

möjligheten att få arbeta med en hel sektor på arbetsmarknaden, som 

lockade mig att tacka ja till det här uppdraget. 

myndighet och medlemsorganisation 

Arbetsgivarverket är en statlig myndighet, men också en arbetsgivarorganisation 

som styrs av de 250 medlemmarna, främst våra myndigheter 

och affärsverk. Ulf Bengtsson betonar rollen som medlemsorganisation, 

inte minst viktig i samverkan med övriga parter på 

arbetsmarknaden. 

Under det dryga halvår han har varit på plats på Arbetsgivarverket 

har han ägnat stor del av tiden åt att besöka myndigheterna och övriga 

organisationer på arbetsmarknaden. Det är en viktig förtroendefråga 

och därför en prioriterad uppgift att också högsta ledningen är ute i de 

olika organisationerna, säger han – för att lära känna och förstå arbetet 

där och för att snappa upp de idéer som finns. 

goda relationer 

Det är framför allt fem strategiska områden, som ligger till grund för 

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen och som utgångspunkter 

för samverkan med medlemmarna: 

• 

• 

• 

en tydlig arbetsgivarpolitik – för att det leder till en effektiv 

verksamhet, 

kompetensutveckling utifrån verksamheternas behov av 

utveckling, 

avtal som bidrar till en effektiv verksamhet, 

» I den här rollen är det min 

uppgift att bidra till lösningar 

som alla inblandade kan acceptera. « 

• 

• 

ledarskap och medarbetarskap, som i samspel utvecklar 

verksamheten, 

en god arbetsmiljö, som främjar verksamhetsutveckling. 

Det är till synes inga kontroversiella punkter, sett ur Saco-S-perspektiv, 

utan snarare frågor som också finns på den fackliga agendan. Vari 

ligger då motsättningarna mellan parterna? 

– Vi är nog eniga med de fackliga organisationerna om de 

övergripande målen, säger Ulf Bengtsson. Sedan kan vi ha olika 

uppfattningar om hur man ska arbeta, till exempel för att skapa en 

effektiv verksamhet eller en bra arbetsmiljö. 

– Vi har goda relationer med våra motparter, och från bägge sidor 

delar vi med oss av erfarenheter och kompetens. Det är en unik modell 

med gott samarbetsklimat, och det har tjänat Sverige väl. 

– Parterna kan ha olika intressen, men hittills har man alltid 

kunnat komma överens. Och oavsett vilka konflikter som förevarit 

under vägen måste alla parter sedan vårda det avtal som de har enats 

om. 

Lokala förhandlingar 

Den här hösten är det första gången som tillsvidareavtalet mellan 

Saco-S och Arbetsgivarverket prövas, och i den här avtalsrörelsen har 

den statliga arbetsgivaren yrkat att tillsvidareavtalet ska gälla samtliga 

avtalsområden. Motiven är desamma som de som SRAT och andra 

förbund inom Saco-S anför – att överenskommelser om lön och andra 

anställningsvillkor ska vara en naturlig och kontinuerligt pågående del 

av verksamheten, och att den inte ska störas av särskilda avtalsrörelser. 

Tanken är att det är så man skapar de bästa förutsättningarna för att få 

till stånd en lönesättning som gynnar verksamheten nu och framöver. 

Ulf Bengtsson är en stark förespråkare för lönesättande samtal, där 

chefen och den enskilda medarbetaren tillsammans kommer överens 

t 


om hur hon eller han bidrar i dagsläget, hur uppgifterna kan se ut i 

framtiden, vilken form av kompetensutveckling som kan behövas – 

och därmed skapar en förståelse för, och samsyn på, löne- och 

verksamhetsutvecklingen. Han menar också att tillsvidareavtalet ger 

naturliga förutsättningar för att diskutera enskilda överenskommelser, 

som gällande avtal ger möjligheter till – till exempel att byta ut en 

löneökning mot mer semester eller ökad pensionsavsättning, eller vice 

versa. 

– Utmaningen är att få det centrala avtalet att nå hela vägen ut till 

de lönesättande cheferna, så att det verkligen fungerar som det är 

tänkt, säger han. De chefer som träffar avtal lokalt måste förstå vad 

uppgiften innebär. Det kräver både kunskap och förberedelsetid – och 

i det avseendet brister det på sina håll. 

Det här är ingen ny fråga. Chefsfrågan har varit uppe på förhandlingsbordet 

många gånger – också utifrån kravet att cheferna ska ha en 

rimlig arbetssituation och reella möjligheter att utöva sitt ledarskap. 

– En av de saker som myndigheterna har åtagit sig handlar om 

chefernas möjlighet att verkligen vara chefer och ledare. Hur väl de 

lyckas beror på vad dagen innehåller i övrigt och vad som pressar på. 

Men det är en fråga som ska lösas på de olika myndigheterna. 

Arbetsgivarverket finns för att stötta om det uppstår frågor och 

problem som rör avtalen. 

Attraktiv arbetsgivare 

Under senare år har det funnits farhågor för att generationsväxlingen, 

med stora personalgrupper som går i pension, ska leda till att staten 

tappar kompetent personal. Ulf Bengtsson konstaterar att de inte har 

besannats. 

– Statliga arbetsgivare har generellt sett inte svårt att rekrytera 

personal, säger han, och det gäller också akademiker. Men det finns två 

orosmoln i det avseendet – att det är svårt att rekrytera personal inom 

it-området och att många ungdomar idag inte har staten som sitt 

förstahandsval. 

Också det är en av Arbetsgivarverkets visioner – att man ska öka 

attraktionskraften hos staten som arbetsgivare. Frågan är om den 

avtalsrörelse som har pågått under den tidiga hösten (och som 

eventuellt är avslutad när denna tidning distribueras) kommer att bidra 

till det. 

I Ulf Bengtssons tankar om hur den goda arbetsplatsen är 

beskaffad ingår också att det ska vara roligt på jobbet. 

– Det ansvaret åligger alla, både chefer och anställda. 

Själv har han kul, säger han. Och han konstaterar att den nya 

chefsrollen är helt annorlunda nu när han har 65 medarbetare, jämfört 

med de drygt 28 000 han basade över på Försvarsmakten. Nu har han 

möjlighet att lära känna var och en och kunna samtala med dem. Och 

han är både mån om och medveten om hur viktigt det är att han själv 

bidrar till god stämning. 

När det har blivit för mycket någon dag och humöret är på väg att 

dala går han ut och går, långt. Och så kopplar han av med att läsa, 

mycket. Han bara måste läsa, säger han, annars fungerar han inte. 

Under avtalsrörelsen var det bland annat Leif GW Perssons ”Gustavs 

grabb” och Hannes Råstams ”Fallet Quick” som bidrog till avkopplingen. 

– Den senare är intressant också ur jobbsynpunkt, eftersom den 

handlar om medborgarnas förtroende för staten. För rasar det, då blir 

jag orolig. 

12 

! 


Birgitta Jakobsson 

Foto: Catharina Biesèrt 

Saknar vi din e-postadress? 

Missa inte viktig 

information från SRAT och 

din medlemsförening. 

dina 

medlemsförmåner 

Som medlem i SRAT och dess 

medlemsföreningar har du en mängd 

medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och 

kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning 

och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i 

medlemsavgiften. Du läser mer om förmånerna på vår hemsida 

srat.se/formaner 

Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 

4 SRAT Hälsoskydd 

4 SRAT Inkomstförsäkring 

4 Liv- och olycksfallsförsäkring – ingår i tre månader 

4 Loss of License – för flygtekniker 

4 Sjukförsäkring för studenter – under studietiden 

Försäkringar du kan teckna 

4 Arbetslöshetsförsäkring 

4 Inkomstförsäkring, tillägg 

4 Företagsförsäkring 

4 Patientförsäkring – för tandhygienister och kiropraktorer 

4 Egendoms- och personförsäkringar 

4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 

4 Pensionsförsäkring 

Karriärstöd 

4 CV-granskning och karriärsamtal 

Lönestatistik 

4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik! 

Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 

4 SRAT-informationen 

4 Föreningstidning, medlemsblad 

Bank och medlemslån 

4 Förmånskonto 

4 Medlemslån 

Övrigt 

4 Saco EL 

4 Prenumerationserbjudanden via IDG 

4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 

4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line 

På DIN SIDA på www.srat.se kan 

du själv göra dina ändringar! 

Eller meddela oss: 


Tfn 08-442 44 60

Saco bildar Saco chefsråd 

Saco chefsråd är ett fristående råd med chefer från olika 

branscher och med olika professioner. Rådet har bildats 

för att stärka kunskapen inom Sacofederationen om 

chefers arbetssituation, villkor och strategiska utmaningar. 

Det bidrar till att vi kan utveckla verksamheten 

för en stor och viktig medlemsgrupp. 

– Jag är mycket stolt och glad över att ha lyckats 

knyta så kompetenta och erfarna Sacoanslutna chefer 

till mitt nätverk. Deras engagemang är oerhört viktigt 

för att vi ska kunna ringa in chefers behov och 

utmaningar på kort och lång sikt. Det gäller själva 

uppdraget såväl som drivkrafterna för att bli chef. Det 

Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är den samlande 

säger Göran Arrius om satsningen. 

organisationen för Sveriges akademiker. Vi är en partipolitiskt 

obunden facklig centralorganisation. Sacos 23 självständiga förbund 

företräder yrkes- och examensgrupper från hela arbetsmarknaden, 

inklusive egenföretagare. Något som förenar våra medlemsförbund 

är akademisk utbildning, kunskap, kompetens och yrkesstolthet. 

Saco chefsråd leds av Göran Arrius Totalt är och över 600 000 akademiker kommer medlemmar. Som företrädare för att 

Sveriges akademiker är det självklart för oss att ständigt påverka 

kunskapsnivån i Sverige. Utbildning och forskning som ger kunskap 

är en investering för såväl samhället som individen och är en av de 

träffas omkring fem gånger per år för att viktigaste faktorerna diskutera 

för tillväxt och utveckling av ett samhälle. 

chefsfrågor ur ett fackligt och ur ett strategiskt 

ledarskapsperspektiv. 

På Sacos webbplats www.saco.se kan du läsa mer 

om chefsrådet och vilka som ingår. 

Källa: Saco 

Saco, Box 2206, 10315 Stockholm 

tel vx: 08-613 48 00, www.saco.se 

Olika måttstockar för 

kvinnor och män 

Kvinnor och män bedöms olika på arbetsmarknaden. 

Kvinnor måste först visa att de är duktiga för att 

avancera, män bedöms efter sin framtidspotential, sin 

förmåga att förvärva kunskap. 

Det skriver Sacos utredare Charlotta Krafft i sin 

rapport Olika måttstockar – Om jämställdhet, karriär 

och chefskap. 

Enligt rapporten kan inte och får inte kvinnliga 

akademiker göra karriär på samma villkor som manliga. 

Grundfrågan är alltså hur kvinnor respektive män 

bedöms av sina chefer. Vad könet spelar för roll för 

utvecklings- och karriärmöjligheter på arbetsmarknaden. 

Rapporten kan laddas ner på www.saco.se. 

Källa: Saco 

Förslag om månads- 

uppgifter ett steg i 

rätt riktning 

Äntligen! Det är bra att det kommer ett förslag för att 

få månadsuppgifter och en enklare hantering av 

inkomstunderlag. Men det är bekymmersamt att 

socialförsäkringsutredningen tycks ha kört fast med sitt 

huvuduppdrag. 

Det säger Göran Arrius, ordförande i Saco och i 

Sveriges största a-kassa, Akademikernas (AEA) efter att 

socialförsäkringsutredningens delbetänkande om 

”harmoniserat inkomstbegrepp” lagts fram. 

– Jag tror att månadsuppgifter skulle kunna vara ett 

sätt att komma ifrån dagens omständliga hantering på 

försäkrings- och a-kassorna, säger Göran Arrius. 

Saco inser att det finns många praktiska problem 

som måste lösas, men de bör inte vara olösliga bara 

politikerna kan enas. 

– Jag har dock svårt att förstå varför kompletterande 

ersättningar vid sjukdom och föräldraledighet 

inte ska ingå i inkomstunderlaget. Principen som 

Olika måttstockar – om jämställdhet, karriär och chefskap Rapporten 

plockat 

Olika måttstockar 

Om jämställdhet, karriär och chefskap 

2012 

Charlotta Krafft 

”Olika måttstockar...” 

kan beställas 

på www.saco.se 

Sacos ordförande 

Göran Arrius. 

Foto: Kalle Assbring 

utredningen i övrigt utgår ifrån är ju att alla inkomster 

som ligger till grund för uttag av socialavgifter ska 

utgöra inkomstunderlaget, säger Göran Arrius. 

De ersättningar som utgår vid sjukdom och 

föräldraledighet har tagits ur löneutrymmet. Arbetstagarna 

har alltså avstått lön, då vore det väldigt 

märkligt om inte ersättningar ska ingå i inkomstunderlaget. 

Mest allvarligt är dock signalerna om att socialförsäkringsutredningen 

kört fast. Saco har länge drivit 

nödvändigheten av en översyn för att få ett socialförsäkringssystem 

som inte äventyrar den offentliga ekonomin 

när de som arbetar blir allt färre och de äldre blir 

allt fler. 

– De sista procenten i socialförsäkringarna får inte 

äta upp utrymmet för bra utbildning och sjukvård, men 

i den ödesfrågan verkar det hända väldigt lite i 

utredningen, säger Göran Arrius. 

Källa: Saco 

Förslag på ändrade 

åtgärdsregler i arbetslöshetsförsäkringen 

Regeringen kommer i en särproposition i samband med 

budgetpropositionen för 2013 att föreslå ändrade 

åtgärdsregler i arbetslöshetsförsäkringen. 

Det övergripande syftet är att förtydliga regelverket 

så att det blir tydligare för den arbetssökanden vad som 

förväntas av honom eller henne för att ha rätt till 

ersättning. Vidare syftar förslaget till att införa mer 

proportionerliga åtgärdsregler. Det handlar bland annat 

om att tydliggöra att det är den enskilde som har ansvar 

för att visa sin aktivitet i arbetssökandet. 

Förslaget innebär att uppföljningsreglerna i 

arbetslöshetsförsäkringen reformeras så att de blir fler 

men mildare. 

Åtgärdsreglerna föreslås träda i kraft den 1 

september 2013. 

Källa: Regeringen 

Succé för kassakollen 

Försäkringskassans webbtjänst, Kassakollen har haft 

nära 400 000 besök sedan starten i juni 2012. 

Kassakollen beräknar preliminärt vad man kan få för 

ersättning om man blir sjuk, får barn eller om man kan 

få bostadsbidrag. 

Källa: Försäkringskassan 

Jonas malmberg 

ny ordförande i 

Arbetsdomstolen 

Regeringen har utsett Jonas Malmberg till ny ordförande 

i Arbetsdomstolen. Jonas Malmberg är professor i 

civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet. Han 

har en bakgrund som domare och som forskare vid 

Arbetslivsinstitutet. Förordnandet gäller från den 1 

oktober 2012. 

Källa: Regeringen 


Ellinor vågade 

satsa! 

14 


Tjugofyra år på Posten gav SRAT-medlemmen Ellinor 

Åhs säljerfarenhet nog för att våga satsa. 

– På dagarna sökte jag jobb, på kvällarna satt jag vid 

telefonen och sålde in artister. 

Idag har hon sin idol som kund. 

Text: Carina Ahnstedt Foto: Anna Rehnberg 

det är inte bara ett, utan flera bananskal, som legat på rätt ställen. För 

visst har hon haft tur, men också haft mod att fånga tillfällena i flykten 

och vågat se möjligheter. 

– Nu är det upp till bevis, säger Ellinor Åhs som från och med i 

höst satsar fullt ut på sitt företag Gyllene Promotion där hon sköter 

bokningar och PR för tretton svenska artister. 

det började egentligen redan 2006 när Posten gjorde en stor 

omorganisation. Ellinor Åhs hade jobbat i 24 år med att bland annat 

sälja transporter, men fick nu nya arbetsuppgifter som hon inte trivdes 

lika bra med. Därför bytte hon jobb och började istället som säljare av 

tulltjänster. 

– Jag jobbade i 1,5 år, sedan kom finanskrisen och jag fick sluta, 

konstaterar Ellinor Åhs. 54 år gammal skrev hon in sig på arbetsförmedlingen 

och började återigen söka jobb. För att pigga upp sig 

försökte hon också att ägna mer tid åt sitt fritidsintresse. 

– Musik har alltid varit ett stort intresse. Jag minns min första 

konsert den 2 december 1964. Jag fick följa med pappa till Konserthuset 

i Göteborg och lyssna på Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och 

Ann-Louise Hansson. Jag var nio år och, åh, vad jag njöt! 

under tiden på Posten hade Ellinor Åhs varit ansvarig för kulturaktiviteter 

och också hjälpt till med att hitta lämpliga lokaler för artister 

som ville besöka Göteborg. En av dem var hennes idol Göran 

Fristorp. Via en resa i musikens tecken knöt hon nya kontakter som 

ledde till att hon plötsligt fick en förfrågan om hon ville sköta hans 

presskontakter inför julkonserten 2009. 

– Det här var ju en helt ny marknad för mig. Men i slutändan är 

det samma sak som ligger till grund för all försäljning: Stora öron och 

en liten mun. Jag satte ihop en pressrelease, ringde till en mängd olika 

tidningar för att höra vad journalisterna ville ha. Fyllde på med bilder, 

fixade recensionsplatser och bokade intervjuer. 

Från början var det helt och hållet en hobby och Ellinor Åhs fortsatte 

att söka jobb och fick också ännu ett transportsäljarjobb, men kände 

inte att hon kunde stå för produkten. 

– Jag måste kunna vara rak i ryggen och tro på vad det är, antingen 

det är att sälja transporter eller att sälja in artister. Samma år gick jag 

på tre vänners begravningar – ingen av dem hade fyllt 58 år – då 

tänkte jag att nej, livet är för kort för att vantrivas så här. 

Nervös ställde hon frågan om hon fick fortsätta att marknadsföra 

Göran Fristorp, och visst inte till sig av glädje när hon fick ett ja med 

eftertryck. Dessutom fick hon förtroendet att göra samma sak för 

Anna-Lotta Larsson. Nu sade Ellinor upp sig igen, den här gången 

utan någon som helst fallskärm. Hon har aldrig hört av sig till 

arbetsförmedlingen eller a-kassan igen. Istället tog hon jobb inom 

skolbespisningen på förmiddagen och jobbade med artisterna på 

eftermiddagen och kvällen. 

Till julen väntar ännu ett nytt jobb, när hon ska organisera hela 

julturnén för Anna-Lotta Larsson. Just nu håller Ellinor Åhs som bäst 

på att planera rutten, från Boden till Halmstad, organisera och boka 

in. På plats kommer hon att göra allt från att köra bilen, till att sälja 

biljetter, sköta bokföringen och kanske dra upp en och annan 

dragkedja. 

– Det blir 26 konserter på 25 dagar, så det är ingen vila. Men för 

att kunna sälja bra vill jag ju vara ute och lära mig hur det går till, 

träffa konsertköpare, körer och publik. Det ska bli så roligt! 

Tillfälligheter gjorde att Ellinor Åhs vågade satsa på sin hobby. 

»Det är tur att man har 

vänner och familj som kan 

säga till en att sätta stopp. « 

Självklart finns det också baksidor med att starta eget i en tuff bransch. 

Lägre lön, ekonomisk osäkerhet, och ett jobb som aldrig blir färdigt. 

– Det är tur att man har vänner och familj som kan säga till en att sätta 

stopp. Annars skulle jag kunna jobba dygnet runt, säger Ellinor Åhs 

som har man och tre vuxna barn som stöttar henne full ut. 

I dag sitter hon i fina kontorslokaler, med utsikt över Åby-travbana 

som hon får låna i utbyte mot en påse kanelbullar då och då. En av 

hennes gamla kunder från Posten fungerar som gratis mentor 

tillsammans med hennes datorkunnige son, och hon har skapat ett 

stort nätverk bland konsertköpare från norr till söder. 

vad hade hänt om inte Posten hade omorganiserat? 

– Ja, du, jag hade väl gjort något annat. Men då hade jag missat allt det 

här roliga. Kan jag, så vill jag gärna inspirera någon annan att våga 

satsa på det de brinner för. n n n 


Sjömansservice 

gör sjömännens tid 

i land meningsfull 

Dagarna till havs är långa och liggtiderna i hamn allt 

kortare. SRAT-medlemmen Jimmy Eriksson ser till att 

sjömännen kan se på film och ta del av nyheter ombord 

– och göra något meningsfullt i land när båten 

lossar eller lastar. 

Text: Torbjön Tenfält Foto: Fredrik Schlyter 

16 


Lyftkranar och lastfartyg kantar kajerna i Norrköping. Jimmy 

Eriksson har lämnat sitt arbetsrum på Sjöfartsverket – den röda 

tegelbyggnaden på Östra Promenaden mitt i stan – och åkt ner till 

Johannisborg Seamen’s Club. Höstens första oväder bidrar till att inga 

sjömän är på plats, men Jimmy får tillfälle att prata med föreståndaren 

Mike Josefsson. 

– Två killar var här tidigare i dag och spelade pingis, men de var 

tvungna att gå ombord igen, säger Mike. 

Klubben har öppet nästan varje dag, men det är sällan sjömännen 

hinner stanna särskilt länge. De flesta arbetar på utländska båtar och 

har ett pressat schema. 

– Tiderna i hamn minskar för att frakterna ska bli så effektiva som 

möjligt. I dag är det ovanligt att en tankbåt ligger vid kaj mer än ett 

dygn, förklarar Jimmy Eriksson. 

Containerfartygen, som är de vanligaste lastbåtarna i Norrköping, 

behöver fyra-åtta timmar för att lossa och lasta. Sedan drar de iväg igen 

för att inte förlora någon tid. 

Sjömansklubben delar lokaler med sjömanskyrkan och har gott om 

utrymmen för både aktiviteter och samtal. På en vägg i stora rummet 

hänger en världskarta och bredvid den en karta över Europa. De är 

fyllda med nålar som visar varifrån de sjömän som besöker klubben 

kommer. Överlägset flest nålar trängs i Filippinerna – världens största 

sjöfararnation. Indonesien är en annan exotisk hemadress och två av de 

sjömän som hittat till Johannisborg har placerat nålar i Burma. 

Kartorna öppnar för samtal och blir ett sätt att skapa kontakter. 

De filippiniska sjömännen är bekymrade över att inte längre få plats 

med sina nålar och Sjöfartsverket har därför lovat att skaffa fram en 

tredje karta, med enbart Filippinerna som motiv. 

Mike Josefsson (t.v.) 

informerar maskinbefälet 

Andrej Valov om 

vilka fritids- och kulturaktiviteterbesättningen 

på lastfartyget 

Fri Brevik kan ta del 

av under sin vistelse i 

Norrköping. 

Datorerna hör till de 

mest uppskattade 

inslagen på Johannisborg 

Seamen’s Club i 

Norrköping. 

Sjömansservice förgyller 

besättningarnas vardag, 

både till havs och i hamnarna. 

Jimmy Eriksson 

(stora bilden) samordnar 

verksamheten. 

– Vi märker att många känner sig stolta över att få lämna avtryck, 

även om det bara är i form av en nål, säger Jimmy Eriksson. 

Han är nybliven operativ samordnare för Sjömansservice och har 

sin arbetsplats på Sjöfartsverkets samhällsavdelning. Han sitter också i 

Saco-S-föreningens styrelse som representant för SRAT. 

I arbetsuppgifterna ingår främst att hålla kontakt med de olika 

sjömansklubbarna, ansvara för mediefrågor och marknadsföra 

verksamheten. 

– Jag har aldrig själv jobbat på sjön, men skulle inte ha något emot 

att åka med ut någon gång och se verksamheten från sjömännens 

horisont, säger Jimmy Eriksson. 

Sjömansservice finns i Göteborg, Malmö, Norrköping och 

Stockholm, men också i de två europeiska jättehamnarna Rotterdam 

och Antwerpen, som många svenska sjömän regelbundet kommer till. 

Antalet sjömän som besöker klubbarna varierar en hel del. Förra året 

räknade Johannisborg till cirka 2500 gäster (varav ett 40-tal kvinnor). 

Ytterligare cirka 1000 personer utnyttjade anläggningen (hemmavarande 

sjömän och övriga besökare). 

När en båt lägger till i hamnen gör Sjömansservice alltid ett besök 

för att informera om sina tjänster och möjligheten att motionera, 

umgås eller följa med på en utflykt. Många sjömän uppskattar också 

tillgången till datorer, på havet är möjligheten att hålla kontakt med 

familjen via skype och mejl ganska nyckfull. 

Mike Josefsson har ständig koll på vilka fartyg som anlöper 

Norrköpings hamn och nu är Gibraltarflaggade Fri Brevik på plats för 

att lasta pellets. Han hoppar in i bilen, kör över Motala ström och en 

bit österut längs Sjötullsgatan. Landgången är brant och slipprig efter 

SRAT-informationen nr 4 • 2012 17 

t

flera timmars regn, men för Mike är fartygsbesök och marina 

balansakter en rutinsak. 

Maskinchefen Andrej Valov tar emot på däck och lyssnar på 

informationen. Har han lust att titta in till sjömansklubben med sitt 

manskap? 

– Jag skulle gärna komma, men tyvärr, det finns inte tid, svarar 

han. 

Mike Josefsson överlämnar broschyrer om Norrköping. Andrej 

Valov berättar att besättningen består av sex personer och att nästa 

hamn på rutten är Vasa i Finland. Han har varit i Norrköping en gång 

tidigare, men det var för många år sedan. Tyvärr hann han inte se så 

mycket av staden då heller. 

Maskinchefen tycker ändå att det är bra att Sjömansservice finns, 

bland annat då det kan uppstå tillfällen när besättningen behöver hjälp 

av någon med goda kunskaper om hamnen och landet man befinner 

sig i. Som befäl har han svårt att lämna fartyget, för att inte tala om 

kaptenen som har det yttersta ansvaret och nästan aldrig går i land. 

– Visst hade det suttit bra med ett bastubad, säger Andrej Valov 

och fortsätter med sitt underhållsarbete. 

Förr var klubbarna viktigare för de hemmavarande sjömännen. Då 

var svenska sjömän ute på havet en mycket längre del av året och hade 

inte så många sociala kontakter när de var hemma. De umgicks istället 

med varandra och sjömansklubbarna blev deras trygghet. 

Nu är arbetstiden reglerad för svenska besättningar, som efter en 

arbetsperiod på 4-6 veckor är hemma och lediga lika länge. Svenska 

sjömän är också en krympande krets. Den svenska handelsflottan har 

mer än halverats på bara några år, från drygt 250 till cirka 100 fartyg, 

samtidigt som rederierna hittar billigare manskap i länder som 

Filippinerna och Indonesien. 

Men svenska sjöbefäl är fortfarande eftertraktade och många 

ungdomar söker sig till befälsutbildningarna. Trafiken på svenska 

hamnar är också fortsatt stor och både Jimmy Eriksson och Mike 

Josefsson är övertygade om att Sjömansservice kommer att spela en 

viktig roll även i framtiden. 

– Vi erbjuder en fristad för sjömännen och ett tillfälle att komma 

bort från deras kombinerade arbetsplats och bostad, säger Jimmy 

Eriksson. n n n 

18 


Sjömansservice förgyller besättningarnas vardag, både till havs 

och i hamnarna. Jimmy Eriksson samordnar verksamheten. 

Fakta 

Sjömansservice erbjuder svenska och utländska sjömän fritids- och 

kulturaktiviteter. Arbetet inleds ofta med ett besök ombord på de 

fartyg som anlöper hamnen. Sjömännen kan få hjälp med 

transporter, de erbjuds motion och andra verksamheter på 

sjömansklubben och får möjlighet att delta i utflykter. 

Ute på havet kan alla svenskflaggade fartyg och svenskar 

ombord på utländska fartyg ta del av Sjömansservice tjänster. De 

har också tillgång till sjömansbiblioteket, som distribuerar böcker, 

ljudböcker och e-böcker. 

I medietjänsterna ingår bland annat en e-postdistribuerad 

nyhetsbulletin från TT och en hyrfilmstjänst där ett antal filmer 

varje månad sänds ut till de cirka 110 fartyg som abonnerar på 

tjänsten. Det finns ett liknande upplägg med teveprogram, som 

bandas och skickas till fartygen via en extern distributör. Sjömansservice 

har även en webb- och facebooksida och deltar aktivt på till 

exempel arbetsmarknadsdagar, som anordnas av Chalmers och 

Kalmar Sjöbefälsskola. 

Sjömansservice finns i Göteborg, Malmö, Norrköping, 

Stockholm, Rotterdam och Antwerpen. Sjömansklubben i 

Göteborg är troligen en av de större i Europa och utsågs 2010 till 

den bästa i världen, av sjömännen själva. 

Sjömansservice är sedan 2007 en del av Sjöfartverkets samhällsavdelning. 

Tidigare löd den under den nu nedlagda myndigheten 

Handelsflottans kultur- och fritidsråd. 

SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket 

Ordförande 

Hans Fotmeijer 

0734-32 10 83 

hans.fotmeijer@sjofartsverket.se 


Sophie Silverryd 

08-442 44 74 


www.srat.se

Aktuella Ad-domar 

Avsked på grund 

av illojalitet 

Ad 40/2012. En anställd i en ideell förening 

initierade, startade och drev, för föreningen, 

en modellagentur för personer med funktionshinder. 

Den anställda sa upp sig själv för 

att bedriva likadan verksamhet hos en annan 

arbetsgivare. Samma dag som hon sa upp sig 

mailade hon till föreningens alla modeller 

och erbjöd dem att komma med till hennes 

nya arbetsgivare. På grund av det avskedades 

hon av föreningen på grund av illojalitet den 

följande dagen. Tvisten gällde om avskedandet 

var giltigt eller inte. Arbetsdomstolen 

ansåg att det var illojalt att under pågående 

anställning uppmana modellerna att istället 

bli modeller i en konkurrerande verksamhet. 

Avskedet var därför lagligt. 

Högre syssel- 

sättningsgrad 

Ad 41/2012. I en av Kicks butiker i Gävle 

arbetade två säljare 75 procent vardera. De 

hade båda anmält till arbetsgivaren att de 

önskade gå upp i tid enligt 25 a § Lagen 

om anställningsskydd. När en kollega som 

också arbetade 75 procent sade upp sig själv 

föreslog de två säljarna att de skulle få en del 

av kollegans timmar. Kicks valde att istället 

nyanställa en person på 75 procent. Säljarnas 

fackförbund ansåg att det var i strid med 

lagen om anställningsskydd. Kicks framförde 

att de hade varit tvungen att ändra i sin 

befintliga organisation och schemaläggning 

om de skulle tillmötesgå säljarnas krav. 

Arbetsdomstolen ansåg att Kicks inte var 

tvungen att göra det utan att de hade rätt 

att nyanställa i enlighet med organisationens 

krav. 

uppsägning 

Ad 47/2012. I Polarn O. Pyrets butik i 

Halmstad arbetade tre personer; Chefen på 

heltid och två säljare på 35 timmar respektive 

7,17 timmar per vecka. Efter en omorganisation 

beslutade butiken att det framöver skulle 

finnas två säljare som arbetade 25 respektive 

15 timmar per vecka. Säljaren som arbetade 

35 timmar hade längst anställningstid och 

blev erbjuden en omplacering till den nya 

tjänsten på 25 timmar i veckan men tackade 

nej och blev därför uppsagd. Den andra 

säljaren tackade ja till omplacering från 7,17 

till 15 timmar. Fackförbundet menade att 

uppsägningen var felaktig, att det inte fanns 

någon egentlig arbetsbrist och att det dessutom 

var den sist anställda säljaren med 7,17 

timmar som skulle ha fått minskad arbetstid. 

Arbetsdomstolen uttalade att arbetsgivaren 

har rätt att göra en omorganisation och att 

detta kan leda till arbetsbrist. Slutligen kom 

Arbetsdomstolen fram till att arbetsgivaren 

hade agerat korrekt och avslog fackförbundets 

talan. 

Avsked och indraget 

flygcertifikat 

Ad 49/2012. En pilot på TUIfly blev 

avskedad efter att under ett uppehåll i 

Thailand via en balkong tagit sig in i en 

flygvärdinnas rum och lagt sig naken i hennes 

säng. Arbetsdomstolen ansåg att det var skäl 

nog för avskedande. Innan avskedandet gick 

igenom fick piloten sitt certifikat indraget av 

medicinska skäl. TUIfly ville inte betala den 

löpande trygghetsersättningen som piloter 

som blir av med certifikat har rätt till enligt 

kollektivavtalet. Arbetsdomstolen gjorde en 

tolkning av kollektivavtalet till Pilotföreningens 

fördel så piloten fick sin trygghetsersättning. 

uppsägning 

Ad 51/2012. En kvinna hade jobbat i en 

Coop-butik sedan 1985. Från 1999 hade hon 

halv sjukersättning på grund av en förslitningsskada 

i höger arm. När det konstaterades 

att det fanns för mycket personal i 

butiken så blev hon uppsagd på grund av 

arbetsbrist trots att hon hade längst anställningstid. 

Hennes fackförbund ansåg att det 

var turordningsbrott och diskriminering på 

grund av funktionshinder. Coop ansåg att 

hon inte hade tillräckliga kvalifikationer för 

arbetsuppgifterna i butiken. Med det menade 

Coop att hon på grund av sin förslitningsskada 

inte kunde utföra arbetsuppgifterna. 

Arbetsdomstolen uttalade att kvinnan var 

missgynnad genom uppsägningen men att 

hon inte ens med hjälpmedel kunnat hamna i 

jämförbar situation som någon utan 

funktionshinder. Därför förelåg ingen 

diskriminering enligt lag. När det gällde 

turordningen så hade hon inte tillräckliga 

kvalifikationer för fortsatt arbete i butiken. 

Arbetsdomstolen konstaterade också att 

Coop fullföljt sina skyldigheter gällande 

rehabilitering och stöd- och anpassningsåtgärder. 

Fackförbundets talan avslogs helt. 

Sophie Silverryd, 

förbundsjurist 


Arbets 

Rätt 

§ 

chefen friad när 

sjuksköterska fick 

TBc på jobbet 

Hovrätten över Skåne och Blekinge har 

friat verksamhetschefen som var åtalad för 

arbetsmiljöbrott efter att en sjuksköterska 

på en infektionsklinik fått tuberkolos av 

en patient. Både hovrätten och tingsrätten 

ansåg det vara bevisat att sjuksköterskan 

blev smittad under patientarbete. Men 

såväl tingsrätten som hovrätten friar 

verksamhetschefen från det arbetsmiljömässiga 

ansvaret. De anser inte att 

åklagaren har bevisat att smittan berodde 

på att andningsskydd avsedda för 

engångsbruk återanvänts. Att återanvända 

ett andningsskydd kan vara en orsak till 

smitta, men även smitta i luftslussen 

mellan korridoren och sjukrummet kan 

ha varit en orsak. Tyvärr medförde detta 

att hovrätten undvek att gå in och 

diskutera verksamhetschefens skyldigheter 

och ansvar enligt arbetsmiljölagen, vilket 

hade varit klargörande för andra fall. 

Sophie Silverryd, 

förbundsjurist 


Postadress 

Box 3536 

103 69 Stockholm 

Telefon 

08-412 33 00 

tfn tid mån-tor 9 – 16, 

fre 13-16 

Fax 

08-24 78 79 

E-post medlemsfrågor 

Medlemsfrågor: medlem@aea.se 

Försäkringsfrågor: post@aea.se 

Hemsida 

www.aea.se 


Hundra år med skyddsombud 

”de är minst lika viktiga 

i dag som då” 

– Skyddsombuden är minst lika viktiga i dag som 1912 

när den nya lagen om arbetarskydd kom och gav 

arbetstagarna rätt att utse ombud för att minska 

olycksfallen på arbetsplatserna. Det anser Karin Fristedt, 

arbetsmiljöansvarig på Saco. 

– Då var det den fysiska arbetsmiljön som stod i 

fokus, nu är det alltmer psykosociala faktorer som leder 

till ohälsa, i synnerhet för Sacogrupperna. 

Hundraårsjubileet, med Skyddsombudens dag, är ett osökt 

tillfälle att manifestera skyddsombudens roll och stora betydelse. 

– Vi vill lyfta fram att det är en viktig grupp, säger Karin Fristedt. 

De flesta verksamheter och medarbetare lever under stor tidspress i dag 

och vi vet att det kan vara svårt, både för skyddsombud och andra 

fackliga företrädare, att få tid och pengar till arbetsmiljöarbete. 

Hur man ser på arbetsmiljöarbete, om det är en del av verksamheten 

eller betraktas som ett sidospår, varierar från arbetsplats till 

arbetsplats. Men ska arbetsmiljöarbetet fungera måste det sippra ner 

genom hela organisationen och vara ett löpande, systematiskt arbete, 

inte bara poppa upp i form av årliga skyddsronder, menar Karin 

Fristedt. Det är mycket tal om ett hållbart arbetsliv i dag, att fler ska 

arbeta längre, och då blir de här frågorna än viktigare. 

Arbetsgivarens ansvar 

Saco håller just nu på att kartlägga skyddsombudens arbete. Man vill 

veta hur de ser på sitt uppdrag och hur de tycker att arbetsmiljöarbetet 

fungerar. Syftet med undersökningen är i förlängningen att förbättra 

arbetsmiljöarbetet. 

– Svaren har just kommit in så vi vet ännu inte hur situationen ser 

ut. Steg ett är att skaffa sig mer kunskap, säger Karin Fristedt. 

20 


Skyddsombudens uppgift är att uppmärksamma arbetsgivaren på 

brister i arbetsmiljön, men det är arbetsgivarens, och chefernas, ansvar 

att se till att bristerna åtgärdas. Många av Sacoförbundens medlemmar 

kommer någon gång under sitt arbetsliv att fungera som chef och 

därför satsar Saco ännu mer på ledarskapsfrågor och har tillsatt en 

särskild utredartjänst. 

– Cheferna måste också ha en fungerande arbetsmiljö med rimliga 

villkor och ett hanterbart antal medarbetare. Det är givetvis viktigt för 

cheferna, men inte bara för dem, ledarskapet påverkar hur väldigt 

många andra har det på jobbet. 

Regionala skyddsombud 

Trots de etthundra åren av lagstiftning och reformer inom arbetsmiljöområdet 

finns inte skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som de 

också kallas, på alla arbetsplatser. Och med dagens trend mot allt fler 

mindre företag, även inom den offentliga sektorn, kommer det 

problemet troligtvis att öka, befarar Karin Fristedt. 

– Det är nya verksamheter, med andra driftsformer, där det inte 

finns någon färdig struktur eller tradition att foga in arbetsmiljöarbetet 

i. Men varje arbetsplats med minst fem anställda har rätt att utse 

skyddsombud. 

På dessa arbetsplatser spelar även de regionala skyddsombuden en 

viktig roll. 

– De ska verka mot arbetsplatser med minde än 50 anställda och 

vara ett stöd för skyddsombuden, eller hålla koll på arbetsmiljön där 

skyddsombud saknas. De kan både jobba uppsökande och kallas in 

akut, och inte minst ska de motivera arbetsplatserna till att starta eget 

arbetsmiljöarbete, poängterar Karin Fristedt. 

Med rätt kunskap hos arbetsgivaren och en god samverkan 

behöver det inte vara så svårt att bedriva ett löpande arbetsmiljöarbete 

på en mindre arbetsplats,. Man behöver inte ta till de stora skyddsronderna 

utan kan lösa problem vartefter i samverkan med arbetsgivaren.

– Skyddsombudens uppgift är 

att uppmärksamma arbetsgivaren 

på brister i arbetsmiljön, 

men det är arbetsgivarens 

ansvar att åtgärda dem, säger 

Karin Fristedt, arbetsmiljöansvarig 

på Saco. 

– Samverkan som metod är 

nyckeln till ett bra arbetsmiljöarbete, 

anser Mats Eriksson, 

ombudsman på SRAT och en 

av dem som håller i Saco-Skursen 

Det gränslösa arbetet. 

det gränslösa arbetet 

De tre centralorganisationerna, 

LO, TCO och Saco, har påtalat 

för regeringen att det behövs 

mer pengar till regionala 

skyddsombudsverksamheten 

och skyddsombudens utbildning. 

– Tidigare hade Saco 

centralt utbildning för 

skyddsombud, men den lades 

ner när de statliga bidragen till 

funktionsutbildning försvann. 

Och det har varit svårt för 

förbunden att fylla det 

utbildningsbehovet, säger Karin 

Fristedt. 

Dock har Saco-S en särskild 

utbildningssatsning Det 

gränslösa arbetet som vänder sig 

till fackliga företrädare och 

skyddsombud som är statligt 

anställda. Två kurstillfällen är 

inplanerade: 3-4 december 

2012 och 7-8 februari 2013 

(information och anmälan på 

www.saco-s.se). 

Arbetsmiljöverket har gjort 

en undersökning bland högre 

tjänstemän som visar att de är 

nöjda vad gäller innehållet i 

arbetet, med utbildning och 

utmaningar, men har svårt med 

gränssättningen. 

– Våra medlemmar arbetar 

på ett helt annat sätt än 

tidigare, friare, men flexibelt, i 

storrum i stället för i egna rum, 

med flytande arbetstider, ökad 

tillgänglighet och teknisk 

utveckling. Arbetsmiljöarbetet 

kan då inte bara handla om den fysiska arbetsmiljön utan om hela 

arbetssituationen, säger Mats Eriksson, ombudsman på SRAT och en 

av dem som håller i kursen ”Det gränslösa arbetet”. 

vikten av bra dialog 

Utbildningen har sin utgångspunkt i Saco-S politik samt i det statliga 

avtalet Samverkan för utveckling som slöts mellan Arbetsgivarverket och 

Saco-S 1997, där fokus bland annat ligger på systematiskt arbetsmiljöarbete. 

– Den klargör hur vi ser på arbetsmiljön i förhållande till 

verksamheten och med förhållningssättet samverkan som modell. För 

det är just samverkan som är den röda tråden i allt arbetsmiljöarbete, 

understryker Mats Eriksson. 

– Vi betonar vikten av en bra dialog mellan medarbetare, fackliga 

företrädare och arbetsgivare, att man kommer in tidigt i olika frågor 

och på alla nivåer. Skyddsombuden behöver därutöver mer grundläggande 

utbildning om lagstiftning och föreskrifter. 

Det är en poäng att utbildningen vänder sig till både skyddsombud 

och andra fackliga företrädare och att deltagarna kommer från 

olika statliga myndigheter och olika förbund, menar Mats Eriksson. 

Samverkan nyckeln 

På frågan om man kan vara trovärdig om man är både facklig 

företrädare och skyddsombud ”man sitter ju på två stolar ” svarar Mats 

Eriksson att det tvärtom är en stor fördel: Det bästa är att det fackliga 

arbetet och skyddsombudens arbete integreras; det ska gå hand i hand. 

En fördel i sammanhanget är att Saco-S är en ren förhandlingsor- 

ganisation som tecknar avtal med Arbetsgivarverket och på myndigheterna, 

menar Mats Eriksson. Det gör att utbildningarna och arbetsmiljöarbetet 

är väl förankrat. 

– ”Det gränslösa arbetet”-satsningen rör enbart SRATs och de 

andra Sacoförbundens statliga medlemmar, men arbetsmiljöutbildningar 

finns även inom andra sektorer och avtalsområden, och 

budskapet är över hela linjen detsamma: Börja arbeta tidigt, bli en 

naturlig del i utvecklingen av verksamheten! uppmanar Mats Eriksson 

och fortsätter: 

– Samverkan som metod anser vi vara nyckeln till all bra verksamhet. 

Britta Moberger 

Foto: Colourbox, Kalle Assbring, Denny Lorentzen 

Saco-S utbildning ”det gränslösa arbetet” 

För fackliga företrädare och skyddsombud inom staten, 

Djurönäsets kursgård, Värmdö 

• 

• 

3-4 december 2012 

7-8 februari 2013 

Mer information och anmälan 

på www.saco-s.se 

I Saco-skriften Vara skyddsombud kan du 

läsa mer om skyddsombudens roll och 

uppgift och den lagstiftning som arbetsmiljöarbetet 

bygger på. Skriften kan 

laddas ner som pdf från www.saco.se/ 

Fackligt_arbete/Lokalt_fackligt_arbete/ 

Skyddsombud 

Skyddsombuden firas 

med egen dag 

Skyddsombudens dag arrangeras i år för första gången för att fira att 

det är 100 år sedan skyddsombuden ”föddes”, men är tänkt att bli 

en årligt återkommande dag, onsdagen i vecka 43, Europeiska 

arbetsmiljöveckan. I år firas Skyddsombudens dag genom en 

halvdag i anslutning till Gilla Jobbet på Stockholmsmässan, som 

även den arrangeras för första gången. 

– ”Gilla jobbet” är en mötesplats för alla som är intresserade av 

arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor, som arbetsgivare, skyddsombud, 

arbetsmiljöombud och andra fackliga företrädare. Det är inte en 

traditionell mässa utan ett forum för diskussioner och kunskapsinhämtning 

– från ett 70-tal seminarier och från andra deltagare, 

säger Karin Fristedt, arbetsmiljöansvarig på Saco. 

Hon hoppas att arbetsgivarna inser värdet av denna kompetensutveckling 

och ser till att skyddsombuden får möjlighet att gå. 

(Och kanske besöker de ”Gilla jobbet” själva). De fackliga 

företrädarna får rabatt så entréavgiften för en dag är 500 kronor. 

Skyddsombudens dag arrangeras av de tre centralorganisationerna, 

LO, TCO och Saco. Programmet innehåller bland annat 

Det gränslösa arbetet som arbetslivs- och stressforskaren Christin 

Mellner forskar kring, Henric Ask berättar om Skyddsombudens 

rättigheter i det nya arbetslivet samt avslutningsvis en paneldiskussion 

med temat Hur ser rollen som framtidens skyddsombud ut och 

vilka utmaningar står vi inför? Mer uppgifter om ”Gilla jobbet” och 

skyddsombudens dag hittar du på www.gillajobbet.se. 

Temat för de europeiska kampanjerna som uppmärksammas 

under arbetsmiljöveckan är Ledarskap och samverkan respektive 

Psykosociala arbetsmiljörisker där Sverige har ansvaret. Resultatet av 

de landsomfattande svenska inspektionerna redovisas den 26 

oktober på Arbetsmiljöriksdagen, som avslutar Arbetsmiljöveckan. 

Britta Moberger 


Aktiviteter för 

chefer 

Saco, tillsammans med SRAT och andra 

Sacoförbund, bjuder in till aktiviteter för 

dig som är chef eller funderar på att bli. 

Aktiviteterna är kostnadsfria. Du får själv 

stå för resor och eventuell förlorad 

arbetsförtjänst. 

• 15 november, Stockholm Sacos chefsdag 

• 28 november, Luleå, lunchseminarium 

Ny som chef 

Mer information och anmälan på 

www.saco.se 

Inspirations- 

dagar om 

företagande 

Saco, tillsammans med SRAT och andra 

Sacoförbund, bjuder in till inspirationsdagar 

för dig som är egen företagare eller 

funderar på att bli. Seminarierna är 

kostnadsfria. Du får själv stå för resor och 

eventuell förlorad arbetsförtjänst. 

• 13 november 2012, Stockholm 

• 14 november 2012, Sundsvall 

Mer information och anmälan på 

www.saco.se 

22 

gRATTIS 

korsordslösare! 

Till er fem vinnare som har 

chans till ännu större vinster. 

ni har vunnit varsin penninglott! 

Björn Fahlén, Halmstad 

Karl-Evert Lingman, Uppsala 

Anna Mila, Kungsbacka 

Oskar Sykiäinen, Mölnlycke 

Karl-Göran Ögren, Skelleftehamn 

Lösningen finns på 

SRATs webbplats: 

www.srat.se/sratinformationen 


Dags för löneenkät 2012 

du bidrar till 

den viktiga 

lönestatistiken 

under oktober skickar SRAT ut e-post till 

flertalet medlemmar med en länk till 

löneenkäten där de får svara på frågor om 

exempelvis befattning, tjänstgöringsgrad och 

lön. 

– Vi vill ha uppgift om lönen i september 

2012, och för de allra flesta innebär det årets 

lön. Enkäten innehåller också några allmänna 

frågor beroende på vilken yrkesgrupp du 

tillhör, säger Susanne Rönngren, IT-ansvarig 

på SRATs kansli. 

– För att både den enskilde medlemmen 

och vi som förbund ska få störst nytta av 

statistiken är det viktigt att alla tar sig de 7-8 

minuter det tar att besvara enkäten, 

understryker Susanne Rönngren. 

Uppgifterna från SRATs löneenkät matas 

in i Saco LöneSök – marknadens bästa 

lönestatistik – som innehåller uppgifter från 

över 300.000 akademiker. 

– Där kan medlemmar och förtroendevalda 

hämta uppgifter inför lönesamtal, när 

de söker jobb och vid karriärplanering, säger 

Susanne Rönngren. 

Saco LöneSök finns på SRATs webbplats 

srat.se och kräver att du loggar in. Om det är 

! 

Bytt jobb? 

Blivit arbetslös? 

Börjat studera? 

Börjat arbeta? 

Flyttat? 

På DIN SIDA på www. 

srat.se kan du själv 

göra dina ändringar! 

första gången du loggar in gäller ditt 

medlemsnummer (se baksidan av tidningen) 

och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. 

Om du har frågor om löneenkäten 

kontaktar du Susanne Rönngren, på e-post 

susanne.ronngren@srat.se eller telefon 

08-442 44 72. 

Marie Norell, 

Informatör 

VEM SKA SVARA? 

Samtliga medlemmar i nedanstående 

föreningar omfattas av enkäten, oavsett om 

man arbetar privat (dock ej egenföretagare), 

statligt eller kommunalt. 

• Audionomerna 

• HälsoAkademikerna 

• Saco-förbundens personalförening , SFP 

• SRATs allmänna avdelning, SRAT-A 

• Svensk Flygteknikerförening , SFF 

• Svensk Optikerförening 

• Sveriges Tandhygienistförening, STHF 

Lönestatistik 

i din telefon 

Läs mer på www.srat.se/akademikerlon eller 

www.facebook.com/akademikerlon 

Eller meddela oss: 


Fax 08-442 44 80 

Tfn 08-442 44 60

För några år sedan fnös en fransk 

minister åt sin euroskeptiske brittiske 

kollega: 

– Europa måste vara något mer än ett 

frihandelsområde! 

Samma sturska syn ger eurooptimisterna 

uttryck för. 

– EU har alltid utvecklats 

genom sina kriser! 

men den här gången är fler betänksamma. Euroregeringarna har svårt att komma 

överens om åtgärder, men både nord och syd drar åt samma federalistiska håll. 

Tyskland, Holland och Finland ställer hårda krav som villkor för stödinsatserna; 

Frankrike, Italien och Spanien vurmar för euroobligationerna. 

Båda lösningarna är lika farliga. På sikt går de ihop: med starka krav från 

Bryssel minskar motståndet mot överföringar mellan länderna, med euroobligationer 

kommer alla garanter att blanda sig i varandras finanspolitiska äventyrligheter. 

På papperet var det vad många sade redan efter Maastricht. En gemensam 

valuta förutsätter en gemensam finanspolitik. En del av oss trodde då att no 

bail-out kunde vara en utväg. Om marknaden straffade den som slarvade skulle 

alla tvingas hålla sig i skinnet. Men när Tyskland och Frankrike körde över sin 

egen stabilitetspakt redan efter några år kvaddade de marknadsdisciplinens väg. 

Därför är det nu mer och mer federalistiska lösningar som gäller. 

Problemet är bara: hur ska man komma från papperet till verkligheten? 

Folkliga protester mot Bryssel/Berlin kommer att bli legio. Nationella myndigheter 

mörkar sina problem mot de gemensamma kontrollorganen. Irländska 

bolagsskatter och grekiska pensioner retar gallfeber på finska och tyska 

skattebetalare. Det finns helt enkelt inte den gränsöverskridande tillit 

som en gemensam finanspolitik måste bygga på. Euron sätter hela EU 

på spel. 

Därför måste Sverige och andra länder förbereda ett alternativ. 

Det finns två stora europeiska projekt. Det ena är euron – men 

det andra är den inre marknaden, långt mer framgångsrik i sin 

blandning av gemensamma lösningar och nationellt självbestämmande. 

Det senaste årets lösningar har gång på gång handlat om 

att anpassa hela EU:s regelverk efter eurokrisens krav. Gång 

på gång stöter det emot viktiga nationella institutioner. 

För svensk del har facken och regeringen fått sätta till 

alla klutar för att värna lönebildningen. 

Lösningen kanske måste bli att tydligt skilja EU och 

eurosamarbetet åt. Låt eurosamarbetet få tydliga egna 

institutioner och regelverk, men lämna de grundläggande 

EU-överenskommelserna i fred! De länder som 

vill kan föra Maastricht vidare mot en politisk union, 

medan den vidare EU-kretsen gör den inre marknaden 

till gemenskapens huvudsak. 

Med en sådan lösning skulle den inre marknadens 

institutioner kunna förändras. Om ett vidare EU avsvär 

sig den politiska unionens ambitioner borde Norge, 

Island och Schweiz kunna delta fullt ut i besluten om 

den inre marknaden. EU skulle bli ett samarbetsprojekt 

mellan euro- och EES-länderna. Den inre marknaden 

skulle få en mer demokratisk ordning än idag, när 

Norge och Island inte kan påverka de beslut som berör 

dem. Inom en sådan ram skulle för övrigt ett nordiskt 

valutasamarbete ha betydligt bättre förutsättningar än 

euron. n n n 

krönika 

gunnar 

Wetterberg, 

samhällspolitisk 

chef på Saco 


utlands- 

stationerad 

av staten 

Arbetstagare som är anställda på svenska 

myndigheter och utlandsstationeras omfattas 

av ett särskilt kollektivavtal. Avtal om 

utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor 

vid tjänstgöring utomlands 

(URA) är ett avtal som reglerar anställningsvillkoren 

under tiden som utlandsstationeringen 

pågår. Det är arbetsgivaren som 

beslutar om uppdraget ska anses vara en 

utlandsstationering eller vilket är det 

vanligaste en utlandstjänsteresa. Arbetsgivarens 

bedömning bottnar i uppdragets 

karaktär, vem som är uppdragsgivare och hur 

länge uppdraget ska pågå. 

URA som centralt avtal ger riktlinjer och 

råd kring vad ett kontrakt (URA-kontrakt) 

mellan arbetsgivaren och den utsände kan 

innehålla. Det innebär att inför varje 

utlandsstationering ska ett individuellt 

kontrakt upprättas mellan arbetsgivaren och 

den utsände där alla villkor som ska ingå 

definieras. Exempel på uppgifter som ska 

finnas med i kontraktet är vilka arbetsuppgifter 

som ska utföras, stationeringsort, 

tjänstgöringsperiodens längd, löneförmåner 

och andra anställningsvillkor. Löne- och 

anställningsvillkoren kan dessutom delas in i 

tre olika kategorer: villkor som ska regleras i 

detalj (exempelvis försäkringar och pensioner), 

villkor som ska regleras men kan variera 

i nivå (exempelvis lön) och villkor som kan 

regleras (exempelvis ersättning för kostnader 

som bostad, flytt och semesterhemresor). 

Avtalet kan också utöver de personliga 

villkoren också reglera vissa merkostnader 

som den utsände har för sin familj då den 

följer med till stationeringsorten. Barnomsorg- 

och skolkostnader är ofta dyra 

utomlands men genom URA-kontraktet kan 

de ersättas genom att de skrivs in i kontraktet. 

URA är ett komplicerat avtal. Det är inte 

helt lätt att bedöma vad som behöver finnas 

och omhändertas i kontraktet. Förbundets 

rekommendation är därför att inför varje 

utlandsstationering läsa igenom det centrala 

kollektivavtalet, bedöm de egna behoven, 

kontakta den lokala Saco-S föreningen och 

vända sig till förbundet för rådgivning. 

Arbetstagare inom Regeringskansliet och 

Sida kan också omfattas av URA, men då 

utlandsstationeringen är på en svensk 

utlandsmyndighet alternativt vid en svensk 

representation ska de gå på Avtal om 

utlandstjänstgöring (UVA). 

Mats Eriksson, 

ombudsman 


24 


nya avtal 

Flygtekniker 

Svensk Flygteknikerförening undertecknade 

den 3 september 2012 ett nytt 

kollektivavtal med Svenska Flygbranschen 

inom Svenskt Näringsliv. Avtalet innebär 

en höjning av utgående lön (grundlöner 

och tillägg) med 3 procent gällande från 

den 1 september. Avtalsperioden är 14 

månader (1 september 2012 till 31 oktober 

2013). Därmed motsvarar avtalet det så 

kallade märket på 2,6 procent på årsbasis. 

Avtalet finns på www.flygtekniker.se 

och www.srat.se. 

Ola Blomqvist, 

ombudsman 

ola.blomqvist@srat.se 

posten, Bring 

och Swedavia 

den 11 september 2012 tecknades 

kollektivavtal med Almega gällande 

bransch Kommunikation. Inom branschområdet 

finns företag inom huvudsakligen 

post- och flygplatsnära verksamheter. 

SRAT har flest medlemmar inom 

Postenkoncernen men även inom Swedavia 

och Bring. Avtalet har samförhandlats med 

övriga förbund inom Saco i branschen, 

vilka är Sveriges Ingenjörer, Jusek och 

Civilekonomerna. När nu branschavtalet är 

klart återstår för de lokala parterna att 

förhandla företagsanpassade villkor och 

tillämpningar inom respektive företag. 

Avtalsperioden är 1 juni 2012 – 31 maj 

2013 med en lönerevisionstidpunkt som är 

1 juni. 

Konstruktionen för löneförhandlingar 

är likt det föregående avtalet ett processavtal 

utan angivet löneutrymme. Utgångspunkten 

är ett lönesättande samtal där 

individens kompetens och prestation i 

relation till uppsatta mål ska vara grund för 

lönesättningen. Akademikerföreningen har 

möjlighet att förhandla innan löneökningarna 

fastställs. 

Avtalet finns på www.srat.se 

Anders Berndt, 

ombudsman 


personal i gym och 

friskvårdsföretag 

Förhandlingarna mellan SRAT och 

Almega om nytt kollektivavtal är klara. Det 

gäller från den 1 september 2012 och ett år 

framåt. 

Det är några förändringar i avtaltexten, 

bland annat när det gäller övertiden samt 

ersättning för mertid och arbete på natten 

där ersättningen ökar. 

I löneavtalet står det att lönervision ska 

vara från den 1 september och skriftligt 

besked om ny lön ska lämnas senast den 16 

november. Löneavtalet beskriver löneprocessen 

med lönesamtal. Lönen ska även 

fortsättningsvis vara individuell och 

differentierad samt ska bestämmas med 

hänsyn till verksamhetens krav, arbetsuppgifternas 

art och innehåll, individuell 

kompetens, duglighet, uppnådda resultat i 

relation till satta mål samt till marknadskrafterna. 

Om inget annat överenskommes 

lokalt ska det totala utrymmet för 

individuella lönehöjningar beräknas till 2,6 

procent av summan av företagets fasta 

kontanta löner för tjänstemän den 31 

augusti 2012. 

Avtalet finns på www.srat.se 

Martin Berndtsson, 

ombudsman 


Sacos medlemsantal 

fortsätter att öka 

Trenden står sig. Sacoförbunden fortsätter att dra till sig nya medlemmar och öka sitt 

medlemsantal. Totalt har Saco ökat medlemsantalet med 1,6 procent sedan halvårsskiftet 

förra året. Den totala medlemssiffran låg en bit över 625 000 vid halvårsskiftet. 

–Utvecklingen visar att strategin att stötta medlemmarna individuellt är framgångsrik. 

Att Saco och förbunden uppfattas som professionella och partipolitiskt obundna spelar säkert 

också en stor roll, säger Sacos ordförande Göran Arrius. 

– Kombinationen av yrkes- och fackförbund är attraktiv. Engagemanget för att öka 

medlemmarnas trygghet via inkomstförsäkringar uppskattas också, säger Göran Arrius. 

SRAT ökade under samma period med 1,3 procent.

FM Org 13 

Omstöpning av 

Försvarsmakten 


Försvarsmakten har nu inlett 

bemanningen av FM Org 13, som 

träder i kraft vid årsskiftet. Om ett 

par veckor står det klart hur många 

av Saco-Försvars medlemmar som 

tvingas gå. 

Omstöpningen av Försvarsmakten är 

inne i ett avgörande skede. Militär- och 

civilanställdas kompetenser prövas mot 

varandra och försvarsmaktsledningen räknar 

med att det totala antalet anställda idag är 

drygt 200 fler än som behövs efter den 1 

januari 2013. 

– Mitt fokus har hela tiden varit att 

medlemmarna ska kunna använda sin 

kompetens i den nya organisationen och att 

så många som möjligt ska få erbjudande om 

en ny befattning på den ort där de bor, säger 

Camilla Robertsson, ordförande i Saco-Försvar 

och SRATs allmänna sektion. Hon sitter 

också i SRATs förbundsstyrelse. 

Den 6 september kom beskeden från 

förbandscheferna om tillsvidareplaceringar i 

FM Org 13. Totalt handlar det om cirka15000 

placeringsbeslut. Efter det följde två 

veckor där de anställda som fått en placering 

på annan plats än hemorten, fick ta med sig 

familjen och titta på den nya arbetsplatsen. 

En del har tackat ja till erbjudandet, andra 

inte. 

– Bor du i Lund och har fått din nya 

placering i Örebro går det inte att pendla, 

konstaterar Camilla Robertsson. 

Den 31 oktober 2012 lämnas besked om 

uppsägning. Hur många civilanställda som 

drabbas var vid SRAT-Informationens 

pressläggning omöjligt att säga. Klart är ändå 

att om inte 370 officerare slutat i förtid, 

sedan de beviljats pensionsersättning, hade 

det blivit betydligt fler. 

– Jag tycker överlag att processen har 

fungerat bra, Försvarsmakten 

har följt direktiven. Det 

är viktigt att komma ihåg 

att den nya organisationen 

är en politisk beställning 

från regering och riksdag. 

Nu blir Försvarsmakten 

en bas- och insatsorganisation 

som redan från början 

ska vara bemannad och 

beredd att till exempel 

tjänstgöra i internationella 

insatser. Med det nya 

synsättet följer andra krav på befattningarna 

och på de anställdas kompetens. 

– Det kommer att ta längre tid än fram 

till årsskiftet innan den nya organisationen 

helt och hållet är på plats, säger Camilla 

Robertsson. 

De som valt att inte acceptera förbandschefens 

erbjudande sägs upp på grund av 

arbetsbrist. I de fall det handlat om erbjudanden 

då avståndet från hemorten är för långt 

för att kunna pendla, träder trygghetsavtalet 

in. Med Trygghetsstiftelsens hjälp får den 

uppsagde då hjälp att komma vidare i 

arbetslivet. 

För att få kunna ta del av trygghetsavtalet 

går det däremot inte att tacka nej till 

erbjudanden när den nya tjänsteplaceringen 

ligger inom rimligt pendlingsavstånd. 

– Vad som är rimligt pendlingsavstånd 

ett är en fråga som Trygghetsstiftelsen avgör, 

inte vi, säger Camilla Robertsson. 

SRATs allmänna sektion - SRAT-A 

Ordförande 


070-553 70 39 


Torbjörn Tenfält 

Foto: Denny Lorentzen 


Mats Eriksson 

08-442 44 81 


www.srat.se 

Camilla är även ordförande i Saco Försvar, organisation för 

alla Sacoförbundsmedlemmar (ej Officersförbundet) inom 

Försvarsmakten. 

FRÅgA: Jag 

har planerat 

att gå ner i 

arbetstid eftersom 

jag har 

barn som jag 

måste hämta 

på förskolan 

och därför inte 

vill jobba på 

kvällar. vad 

har jag och min arbetsgivare för rättigheter 

och skyldigheter? 

SVAR: Detta är en vanlig fråga och oftast 

är det inga problem. Enligt 7 § 

Föräldraledighetslagen har föräldrar rätt 

att gå ner en fjärdedel av sin normala 

arbetstid tills dess att barnet fyller åtta år 

eller går ut första klass. 

När det gäller själva förläggningen av 

arbetstiden finns det inga generella 

rättigheter, se det istället som en 

möjlighet. För även om du har rätt till 

själva ledigheten har arbetsgivaren inga 

skyldigheter att ge dig ledighet som leder 

till ”påtaglig störning” av arbetet. Det 

gäller därför att du och din arbetsgivare 

kan komma överens om när du kan vara 

ledig. 

Problem kan uppstå för de som 

arbetar då förskolor normalt är stängda. 

Få förskolor har öppet kvällar även om 

många arbetar då. Vissa arbetsgivare har 

störst behov av full bemanning just på 

kvällar. 

Kan du och din arbetsgivare inte 

komma överens om din ledighet är det 

arbetsgivaren som beslutar när du kan 

vara ledig. Är ni inte överens måste 

ledigheten enligt Föräldraledighetslagen 

spridas under arbetsveckans samtliga 

dagar, och läggas i samband med att 

arbetet börjar eller slutar. Detta kan i 

praktiken innebära att det kan vara svårt 

att bara vara ledig på kvällar om det är 

som mest arbete då. Så länge din 

arbetsgivare följer lagen är det svår att 

driva frågan vidare. 

Förbered dig inför diskussionen med 

din arbetsgivare, tala exempelvis med 

dina kollegor, kom med bra lösningar, 

möt din arbetsgivare halvvägs. Huvudsaken 

är att ni kommer överens om något 

som passar båda. 

Martin Berndtsson 


SRAT 

08-442 44 60 


www.srat.se 

Fråga 

& 

Svar 


Föreningarna 

26 

SRAT Arbetsmarknad kallar till årsmöte 

Hur ser vi på 

morgondagens 

arbetsförmedling? 

Efter årsmötet diskuterar vi på temat för 

kvällen och bjuder på lättare förtäring. 

Tid 

Onsdagen den 21 november 2012, kl. 18:00 

Plats 

SRATs kansli, Malmskillnadsgatan 48, 5 tr, Stockholm 

Dagordning 

– Mötets öppnande 

– Val av ordförande för mötet 

– Val av sekreterare för mötet 

– Val av justeringsperson för mötet 

– Frågan om mötet är behörigen utlyst 

– Årsberättelse 

– Val av föreningsordförande för ett år 

– Val av ledamöter på två år 

– Övriga val. Ny valberedning 

– Inkomna motioner 

– Övriga frågor 

– Mötets avslutande 

Resor 

Reseersättning utgår för billigaste färdsätt, det vill säga allmänna 

kommunikationer, alternativt ersättning (18,50 kr/mil) för resa 

med egen bil. Reseersättning betalas ut med max 350 kronor. 

Ingen ersättning utgår för medlemmar bosatta inom normalt 

pendlingsavstånd från Stockholm. 

Förslag på kandidater till styrelsen 

Valberedningen vill ha förslag på kandidater till styrelsen. Kontakta 

Anders Åkerström via e-post anders.akerstrom@arbetsformedlingen.se 

Motioner 

Ska vara styrelsen tillhanda senast den 6 november 2012. Skicka 

till anders.jansson@arbetsformedlingen.se 

Anmälan 

Senast den 13 november 2012 till 

Anders Jansson, på e-post 

anders.jansson@arbetsformedlingen.se 

välkommen! 


Kallelse 

Årsmöte upF 

Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF håller 

årsmöte torsdagen den 25 oktober 2012 kl. 17:00 

i Hörsalen, Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2. 

Efter mötet bjuder UPF på en lättare förtäring i 

Medelhavsmuseets restaurang Bagdad Café. Alla 

medlemmar hälsas välkomna! 

Kallelse skickas till alla medlemmar per e-post. 

Anna Areschoug 

nya på upFs kansli 

Sedan i slutet av augusti finns Magnus Nordström 

och Anna Areschoug som heltidsfackliga företrädare 

på Utrikesförvaltningens Personalförening, UPFs 

kansli. Magnus är dessutom ordförande i UPF. 

Marie Norell, 

informatör 

nominera till 

Audionompriset 

2013 

Medlemmar kan nominera kandidater. 

Priset på 5.000 kronor delas ut till den 

person, grupp eller organisation som 

under verksamhetsåret arbetat för att 

främja audionomernas intressen och att 

det arbetet lett till framgång för hela 

audionomgruppen eller på en enskild 

arbetsplats. 

Skicka en anmälan med namn på 

den man vill föreslå, motivering och eget 

namn och kontaktuppgifter. 

Nominering senast den 15 februari 

2013 till: kansli@srat.se eller SRAT/ 

Audionomerna, Box 1419, 111 84 

Stockholm

kontakter 

AEAs personalförening 

Ordförande 

Lisbeth Lindberg 

Tfn arb 08-412 33 36 

lisbeth.lindberg@aea.se 

Audionomerna 

www.audionomerna.nu 

Ordförande 

Ann-Marie Andela 

Tfn arb 031-343 21 03 

ann-marie.andela@vgregion.se 

Föreningen FRA-tjänstemän 

Ordförande 

Kenneth Wase 

Tfn 084714600 

kenneth.wase@fra.se 

Föreningen Statens Justerare av mått och vikt 

Ordförande 

Christer Persson 

Tfn arb 08-10 94 70 

christer.persson@sp.se 

Medlemsregister 

Staffan Lundin 

Tfn arb 033-16 56 31 

staffan.lundin@sp.se 

HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker 

inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa 

www.halsoakademikerna.se 

Ordförande 

Andreas Lövdahl 

Mobil 0704-38 51 63 

ordforande@halsoakademikerna.se 

Legitimerade kiropraktorers 

Riksorganisation, LkR 

www.kiropraktik.se 

Ordförande 

Tobias Lauritsen 

Mobil 076-0505134 

tobias.lauritsen@lkr.se 

Kansli 

Ellinore Andersson 

Tfn 0171-311 85 

Mobil 070-6891179 

Fax 0171-375 20 

kansli@lkr.se 

Lotsförbundet 

www.lotsforbundet.se 

Ordförande 

Patrik Wikand 

Mobil 0708-63 39 12 

patrik.wikand@sjofartsverket.se 

Medlemsregister/kassör 

Malin Örnberg 

Mobil 0708-63 12 58 

malin.ornberg@sjofartsverket.se 

Riksförbundet för podiatrisk medicin 

www.podiatri.eu 

Ordförande 

Ulf Sundberg 

ulf.sundberg@podiatri.eu 

Sacoförbundens personalförening, SFp 

Ordförande 

Anne-Marie Johansson 

anne-marie.johansson@slf.se 

Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR 

Ordförande 

Åsa Rundquist 

Tfn bost 08-836777 

asa.rundquist@gmail.com 

SRATs allmänna sektion, SRAT-A 

Ordförande 


070-5537039 


SRAT Arbetsmarknad 

Ordförande 

Anders Jansson 

Tfn arb 010-4864753 

Mobil 070-247 08 53 

anders.jansson@arbetsformedlingen.se 

SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket 

Ordförande 

Kari Gråsten 

Tfn arb 010-44 44 220 

kari.grasten@fortv.se 

SRAT-föreningen vid kustbevakningen 

Ordförande 

Jan Olsson 

jan.olsson@kustbevakningen.se 

SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SvSR 

Ordförande 

Hans Fotmeijer 

Tfn arb 011-191083 

Mobil 0734-321083 

hans.fotmeijer@sjofartsverket.se 


Kjell Johansson 

Tfn arb 011-19 12 05 

kjell.johansson@sjofartsverket.se 

SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TuLL 

Ordförande 

Christer Nilsson 

Tfn arb 040-661 31 61 

Mobil 070-350 08 22 

Fax 040-661 31 76 

christer.j.nilsson@tullverket.se 

SRAT-posten 

Ordförande 

Roger Larsson 

Tfn arb 010-4364063 

roger.l.larsson@posten.se 

Statens kriminaltekniska lab. 

SRAT-förening, SkL-SR 

Ordförande 

Helene Andersson 

Tfn arb 013-24 17 09 

helene.andersson@skl.polisen.se 

Föreningarna 

Svensk Flygpersonalförening, SFpF 

Ordförande 

Lisbeth Nilsson 

Tfn bost 08-651 13 71 

Svensk Flygteknikerförening, SFF 

www.flygtekniker.se 

Ordförande 

Ola Blomqvist 

Mobil 070-574 43 53 

ola.blomqvist@flygtekniker.se 


Niclas Roos 

Tfn arb/fax 0150-519 55 

Mobil 0768-55 24 90 

niclas.roos@flygtekniker.se 

Svensk Optikerförening 

Ordförande 

Carina Lönnqvist 

Mobil 070-3930739 

E-post carinalonnkvist@hotmail.com 

Svensk perfusionistförening 

Ordförande 

Kerstin Björk 

Tfn arb 031-342 77 31 

Mobil 070-633 60 96 

kerstin.bjork@vgregion.se 

Sveriges Tandhygienistförening, STHF 

www.tandhygienistforening.se 

info@tandhygienistforening.se 

Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post kansli@srat.se eller tfn 08-442 44 60. 

Ordförande 

Yvonne Nyblom 

Mobil 0733-666399 

yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 

Kontaktperson 

Ingela Jägestrand 

Mbt 0701-44 32 74 

08-442 44 73 (tis-ons) 

ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 

Trafikflygarhögskolans 

SRAT-förening 

Ordförande 

Christoffer Lantz 

Tfn arb 0435-445468 

christoffer.lantz@tfhs.lu.se 

utrikesförvaltningens personalförening, upF 

Ordförande 

Magnus Nordström 

08-405 52 40 

magnus.nordstrom@foreign.ministry.se 

Kansli 

Anna Areschoug 

Tfn arb 08-405 51 40 

anna.areschoug@foreign.ministry.se 

Magnus Nordström, se ovan. 

Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, 

Akademikerföreningar 

På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar 

finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerförening. 

Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar 

på arbetsplatsen och svarar bland annat för de 

lokala löne- och MBL-förhandlingarna. 


Avsändare: 

SRAT 

Box 1419 

SE-111 84 Stockholm 

konstruktör: daniel Svensson 

POSTTIDNING B 

Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 29 oktober 2012. 

Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: 

SRAT, Box 1419, 111 84 STOckHOLm

SRAT-info 4-2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?