Slaitha bru "Släbro" : ett ortnamn och en runinskrift
Slaitha bru "Släbro" : ett ortnamn och en runinskrift
Slaitha bru "Släbro" : ett ortnamn och en runinskrift
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
till känna i flerstaviga <strong>ortnamn</strong>, visar sig i<br />
ljudutvecklingar som sker tidigare, ter sig mer<br />
långtgå<strong>en</strong>de <strong>och</strong>/eller på andra sätt avviker<br />
från vad som är normalt i det övriga ordförrådet.<br />
Normalt skall diftong<strong>en</strong> ai via <strong>ett</strong> stadium<br />
ai för<strong>en</strong>klas, monoftongeras till långt e. I<br />
vissa fall har dock ai utvecklats till a, icke e.<br />
Så har sk<strong>ett</strong> i exempelvis det fornsv<strong>en</strong>ska<br />
personnamnet Halghe, såsom redan nämnts<br />
ovan bildat till adjektivet helig, i urnordisk<br />
tid *hailagaR, <strong>och</strong> i verbet hämta, som är<br />
avl<strong>ett</strong> av hem, urnord. *haimaR. I de anförda<br />
exempl<strong>en</strong> har d<strong>en</strong>na speciella utveckling<br />
av ai vållats av att diftong<strong>en</strong>, sedan<br />
mellanstavds<strong>en</strong>s vokal synkoperats, kommit<br />
att stå framför konsonantgrupp <strong>och</strong> därför<br />
förkortats. G<strong>en</strong>om ordlängdsbalans kan samma<br />
f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> uppstå äv<strong>en</strong> framför <strong>en</strong>kel<br />
konsonant. Vikt<strong>en</strong> av att ordlängdsbalans<strong>en</strong>s<br />
verkningar beaktas kan belysas av <strong>ett</strong> <strong>ortnamn</strong>sproblem<br />
som i vissa avse<strong>en</strong>d<strong>en</strong> kan<br />
betraktas som <strong>en</strong> parallell till vårt. Att namnet<br />
Skänninge "hör samman med Sk<strong>en</strong>aån,<br />
det har säkerlig<strong>en</strong> varje Skänningebo klart<br />
för sig", skriver Elias Wessén i Skänningebygd<strong>en</strong>s<br />
<strong>ortnamn</strong> (Wessén 1929 s. 33). M<strong>en</strong><br />
problemet för språkforskar<strong>en</strong> är att förklara<br />
det språkliga sambandet; Skänninge har kort<br />
ä i stamm<strong>en</strong>, Sk<strong>en</strong>aån långt e. Änamnet<br />
innehåller säkerlig<strong>en</strong> samma *skain- som vi<br />
har i sk<strong>en</strong>a, med ljudlags<strong>en</strong>ligt långt e, <strong>och</strong><br />
<strong>ett</strong> inge-namn bildat till d<strong>ett</strong>a borde följaktlig<strong>en</strong><br />
lyda *Skéninge. Lars Hellberg förklarar<br />
sambandet mellan ånamnet <strong>och</strong> stadsnamnet<br />
på <strong>ett</strong> övertygande sätt g<strong>en</strong>om att<br />
antaga att ordlängdsbalans<strong>en</strong> — helt rimligt<br />
— verkat i det trestaviga inge-namnet, m<strong>en</strong><br />
inte i det ursprunglig<strong>en</strong> tvåstaviga ånamnet<br />
(Hellberg 1973 s. 44 ff.). I Skänninge har,<br />
skriver Hellberg, monoftongering<strong>en</strong> ägt rum<br />
"medan diftong<strong>en</strong> ännu befann sig på aistadiet<br />
<strong>och</strong> ä. fsv. Skaningi kommer sålunda<br />
direkt av *Skainingi" (a.a. s. 44). Utveckling<strong>en</strong><br />
från vårt runsv<strong>en</strong>ska slaiba <strong>bru</strong> till<br />
Släbro har <strong>en</strong>l. min m<strong>en</strong>ing gått samma väg;<br />
i d<strong>en</strong> namnform som torde motsvara vårt<br />
runbdägg, *Slaiöabro (med ai
Change language