You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
PEABJOURNALEN<br />
TIDNING FÖR PEABS ANSTÄLLDA, KUNDER OCH AKTIEÄGARE NR 3 OKTOBER 2005<br />
En<br />
ny stadsdel<br />
där Malmö<br />
möter havet<br />
Svartjobben<br />
måste stoppas<br />
Framtidens<br />
boende<br />
Tranebergsbron<br />
nyinvigd
ledare<br />
innehåll<br />
Där Malmö möter havet . . . . . . . . . . . . . . .3<br />
Rekord kontrakt i Finland . . . . . . . . . . . . . .6<br />
Industriella byggen kräver rationella inköp . .7<br />
Svartjobben måste stoppas . . . . . . . . . . . .8<br />
Ny invigning Tranebergsbron . . . . . . . . . .10<br />
Halv miljard i <strong>Peab</strong>s okända guldägg . . . . .11<br />
Framtidens boende . . . . . . . . . . . . . . . . .12<br />
Kamprad Skillcenter . . . . . . . . . . . . . . . . .14<br />
Hat-trick i köpcentrum . . . . . . . . . . . . . . .16<br />
Byggmarknaden pekar uppåt . . . . . . . . . .17<br />
Tre regioner i samverkan . . . . . . . . . . . . . .17<br />
Swerock går som på räls . . . . . . . . . . . . .18<br />
2 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
Högkunjunktur<br />
utan nya jobb?<br />
VI HAR UNDER ÅRET fått många förvirrande och<br />
motstridiga signaler från vår svenska arbetsmarknad.<br />
Företag som går bra och redovisar stabila resultat<br />
anställer inte mer personal. Tvärtom varslas anställda<br />
och produktion flyttas ut till låglöneländer. Vad som<br />
också framstår som ologiskt och svårbegripligt är att<br />
antalet arbetslösa ökar samtidigt som antalet lediga<br />
jobb blir fler. Det är ett fenomen som förekommer i<br />
många länder inom EU.<br />
Här i Sverige har beskedet från AMS varit att det<br />
finns en gräns för hur mycket företagen kan rationalisera<br />
Eksjö prisar bevarandet av kasernområde .18<br />
Concordia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19<br />
Drömmen om en ny arena . . . . . . . . . . . .20<br />
Analys av Anders Haskel . . . . . . . . . . . . .21<br />
Bostadsprojektet Klippan i Göteborg . . . .22<br />
Snabbare vård för sjukskrivna . . . . . . . . . .24<br />
Stark tilltro till fortsatt god utveckling . . . . .26<br />
<strong>Peab</strong> profilen – Jan Johansson . . . . . . . .27<br />
Ny miljöstandard i Norge . . . . . . . . . . . . .28<br />
Utdrag ur <strong>Peab</strong>s halvårsrapport . . . . . . . .30<br />
Jag – en blodgivare . . . . . . . . . . . . . . . . .32<br />
och en gräns för hur mycket övertid man kan ta ut från<br />
de anställda. Till sist måste anställningarna komma.<br />
Fan trot. Det finns också en gräns för det tålamod som<br />
krävs när man är arbetslös.<br />
Förutsättningarna inom byggbranschen är lite<br />
speciella på så vis att det inte går att skicka ut hantverket<br />
utomlands. Här är alternativet istället att<br />
utländska aktörer kommer hit.<br />
Under de närmaste åren kommer många inom den<br />
svenska byggsektorn att gå i pension eller lägga av att<br />
jobba av andra skäl. För byggföretagen är den förestående<br />
rekryteringsprocessen en av de viktigaste och mest<br />
grannlaga uppgifterna att ta itu med. Personer med god<br />
byggutbildning kommer att vara mycket efterfrågade<br />
de kommande åren.<br />
På <strong>Peab</strong> är frågan högt prioriterad. Vi har ambitionen<br />
och målsättningen att fortsätta att vara en attraktiv<br />
arbetsgivare. Vi vill erbjuda en arbetsmiljö där våra<br />
anställda vill stanna och utvecklas. Det har sagts<br />
tidigare och det kan sägas igen. <strong>Peab</strong>s engagerade och<br />
yrkesskickliga personal är vår viktigaste tillgång.<br />
Därför gäller det för oss att inte bara rekrytera utan<br />
även att rekrytera långsiktigt rätt.<br />
GÖSTA SJÖSTRÖM<br />
Informationschef, <strong>Peab</strong><br />
PEAB ÄR ETT AV NORDENS LEDANDE FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNING.<br />
Koncernen bedriver bygg- och anläggningsverksamhet främst i Sverige men även i<br />
Norge och Finland. Dessutom ingår, huvudsakligen i Sverige, kompletterande<br />
byggrelaterade industriföretag inom fabriksbetong, betongprodukter och prefab,<br />
berg och grus, transporter, tillverkning och beläggning av asfalt samt maskin- och<br />
kranuthyrning. Koncernens omsättning överstiger 20 miljarder kronor och har<br />
ca 10 000 anställda. <strong>Peab</strong>s motto är att vara den lokala entreprenören nära kunden,<br />
med den stora koncernens möjligheter.<br />
PEABJOURNALEN är en tidning för <strong>Peab</strong>s anställda, kunder och aktieägare.<br />
Utgiven av <strong>Peab</strong> AB, Information, 260 92 Förslöv. Tfn 0431-890 00.<br />
Fax 0431-45 19 75. E-post info@peab.se Internet: www.peab.se<br />
REDAKTION Gösta Sjöström (ansvarig utgivare), Lilian Bringle samt<br />
journalister ur RHR/CCs nätverk.Tidningen är producerad av RHR/CC,<br />
Gustav Adolfs torg 51, 211 39 Malmö. Tfn 040-777 30. Fax 040-799 15. www.rhr.se<br />
REPRO OCH TRYCK Holmbergs, Malmö<br />
Förslag på innehåll i <strong>Peab</strong>Journalen kan lämnas till gosta.sjostrom@peab.se<br />
eller lilian.bringle@peab.se Du kan även kontakta informationsavdelningen<br />
eller <strong>Peab</strong>s växel på tfn 0431-890 00.
Där Malmö<br />
möter havet<br />
FÖR DEN SOM tar en promenad genom<br />
Västra hamnen känns det som om den alltid<br />
funnits. Men faktum är att fram till 1600talet<br />
började Malmös kustlinje redan norr<br />
om Malmöhusslott och Norra Vallgatan.<br />
Och själva hamnen var i stort sett inte<br />
mycket mer än en brygga.<br />
Det var inte förrän i slutet av 1700-talet<br />
som visionären Frans Suell drog igång det<br />
inledande arbetet med att anlägga en hamn<br />
i Malmö genom att helt enkelt göra utfyllnader<br />
i Sundet. Därmed la han i praktiken<br />
grunden till det som nu håller på att förvandlas<br />
till ett av Malmös mest populära<br />
stadsdelar.<br />
Men Västra hamnen är mest känt för sin<br />
varvsindustri. Under 1970-talet härskade<br />
Kockumsvarvet med oinskränkt makt. Den<br />
stora bockkranen blev ett landmärke och<br />
några av världens då största oljetankers<br />
föddes här i den gigantiska torrdockan.<br />
Så kom varvskrisen under 80-talet och<br />
Kockums krympte allt mer för att till sist<br />
läggas ner. Under lång tid låg området<br />
nästan i träda. Bara den imponerande bock-<br />
Dockan; Malmö<br />
Det är inte ofta en stad i ett slag får en ny stadsdel. Och<br />
det är kanske än mer sällsynt att denna stadsdel ligger precis<br />
vid havet alldeles intill centrum. Men i Malmö är det precis vad<br />
som håller på att ske. I Västra hamnen, på den plats där det<br />
anrika Kockumsvarvet tidigare låg, byggs det nya bostäder och<br />
kontorsfastigheter i en rasande takt. Och att malmöborna uppskattar<br />
utvecklingen råder det inget tvivel om. För där det tidigare<br />
var tomt efter klockan fem, sjuder det av folkliv och aktiviteter.<br />
kranen stod kvar, som en symbol för en<br />
svunnen storhetstid. En tid som definitivt<br />
gick i graven då kranen 2002 monterades<br />
ner och skeppades till Sydkorea.<br />
En epok var över. Men långt innan dess<br />
togs de första stegen mot en ny storhetstid.<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 3
Dockan; Malmö<br />
Torrdockan blev småbåtshamn<br />
Allt började med att <strong>Peab</strong> 1986 köpte den<br />
östra delen av hamnen, det så kallade Kranenområdet.<br />
Det dröjde dock ända fram till<br />
2001 innan man, tillsammans med JM och<br />
Wihlborgs, startade Dockan Exploatering<br />
AB som förvärvade markområdet. Tanken<br />
var att JM skulle utveckla bostadsdelen och<br />
Wihlborgs den kommersiella delen. <strong>Peab</strong><br />
skulle fungera som entreprenör och byggare.<br />
Tillsammans tog de fram en genomtänkt<br />
plan för hur industriområdet skulle kunna<br />
förvandlas till en fungerande helhet.<br />
Därefter har Wihlborgs och JM i rask takt<br />
projekterat och uppfört ett antal fastigheter<br />
i samarbete med <strong>Peab</strong>.<br />
Den gamla torrdockan har fyllts med<br />
vatten och utgör nu en trivsam marina där<br />
de boende har tillgång till egna båtplatser.<br />
Man har även lagt ner arbete på att skapa en<br />
4 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
helhet för att förstärka känslan av en<br />
sammanhållen stadsdel. Materialvalen är<br />
genomtänkta både i gatubeläggningar och<br />
gångstråk. Och själva situationsplanen är<br />
gjord för att skapa en miljö som väcker<br />
nyfikenhet och hemkänsla.<br />
Jan Hildingsson, regionchef på <strong>Peab</strong>.<br />
1<br />
2<br />
Idag arbetar det fler personer i Västra<br />
hamnen än vad det gjorde under Kockums<br />
storhetstid. Och de bostäder som byggs<br />
säljs i snabb takt.<br />
Åt JM har <strong>Peab</strong> hittills byggt tre av fem<br />
planerade fastigheter med bostadsrätter på<br />
den östra sidan av dockan, och den fjärde är<br />
precis påbörjad. Nästa steg blir att bygga<br />
fem fastigheter även på den västra sidan.<br />
För Whilborgs räkning har <strong>Peab</strong> byggt<br />
kontorsfastigheter för Sigma och Telia.<br />
Under sommaren har man även påbörjat en<br />
annan kontorsfastighet, Dockporten, precis<br />
vid dockans södra ände.<br />
Tidigare har <strong>Peab</strong> även byggt om den<br />
gamla Ubåtshallen som nu bland annat<br />
hyser Dunis huvudkontor samt gamla<br />
Ingenjörshögskolan där Malmö Högskola<br />
idag har utbildningslokaler. Intill ligger en<br />
befintlig byggnad där Malmö Opera &<br />
Musikteater och Skånes dansteater bedriver<br />
sin verksamhet.<br />
På ett sätt kan man säga att Västra hamnen<br />
nu har återerövrats av både malmöborna<br />
och det lokala näringslivet. Faktum är att<br />
det idag arbetar fler personer i Västra<br />
hamnen än vad det gjorde då Kockums var<br />
som störst.<br />
Projekt för tio år framåt<br />
Ytterligare ett steg mot att vidareutveckla<br />
Västra hamnen togs i april i år. Då förvärvade<br />
3
4<br />
5<br />
1. Brf Fyren<br />
Beställare JM<br />
Omfattning 94 lägenheter<br />
om 1–6 rok<br />
Prisexempel 390 000–3 800 000 kr<br />
Inflyttning Skedde hösten/vintern<br />
2004<br />
Fyren byggdes med omsorg för att<br />
passa in i den unika miljön. Fasader<br />
gjordes i tegel och lägenheternas<br />
generösa ytor gör umgängeslivet<br />
bekvämt då man enkelt rör sig mellan<br />
kök, matplats, vardagsrum och<br />
de stora balkongerna, som i de flesta<br />
av lägenheterna finns i två olika<br />
väderstreck. Till badrum och kök<br />
valdes en inredning av björk och<br />
genomgående har bara beprövade<br />
och hållbara material används.<br />
<strong>Peab</strong> det ursprungliga inre Kockumsområdet<br />
från Saab genom köp av aktierna i<br />
Celsius Fastighets AB.<br />
Området ligger i vinkel mot det nuvarande<br />
Dockan-området och har en areal på ca<br />
20 hektar. Det är i huvudsak bebyggt med<br />
äldre verkstadshallar, maskinverkstäder och<br />
kontor på totalt 90 000 kvm.<br />
– De flesta av lokalerna är uthyrda,<br />
berättar Jan Hildingsson på <strong>Peab</strong>. Det troliga<br />
2. Brf Piren<br />
Beställare JM<br />
Omfattning 74 lägenheter<br />
om 2–4 rok<br />
Prisexempel 570 000–3 750 000 kr<br />
Prel. inflyttning Sommaren 2005<br />
Inspirationen till Pirens fasad är<br />
hämtad från de centrala delarna av<br />
Malmö, närmare bestämt Rörsjöstaden<br />
och vid S:t Knuts torg. Genom<br />
att kombinera arkitektur från 40-talet<br />
med modern nordisk arkitektur,<br />
formgivning och design blev slutresultatet<br />
hus med kvaliteter som<br />
markerar boende utöver det vanliga.<br />
3. Brf Kajmästaren<br />
Beställare JM<br />
Omfattning 74 lägenheter<br />
om 2–4 rok<br />
Prisexempel 650 000–4 500 000 kr<br />
Prel. inflyttning Våren 2006<br />
Med ledord som Gaudí och romantik<br />
formas fasader och innergård till en<br />
oas, som kontrasterar den strama<br />
och stilrena tegelfasaden. De böjande<br />
balkongerna, gårdsmarken, uteplatserna<br />
och cykelförråden – som<br />
omsorgsfullt inbäddats i gårdens<br />
upphöjning – ramar in och skyddar<br />
mot promenadstråket.<br />
4. Brf Kaj 33<br />
Beställare JM<br />
mfattning75 lägenheter<br />
Prel. inflyttning Våren 2007<br />
Den fjärde etappen på Dockan,<br />
Kaj 33, har precis börjat att ta form.<br />
Utseendemässigt ligger även denna<br />
fastighet i linje med de tidigare etapperna.<br />
Dock får Kaj 33 en något<br />
annorlunda yttre form med unika<br />
etagelägenheter på det översta<br />
våningsplanet.<br />
Kaj 33 har ritats av arkitekten<br />
Lasse Wretblad på ArkitektMagasi-<br />
net AB. Han har gjort sig känd bland<br />
annat genom att rita uppmärksammade<br />
byggnader som Globen i<br />
Stockholm och ambassadörsresidenset<br />
i Berlin.<br />
5. Brf Havsfrun<br />
Beställare JM<br />
Den femte och sista etappen på den<br />
östra sidan av Dockan.<br />
Sigma-huset<br />
Beställare Utvecklingsbolaget<br />
Kranen AB<br />
Omfattning ca 15 000 kvm<br />
uthyrningsbar yta<br />
Byggtid 1998–2000<br />
Sigmahuset började byggas i<br />
november 1998 och inflyttningen<br />
skedde i september 2000. Det är ett<br />
kontorshus med sju våningar över<br />
mark och med en yta om 15 000<br />
kvm. Hela huset utnyttjas av ITföretaget<br />
Sigma som där samlat<br />
ca 15 av Sigmabolagen.<br />
Huset är byggt i U-form med ett<br />
högt atrium mellan U-skänklarna och<br />
en 30 m hög glasvägg ut mot hamnen.<br />
Teliahuset<br />
Beställare Wihlborgs<br />
Fastigheter AB<br />
Omfattning Kontorsyta 13 530 kvm.<br />
Garage 3 570 kvm<br />
Byggtid Sep 2002–Apr 2004<br />
är att vi kommer att börja planera för det<br />
området om tidigast fem år.<br />
Första steget blir att <strong>Peab</strong> tillsammans<br />
med Malmö kommun och övriga berörda<br />
parter ska påbörja ett miljö- och planarbete<br />
för att i ett senare skede successivt exploatera<br />
området med bostäder, kommersiella<br />
lokaler och offentliga byggnader.<br />
Att Västra hamnen är populärt bland<br />
malmöborna märks inte minst på intresset<br />
Tillsammans med Wihlborgs Fastigheter<br />
och Telia skapades ett<br />
modernt kontor med stor flexibilitet<br />
med avseende på arbetsplatsernas<br />
utformning. Källaren, bestående<br />
av 3 570 kvm, innehåller förutom<br />
parkeringsplatser, även vissa installationsutrymmen.<br />
Den u-formade byggnaden består<br />
av sex våningar där den översta är<br />
indragen och fastigheten är totalt på<br />
17 100 kvm. Stommen består av<br />
pelare, samverkansbalkar och plattbärlag.<br />
Fasaderna består av puts<br />
och tegel.<br />
Dockporten<br />
Beställare Wihlborgs<br />
Fastigheter AB<br />
Omfattning Ca 10 000 kvm<br />
Byggtid 2005–2006<br />
Dockporten är det senaste tillskottet<br />
bland kontorsfastigheterna i Dockanområdet.<br />
Huset uppförs intill Dockplatsen,<br />
strax framför småbåtshamnen.<br />
Dockplatsen blir en given<br />
samlingsplats med marin miljö och<br />
med en levande stadsdel med uteserveringar<br />
och butiker.<br />
I Dockportens sex våningar inryms<br />
cirka 10 000 kvm, restaurang och<br />
butik. I källarplanet finns plats för ett<br />
60-tal bilar och översta planet utgörs<br />
av ett exklusivt penthouse på 1 200<br />
kvm. På baksidan av huset, i riktning<br />
mot Teliahuset, etableras ett parkområde.<br />
för bostäderna som byggs. De fastigheter<br />
som är uppförda har snabbt sålts slut och<br />
intresseanmälningarna för de återstående<br />
växer ständigt.<br />
– Vi räknar med att det finns projekt här<br />
för oss i tio år till, säger Jan Hildingsson.<br />
När allt är klart räknar man med att drygt<br />
30 000 människor kommer att bo och verka<br />
i Västra hamnen.<br />
text JOHAN BERGQUIST<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 5
I Turku Science Park, Åbo, pågår just nu det<br />
största bygget någonsin i <strong>Peab</strong> Seicons historia.<br />
Om mindre än ett år slår portarna upp till ett<br />
nytt forskningscentrum inom ICT ( Information<br />
and Communication Technology ). Entreprenadsumman<br />
är över 190 Mkr.<br />
Rekordkontrakt<br />
för <strong>Peab</strong> i Finland<br />
6 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
TURKU SCIENCE PARK är ett kompetenscentrum<br />
som genom sin verksamhet driver<br />
på den högteknologiska tillväxten i sydvästra<br />
Finland. Det nya ICT-huset blir med sina<br />
34 000 kvm en unik knutpunkt för forskning<br />
och utbildning inom informationsoch<br />
kommunikationsteknologi samt digital<br />
innehållsproduktion.<br />
Rekordkontrakt<br />
Byggnadskomplexet kommer att rymma<br />
3 000 studerande och över 700 lärare och<br />
forskare. Entreprenaden uppgår till mer än<br />
190 Mkr och är den största någonsin för<br />
<strong>Peab</strong> Seicon.<br />
– Erfarenhet är a och o vid uppförandet<br />
av avancerade högteknologiska byggnader.<br />
<strong>Peab</strong> har gott om det, vilket var en avgörande<br />
faktor i kundens val av entreprenör, säger<br />
Antti Peltoniemi, VD för <strong>Peab</strong> Seicon Oy.<br />
– Storleken på jobbet är naturligtvis<br />
betydelsefull för <strong>Peab</strong> Seicons verksamhet i<br />
Åbo. Det kommer att bidra till att ge oss nya<br />
projekt samtidigt som det ökar vårt ”knowhow”<br />
ytterligare, säger han.<br />
Den grandiosa invigningen är planerad<br />
till juli 2006. Därefter kommer lokalerna att<br />
delas av i första hand Åbo Universitet, Åbo<br />
Akademi, Åbo Yrkeshögskola, Turku Polytechnic<br />
samt Turku Center for Computer<br />
Science.<br />
Kari Toivonen, VD för Turku Science<br />
Park, ser positiva effekter av att samla all<br />
forskning och högre utbildning inom ICT<br />
under ett och samma tak.<br />
– Det kommer helt klart att skapa unika<br />
möjligheter till samarbete och samverkan.<br />
Samtidigt är det ett skyltfönster för ICTexpertisen<br />
i Åbo, säger han.<br />
Antti Peltoniemi, VD<br />
för <strong>Peab</strong> Seicon Oy.
Fakta ICT-huset<br />
Kund Turku Science Park Oy<br />
Invigning 2006<br />
Ägare Åbo stad (44,5 %) och<br />
Senatsfastigheter (55,5 %)<br />
Entreprenadsumma 190 Mkr<br />
Arkitekt Lahdelma & Mahlamäki Oy<br />
Kari Toivonen,<br />
VD för Turku<br />
Science Park.<br />
Smälter in<br />
Arkitektfirman Lahdelma & Mahlamäki<br />
från Helsingfors har lagt ned mycket jobb<br />
på att få den sju våningar höga byggnaden<br />
att smälta in i dess omgivning, såväl utseendemässigt<br />
som funktionsmässigt.<br />
Exempelvis planeras ett gådäck som förbinder<br />
teknologikvarterets olika hus. Detta<br />
kommer inte bara att fungera som ett<br />
passagestråk, utan också som en naturlig<br />
mötesplats.<br />
– Turku Science Park består av flera<br />
moderna byggnader men hittills har det inte<br />
funnits någon tydlig centralpunkt. Det nya<br />
ICT-huset förändrar situationen. Byggnaden<br />
sammanbinder husen runt omkring och<br />
bildar samtidigt en huvudingång till Science<br />
Park. Av dessa skäl är ICT-huset så mycket<br />
mer än enbart en ny modern byggnad, säger<br />
Kari Toivonen.<br />
text JESPER CARLSON<br />
Industriella byggen<br />
kräver rationella inköp<br />
PEAB HAR GÅTT I SPETSEN för en ökad<br />
industrialisering av byggandet, något som<br />
kräver modultänkande och en genomtänkt<br />
standardisering av komponenter och andra<br />
insatsvaror. Med detta på gång kan ytterligare<br />
stödfunktioner börja arbeta för att<br />
sänka kostnaderna. I sommar börjar <strong>Peab</strong>s<br />
inköps- och avropssystem, PIA, att rullas ut<br />
i organisationen.<br />
– Det industriella byggandet ställer nya<br />
krav på materialförsörjning och även på<br />
upphandlingen. För att få ett rationellt<br />
flöde så krävs leverantörsavtal med priser<br />
och andra villkor klart för avrop. Att minska<br />
eller helst eliminera upphandlingar för<br />
varje objekt kommer innebära en mycket<br />
stor besparing, säger inköpschef Göran<br />
Terning,<br />
Göran Terning och hans team har gått<br />
metodiskt till väga när det nya systemet har<br />
tagit form.<br />
– Det gäller att titta på varje moment<br />
ända från producenten till det att varan<br />
hamnar på plats i det blivande huset. Uppstår<br />
kostnader på vägen som inte tillför<br />
något värde – och som därför slutkunden<br />
inte vill betala för – är det vår uppgift att<br />
eliminera den. Exempel är när en vara tar<br />
vägen runt en lokal återförsäljare när den<br />
lika gärna kunnat gå direkt till byggplatsen.<br />
Avropsavtal först ut<br />
I första hand har man strävat efter att hitta<br />
produkter som passar för avrop i systemet.<br />
Exempelvis levereras dörrar av svenska<br />
Dooria medan olika standardtyper av fönster<br />
kommer från Polen.<br />
– Precis som i ett äppelträd är vissa mer<br />
mogna och hänger längre ner. Dem plockar<br />
vi först. Äpplena uppe i toppen är också<br />
värda att ta vara på men kräver lite mer<br />
arbete, illustrerar Göran Terning.<br />
De stora kostnaderna för PIA-systemet<br />
är nu tagna. I takt med att rutinerna börjar<br />
användas ute på fältet och systemet fylls<br />
på med allt fler inköpsavtal räknar Göran<br />
Terning med en handelsvolym på i första<br />
hand 2 miljarder kronor. Den direkta<br />
vinsten beräknas bli 80 Mkr i form av<br />
bättre priser och lägre kostnader. På sikt<br />
finns det möjligheter att ytterligare en<br />
miljard i handelsvolym kan hanteras i<br />
systemet, men där är man ännu inte.<br />
De ”äpplena” sitter längre upp i trädet.<br />
– När hela organisationen fått arbeta en<br />
tid med PIA är jag övertygad om att det är<br />
möjligt att hämta hem ytterligare vinster.<br />
Leverantörsavtal ska utvärderas, sortimentet<br />
bantas till färre varianter och så vidare.<br />
Det finns en väldig kraft när en hel organisation<br />
börjar arbeta mot ett bestämt mål.<br />
Och att spara kostnader för att kunna producera<br />
billigare bostäder utan att tumma<br />
på kvaliteten är en självklar ambition, säger<br />
Göran Terning. En klar förbättring blir att<br />
avrop från utländska leverantörer blir lika<br />
enkelt som från svenska, något som öppnar<br />
för ytterligare prispressande inköp.<br />
Lätt motivera en bra affär<br />
För de anställda i <strong>Peab</strong> innebär det nya<br />
inköpssystemet att gamla rutiner måste<br />
förändras. Tricket blir att informera och<br />
motivera varför det nya är bättre. Problemen<br />
med det ska inte överdrivas. För som<br />
Göran Terning säger:<br />
– Ingen vill ju medvetet göra en sämre<br />
affär.<br />
Hur stora vinsterna med PIA blir är det<br />
ingen som vet med exakthet idag. Systemet<br />
kommer successivt att utvecklas i storlek<br />
och erfarenheterna kommer säkerligen<br />
även leda till förändringar i olika leverantörsavtal.<br />
Kanske också så att inköpssystemet<br />
blir pådrivande när det gäller<br />
en ökad standardisering, något som i sin<br />
tur är en förutsättning för ökad kvalitet i<br />
inköpsavtalen. text ANDERS KJÄLL<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 7
?<br />
Svartjobben<br />
måste stoppas<br />
Det förekommer en hel del svart arbetskraft i byggbranschen.<br />
En kombination av stora förtjänster och svårigheter att komma<br />
åt fusket gör att problemet stadigt tilltar. Enligt en beräkning<br />
som tidningen Byggindustrin gjort omsätter svartjobben mer<br />
än 10 miljarder kronor årligen. Pengar som går staten och de<br />
seriösa byggföretagens näsa förbi.<br />
RIKSREVISIONSVERKET uppskattade 1998<br />
svartjobbens omfattning till fem procent av<br />
allt arbete som utförs i Sverige. Det motsvarar<br />
ett skattebortfall på ca 40 miljarder<br />
kronor per år. Ingenting tyder på att problemet<br />
minskat sedan dess. En kontroll, som<br />
Skatteverket nyligen genomförde bland<br />
byggföretag i västeråsregionen, resulterade<br />
i att ett tiotal svartjobbshärvor upptäcktes.<br />
Den mest omfattande inkluderade 60<br />
personer som undanhöll sammanlagt 20<br />
Mkr. I samband med kontrollen genom-<br />
8 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
fördes ca 600 revisioner. Vid 500 av dem<br />
upptäcktes oegentligheter.<br />
För att råda bot på problemet med svartjobb<br />
i byggbranschen har en rad åtgärder<br />
föreslagits. Statliga byggkommissionen vill<br />
bland annat se ett så kallat entreprenadavdrag.<br />
Förslaget innebär att huvudentreprenören<br />
behåller en del av betalningen till<br />
sina underentreprenörer som sedan betalas<br />
in på ett särskilt skattekonto. Ett annat<br />
förslag är att tillämpa omvänd momsskyldighet.<br />
Det innebär att uppdragsgivaren får<br />
betala in moms när ett bygguppdrag ges<br />
eller arbetskraft hyrs ut. Dessutom finns det<br />
förslag på ett nytt ROT-avdrag, en översyn av<br />
bemanningsbranschen, bättre kontroll av<br />
F-skattsedlarna och oanmälda besök av tillsynsmyndigheter<br />
på arbetsplatserna.<br />
För de stora byggföretagen innebär svart<br />
arbetskraft enbart problem. <strong>Peab</strong>Journalen<br />
har pratat med <strong>Peab</strong>s vice VD med operativt<br />
ansvar, Göte Brännvall som menar att något<br />
måste göras.<br />
Hur allvarligt anser ni att problemet med<br />
svart arbetskraft är?<br />
– Det är ett stort problem som riskerar att<br />
växa till ett allvarligt hot mot seriösa företag.<br />
Ett resultat av svartjobben är bland annat att<br />
privatmarknaden till stor del är stängd för<br />
oss. Den privata delen av byggmarknaden<br />
beräknas stå för en väsentlig del av den totala<br />
marknaden så det handlar om stora summor.<br />
Det är väldigt svårt att konkurrera mot<br />
någon som inte behöver ta hänsyn till skatter<br />
och avgifter och dessutom inte bryr sig<br />
om arbetsmiljö, säkerhet och hälsovård.<br />
Kan något göras för att förbättra situationen?<br />
– De som använder sig av svart arbetskraft<br />
tjänar för mycket på det. Det bästa<br />
sättet att komma tillrätta med problemet är<br />
därför att göra det billigare att bygga vitt.<br />
Jag tror att det nya ROT-avdraget kommer<br />
att ge mer jobb åt seriösa företagare. Det så<br />
kallade entreprenadavdraget, som väntas<br />
införas under 2005, är också i grunden ett<br />
bra förslag. En förutsättning för att det ska<br />
fungera är emellertid att det administreras<br />
på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt<br />
från myndigheternas sida. Byggföretagen<br />
ska ju i princip inte behöva ta på sig statens<br />
uppgifter.<br />
Vad gör <strong>Peab</strong> för att undvika svartjobbare?<br />
– Vi försöker i första hand att använda<br />
oss av egen personal så mycket som möjligt.<br />
I den ambitionen skiljer vi oss från andra<br />
byggföretag och det ställer stora krav på<br />
organisationens kompetens och flexibilitet.<br />
I de fall våra egna resurser inte räcker till<br />
samarbetar vi med underentreprenörer och<br />
bemanningsföretag. Då värjer vi oss mot<br />
svartjobbare genom noggranna inköpsruti-
Illustration: Anneli Idnert<br />
Branschen ser goda effekter med ROT-avdraget<br />
När svarta jobb blev vita som en följd av ROTavdraget<br />
fick staten in en miljard kronor extra i<br />
skatter. Detta till en kostnad av 600 Mkr i beviljade<br />
avdrag. 230 000 ansökningar om ROT-avdrag<br />
kom in till Skatteverket före den 1 mars. Den som<br />
utfört en renovering under perioden 15 april<br />
2004 till 30 juni 2005 har haft möjligheten att dra<br />
av 30 procent av arbetskostnaden, maximalt<br />
10 500 kronor.<br />
– Även denna gång verkar det som om det<br />
blivit ett bra plus för statskassan och att svarta<br />
jobb blivit vita, säger Lars Jagrén, chefekonom<br />
på Sveriges Byggindustrier.<br />
Arbetsgivarna och fackförbunden i branschen<br />
gjorde en gemensam uppvaktning hos finansminister<br />
Pär Nuder under våren för att få regeringen<br />
att förlänga ROT-avdraget. Men det finns<br />
inte med i vårbudgeten och det är inte troligt att<br />
ner. Vi kontrollerar bland annat att företagen<br />
är momsregistrerade, har F-skattesedel<br />
och har tecknat kollektivavtal. Dessutom<br />
kräver vi att alla på byggarbetsplatsen kan<br />
legitimera sig.<br />
Varför är det <strong>Peab</strong>s ansvar att se till så att<br />
underentreprenörerna inte använder svartjobbare?<br />
– Vi har aldrig råd att anlita oseriösa<br />
underentreprenörer eftersom det skulle ge<br />
oss problem gentemot våra kunder på sikt.<br />
Det är ju vi som tar hela ansvaret gentemot<br />
kunden. Om vi har underentreprenörer<br />
som anlitar svart arbetskraft framstår vi som<br />
oseriösa vilket skadar vårt varumärke och<br />
vårt rykte. Dessutom innebär det stora ekonomiska<br />
risker. Om någon av våra samarbetspartners<br />
har slarvat och sedan går i konkurs<br />
får vi betala hela garantikostnaden vid<br />
en reklamation. Det är viktigt att vi kan stå<br />
för de produkter vi levererar och det kan vi<br />
bara göra om våra underentreprenörer är<br />
hederliga. Det handlar om att säkerställa en<br />
god arbetsmiljö, en god kvalité på jobben<br />
och att kunna ge kunden hållbara garantier.<br />
de finns med i höstbudgeten. En anledning är att<br />
ROT-avdraget infördes av konjunkturpolitiska<br />
skäl och därför är det inte motiverat med riktade<br />
åtgärder till en bransch på väg in i en högkonjunktur.<br />
– Vi var emot att det infördes med den motiveringen<br />
och hade hellre sett att man införde det för<br />
att komma till rätta med svartjobben. Det går inte<br />
att driva konjunkturpolitik med bidrag och det<br />
bör införas av strukturskäl, säger Lars Jagrén.<br />
Socialdemokratiska ledamoten i finansutskottet<br />
Agneta Gille lämnade inga klara besked men<br />
stängde inte heller dörren för en comeback.<br />
– Det är oerhört positivt med den respons vi<br />
fått på avdraget. Det infördes som en konunkturstimulans<br />
men att vi satte ett stoppdatum innebär<br />
inte att vi inte tar till åtgärden igen.<br />
Källa: Byggindustrin<br />
Därför ska vi se till att hålla oseriösa företag<br />
utanför <strong>Peab</strong>s grindar.<br />
Har beställaren något ansvar anser du?<br />
– Alla måste hjälpas åt om vi ska komma<br />
tillrätta med det här problemet. Beställaren<br />
har en utmärkt möjlighet att upptäcka och<br />
stoppa oseriösa entreprenörer redan vid<br />
budgivningen och bör naturligtvis utnyttja<br />
den. text HANS RAMEL<br />
Göte Brännvall,<br />
<strong>Peab</strong>s vice VD<br />
med operativt<br />
ansvar.<br />
Gemensam kamp<br />
mot svartjobben<br />
För första gången är beställare, byggbranschen,<br />
facket och Skattemyndigheten<br />
enig om vad som krävs för att<br />
stoppa svartbyggandet.<br />
Det finns en rapport framtagen tillsammans<br />
med en detaljerad åtgärdslista<br />
som mottagits väl av alla parter i byggsektorn.<br />
Det har funnits ett starkt behov<br />
om krafttag mot svartjobben som ett<br />
överlevnadsvillkor för de seriösa små<br />
och medelstora byggföretagen.<br />
Förslagen i korthet:<br />
1) Beställarna kräver redan i sina avtal<br />
med entreprenörerna att samtliga<br />
underentreprenörer ska arbeta vitt.<br />
Rättighet för beställaren att följa upp<br />
detta avtal med kontroller på arbetsplatsen,<br />
även tillsammans med Skatteverket.<br />
Offentliga byggherrar omfattas<br />
av kravet i första hand men<br />
övriga byggherrar rekommenderas<br />
motsvarande i sina upphandlingsrutiner.<br />
2) Alla på arbetsplatsen, även<br />
uthyrningsföretagens personal, ska<br />
bära ID-brickor med namn, foto och<br />
namn på arbetsgivare.<br />
3) Förteckning över samtliga på arbetsplatsen<br />
med namn, personnummer<br />
och arbetsgivare som sparas under<br />
hela projekttiden. Den ska vid anfordran<br />
visas för Skatteverket.<br />
4) Skatteverket åläggs hålla ett register<br />
med offentliga uppgifter tillgängliga via<br />
internet för beställare.<br />
5) Skatteverket ska ges rätt till oanmälda<br />
arbetsplatsbesök för kontroll av svarta<br />
arbeten. Detta kommer att kräva en<br />
mindre lagändring.<br />
6) Fortsatt förebyggande arbete av<br />
Skatteverket på lokalplanet där verket<br />
satsar regionala resurser att ge<br />
byggbranschen information.<br />
7) Förläng och utöka ROT-avdraget för<br />
att markera att det omfattande svartarbetet<br />
på privatmarknaden inte längre<br />
accepteras. Avdraget bör höjas till<br />
50 procent och anpassas till rådande<br />
konjunktur.<br />
8) Inför omvänd skattskyldighet för<br />
moms. Mervärdesskatten bör redovisas<br />
i skattedeklaration månadsvis eller<br />
kvartalsvis vid låg omsättning.<br />
9) Skärp de personliga kraven för<br />
F-skatt.<br />
10) Vidta åtgärder mot ”målvakter” i<br />
fåmansbolag.<br />
11) Se över lagen om uthyrning av<br />
arbetskraft.<br />
Källa: Byggindustrin<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 9
Tranebergsbron; Stockholm<br />
Bro med<br />
kungliga anor<br />
ATT BYGGA BRO över Tranebergs sund i<br />
Stockholm är något man gjort i flera hundra<br />
år. Det började med att Gustaf III behövde<br />
en snabbare resväg till Drottningholms<br />
slott. Kungens önskan var lag och en flottbro<br />
anlades mellan Kungsholmen och<br />
Brommalandet. Även i relativt modern tid<br />
fanns en flottbro kvar, dock kompletterad<br />
med räls för den tidens nymodighet spårvagn.<br />
1934 invigdes dock den ”riktiga” Tranebergsbron,<br />
byggd i betong och under en<br />
tid världens längsta bro med ett spann.<br />
Kompletterad under 1950-talet med spår för<br />
tunnelbanans gröna linje (den första i<br />
Stockholm) tjänade den huvudstadens<br />
befolkning väl, men till följd av bristande<br />
underhåll var den efter 60-talet år i akut<br />
behov av renovering.<br />
– Det är ett känt faktum att miljön<br />
successivt har blivit mycket mer aggressiv,<br />
säger <strong>Peab</strong>s Stig Hedberg, produktionsansvarig<br />
för betongarbetena på bron.<br />
Den betong som användes på 1930-talet<br />
klarar inte dagens vägsalter eller koncentration<br />
av avgaser. Den nuvarande konstruk-<br />
10 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
tionen ska hålla dubbelt så länge, 120 år.<br />
Det har varit ett minst sagt utmanande<br />
uppdrag för <strong>Peab</strong> som startade projektet<br />
1999. Totalt handlar det om ett tiotal broar<br />
på en vägsträcka om 1,8 km. Beställare var<br />
Vägverket men antalet intressenter har varit<br />
många. Storstockholms Lokaltrafik är en<br />
eftersom ett av brospannen helt disponeras<br />
för tunnelbanan. Stockholm Vatten transporterar<br />
hälften av Stockholms färskvatten<br />
från Lovön och åt andra hållet via bron går<br />
stadsgas från Värtaverket till Västerort.<br />
Trafik utan avbrott<br />
Det har alltså funnits gott om engagerade<br />
parter att jämka ihop synpunkter från,<br />
krävande i sig men ingenting jämfört med<br />
att såväl biltrafik som tunnelbanetrafik<br />
skulle fungera utan avbrott under hela<br />
ombyggnadstiden. Det är lätt att förstå<br />
problemet med att riva och bygga broar<br />
men ändå se till att trafiken flyter.<br />
– Det fanns en del brister i Vägverkets<br />
förutsättningar vad gällde trafiken men tillsammans<br />
har vi löst upp knutarna under<br />
Kronprinsessan Victoria återinvigde Tranebergsbron,<br />
den 31 augusti, med att avtäcka<br />
en sten till minne av brobygget. Till höger<br />
Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö.<br />
<strong>Peab</strong>s Kjell Skoog (ombud), Roger Linnér<br />
(projektchef), Stig Hedberg (blockchef betong<br />
och Björn Pålhammar (blockchef mark)<br />
är nöjda med arbetet kring Tranebergsbron.<br />
projektets gång, berättar Roger Linnér som<br />
varit <strong>Peab</strong>s projektledare. Riktigt speciellt<br />
var att flytta tunnelbanespåren till vägbron<br />
och sedan tillbaka. SL:s egna spårbyggare<br />
var underentreprenörer för detta jobb.<br />
Både Roger Linnér och Stig Hedberg<br />
konstaterar att projektet varit framgångsrikt,<br />
mycket tack vare ett bra och prestigelöst<br />
samarbete med Vägverket. Men det<br />
var inte alltid så bra – i början stod bygget<br />
stilla i närmare ett år till följd av olika uppfattningar<br />
om grundförhållandena.<br />
– Våra experter sa att förstärkning krävdes<br />
och Vägverkets motsatsen. Många hårda ord
fälldes både från politiker och trafikanter.<br />
Först när det blev en arbetsmiljöfråga kunde<br />
vi enas om förstärkning, säger Roger Linnér.<br />
– Det var förstås ingen händelse var den<br />
gamla bron hade sina fästen. Dåtidens brobyggare<br />
i Stockholm kunde sina saker och<br />
hade valt ut de bästa platserna. Jag tror alla<br />
är tillfreds med att vi stod på oss i denna<br />
fråga, menar Stig Hedberg.<br />
Båda två är självklart mycket nöjda med<br />
säkerhetsarbetet i stort. Trots att arbetet har<br />
pågått på stor höjd och med ständig biltrafik<br />
har ingen allvarlig olycka inträffat under<br />
byggtiden.<br />
<strong>Peab</strong> tog hem ordern med ett anbud på<br />
460 miljoner kronor men med olika tillläggsarbeten<br />
hamnade entreprenadsumman<br />
på ca 700 Mkr. Då ingick inte minst de<br />
utökade grundläggningsarbetena men även<br />
en mängd andra förbättringar som bullerdämpning<br />
och andra miljöåtgärder. Totalt<br />
handlar det om över 800 ändringar.<br />
Lång erfarenhet<br />
Stockholmarna har genom bygget fått en<br />
pålitlig förbindelse mellan Västerort och<br />
Kungsholmen, Essingeleden och City. Före<br />
ombyggnationen passerade 75 000 fordon<br />
DN:s Stockholmskännare Martin Stugart<br />
(tv), Vägverkets generaldirektör Ingmar<br />
Skogö (mitten) och infrastrukturminister<br />
Ulrika Messing (th).<br />
om dygnet och den siffran kommer definitivt<br />
inte bli lägre framöver. Väsentligt bredare<br />
vägbanor, vägrenar så att fordon med<br />
problem kan stanna utan att stoppa upp<br />
trafiken och utökad plats för gång- och<br />
cykeltrafik gör att den tidigare proppen i<br />
rusningstrafik blott är ett minne.<br />
– Det har varit ett roligt projekt att arbeta<br />
med, säger Roger Linnér. Optimalt var när<br />
allt flöt på; längst fram rivning, i mitten<br />
grundläggning och längst bak arbete med<br />
farbanan. Då var arbetet en ren njutning.<br />
– Och så har det blivit en vacker bro<br />
också, fyller Stig Hedberg på. Det ser inte<br />
ut som en ny- eller ombyggd bro utan den<br />
är trogen sitt ursprung. Visst hade det gått<br />
att bygga enklare och ändå lika hållbart,<br />
men beställaren har satsat på de ursprungliga<br />
kvaliteterna. Det ska stockholmarna vara<br />
glada för. text ANDERS KJÄLL<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 11
Framtidens boen<br />
– visioner om ’det goda samhället’ eller trendiga<br />
– INNAN MAN BÖRJAR prata om lägenheternas<br />
kvadratmetrar och funktioner är det<br />
viktigt att ha en vision om det goda samhälle<br />
som vi önskar oss för framtiden, säger Björn<br />
Åström från Scheiwiller Svensson Arkitektkontor<br />
i Stockholm.<br />
– För bostaden är inte alls bara vad som<br />
ryms innanför de fyra väggarna. Det handlar<br />
om områdets trygghet, identitet, hemkänsla<br />
– och inte minst om ett allt om ett<br />
allt större och viktigare socialt liv utanför<br />
bostaden.<br />
Han greppar pennan och börjar visa på en<br />
skiss hur ett bostadsområde kan struktureras.<br />
– De gamla medelhavsstäderna hade en<br />
enkel plan; en ringmur med portar varifrån<br />
12 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
gator ledde till torget mitt i samhället.<br />
Men däremellan fanns också ett myller med<br />
gator. Den som ville kunde gå andra vägar<br />
– det fanns ett val, det var ingen som hade<br />
tänkt ut i förväg hur människor skulle förflytta<br />
sig för att det skulle bli så rationellt<br />
som möjligt.<br />
Spontanitet viktig för trivsel<br />
Björn Åström menar att ambitionerna att<br />
bygga rationellt spillde över på viljan att<br />
rationalisera människors beteenden för<br />
mycket. Miljonprogramområdena är<br />
exempel på bomiljöer som lämnar väldigt<br />
lite utrymme för spontanitet.<br />
– Det handlar om att vi ska planera och<br />
bygga områden som ger valmöjligheter,<br />
träffpunkter och ibland inbjuder till irrationellt<br />
beteende – för sådan är människan.<br />
Men framtidens byggnation kommer<br />
sällan att handla om helt nya stadsområden<br />
utan snarare om projekt som kompletterar<br />
redan befintlig bebyggelse.<br />
– Frågan blir då vad som saknas i ett<br />
område, vad kan bidra till helheten. En<br />
viktig sak är också att skapa möjligheter till<br />
en boendekarriär. Varför ska det vara nödvändigt<br />
att flytta från ett inbott område för<br />
att man vill eller behöver förändra sin<br />
bostadskonsumtion?<br />
När det gäller de framtida lägenheterna<br />
är flexibilitet idealet.
de<br />
detaljer?<br />
– Boendet har utvecklats från att ha varit<br />
en släkthistoria till en familjesak och vidare<br />
till dagens individaffär. Det är inte ovanligt<br />
att en person förändrar familjesituation flera<br />
gånger under livet och även under veckans<br />
dagar, kanske från noll barn vissa dagar till<br />
storfamilj med fyra-fem ungar över veckosluten.<br />
Lägenheter som dragspel<br />
– Det ställer krav på bostadens sociala ytor.<br />
När alla är hemma vill man umgås och vara<br />
nära. Dagens mode med vardagsrum och<br />
integrerade kök kommer säkert att finnas<br />
kvar även framöver och kanske utvecklas<br />
vidare. Det verkliga idealet vore lägenheten<br />
som kan expandera allt efter hur behoven<br />
förändras. Men frågan är om dagens upplåtelseformer,<br />
hyresrätt eller bostadsrätt,<br />
klarar detta. Kanske måste det till andra<br />
typer av kontrakt och säkert också andra<br />
typer av byggnader om lägenhetens yttermått<br />
på ett enkelt sätt ska kunna anpassas<br />
till önskemålen.<br />
Mats Egelius, arkitekt och delägare i<br />
White arkitekter menar lite kritiskt att vi<br />
kommer att få det boende som vi ber om<br />
när visionerna om det goda samhället hotar<br />
att få stryka på foten.<br />
Vad är möjligt att sälja?<br />
– En viktig förändring under de senaste<br />
tio-femton åren är att långsiktigheten i<br />
bostadsproduktionen har ersatts av bedömningar<br />
av vad som är möjligt att sälja, säger<br />
han. Gamla tiders stadsarkitekter har försvunnit<br />
eller fått sin makt reducerad, statliga<br />
normer är borta liksom viktiga delar av den<br />
kommunala bygglovsgranskningen. Ansvaret<br />
har i stället flyttats till byggherren som<br />
till stor del styr med hjälp av marknadsundersökningar:<br />
Vad vill våra kunder ha och<br />
vad är möjligt att sälja? har blivit den fråga<br />
de stora bostadsbyggarna ställer sig.<br />
– Trenden med en förskjutning av rollfördelningen,<br />
att privata företag tar över ansvar<br />
från offentliga institutioner, är förstås både<br />
på gott och ont, fortsätter han. Gott är att<br />
konsumenternas prioriteringar bättre kan<br />
komma till uttryck med ett direktinflytande<br />
exempelvis via marknadsundersökningar,<br />
negativt är att det nyskapande hamnar i<br />
skymundan. I en enkät tycker man till om<br />
det nuvarande och välkända, inte om det<br />
okända.<br />
Mats Egelius menar att en stor del av<br />
dagens bostadsbyggande tillfredsställer<br />
kortsiktiga behov och trender. Exempelvis<br />
blev det efter den ekonomiska nedgången<br />
för ett par år sedan svårt att sälja stora lägenheter<br />
varför en mängd projekt idag huvud-<br />
Björn Åström (th) och Mats Egelius (tv) är<br />
båda erkända arkitekter med känsla för<br />
framtidens boende.<br />
sakligen innehåller tvåor och små treor.<br />
En annan trend är att tillföra lägenheterna<br />
attraktiva mervärden som braskaminer och<br />
stora balkonger – relativt billiga komplement<br />
som ökar konsumenternas betalningsvilja<br />
rejält.<br />
Kollektivhus för pensionärerna<br />
– En viktig konsumentgrupp är och<br />
kommer att vara 40-talisterna; både stor<br />
och köpstark, säger Mats Egelius.<br />
– Idag byggs en mängd vårdboenden<br />
med ganska påvra bostäder. Frågan är om<br />
40-talisterna kommer acceptera denna<br />
standard när det blir deras tur. En möjlig<br />
utveckling kan bli en relansering av kollektivboendet<br />
där man kan hjälpa och stötta<br />
varandra på äldre dar.<br />
Byggkostnaderna kommer att fortsätta<br />
prägla debatten om det framtida boendet.<br />
En rundvandring i ett nybyggt område visar<br />
att en hel del av inredningen förändrats bara<br />
efter något eller några år. Garderober och<br />
skåp har tagits bort, tapeter målats över<br />
och mellanväggar försvunnit eller lagts till.<br />
Kanske går vi mot ett europeiskt skaltänkande<br />
där bostadsköparen själv står för<br />
en stor del av inredningen. Mot detta talar<br />
att kostnaden för att inreda ”skalet” är<br />
relativt låg men av konsumenten upplevs<br />
som en stor del av hans investering.<br />
text ANDERS KJÄLL<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 13
Kampradhus<br />
samlar cancerforskning och färdighetsträning<br />
Det så kallade Kampradhuset på Universitetssjukhuset i Lund<br />
kommer att samla en stor del av den pågående cancerforskningen i<br />
regionen. I källaren finns dessutom en 18 ton tung cyklotron som<br />
tillverkar radioaktiva isotoper vilka används vid cancerbehandling.<br />
Och högst upp i huset inrättas ett unikt SkillCenter där kirurger kan öva<br />
komplicerade operationer på avancerade datorstyrda dockor.<br />
– Det är många inblandade, vilket har ställt höga krav på byggnadens<br />
kvalitet och utformning, säger Arne Nilsson på RegionFastigheter.<br />
ÅR 2001 GICK RegionFastigheter ut med ett<br />
anbud på en ny byggnad vid infarten till<br />
Universitetssjukhuset i Lund. Anledningen<br />
var att Berta Kamprads stiftelse hade donerat<br />
pengar till ett nytt onkologiskt forskningslaboratorium.<br />
Dessutom hade Universitetssjukhuset<br />
tidigare fått en cyklotron som tillverkar<br />
radioaktiva isotoper vilka används vid<br />
cancerbehandling. Därmed fanns det även<br />
ett behov av en byggnad för att hysa den.<br />
<strong>Peab</strong> var en av anbudsgivarna och fick även<br />
entreprenaden.<br />
I april 2002 påbörjades arbetet med den<br />
14 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
nya byggnaden. Den befintliga enplansbyggnaden<br />
som tidigare inrymt barninfektionen<br />
revs och grundläggningsarbetet<br />
påbörjades.<br />
I källarplanet och en bit ut under jord<br />
byggdes en strålningssäker bunker för<br />
cyklotronen. Eftersom tillverkningen av<br />
isotoperna innebär att radioaktivt material<br />
måste hanteras, var kraven på byggnadens<br />
säkerhet mycket höga. Enbart dörren in i<br />
bunkern vägde 10 ton.<br />
De två meter tjocka väggarna göts i<br />
betong på plats och så även de 1,5 meter<br />
tjocka bjälklagren. Bunkern försågs med<br />
separat ventilation och ett antal avancerade<br />
säkerhetsanordningar. I och med att tillverkningen<br />
av de radioaktiva isotoperna<br />
klassas som läkemedelstillverkning var även<br />
kraven på en steril miljö mycket höga.<br />
De två första våningarna byggdes för att<br />
fungera som laboratorium för onkologisk<br />
forskning. Syftet med donationen från<br />
Berta Kamprads stiftelse var nämligen att<br />
kunna samla alla forskare som arbetade med<br />
de projekt som stiftelsen redan tidigare givit<br />
sitt stöd.<br />
Den tredje våningen byggdes för undervisning.<br />
Den används av Lunds Universitet<br />
för att utbilda sjukhusfysiker som bland<br />
annat arbetar med att tillverka radioaktiva<br />
isotoper.<br />
Tre våningar blev fem<br />
Den ursprungliga planen var att bygga ett<br />
trevåningshus, men två ytterligare våningar<br />
var redan från början inritade. Tanken var<br />
att dessa skulle byggas i ett senare skede.<br />
Men när huset stod färdigt i september<br />
2003 var behovet av ytterligare våningsplan<br />
redan stort. Berta Kamprads stiftelse,<br />
Öresundskommittén, Rigshospitalet i<br />
Köpenhamn samt Universitetssjukhuset i<br />
Lund hade beslutat att satsa pengar på att<br />
bygga upp ett SkillCenter, där kirurger<br />
skulle kunna träna komplicerade moment<br />
på avancerade dockor.<br />
Och Gunnar Nilssons Cancerstiftelse<br />
hade beslutat att donera 6,5 Mkr för att<br />
bygga ett forskningslaboratorium för den<br />
pågående forskning som stiftelsen stöder,<br />
samt ytterligare 2,5 Mkr till utrustning och<br />
inredning.<br />
– Eftersom <strong>Peab</strong> menade att det var enklare<br />
och billigare att bygga de två återstående<br />
våningsplanen samtidigt som de ändå var<br />
igång med att färdigställa resten, togs beslutet<br />
att låta dem fortsätta, berättar Arne Nilsson.<br />
Den nya etappen blev därmed ett tilläggsarbete<br />
på den pågående entreprenaden.
et<br />
Samtidigt beslutade <strong>Peab</strong> att donera 3 Mkr<br />
för att bekosta byggandet av den femte<br />
våningen.<br />
Där kommer det nya SkillCenter att tar<br />
plats. Det är ett centrum för färdighetsträning<br />
där specialistkirurger från hela norra<br />
Europa kommer att kunna öva avancerade<br />
operationer i svåra sjukdomstillstånd på<br />
simulatorer och datorer. Med multifunktionella<br />
dockor och avancerad simuleringsapparatur<br />
ökas kvaliteten i utbildningen<br />
och säkerheten för patienterna höjs.<br />
Förutom simulerade operationer finns<br />
här även möjlighet att via videolänk kunna<br />
studera pågående operationer inne på<br />
Blocket samt även vid andra sjukhus runt<br />
om i världen.<br />
Trångt och komplicerat<br />
I och med Kampradhusets placering, precis<br />
invid gamla huvudentrén till sjukhuset och<br />
vid en gata där utryckningsfordon passerar,<br />
har det funnits en hel del restriktioner.<br />
– Vi har varit tvungna att avisera alla<br />
leveranser till sjukhusvakten en vecka i<br />
förväg, berättar Sven-Arne Greiff på <strong>Peab</strong>.<br />
Dessutom har alla transporter lastats om<br />
från släp till bilar för att vi inte skulle<br />
blockera vägen.<br />
En annan delikat uppgift blev att få in en<br />
kranbil som kunde lyfta den 18,3 ton tunga<br />
cyklotronen på plats.<br />
– Hela projektet har avlöpt mycket bra,<br />
säger Arne Nilsson. Det har varit ett komplicerat<br />
och mycket installationstätt bygge.<br />
Samtidigt som det har varit trångt vilket har<br />
krävt en strukturerad planering. Men tack<br />
vare <strong>Peab</strong>s duktiga arbetsledare och kunniga<br />
hantverkare har det fungerat väl.<br />
Under sommaren har de nya våningsplanen<br />
färdigställts och invigningen är<br />
planerad till den nionde september för<br />
SkillCenter och den 30 september för<br />
Gunnar Nilssons forskningslaboratorium.<br />
text JOHAN BERGQUIST<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 15
RÄKNA MED ATT SVERIGE kommer att<br />
invaderas av köpstarka norrmän i november.<br />
Då slår kung Carl XVI Gustaf upp portarna<br />
till ett 27 000 kvm stort köpcentrum i<br />
gränssamhället Töcksfors. Bakom storsatsningen<br />
står <strong>Peab</strong> i samarbete med den<br />
norske mångmiljardären och finansiären<br />
Olav Thon.<br />
Hans företagsgrupp är Norges största<br />
aktör inom drift och utveckling av köpcentrum.<br />
Bolaget driver, helt eller delvis,<br />
ett 15-tal köpcentrum i Sverige och Norge.<br />
Bland annat är man storägare i nya Norby<br />
Shopping Center, nära gränssamhället<br />
Svinesund.<br />
– Vi har haft en mycket bra utveckling<br />
sedan invigningen i fjol, säger Ole-Christian<br />
Hallerud, fastighetsdirektör i Olav Thon<br />
Gruppen.<br />
Det var i februari 2004 som Thon fick<br />
nys om planerna på ett köpcentrum i<br />
Töcksfors, strax intill gränsen till Norge.<br />
Därefter skedde allt mycket snabbt och bara<br />
fyra månader senare var projektet redan i<br />
full gång.<br />
– <strong>Peab</strong> hade redan kunskapen och kraften<br />
att bygga stora köpcentrum och med Thon<br />
Gruppen har allt gått mycket snabbt och<br />
effektivt. Man kan kalla det en verklig<br />
rivstart, säger Nils Staffansson, regionchef<br />
för <strong>Peab</strong>.<br />
Samarbetet har lett till att <strong>Peab</strong> nu fått<br />
förtroendet att uppföra ett lika stort köpcentrum<br />
i Charlottenberg, sex mil norr om<br />
Töcksfors, på vägen mellan Arvika och<br />
Kongsvinger. Invigningen är planerad till<br />
hösten 2006.<br />
– Det är en otrolig förmån för <strong>Peab</strong><br />
att få bygga ett så stort köpcentrum som i<br />
16 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
Den rekordstarka norska kronan får den norska mångmiljardären<br />
Olav Thon att storsatsa på gränshandeln med Sverige.<br />
På kort tid har hans snabbväxande koncern beställt två stora<br />
köpcentrum i värmländska Töcksfors och Charlottenberg. Tillsammans<br />
med en ny galleria i Karlstad gör <strong>Peab</strong> därmed ”hat-trick”<br />
i köpcentrum. Sammanlagd kontraktssumma: över 800 Mkr.<br />
Hat-trick i köpcentrum<br />
Töcksfors. Och att sedan få ett exakt likadant<br />
projekt igen – det är verkligen unikt, konstaterar<br />
Nils Staffansson.<br />
Stark gränshandel<br />
Töcksfors har 35 planerade butiker och en<br />
total köpcentrumyta på 27 000 kvm.<br />
Handelsplatsen är strategiskt placerad intill<br />
E18 i Årjäng kommun – mitt emellan Oslo<br />
och Karlstad. Inom en radie på 10 mil uppgår<br />
befolkningen till 1,5 miljoner (300 000<br />
i Sverige och 1,2 miljoner i Norge).<br />
Gränsövergången vid Töcksfors är en av<br />
de mest trafikerade med 1,4 miljoner bilar<br />
per år. E18 har byggts ut fortlöpande i området<br />
och det kommer att finnas en direktavfart<br />
till köpcentret från motorvägen. 1 200<br />
parkeringsplatser ska inrättas, varav merparten<br />
under tak. Det finns också långt gångna<br />
planer på att bygga bostäder i området.<br />
Siffror från norska Handels- och Servicenäringens<br />
Huvudorganisation visar att nor-<br />
männen handlade för omkring 32 miljarder<br />
kronor år 2004. Enligt en svensk undersökning<br />
har gränshandeln hittills skapat så<br />
mycket som 7 000 arbetsplatser. Köpcentrat<br />
i Töcksfors ger exempelvis ca 400 arbetstillfällen<br />
till orten.<br />
– Den starka norska kronan gör att<br />
många handlar i Sverige, säger Ole-Christian<br />
Hallerud. Dessutom är prisnivåerna generellt<br />
sett lägre i Sverige, speciellt på matvaror.<br />
Det faktum att kunderna får mer för pengarna<br />
kombinerat med ett modernt och<br />
annorlunda center gör oss optimistiska inför<br />
öppningen.<br />
Vid sidan av de två norsk-svenska köpcentrumen<br />
pågår även uppförandet av en<br />
helt ny stadsdel i centrala Karlstad, Mitticity,<br />
som rymmer allt från bostäder till köpcentrum.<br />
Handelsdelen kommer att innehålla<br />
butiker, restauranger, caféer och barer<br />
(bland annat en skybar med utsikt över<br />
Klarälven). Totalt rör det sig om ca 16 000
Tre regioner i samverkan<br />
Aldrig tidigare har det investerats och<br />
byggts så mycket i Åre som nu. <strong>Peab</strong> är en<br />
huvudaktör och kraftsamlar sina resurser<br />
från tre regioner för att klara anstormningen<br />
av nya kontrakt.<br />
Tolv timmar om dagen – sju dagar i<br />
veckan. Så har det sett ut för de drygt 100<br />
<strong>Peab</strong>-anställda som sedan i januari arbetat i<br />
skift för att bygga den 135 meter långa vägtunneln<br />
vid Olympialiften.<br />
Enligt Vägverkets länsplan för Jämtland<br />
skulle bygget komma till stånd först år 2009.<br />
kvm där <strong>Peab</strong> står som totalentreprenör.<br />
Fastighetsbildningen i Karlstads nya<br />
handels- och mötesplats är tredimensionell,<br />
det vill säga att samma byggnad rymmer tre<br />
olika fastigheter: 1) garage i två plan med<br />
sammanlagt 385 p-platser, 2) två handelsplan<br />
med totalt 50 butiker och 3) fyra<br />
våningar med sammanlagt 72 bostäder.<br />
– Lagstiftningen om tredimensionell<br />
fastighetsbildning har gett Mitticity möjligheter<br />
till okonventionella lösningar. Konkret<br />
innebär det att handelsdelen ägs av<br />
konsortiet Mitticity, bostäderna ägs av <strong>Peab</strong><br />
Med tanke på de alpina VM-tävlingarna<br />
2007 och dess stora generalrepetition,<br />
världscupstävlingen i mars 2006, är<br />
projektet kraftigt tidigarelagt.<br />
Trafiken i tunneln släpps på redan i slutet<br />
av september i år. Detta har gjorts möjligt<br />
genom ett förskott på sammanlagt 70 Mkr<br />
från Åre kommun och byggherren<br />
VM-bolaget.<br />
E14 får en ny dragning under störtloppsbacken.<br />
Detta är nödvändigt för att skapa<br />
utrymme för det nya målområdet, som<br />
och Karlstads kommun äger parkeringsgaraget,<br />
skriver Mitticity på sin webbsida<br />
(www.mitticity.se).<br />
<strong>Peab</strong>s kontraktssumma för projektet i<br />
Karlstad uppgår till ca 400 Mkr. Invigningen<br />
är planerad till hösten 2006.<br />
”Hat-trick” i köpcentrum<br />
De tre projekten – Töcksfors, Charlottenberg<br />
och Karlstad – innebär en rejäl omsättningsökning<br />
för <strong>Peab</strong> i Värmland. Inom en<br />
radie av endast några mil uppför <strong>Peab</strong> just<br />
nu tre helt nya köpcentrum, med en sam-<br />
också det byggs av <strong>Peab</strong>. Den totala kontraktssumman<br />
för tävlingsområdet, inklusive<br />
tunneln, uppgår till 130 Mkr.<br />
Entreprenaden är ett samarbete mellan<br />
tre regioner inom <strong>Peab</strong>.<br />
– Samarbetet har fungerat perfekt, säger<br />
Thomas Andersson, arbetschef från <strong>Peab</strong>,<br />
som tidigare byggt tunnlar vid bland annat<br />
Öresundspåfarten i Skåne.<br />
– Regionerna har definitivt kommit<br />
närmare varandra i och med detta. Utan<br />
denna kraftansamling hade vi haft svårt att<br />
genomföra projektet så snabbt, säger han.<br />
Samtidigt har <strong>Peab</strong> inlett bygget av det<br />
nya stationshuset i Åre. Det första spadtaget<br />
togs den 27 juni av regionchef Bertil<br />
Jacobsson och Åres kommunalråd Elsa<br />
Danielsson.<br />
Byggnaden har invigning säsongen 2006<br />
och kommer bland annat att innehålla väntsal,<br />
butiker, museum, bibliotek, resecentrum<br />
och p-anläggning. Beställare är Åre Centrum<br />
AB och projektkostnaden uppgår till<br />
143 Mkr, varav <strong>Peab</strong>s del utgör ca 113 Mkr.<br />
text JESPER CARLSON<br />
manlagd kontraktssumma på över 800 Mkr.<br />
– Vi utnyttjar resurserna maximalt just<br />
nu och har nyanställt elva tjänstemän för<br />
att möta en ökad efterfrågan, berättar Nils<br />
Staffansson.<br />
Tillväxten för <strong>Peab</strong> i Värmland det senaste<br />
året ligger på omkring 40 procent.<br />
Regionchefen avslöjar att det finns planer<br />
på ytterligare rekryteringar.<br />
– <strong>Peab</strong> har blivit ett starkt namn på byggkartan<br />
i Värmland. Det ser ljust ut inför<br />
framtiden, säger Nils Staffansson.<br />
text JESPER CARLSON<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 17
Eksjö kommun prisar<br />
bevarandet av kasernområde<br />
KOMMUNSTYRELSEN I EKSJÖ beslutade<br />
den 24 maj att, utifrån juryns förslag, tilldela<br />
Eksjö kommuns byggnadsvårdspris 2005 till<br />
bolaget ITOLV AB som till två tredjedelar ägs<br />
av privata intressen: <strong>Peab</strong> och Leif Sundsvik<br />
fastighetskonsult. Eksjö kommun är den<br />
tredje delägaren.<br />
Juryns motiveringen lyder: ”För ett föredömligt<br />
förvaltande och utvecklingsarbete<br />
av Kasernområdets bebyggelsemiljö utifrån<br />
en kulturhistorisk och estetisk helhetssyn.<br />
Området ingår i sin helhet i riksintresset för<br />
kulturmiljövården för Eksjö stad”.<br />
Eksjö stad är mest känt som militärstad<br />
och för sin välbevarade trähusbebyggelse i<br />
Gamla stans senmedeltida stadsplan. Eksjö<br />
fick sina stadsrättigheter redan år 1403 och<br />
Eksjös militära traditioner daterar sig till<br />
slutet av 1400-talet.<br />
För tusentals unga män har I12-miljön<br />
under värnpliktstiden utgjort en port till<br />
18 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
vuxenvärlden. När I12 marscherade ut från<br />
sitt kasernområde 1994 i Eksjö lämnades det<br />
kvar en unik miljö från 1920-talet i anslutning<br />
till Eksjö stadskärna, intilliggande<br />
villabebyggelse och sjön Hunsnäsen.<br />
ITOLV AB, förvärvade I12:s nedlagda<br />
regementsområde 1995 för att utveckla och<br />
förvalta det. Sedan dess har kasernområdet<br />
innehållsmässigt utvecklats till ett varierat<br />
verksamhetsområde med bland annat<br />
lättare industri, kontor, hantverk, skola och<br />
kommersiell service. Arbetet med att<br />
vidareutveckla ”Itolv”, denna nya stadsdel i<br />
Eksjö, pågår kontinuerligt.<br />
Kasernområdet ritades av arkitekt<br />
Magnus Dahlander och ingår i en serie<br />
kasernetablissemang från tidigt 1900-tal,<br />
med bland annat Växjö och Strängnäs.<br />
Bebyggelsemiljön är en sammanhängande<br />
enhet som präglas av symmetri, enhetlighet<br />
och en storslagenhet med öppna gräsytor<br />
och hårdgjorda ytor.<br />
Byggnaderna har en sparsmakad utformning,<br />
detaljerna är få men omsorgsfullt<br />
utformade.<br />
Fakta Eksjö kommuns byggnadsvårdspris:<br />
Byggnadsvårdspriset är inrättat för att uppmärksamma<br />
förtjänstfulla insatser som gjorts för att<br />
bevara och utveckla Eksjö kommuns traditioner<br />
inom byggnadsvård och kulturmiljövård.<br />
Byggnadsvårdspriset – en prissumma om 10 000<br />
kronor och diplom – delades ut den 6 juni i samband<br />
med firandet av den svenska nationaldagen.<br />
Swerock går<br />
som på räls<br />
<strong>Peab</strong>s dotterföretag Swerock har många<br />
järn i elden. Bland annat levererar man<br />
spårballast till det största svenska järnvägsprojektet<br />
i modern tid – Botniabanan.<br />
Swerock är ett helägt dotterföretag till<br />
<strong>Peab</strong> med inriktning på tre verksamhetsområden:<br />
Fabriksbetong, Grus & Berg<br />
och Transport & Maskin. Företaget har<br />
45 betongfabriker i Sverige, varav sex<br />
ligger i Norrland. Enbart dessa sex<br />
fabriker tillverkar 85 000 kubikmeter<br />
fabriksbetong om året. Hela Swerock<br />
säljer sju miljoner ton grus och berg varje<br />
år. Det är i detta verksamhetsområde<br />
som spårballasten ingår.<br />
– Spårballasten för Botniabanan är<br />
idag den största entreprenaden för<br />
Swerock i Norrland. Ordern är värd<br />
omkring 70 Mkr, säger Lennart Sundström,<br />
regionchef för Swerock Nord.<br />
Spårballasten ska ligga från Rundvik<br />
till Umeå på en sträcka av cirka sex mil.<br />
Totalt ska Swerock leverera ungefär 500<br />
ton spårballast. Spårballasten har som<br />
uppgift att stabilisera spåret – något som<br />
kan behövas eftersom Botniabanan<br />
kommer att trafikeras av både tunga<br />
godståg och snabbtåg. Spårballasten<br />
tillverkas av högklassigt berg med<br />
kulkvarnvärde mindre än 10 som krossas<br />
i fraktionen 32-64 mm. Materialet läggs<br />
ut med lastmaskiner och justeras sedan<br />
med spårbunden maskin. Leveransen<br />
av spårballast ska pågå från hösten<br />
2006 till hösten 2007.<br />
Vilka projekt har Swerock på gång<br />
förutom spårballast till Botniabanan?<br />
– I Umeå byggs mycket bostäder just<br />
nu, och där har vi stora leveranser av<br />
fabriksbetong. I Sundsvall levererar<br />
vi betong till SCAs nya sodapanna.<br />
I Gällivare har vi till dags dato levererat<br />
15 000 kubikmeter betong till LKABs<br />
projekt MK3, avslutar Lennart Sundström.<br />
text JACOB HÄRNQVIST<br />
Fakta Swerock<br />
Ägare <strong>Peab</strong> AB<br />
Omsättning 1,7 miljarder kronor<br />
Antal anställda 550 personer<br />
Verksamhetsområden Fabriksbetong,<br />
Grus & Berg, Transport & Maskin<br />
VD Nils Clausén
Philip Nord övervakar utfackningsväggarna,<br />
de levereras monteringsfärdiga<br />
med fönster och isolering<br />
och lyfts på plats med hjälp av<br />
byggkranen.<br />
– HOS OSS ÄR DET alltid full fart, säger<br />
platschef Per Persson, med ett leende.<br />
Byggandet av Concordia stora L-formade<br />
gatuhus och punkthuset på gården fortgår<br />
utan avbrott trots semestertider och tryckande<br />
sommarvärme. Tidsplanen ska hållas<br />
och den säger att de första bostadsrättsinnehavarna<br />
ska kunna flytta in lagom till jul.<br />
Riksbyggen, som är byggherre, har redan<br />
sålt 90 av 120 lägenheter.<br />
Omfattande kvalitetskontroll<br />
Byggandets kvalitet kontrolleras fortlöpande<br />
med hjälp av egenkontroller och kontrollbesiktning.<br />
Varje gång ett mer omfattande<br />
arbetsmoment tar sin början säkerställs först<br />
att tillvägagångssättet är det rätta med hjälp<br />
av en arbetsberedning och normerande<br />
besiktning.<br />
Vid arbetsberedningen deltar alla som<br />
kommer att vara inblandade i arbetsmomentet.<br />
Där går man igenom krav och<br />
kriterier enligt HusAMA*. Dessutom<br />
kommer man överens om hur montaget ska<br />
ske och vilket material och vilka maskiner<br />
Concordia fulländas<br />
tack vare omfattande<br />
kvalitetstänkande<br />
Kvarteret Concordia i Malmö börjar anta sin slutgiltiga form.<br />
Med betongstomme och tak på plats har man påbörjat arbetet<br />
med att montera utfackningsväggar och gipsplattor. Att kvalitén på<br />
den färdiga produkten blir den allra bästa säkerställs kontinuerligt<br />
med hjälp av planering, egenkontroller och besiktningar.<br />
som kommer att behövas. Sedan färdigställer<br />
man en liten del, till exempel börjar<br />
man med ett badrum av de sammanlagt 129,<br />
och kontrollerar det vid en så kallad normerande<br />
besiktning. Sedan arbetsledaren,<br />
tillsammans med en oberoende besiktningsman,<br />
fastställt att arbetet utförts rätt<br />
används denna första del som norm vid<br />
färdigställandet av resten.<br />
– 129 lägenheter är ett antal som för<br />
respekt med sig, säger Per Persson. Det är<br />
väldigt synd om det skulle bli fel överallt.<br />
Därför är det bra att tidigt sätta en hög<br />
standard som vi lever upp till överallt. Därmed<br />
är inte sagt att vi inte är flexibla nog att<br />
ändra oss om någon kommer på en bättre<br />
lösning efter hand. Det viktigaste är naturligtvis<br />
att slutresultatet blir det allra bästa,<br />
menar Per.<br />
– Gathusets tak är redan klart och gårdshuset<br />
ligger inte långt efter, berättar Per<br />
Persson. Dessutom är källaren i stort sett<br />
klar, alla rör och kanaler är redan dragna.<br />
Det känns på något sätt väldigt bra att vara<br />
helt färdig i åtminstone en del av huset.<br />
Per Persson, platschef på Concordia<br />
är nöjd med att tidsplanen<br />
hålls, trots semestertider.<br />
Just nu monteras prefabricerade utfackningsväggar.<br />
Detta kommer att fortgå, med<br />
reducerad arbetsstyrka, fram till dess att alla<br />
har haft sin semester. En utfackningsvägg<br />
är helt enkelt en yttervägg som monteras<br />
mellan de bärande betongväggarna. Utfackningsväggarna<br />
levereras monteringsfärdiga<br />
med fönster och isolering och lyfts på plats<br />
med hjälp av byggkranen.<br />
Monteringen av väggar utgör på sätt och<br />
vis ett intressant skede eftersom lägenhetsinnehavarna<br />
nu för första gången gör sig<br />
påminda. Väggarnas placering beror nämligen<br />
till viss del på de tillval och ändringar<br />
som Concordias framtida boende gjort. Om<br />
bara några månader kommer de att kunna<br />
se det konkreta resultatet av sina idéer.<br />
text HANS RAMEL<br />
Fakta Bostadsrättsföreningen Concordia:<br />
Byggherre Riksbyggen<br />
Byggstart april 2004<br />
Färdigt mars 2006<br />
Arkitekt Bertil Öhrström,<br />
Sweco FFNS Arkitekterna AB<br />
129 lägenheter, 40 – 127 kvm<br />
Två butikslokaler om 97 kvm och 116 kvm<br />
102 parkeringsplatser<br />
Kontraktssumma 170 Mkr<br />
Medelinsats 22 000 kr/kvm<br />
Medelhyra (årsavg) 610 kr/kvm<br />
Första inflyttning Årsskiftet 2005 / 2006<br />
Hemsida http://concordia.riksbyggen.se<br />
* HusAMA står för Allmän material- och arbetsbeskrivning för<br />
husbyggen. Det är ett referensdokument som används vid<br />
upprättande av beskrivningar och vid utförande av avtalade husbyggnadsarbeten.<br />
HusAMA ges ut av Svensk Byggtjänst.<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 19
Nykomlingarna Assyriska stod för<br />
en lyckad inledning av årets Allsvenska.<br />
Nu kan den engagerade Södertäljeklubben<br />
se fram emot en ny fotbollsarena<br />
som kommunen har beställt av<br />
<strong>Peab</strong> lagom till säsongsavslutningen.<br />
Drömmenomenny<br />
SÖNDAGEN DEN 17 APRIL 2005 kommer<br />
att gå till historien som en stor dag för<br />
fotbollsklubben Assyriska från Södertälje.<br />
Inför elva tusen häpna åskådare spelade<br />
nykomlingarna – i sin andra match någonsin<br />
i Allsvenskan – ut storlaget IFK Göteborg<br />
på Gamla Ullevi.<br />
Då slutsignalen ljöd visade anslagstavlan<br />
0–3 och succén som skakade Fotbollssverige<br />
var ett faktum. Klubbordföranden i Assyriska,<br />
Ferit Varli, berättar med stolthet i rösten om<br />
de många positiva reaktionerna som strömmat<br />
in till kansliet. Uppmärksamheten i<br />
media har varit enorm.<br />
– Ingen trodde på oss, säger han.<br />
Med detta lyckades vi bevisa att vi visst kan<br />
slå ett topplag och även om man inte ska<br />
dra för stora slutsatser av en enstaka match,<br />
innebär den lyckade säsongsupptakten ökat<br />
självförtroende bland spelare och ledare.<br />
Ny arena – en storsatsning<br />
Det är svårt att inte ryckas med av spelglädjen<br />
och engagemanget i Assyriska För-<br />
Dan Botold, platschef <strong>Peab</strong>, har bråda dagar<br />
för att få arenan klar till invigningen i oktober.<br />
20 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
eningen. Trots minst sagt enkla förhållanden<br />
har laget lyckats med konststycket att ta sig<br />
hela vägen upp i högsta divisionen.<br />
För att möta de växande kraven från<br />
Svenska Fotbollförbundet, spelare, fans och<br />
sponsorer har Södertälje kommun bestämt<br />
sig för att sjösätta en rejäl satsning. Lagom<br />
till säsongsavslutningen ska en ny, <strong>Peab</strong>byggd<br />
konstgräsarena stå klar med strategisk<br />
placering invid E20 – ”vägg i vägg”<br />
med stadens välkända ishockeytempel<br />
Scaniarinken.<br />
Arenan ska inledningsvis rymma 6 500<br />
åskådare med möjlighet till framtida<br />
utbyggnad. Den anläggs med en uppvärmd<br />
konstgräsplan vilket möjliggör användning<br />
året runt, något som lockar allt fler klubbar i<br />
Allsvenskan.<br />
– Det känns fantastiskt bra, säger Assyriskas<br />
ordförande Ferit Varli. Dagens arena<br />
Bårsta IP kallar han för ”Sveriges sämsta”.<br />
Vill man spela på de här nivåerna måste<br />
man ha en arena som motsvarar förväntningar<br />
och krav. I och med nya stadion kan<br />
vi få mer publik till matcherna och öka<br />
exponeringsmöjligheterna för våra sponsorer.<br />
Allt detta betyder mycket för den<br />
ekonomiska utvecklingen i klubben.<br />
<strong>Peab</strong> står för totalentreprenaden och<br />
bygget kommer att kosta omkring 90 Mkr.<br />
Beställare är Södertälje kommun som går<br />
in med 40 Mkr i grundfinansiering. För<br />
resten av pengarna står klubbarna och<br />
sponsorer.<br />
– Vi är mycket glada att <strong>Peab</strong> bygger den<br />
här arenan, säger kommunalrådet och kom-<br />
Södertäljes kommunalråd Anders Lago vill<br />
skapa ett idrottscentrum för hela regionen.<br />
munstyrelsens ordförande Anders Lago (s).<br />
Södertälje ligger redan idag i topp i flera<br />
lagidrotter och nu får äntligen fotbollen en<br />
arena som uppfyller dagens krav både för<br />
spelare och publik. Tillsammans med<br />
Scaniarinken och två golfbanor i området<br />
tror vi att det här kommer att skapa ett<br />
idrottscentrum för hela regionen.<br />
Invigningen är planerad till den 23<br />
oktober i år, då Assyriska möter Gefle IF i<br />
säsongens sista hemmamatch i grundserien.<br />
Platschefen vid arenabygget i Södertälje,
arena<br />
Dan Botold, har därmed några hektiska<br />
månader att se fram emot.<br />
– Visst blir det hårt arbete men det är det<br />
värt, säger han. Det är ett publikt och massmedialt<br />
viktigt projekt. Tidigare var det<br />
kanske inte så många som visste vad <strong>Peab</strong><br />
gjorde i Södertälje trots att vi bygger för<br />
omkring en halv miljard kronor om året.<br />
Arenan kommer att hamna i blickfånget för<br />
publik och TV-tittare från hela Sverige, vilket<br />
naturligtvis är viktigt ur PR-synpunkt.<br />
Arena för ”alla”<br />
Ett arenabolag har bildats med Assyriska<br />
Föreningen som hälftenägare och där<br />
kommunen och Syrianska Fotbollclub äger<br />
25 procent vardera. Planen kommer att<br />
nyttjas av såväl elitlag som pojklag, flicklag<br />
och breddidrott.<br />
– Det är glädjande att vi tillsammans<br />
funnit en lösning där kommunen och föreningslivet<br />
samarbetar på ett bra sätt, och<br />
där skattebetalarna, föreningslivet och<br />
sponsorer är med och delar på ansvaret och<br />
kostnaderna, säger Anders Lago och avslutar:<br />
– Detta är en mycket positiv satsning för<br />
Södertälje. text JESPER CARLSON<br />
FAKTA<br />
Arbetsnamn ”Fotbollscenter”<br />
Entreprenadform <strong>Peab</strong> Totalentreprenad<br />
Kontraktssumma ca 80 Mkr<br />
Byggstart januari 2005<br />
Invigning oktober 2005<br />
Antal platser 6 500 (varav ca<br />
hälften sittplatser, 10 loger)<br />
Arkitekt SWECO<br />
Ännu ingen<br />
börsbubbla<br />
av ANDERS HASKEL<br />
I TAKT MED ATT aktiekurserna klättrar<br />
till allt högre nivåer hörs också fler och<br />
fler röster som talar om en annalkande<br />
börsbubbla. Men hur står det egentligen<br />
till med den saken? Och hur känner vi<br />
igen en eventuell bubbla i god tid innan<br />
den spricker, något som inte är särskilt<br />
lätt vilket erfarenheter från vintern<br />
2000 visar.<br />
Så här fem år efteråt är alla överens<br />
om att it- och telekom nådde en<br />
bubbelvärdering. Många andra aktier<br />
steg också till orealistiskt höga nivåer.<br />
Det gällde framför allt snabbt växande<br />
företag som Hennes&Mauritz, Assa<br />
Abloy och Securitas. Skandia är ett<br />
annat exempel på en aktie som drevs av<br />
helt verklighetsfrämmande antaganden.<br />
Samtidigt var det en stor del av<br />
börsen som inte alls var bubbelvärderad,<br />
bara i dyraste laget. Och det är inte alls<br />
ovanligt i slutet av en högkonjunktur.<br />
Många aktier handlas idag betydligt<br />
högre än de gjorde när index stod på<br />
topp i mars 2000 utan att de för den<br />
skull är övervärderade. Kännetecknande<br />
för en bubbla är att aktievärderingarna<br />
bygger på antaganden om framtida<br />
vinster som är helt orealistiska med en<br />
normal ekonomisk utveckling.<br />
DET BÄSTA SÄTTET att få svar på om en<br />
aktie är rimligt värderad är därför enligt<br />
min mening att först skapa en realistisk<br />
bild av hur snabbt företaget kan växa i<br />
framtiden. Baserat på detta gör vi en<br />
bedömning hur mycket vinst som blir<br />
över att betala ut till aktieägarna när alla<br />
kostnader och investeringar är betalda.<br />
Den utdelning som aktieägarna<br />
långsiktigt kan räkna med jämförs med<br />
avkastningen på alternativa investeringsmöjligheter,<br />
till exempel obligationer.<br />
Om vi då kommer fram till att<br />
avkastningen är bättre för aktier, efter<br />
att justering gjorts för den skillnad i risk<br />
som finns mellan olika placeringar, kan<br />
vi säga att börsen är rätt värderad.<br />
Problemet är att det finns många<br />
osäkra moment i analysen. Ingen kan ju<br />
veta exakt vilka framtida intäkter och<br />
kostnader olika företag kommer att ha<br />
eller vilken ränta alternativen kommer<br />
att ge. Man kan säga att det är när placerare<br />
kollektivt och av psykologiska<br />
orsaker gör allt mer orealistiska antaganden<br />
som en bubbla blåses upp.<br />
För att hamna på den säkra sidan kan<br />
det därför vara vettigt att lägga in lite<br />
extra marginaler i kalkylerna. Å andra<br />
sidan leder allt för försiktiga antaganden<br />
till att jag missar intressanta placeringsmöjligheter.<br />
MIN PERSONLIGA uppfattning är att<br />
börsen är vettigt värderad just nu. Någon<br />
större bubbla finns med andra ord inte i<br />
sikte. Men det är inte samma sak som<br />
att det inte kan vända ner på börsen.<br />
Det finns ju inga garantier för att inte<br />
konjunkturen plötsligt blir sämre.<br />
Skulle konjunktur och vinster fortsätta<br />
att tuffa på kan det ändå finnas<br />
aktier som blivit bubblor. Den senaste<br />
tiden har en del aktier rusat iväg på ett<br />
sätt som inte går att förklara med vanlig<br />
ekonomisk analys i samband med att<br />
affärer presenterats.<br />
Sådana högt värderade företag verkar<br />
ofta på en ny marknad som ingen egentligen<br />
vet hur stor den kan bli. Det är<br />
precis samma sak som gällde för många<br />
av it-bolagen för fem år sedan.<br />
Enklaste sättet att skydda sig är att<br />
följa de lite tråkiga reglerna att ha en bra<br />
riskspridning mellan olika branscher<br />
samt att undvika sådant som jag inte<br />
förstår mig på.<br />
Anders Haskel är börskommentator<br />
på tidningen Veckans Affärer.<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 21
Klippan; Göteborg<br />
Klippan<br />
– Attraktiva bostäder i<br />
historisk göteborgsmiljö<br />
Klippans kulturreservat är traditionsrika kvarter i Majorna, invid<br />
Göteborgs hamninlopp. Här, med grannar som Gamla Älvsborgs<br />
fästningsruin, Carnegies porterbryggeri (numera hotell) och den<br />
smäckra Älvsborgsbron, bygger <strong>Peab</strong> sedan våren 2005 det helt<br />
nya bostadskvarteret Klippan. Bostäderna blir sta’ns nyaste<br />
gräddhylla, med hög ingångsstandard i lägenheterna och en yttre<br />
gestaltning som ansluter väl till den historiska omgivningen.<br />
– PÅ HISTORISK MARK tar det alltid tid<br />
innan ett bygge kan starta, intygar Fredrik<br />
Mellberg, som är projektutvecklare hos <strong>Peab</strong><br />
och ansvarig för projektet.<br />
De arkeologiska undersökningarna har<br />
varit omfattande. Runt området fanns en<br />
vallgrav, som går rakt igenom byggplatsen.<br />
Vallgraven grävdes ut ända ned till sju<br />
meters djup. Bland fynden finns en gammal<br />
mur, som dokumenterats, men lämnats<br />
kvar på plats. Därefter har marken fyllts<br />
Här byggs kvarteret Klippan, kustnära,<br />
men ändå bara 15 minuter från centrum.<br />
22 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
igen till den nivå som bygget behövde.<br />
Efter viss försening startade arbetet i mars<br />
med att bygga det underjordiska parkeringsgarage,<br />
som ska täcka hela kvartersytan.<br />
Kulturell omsorg<br />
Utformningen av och materialvalet för<br />
Klippan har skett i nära samarbete med<br />
Göteborgs stadsbyggnadskontor. Kvarteret<br />
blir kringbyggt på gammaldags vis, med<br />
stor inbjudande gård. Totalt kommer 86<br />
bostadsrätter att uppföras, fördelat på fyra<br />
flerfamiljshus och tre lägre gårdshus, så<br />
kallade stadsvillor. Husen utmed gatan<br />
byggs i mörkt tegel av samma typ som<br />
omkringliggande bebyggelse. Även den<br />
branta taklutningen går i omgivningens stil.<br />
Gårdshusen får ljusa, putsade fasader.<br />
Ett ovanligt inslag är den träbeklädda<br />
tvåvåningslänga med s k hantverkslokaler,<br />
som byggs utmed en av kvarterets sidor.<br />
Här kommer mindre företag att kunna hyra<br />
kontor, ateljéer eller hantverkslokaler.<br />
Ingångarna till samtliga fastigheter placeras<br />
inne på den gröna, lummiga gården.<br />
På frågan varför hantverkslängan ser ut<br />
Alla lägenheter har balkong, terrass eller uteplats. De tre<br />
gårdshusen får ljusputsad fasad för att reflektera ljuset.<br />
Stor omsorg läggs på att skapa en lummig gårdsmiljö.<br />
att resa sig som en mur mot gatan svarar<br />
Fredrik Mellberg:<br />
– Det är faktiskt meningen, eftersom den<br />
huskroppen ska fungera som en explosionsdämpande<br />
barriär. Strax invid kvarteret går<br />
nämligen Oscarsleden, som bland annat<br />
leder till Tysklandsbåtarna. Utanför parkeringsplatsen<br />
vid hantverkslängan, finns<br />
dessutom en bullerskärm av betong. Tillsammans<br />
dämpar huslängan och bullerskärmen<br />
trafikbullret, så att ljudnivån på<br />
innergården uppnår högst 54 decibel. Det<br />
innebär att gårdsmiljön kan utnyttjas fullt<br />
ut av de boende.<br />
– Längan ska även fungera som en<br />
skyddsmur, fortsätter han. Skulle en olycka<br />
med explosionsrisk inträffa på Oscarsleden,<br />
förmår den yttre ljudbarriären bara stoppa<br />
en lastbil från att köra av vägen. Hantverkslängan<br />
däremot, kan med sin betonggrund<br />
stå pall och dessutom dämpa effekterna av<br />
en eventuell explosion.<br />
Många samarbetspartners<br />
Projektet Klippan är en blandning av egenutvecklat<br />
projekt och förtroendeentreprenad,<br />
förklarar Fredrik Mellberg. Kvarteret<br />
ägdes ursprungligen av Klippan Kulturfastigheter,<br />
som sålde marken till <strong>Peab</strong>. Efter<br />
en tredimensionell fastighetsbildning köpte<br />
Klippan Kulturfastigheter tillbaka utrymmet<br />
för det underjordiska parkeringsgaraget<br />
och hantverkslängan. Dessa delar bygger<br />
<strong>Peab</strong> som förtroendeentreprenad. Bostadsfastigheterna<br />
ägs emellertid av <strong>Peab</strong> själv.<br />
– Fastän detta innebär en komplicerad<br />
avtalsstruktur, som kräver mycket genomgångar,<br />
har det fungerat mycket bra, menar
Fakta Klippan<br />
Byggherre <strong>Peab</strong> (bostäderna) samt<br />
Klippans Kulturfastigheter (hantverkslängan<br />
och parkeringsgaraget)<br />
Byggstart mars 2005<br />
Färdigt våren 2007<br />
Arkitekt Semrén & Månsson, Göteborg<br />
Fyra fyravåningshus samt tre trevåningshus<br />
86 bostadsrättslägenheter i storlekar från ett,<br />
till fem rum och kök. Några byggs i två plan<br />
med loft och öppet upp till taknocken. På nedre<br />
bottenplan får vissa stor gillestuga (40 kvm)<br />
med normal takhöjd, badrum och entré såväl via<br />
lägenheten, som separat. Hantverkslokaler i<br />
tvåvåningsbyggnad med 20 lokaler à 50 kvm<br />
Garage med ca 120 parkeringsplatser, delvis<br />
avsedda för intilliggande hotell. Varje lägenhet<br />
erbjuds garageplats eller markparkering.<br />
Kontraktsumma 128 Mkr<br />
Hemsida www.peab.se<br />
han. Detta är dock en ny situation, som<br />
innebär att produktionen hela tiden måste<br />
ha fortlöpande information om avtalen.<br />
Strama kostnadsramar<br />
Att driva ett egenutvecklat projekt ställer<br />
ytterligare andra krav – här finns nämligen<br />
inga möjligheter att föra kostnader vidare<br />
till någon annan. Kalkylen måste helt enkelt<br />
hållas.<br />
– Här gäller det att hela tiden stämma av<br />
åt alla håll. Som byggherre har <strong>Peab</strong> möjlighet<br />
att styra och ändra i den slutliga utformningen,<br />
så att kostnadskalkylen verkligen<br />
håller. Men – ändras utformningen, berör<br />
det kanske beslut som tagits av stadsbygg-<br />
Fredrik Mellberg är projektutvecklare<br />
hos <strong>Peab</strong> och ansvarig<br />
för projektet Klippan.<br />
nadskontoret. Även redan gjorda beställningar<br />
hos leverantörerna kan påverkas.<br />
Sådant måste vi hålla hård kontroll på.<br />
Ett nytt inslag är att projektutvecklingen<br />
fortsätter att ligga kvar i produktionsfasen,<br />
men nu som byggherrerepresentant.<br />
– Det är viktigt att på ett bra sätt förvalta<br />
förtroendefrågan och de kontakter som<br />
etablerats, betonar Fredrik Mellberg.<br />
Strykande åtgång<br />
Intresset för Klippan har varit mycket stort<br />
och försäljningen av lägenheterna har gått<br />
över all förväntan. Redan nu är 80 av de 86<br />
lägenheterna bokade.<br />
– Det beror säkert på flera samverkande<br />
faktorer, tror Fredrik Mellberg. Målgruppen<br />
utgörs av personer som vill sälja sin kustnära<br />
villa och flytta till kustnära lägenhet nära<br />
sta’n. Området har en exklusiv prägel och<br />
ingångsstandarden på lägenheterna är hög.<br />
Dessutom har vi redan från projekteringsstadiet<br />
haft med en fastighetsmäklare i<br />
arbetsgruppen, vilket gett värdefull information<br />
om kunders önskemål.<br />
Den stora andelen sålda lägenheter<br />
medför att bygget inte behöver stoppas när<br />
parkeringsgaraget byggts klart, utan arbetet<br />
kan fortsätta direkt med bostadshusen.<br />
Lägenheterna beräknas vara klara för<br />
inflyttning våren 2007.<br />
text BELLA DANOWSKY<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 23
Snabbarevård<br />
försjukskrivna<br />
Att tidigt upptäcka belastningsskador är en sak. Att få<br />
sjukvård en helt annan. Köerna till specialistmottagning och till<br />
operation är på sina håll över två år. Samtidigt innebär de nya<br />
sjuklönereglerna att arbetsgivarna får ta en allt större del av<br />
kostnaderna för sjukskrivna medarbetare. Detta är anledningen<br />
till att <strong>Peab</strong> i våras tecknade ett avtal med Vårdpartner Skåne AB.<br />
Tommie Björk, <strong>Peab</strong>, projektledare<br />
för samarbetet med Vårdpartner.<br />
24 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
– NU KAN VI GE VÅRA anställda möjlighet<br />
till snabb behandling och därmed korta<br />
tiden de måste gå sjukskrivna, säger<br />
Tommie Björk på <strong>Peab</strong>.<br />
Traditionellt sett har byggbranschen ofta<br />
haft svårt att tidigt fånga upp anställda som<br />
börjat utveckla arbetsskador. Till skillnad<br />
från industrin flyttar personalen mellan<br />
olika byggen och får nya chefer. När en<br />
anställd väl själv söker läkare för sina besvär<br />
brukar det därför vara för sent och skadan<br />
redan kronisk.<br />
Därför började <strong>Peab</strong> redan 1997 att arbeta<br />
med läkarstöd. Det innebär att en läkare<br />
redan andra dagen ringer upp den som sjukskrivit<br />
sig. På så sätt får läkaren en möjlighet<br />
att följa upp personalens sjukdomsbild och<br />
skaffa sig en överblick.<br />
– Om läkaren ringer upp en kille som är<br />
hemma med ryggont för tredje gången kan<br />
han ta in honom för en utredning, berättar<br />
Tommie Björk på <strong>Peab</strong>. På så vis fångar vi<br />
snabbt upp symptom som i förlängningen<br />
hade kunnat utveckla sig till en kronisk<br />
belastningsskada.<br />
Systemet fungerar bra, men har samtidigt<br />
gett upphov ett nytt problem. För när väl<br />
skadan har diagnostiserats krävs det behandling,<br />
antingen genom sjukgymnastik eller<br />
genom operation. Och där startar vårdkön.<br />
– Samhället opererar bara när det inte<br />
längre går att arbeta, säger Tommie Björk.<br />
Samtidigt är det mycket bättre att operera i<br />
ett tidigt skede, eftersom rehabiliteringen<br />
går mycket snabbare.<br />
Fetma växande problem<br />
Därför har <strong>Peab</strong> nu tecknat ett avtal med<br />
Vårdpartner Skåne AB. De tar emot alla<br />
<strong>Peab</strong>s 10 000 anställda som blivit remitterade<br />
av en läkare.<br />
Avtalet omfattar allt från enklare fingerskador<br />
till svåra höft- och knäleder där det<br />
krävs implantat. Det finns egentligen bara<br />
två förutsättningar. Personen måste vara anställd<br />
i <strong>Peab</strong> och han eller hon måste kunna<br />
återvända som anställd efter operationen.<br />
– I dag handlar det mest om belastningsskador,<br />
säger Tommie Björk. Men vi får allt<br />
fler förfrågningar om fetma. En kraftig<br />
övervikt sliter på kroppen och riskerar bland<br />
annat att förstöra knäna.<br />
I dag finns det dock inga möjligheter att
Illustration: Anneli Idnert<br />
Ängelholm<br />
få operationer mot fetma inom avtalet.<br />
– Men jag tror att det kommer. Övervikten<br />
blir ett allt större problem för hela<br />
samhället.<br />
Direkt tillgång till specialist<br />
Företaget som <strong>Peab</strong> tecknat avtal med,<br />
Vårdpartner Skåne AB, är ett privatägt<br />
specialistvårdsbolag. De arbetar med<br />
ortopedisk kirurgi och behandlar framför<br />
allt skador i leder och ben. Mottagningen<br />
finns på Erikslund i Ängelholm men<br />
operationerna utförs i privata vårdgivares<br />
operationslokaler där de hyr in sig.<br />
– Kvalitet och bra service är nyckelbegrepp<br />
för oss. Vi har därför enbart mycket<br />
meriterade kirurger, berättar Ingmar<br />
Helgesson, VD i Vårdpartner. Samtliga<br />
operatörer har mer än 20 års erfarenhet.<br />
Vårdpartner startade sin verksamhet i<br />
år och ett av de första avtal de tecknade var<br />
med <strong>Peab</strong>.<br />
– <strong>Peab</strong> var snabbt framme, berömmer<br />
Ingmar Helgesson. Vilket nog beror på att<br />
de redan tidigare arbetat strukturerat med<br />
att försöka hitta fungerande sjukvårdslösningar.<br />
Problemet idag är att köerna<br />
inom den offentligt finansierade vården är<br />
för långa. Vilket resulterar i att de som var<br />
med och byggde upp Sverige under 50-,<br />
60- och 70-talet har svårt att få tillgång till<br />
specialistsjukvård idag.<br />
Vårdpartner bedriver ingen akutsjukvård<br />
utan genomför bara inplanerade<br />
behandlingar. De ser sig som ett komplement<br />
till den offentligt finansierade vården<br />
och bedriver ingen konkurrerande verksamhet.<br />
– Vinsten för våra patienter och för våra<br />
kunder blir att de får en direkt tillgång till<br />
specialisten utan att behöva gå vägen via<br />
vårdcentralen och remitterande läkare, vilket<br />
tar onödigt lång tid och belastar den<br />
redan ansträngda sjukvårdsapparaten.<br />
Positivt för den anställde<br />
Hos Vårdpartner är vissa patienter opererade<br />
en månad efter det att de gjort sin första<br />
undersökning. Något som idag kan ta<br />
upp till två år inom vissa landsting.<br />
Men många ortopediska skador kräver<br />
dock ingen operation. Det handlar mer om<br />
att bygga upp muskler och träna styrka.<br />
Därför har Vårdpartner samarbetsavtal med<br />
ett antal sjukgymnaster som bidrar med den<br />
kompetensen.<br />
– Däremot är det alltid våra egna kirurger<br />
som bedömer patienterna och genomför<br />
operationerna, påpekar Ingmar Helgesson.<br />
Trots att Vårdpartner precis dragit igång<br />
sin verksamhet har de idag avtal med ett<br />
antal företag, privatpersoner och försäkringsbolag,<br />
bland annat Länsförsäkringar<br />
och SEB Trygg Liv.<br />
– Företag får idag ett allt större ansvar<br />
för sjukskrivningarna. Därför måste de<br />
allt mer aktivt hitta verktyg för att kunna<br />
minska sjukskrivningstiderna så mycket<br />
som möjligt, menar Ingemar Helgesson.<br />
Vilket är positivt även för den anställde.<br />
Ingen vill ju gå sjukskriven mer än<br />
nödvändigt. På så sätt blir tillgången<br />
till specialistsjukvård<br />
även ett konkurrensmedel<br />
när företag ska rekrytera<br />
ny personal.<br />
text JOHAN BERGQUIST<br />
Ingmar Helgesson,<br />
VD i Vårdparnter.<br />
Läs mer om Krister som fick snabb hjälp <br />
PEABJOURNALEN 3/2005 25
Snabbare vård för sjukskrivna<br />
»Jag är både glad<br />
och tacksam«<br />
KRISTER KJELLGREN är anställd som<br />
snickare på <strong>Peab</strong>. Han är en av de första<br />
som haft nytta av avtalet med Vårdpartner.<br />
Efter en meniskskada riskerade<br />
han att få gå sjukskriven fram till årsskiftet.<br />
Men han är redan tillbaka och<br />
arbetstränar för fullt.<br />
För två år sedan arbetade Krister<br />
Kjellgren som snickare på <strong>Peab</strong>. Han<br />
var med och byggde ICA Hilton i<br />
Västerås. Så en dag trampade han snett<br />
och vred till sitt knä. Det visade sig att<br />
menisken hade förstörts.<br />
Han fick sin operation ett år senare.<br />
Efter en tids rehabilitering fortsatte han<br />
att arbeta.<br />
– Men jag märkte att operationen<br />
inte hade gått helt bra. Det kändes fortfarande.<br />
Kanske var det av den anledningen<br />
han en tid senare trampade snett igen.<br />
Och förstörde menisken i sitt andra knä.<br />
26 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
I oktober 2004 blev han sjukskriven<br />
ännu en gång. Och väntan på en ny<br />
operation tog sin början.<br />
Men så tidigt i våras tecknade <strong>Peab</strong><br />
sitt avtal med Vårdpartner Skåne AB.<br />
Och den förste april i år opererade<br />
Krister båda sina knän hos Vårdpartner<br />
i Cityklinikens lokaler i Lund.<br />
Redan i juni började han arbetsträna<br />
igen. Efter sommaren är det dags för en<br />
utvärdering tillsammans med <strong>Peab</strong>,<br />
Försäkringskassan och läkaren.<br />
Och om allt går som det ska kan han<br />
börja arbeta fulltid igen.<br />
– Jag är ju både glad och tacksam<br />
naturligtvis, säger Krister. Hade det<br />
varit upp till Landstingen i Västmanland<br />
hade jag inte fått någon operation<br />
förrän nästa år. Och Försäkringskassan<br />
ringer mest och frågar om jag vill sluta<br />
att jobba.<br />
Nytt Ikea varuhus<br />
byggs av <strong>Peab</strong><br />
I måndags tog Ikeas Hans Mattson, kommunalråd<br />
Kjell Henriksson samt <strong>Peab</strong>s VD Mats Paulsson<br />
det första spadtaget till det som ska bli Ikeas<br />
nya varuhus i Kalmar. Ikea har redan börjat<br />
rekrytera ca 100 personer som ska arbeta på<br />
varuhuset och <strong>Peab</strong> kommer att anställa 20<br />
personer för själva bygget av huset.<br />
– Vi tror på Kalmar och vi kommer att försöka<br />
bli ännu starkare här i kommunen, säger Mats<br />
Paulsson. Källa: Barometern<br />
Stark intern tilltro för<br />
fortsatt god utveckling<br />
Erbjudandet om att teckna konvertibler i <strong>Peab</strong><br />
riktades under början av juni 2005 till samtliga<br />
anställda i företaget. Anmälningstiden löpte ut<br />
den 16 juni. Totalt har 1 890 av <strong>Peab</strong>s cirka<br />
10 000 anställda i Sverige, Norge och Finland<br />
anmält sig för att teckna konvertibler för ett totalt<br />
belopp om 503 Mkr, vilket innebär en överteckning<br />
med 24 Mkr.<br />
Totalt emitteras 5,5 miljoner konvertibler till ett<br />
belopp om 478,5 Mkr. Konvertiblerna löper från<br />
den 16 juni 2005 till den 15 juni 2008 med en<br />
möjlighet till konvertering under oktober 2007<br />
och april 2008 till konverteringskursen 87 kronor.<br />
Räntan på konvertibeln är fast över löptiden och<br />
uppgår till 2,69 procent.<br />
– Jag ser det som en stor styrka att konvertibeln<br />
blev övertecknad. Det innebär att vår personal<br />
idag har en stark tilltro till företaget och vår<br />
framtida utveckling, säger VD Mats Paulsson.
VID PEABS STYRELSEMÖTE den 12 maj<br />
2005 utsågs Jan Johansson till vice VD i företaget.<br />
Nån timme senare presenterades Jan<br />
vid <strong>Peab</strong>s ordinarie bolagsstämma. Men det<br />
är ingen nykomling som nu förstärker <strong>Peab</strong>s<br />
koncernledning utan snarare något av en<br />
långvägare, med bred erfarenhet av byggande.<br />
Jan Johansson är född och uppvuxen i<br />
Helsingborg. Han har sedan 1999 varit<br />
ansvarig för <strong>Peab</strong>s byggverksamhet i södra<br />
Sverige, det vill säga Skåne, Halland, Småland<br />
och Blekinge. Under 2004-2005 har<br />
Jan även ansvarat för <strong>Peab</strong>s byggdivision i<br />
Västra Götaland och Värmland såsom tillförordnad<br />
i väntan på att den nye divisionschefen<br />
i Göteborg, Tore Hallersbo, kunde<br />
tillträda den 1 september 2005.<br />
Karriären började på Lunds tekniska<br />
högskola, där Jan Johansson en gång i tiden<br />
blev civilingenjör för väg och vatten.<br />
Första jobbet blev som arbetsledare på ett<br />
JM-bolag som hette Landsbyggen.<br />
– Det var 1983. Där jobbade jag till och<br />
med sommaren 1986, då jag började hos<br />
Wihlborgsbyggen i Malmö. Detta var min<br />
första kontakt med <strong>Peab</strong>, eftersom det företaget<br />
ägdes just av <strong>Peab</strong>. I januari 1987 bytte<br />
företaget namn till <strong>Peab</strong> Entreprenad i<br />
Malmö AB.<br />
På <strong>Peab</strong> Entreprenad i Malmö AB arbetade<br />
Jan som entreprenadingenjör. I arbetsuppgifterna<br />
ingick bland annat att ansvara för<br />
inköpsfrågor, ett arbete som redan på den<br />
tiden hade karaktären av en nyckeluppgift.<br />
Ett halvår efter att Jan tillträdde tog <strong>Peab</strong><br />
hem ett av sina största byggprojekt på den<br />
tiden, Ystads Lasarett. Den ordern var värd<br />
omkring 100 Mkr, en ofattbart stor summa<br />
på den tiden, minns Jan.<br />
Sedan dess har utmaningar och ansvarsområden<br />
vuxit i rask takt. År 1990 blev Jan<br />
Johansson arbetschef med budgetansvar för<br />
egna projekt. År 1993 blev han samordnande<br />
arbetschef för nybyggnadsavdelningen i<br />
Malmö. Arbetet innebar att samordna ett<br />
antal arbetschefer och synkronisera deras<br />
projekt ekonomiskt och tidsmässigt. Vid<br />
årsskiftet 1998-99 ringde dåvarande VD för<br />
<strong>Peab</strong> Syd, Hasse Lindberg, och rekryterade<br />
Jan Johansson som divisionschef för <strong>Peab</strong><br />
Syd. Efter sex år som divisionschef kom en<br />
ny spännande utmaning:<br />
– <strong>Peab</strong>s styrelse erbjöd mig en plats i<br />
koncernledningen. Det var lätt att tacka ja.<br />
De förändringar som den nya tjänsten<br />
medför är enbart positiva. Jag sitter kvar i<br />
Förslöv vilket passar mig utmärkt. Den stora<br />
skillnaden är att det blir fler frågeställningar<br />
av strategisk karaktär.<br />
Som vice VD kommer Jan Johansson<br />
bland annat att jobba för att bibehålla de<br />
grundläggande värderingar som råder i <strong>Peab</strong>.<br />
– Det är viktigt för att upprätthålla den<br />
företagskultur som har växt fram i företaget.<br />
<strong>Peab</strong> är ett företag som värnar om individen<br />
och det är med yrkesskicklig och engagerad<br />
personal som framgångarna grundläggs.<br />
Atmosfären är prestigelös och inspirerande<br />
och det är viktigt att vi har roligt på jobbet<br />
och att vi har möjlighet att må bra på jobbet.<br />
Dessa värden måste bevaras. Det är också<br />
viktigt att vi värnar om det lilla i det stora.<br />
Vårt motto är att vara den lokale entreprenören<br />
med den stora koncernens möjligheter,<br />
säger Jan Johansson.<br />
Men <strong>Peab</strong>s nye vice VD har fler strängar<br />
än så på sin lyra.<br />
– Jag ska även allmänt bidra med den<br />
kunskap jag samlat på mig under mina tjugo<br />
år i <strong>Peab</strong>. Bland annat ska jag tillsammans<br />
med övriga medarbetare verka för att vi<br />
erbjuder våra kunder mer helhetslösningar<br />
och färdiga produkter. Meningen är att vi<br />
ska spika smartast, inte snabbast. Värdet i<br />
ett byggbolag är medarbetarna och det är<br />
dem vi skall utveckla för att kunna möta<br />
våra kunders krav och förväntningar i framtiden,<br />
fortsätter Jan.<br />
profilen<br />
Ålder 46 Familj Christina samt barnen Eric, 16 år och Malin, 14 år Yrke Vice VD Bor Helsingborg Senast lästa bok Ordning & Oreda Reser gärna till Där det<br />
finns snö och skidåkning Äter gärna All sorts mat Fritidsintressen Att umgås med familj och vänner samt all form av fysisk aktivitet Motto Det blir som du tänker<br />
Jan Johansson Ny vice VD<br />
som bygger vidare på traditionerna<br />
Den kanske viktigaste uppgiften blir dock<br />
att bevaka personalfrågorna inom koncernen.<br />
Där är rekryteringen en stor fråga.<br />
– Vi måste klara av att täcka det personalbehov<br />
som uppstår i kölvattnet av alla pensioneringar<br />
som väntar runt hörnet. Det är<br />
en utmaning inte bara för oss utan för hela<br />
branschen.<br />
En av de första åtgärderna är att lägga<br />
strategier för kort- och långsiktig personalförsörjning.<br />
Dessa strategier innehåller<br />
förstås många delstrategier. En av dem är<br />
att rekrytera internt i största möjliga<br />
utsträckning.<br />
– Vi tar inte in färdiga chefer utifrån, som<br />
man kanske kan tro. Vi har istället som mål<br />
att minst 75 procent av alla våra rekryteringar<br />
ska ske internt. Det är ett bra sätt att stärka<br />
kulturen. Vi har flera bra exempel där vi<br />
rekryterat från hantverkarledet och hela<br />
vägen upp på koncernnivå. Det fungerar<br />
mycket bra.<br />
Personalfrågor, ledarskapsfrågor och<br />
kärnvärden – Jan Johansson kommer att ha<br />
mycket att göra framöver. Vad gör han när<br />
han inte arbetar?<br />
– Jag umgås med familj och vänner.<br />
Och så försöker jag sköta min hälsa. Är man<br />
inte i form blir det svårt att sköta jobbet och<br />
samtidigt vara en tillgång för familjen.<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 27
Ole Vestersjø, Vegard Remfelt<br />
och Torleif Harrysson.<br />
<strong>Peab</strong>-projekt sätter ny<br />
miljöstandard i Norge<br />
När det gamla Rikshospitalet flyttade från Oslo<br />
centrum år 2000 blev den 7 hektar stora tomten ledig för<br />
bebyggelse. Beslut togs om att bygga lägenheter med<br />
särskilt stränga miljökrav. För att uppfylla dessa krav har<br />
<strong>Peab</strong> tagit fram en helt ny lösning för miljövänlig betong.<br />
– VI PLATSGJUTER BETONG som innehåller<br />
återvunnen rivningsmassa, berättar Ole<br />
Vestersjø, projektchef i Norge för <strong>Peab</strong>s del<br />
av byggnationen som har fått namnet<br />
Pilestredet Park Utsyn.<br />
– Man har tidigare provat detta i mindre<br />
skala i forskningsprojekt, men det är första<br />
gången metoden används i ett kommersiellt<br />
projekt, fortsätter Ole Vestersjø.<br />
Orsaken till den speciella, miljövänliga<br />
28 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
lösningen är den omfattande miljöuppföljningsplanen,<br />
MOP, från Statsbygg som ägde<br />
och sålde tomten. Planen behandlar både<br />
projektering, byggnation och kommande<br />
förvaltning av hela den tidigare sjukhustomten.<br />
I miljöuppföljningsplanen fastslås<br />
bland annat att miljöhänsyn ska väga lika<br />
tungt som funktionella, tekniska, estetiska<br />
och ekonomiska hänsyn.<br />
– Avsikten med MOP är att sätta fokus på<br />
miljön i byggbranschen. Man ska bland<br />
annat försöka återvinna så mycket som<br />
möjligt av byggnadsmaterialet från rivna<br />
byggnader. Byggbranschen är förmodligen<br />
den bransch i Norge som producerar mest<br />
avfall, så vi har mycket att lära vad gäller<br />
återvinning. Ett av de specifika kraven i<br />
planen är att minst 25 viktprocent av de nya<br />
byggnaderna ska utgöras av återvunna<br />
material, säger Ole Vestersjø.<br />
Krossad betong<br />
– Byggnaden vi uppför har en totalvikt på<br />
ca 16 500 ton, varav betongen utgör ca<br />
11 500 ton. Vi måste helt enkelt ta hänsyn<br />
till betongen för att kunna uppfylla kravet<br />
på 25 viktprocent, som bland annat ansvarar<br />
för projektets yttre miljökrav. I de andra<br />
byggnadsprojekten här på Pilestredet Park<br />
har man löst det genom att använda prefabricerade<br />
stål- och håldäckselement med<br />
inslag av återvunnet material. Vår lösning<br />
är platsgjutna konstruktioner med betong<br />
från rivna byggnader. Som mest har vi gjutit<br />
betong med 33 procent återvunnet material<br />
förklarar projektingenjören Torleif Harrysson.<br />
Som vanlig betong<br />
Återvinningsbetongen ser ut som vanlig<br />
betong, och är i stort sett identisk att arbeta<br />
med.<br />
– Den är lika bra som vanlig betong och<br />
man märker inga skillnader. Men eftersom<br />
det inte går att finsortera rivningsmassorna<br />
till hundra procent, kan det under själva<br />
gjutningen flyta upp rester till ytan, som till<br />
exempel parkettbitar, glas, tegel med mera.<br />
Det löser vi genom att skrapa av ytorna efter
att de har härdat. På grund av de stränga<br />
ytkraven i källarvåningen kan vi dock inte<br />
använda återvinningsbetong där, bekräftar<br />
snickarbasen Vegard Remfelt.<br />
<strong>Peab</strong> poängterar att de har som tydlig<br />
målsättning att genomföra projektet i<br />
överensstämmelse med de miljömål som<br />
Statsbygg har fastslagit.<br />
– Vår riktlinje är att uppnå målen genom<br />
systematiskt arbete, och våra resultat ska<br />
vara bättre än resultaten för de andra entreprenörerna<br />
på området. Goda resultat kommer<br />
de framtida hyresgästerna, byggherren<br />
och <strong>Peab</strong> till fördel, och dessutom blir miljöpåverkan<br />
mindre än vid ett traditionellt<br />
bygge, fastslår Ole Vestersjø.<br />
– Miljökraven bidrar också till att vi får<br />
tänka annorlunda och hitta kreativa lösningar<br />
i byggprocessen. Det kräver en god<br />
planering och genomtänkta lösningar, och<br />
leder många gånger till att vi förutom att<br />
arbeta mer miljövänligt också kan sänka<br />
kostnaderna och förbättra kvaliteten.<br />
Innovativt<br />
Projektgenomförandet ger <strong>Peab</strong> värdefulla<br />
kunskaper om miljövänligt byggande, något<br />
som i framtiden kan ge konkurrensfördelar<br />
vid projekt med liknande miljökrav. Lösningen<br />
med platsgjuten betong av återvunnet<br />
material, som har tagits fram av <strong>Peab</strong> i<br />
samarbete med betongtillverkaren Unicon<br />
(som för närvarande är den enda leverantören<br />
av den här typen av betong på marknaden),<br />
håller på att spridas i branschen.<br />
– Innan vi startade det här projektet<br />
fanns inte produkten på marknaden. Nu<br />
använder redan flera andra entreprenörer<br />
betongen, bland andra AF-Gruppen, och vi<br />
tror att den kommer att vara en standardlösning<br />
om bara några år. Vi får räkna med<br />
att många av de krav som ställs i det här<br />
projektet kommer att ingå som en naturlig<br />
del av alla projekt om 5–10 år, berättar Ole<br />
Vestersjø.<br />
Helhjärtad insats<br />
Ragnar Skagen, projektledare i Statsbygg<br />
med ansvar för MOP på Pilestredet Park,<br />
betonar hur nöjda Statsbygg är med <strong>Peab</strong>s<br />
innovation inom miljövänlig betonggjutning.<br />
– Det är roligt när en aktör kommer med<br />
en ny lösning på det vis som <strong>Peab</strong> har gjort,<br />
säger han. Vi har en god kommunikation<br />
och ett bra samarbete med <strong>Peab</strong>. Jag har<br />
intrycket av att de gör en helhjärtad och<br />
samvetsgrann insats för att uppfylla miljökraven<br />
i MOP. Jag tror också att erfarenheterna<br />
från Pilestredet Park kommer att<br />
påverka hela byggbranschen på sikt. Vi<br />
kommer nog att få se en ökad användning<br />
av återvinningsbetong, särskilt i storstäder<br />
och i vissa typer av byggnader.<br />
Forskningsprojekt<br />
Eftersom <strong>Peab</strong>s återvinningsbetong är nyutvecklad<br />
och därför inte omfattas av Norsk<br />
Standard, har man anlitat extern expertis för<br />
rådgivning och dokumentation. <strong>Peab</strong> har<br />
ingått ett samarbete med NTNU (Norges<br />
tekniskvetenskapliga universitet) och får<br />
bidrag från Norges forskningsråd för att<br />
genomföra utvecklingsarbetet som ett forskningsprojekt,<br />
vilket ger tyngd åt projektet.<br />
– Vi tror att projektet därigenom får ökad<br />
trovärdighet inför Statsbygg, byggherren<br />
Fakta om<br />
Pilestredet Park Utsyn<br />
Vad Byggnation av bostadshus<br />
med totalt 138 lägenheter.<br />
Var På tomten till det gamla<br />
Rikshospitalet i Oslo centrum<br />
Omfattning Lägenheterna är på<br />
1,2,3 och 4 rum. Den totala arean<br />
för projektet är ca 15 500 kvm,<br />
varav ca 3 500 kvm utgörs av garage<br />
Byggstart oktober 2004<br />
Färdigställt juli 2006<br />
Kontraktssumma ca 199 Mkr<br />
Byggherre Pilestredet Utsyn AS<br />
(<strong>Peab</strong> innehar 1/3)<br />
Arkitekt Lund & Slaatto Arkitekter AS<br />
Entreprenadform Totalentreprenad<br />
och branschen i stort. NTNU har deltagit<br />
från starten, och ska vara med ända till<br />
byggnadsarbetet har slutförts. De har varit<br />
delaktiga i att utveckla betongen och har<br />
säkerställt att den håller den kvalitet som<br />
krävs enligt föreskrifter och krav. Syftet med<br />
forskningsprojektet är att dokumentera<br />
betongens egenskaper, samt att komplettera<br />
och ändra regelverket så att man i framtiden<br />
kan bygga med inslag av återvunnen betong<br />
lika enkelt som med vanlig betong, säger<br />
Torleif Harrysson.<br />
Spännande lösning<br />
– Vi har relativt få uppgifter om den här<br />
betongtypen i dag. Vi vet att återvinningsbetongen,<br />
beroende av andelen återvunnet<br />
material, är lite lättare och mjukare än<br />
traditionell betong. Nu hoppas vi kunna<br />
avgöra dess egenskaper vad gäller elasticitet,<br />
långtidsdeformation och fukttillstånd. Återvinningsbetong<br />
har aldrig tidigare använts i<br />
ett konkret byggnadsprojekt, och därför<br />
hoppas vi kunna lära oss mycket genom<br />
detta forskningsprojekt, samt engagera våra<br />
studenter i arbetet. Det är en spännande<br />
lösning som på sikt kan bli standard i<br />
branschen, säger professorn Stefan Jacobsen,<br />
i betongteknologi vid NTNU.<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 29
Halvårsrapport januari – juni 2005<br />
VDs kommentar<br />
I EN GOD BYGGKONJUNKTUR har <strong>Peab</strong>s<br />
verksamhet under det första halvåret fortsatt<br />
att utvecklas positivt. Det historiskt låga<br />
ränteläget ökar en redan stark bostadsefterfrågan<br />
vilket tillsammans med ett för litet<br />
befintligt bostadsbestånd gör att behovet av<br />
nyproducerade bostäder växer. Detta förhållande<br />
ser vi i samtliga nordiska länder.<br />
På anläggningsmarknaden har vi under året<br />
medvetet valt att fokusera på mindre projekt<br />
till lägre risk i avvaktan på att upphandlingarna<br />
av större infrastrukturprojekt kommer<br />
igång under hösten. Den goda marknaden<br />
har bidragit till att koncernen fortsätter att<br />
uppvisa ett högt orderläge. Orderstocken<br />
den 30 juni uppgick till 16 793 Mkr (15 030).<br />
Bra beläggning inom bygg- och anläggningsverksamheten<br />
ger också goda förutsättningar<br />
för våra industriföretag. Koncernens<br />
omsättning ökade med 13 procent<br />
jämfört med samma period föregående år<br />
vilket tillsammans med stigande marginaler<br />
innebar ett ökat rörelseresultat uppgående<br />
till 238 Mkr (187).<br />
30 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
Den ökande efterfrågan som branschen<br />
nu upplever skapar allt högre krav på tillgång<br />
till kompetent arbetskraft. På <strong>Peab</strong><br />
arbetar vi hårt för att vara Branschens Bästa<br />
Arbetsplats, ett företag som skapar trygga<br />
arbetsförhållanden och som värnar om den<br />
enskilde medarbetaren. <strong>Peab</strong> skall också<br />
upplevas som ett företag som ger medarbetarna<br />
möjlighet till personlig utveckling.<br />
Som ett led i satsningen på våra medarbetare<br />
genomfördes under juni ett erbjudande till<br />
samtliga anställda i koncernen om att förvärva<br />
konvertibler i <strong>Peab</strong>. Det var med stor<br />
glädje jag konstaterade att konvertibeln, på<br />
nominellt 478,5 Mkr med en löptid om tre<br />
år, blev övertecknad. Totalt anmälde sig<br />
cirka 1 900 utav våra medarbetare för<br />
teckning.<br />
Det känns naturligtvis mycket bra att ha<br />
en god marknadssituation i ryggen men<br />
konjunkturer svänger över tiden och det är<br />
svårt att i det enskilda företaget kunna<br />
påverka förloppet. På <strong>Peab</strong> arbetar vi istället<br />
vidare enligt samma grundfilosofier som<br />
gällt alltsedan företaget bildades. Vi skall<br />
vara engagerade och långsiktiga i våra relationer<br />
till omvärlden. Vi skall vara snabba i<br />
våra beslut och lyhörda för kundens önskemål.<br />
Det är så vi på <strong>Peab</strong> bygger förtroende,<br />
ett förtroende som oberoende av konjunkturer<br />
ger en långsiktigt hög lönsamhet.<br />
MATS PAULSSON<br />
Verkställande direktör<br />
Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 11 289 Mkr (9 958)<br />
Rörelseresultatet uppgick till 238 Mkr (187)<br />
Periodens resultat uppgick till 545 Mkr (104)<br />
Resultat per aktie uppgick till 6,42 kr (1,27)<br />
Orderingången uppgick till 10 934 Mkr (10 294)<br />
Orderstocken uppgick till 16 793 Mkr (15 030)<br />
Mkr<br />
7000<br />
6000<br />
5000<br />
4000<br />
3000<br />
2000<br />
1000<br />
0<br />
Mkr<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
7000<br />
6000<br />
5000<br />
4000<br />
3000<br />
2000<br />
1000<br />
50<br />
0<br />
Mkr<br />
0<br />
Kv2<br />
-03<br />
Nettoomsättning per kvartal<br />
Kv1<br />
-04<br />
Kv1<br />
-04<br />
Kv2<br />
-04<br />
Kv2<br />
-04<br />
Kv3<br />
-04<br />
Kv3<br />
-04<br />
Kv4<br />
-04<br />
Kv4<br />
-04<br />
Kv1<br />
-05<br />
Rörelseresultat per kvartal<br />
Kv3<br />
-03<br />
Kv4<br />
-03<br />
Kv1<br />
-04<br />
Kv2<br />
-04<br />
Kv3<br />
-04<br />
Kv4<br />
-04<br />
Kv1<br />
-05<br />
Orderingång per kvartal<br />
Kv1<br />
-05<br />
Kv2<br />
-05<br />
Kv2<br />
-05<br />
Kv2<br />
-05<br />
Nettoomsättning och resultat<br />
Koncernens nettoomsättning för perioden<br />
januari–juni ökade med 13 procent till 11 289 Mkr<br />
(9 958). Justerat för förvärvade och avyttrade<br />
enheter ökade omsättningen med 12 procent.<br />
Av periodens omsättning avsåg 1 703 Mkr (1 306)<br />
försäljning och produktion utförd utanför Sverige.<br />
Rörelseresultatet för första halvåret uppgick till<br />
238 Mkr jämfört med 187 Mkr motsvarande<br />
period föregående år. Rörelseresultatet för den<br />
senaste rullande 12-månadersperioden uppgick<br />
till 630 Mkr jämfört med 579 Mkr för helår 2004.<br />
Resultatet efter finansiella poster uppgick till<br />
387 Mkr att jämföra med 140 Mkr för första halvåret<br />
föregående år. Finansnettot uppgick till 149<br />
Mkr (–47), varav räntenettot uppgick till –34 Mkr<br />
(–35). Effekten av värdering av finansiella instrument<br />
till verkligt värde ingår i finansnettot med<br />
183 Mkr (–12) varav resultatet av marknadsvärdering<br />
av konvertibla fordringar i Brinova utgör<br />
195 Mkr (–12).<br />
Under första halvåret har en uppskjuten skatteintäkt<br />
om 211 Mkr redovisats som en följd av<br />
under perioden erhållna beslut avseende tidigare<br />
års taxeringar, vilket medfört en omvärdering av
Koncernen<br />
Jan–jun Jan–jun Jul–jun Jan–dec Finansiellt<br />
Mkr 2005 2004 2004/2005 2004 mål (helår)<br />
Nettoomsättning 11 289 9 958 23 370 22 039<br />
Rörelseresultat 238 187 630 579<br />
Rörelsemarginal 2,1% 1,9% 2,7% 2,6%<br />
Resultat efter finansiella poster 387 140 770 523<br />
Periodens resultat 545 104 830 389<br />
Räntabilitet på sysselsatt kapital 8,1% 4,4% 16,2% 13,4% >12%<br />
Räntabilitet på eget kapital 19,4% 4,6% 30,8% 15,4% >15%<br />
Resultat per aktie, kr 6,42 1,27 9,71 4,56<br />
Soliditet 22,2% 21,6% 22,2% 23,1% >25%<br />
uppskjutna skattefordringar. Netto redovisas en<br />
skatteintäkt om 158 Mkr under första halvåret<br />
jämfört med en skattekostnad om 36 Mkr motsvarande<br />
period föregående år.<br />
Periodens resultat uppgick till 545 Mkr (104).<br />
Finansiell ställning<br />
Soliditeten uppgick till 22,2 procent jämfört med<br />
23,1 procent vid årsskiftet. Nettoskuldsättningen<br />
uppgick till 2 298 Mkr jämfört med 1 693 Mkr vid<br />
samma tidpunkt föregående år. Medelräntan i<br />
låneportföljen uppgick till 3,2 procent (3,4).<br />
Personalkonvertibler<br />
Under juni riktades ett erbjudande till samtliga<br />
anställda i koncernen, exklusive externa styrelseledamöter<br />
och VD, om att förvärva konvertibler i<br />
<strong>Peab</strong>. Totalt emitterades 5,5 miljoner konvertibler,<br />
envar på nominellt 87 kronor, till ett totalt belopp<br />
om 478,5 Mkr. Konvertibellånet löper från och<br />
med den 16 juni 2005 till och med den 15 juni<br />
2008 med en kupongränta om 2,69 procent.<br />
Konvertering till aktier kan ske under perioderna<br />
1–15 oktober 2007 samt 1–15 april 2008. Tilldelningsdag<br />
var den 29 juni med likviddag den 7 juli.<br />
Kommentarer per<br />
verksamhetsområde<br />
Bygg och anläggning<br />
Nettoomsättningen under första halvåret för Bygg<br />
och anläggning uppgick till 10 060 Mkr jämfört<br />
med 8 863 Mkr föregående år, vilket innebär en<br />
ökning med 14 procent.<br />
Rörelseresultatet under första halvåret uppgick<br />
till 199 Mkr jämfört med 163 Mkr föregående år.<br />
Såväl bygg- som anläggningsverksamheten i<br />
Sverige uppvisar ökade volymer och stigande<br />
marginaler. Verksamheterna i Norge och Finland<br />
redovisar ett rörelseresultat för första halvåret<br />
på -39 Mkr (–13). Rörelseresultatet i Finland har<br />
belastats med en nedskrivning av goodwill uppgående<br />
till 18 Mkr.<br />
Orderingången för första halvåret uppgick till<br />
10 934 Mkr (10 294). Orderstock kvar att produ-<br />
Nettoomsättning och rörelseresultat per verksamhets område<br />
cera vid utgången av perioden uppgick till 16 793<br />
Mkr jämfört med 15 030 Mkr föregående år. Detta<br />
innebär en ökning med 12 procent.<br />
Industri<br />
Nettoomsättningen för första halvåret uppgick till<br />
1 863 Mkr (1 717) vilket innebär en ökning med<br />
8 procent. Rörelseresultatet uppgick till 109 Mkr<br />
(90). Resultatet för Industri är säsongsmässigt<br />
svagare under första än andra halvåret. Utsikterna<br />
för resterande del av året ser positiva ut för samtliga<br />
enheter inom Industri, med en god efterfrågan.<br />
Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal<br />
Jan–jun Jan–jun Jul–jun Jan–dec Jan–jun Jan–jun Jul–jun Jan–dec Jan–jun Jan–jun Jul–jun Jan–dec<br />
Mkr<br />
Bygg och anläggning<br />
2005 2004 2004/2005 2004 2005 2004 2004/2005 2004 2005 2004 2004/2005 2004<br />
Sverige 8 439 7 704 17 229 16 494 238 176 474 412 2,8% 2,3% 2,8% 2,5%<br />
Utland 1 621 1 159 3 237 2 775 –39 –13 –14 12 –2,4% –1,1% –0,4% 0,4%<br />
Summa 10 060 8 863 20 466 19 269 199 163 460 424 2,0% 1,8% 2,2% 2,2%<br />
Industri<br />
Swerock/Asfalt 1 556 1 431 3 675 3 550 45 28 204 187 2,9% 2,0% 5,6% 5,3%<br />
Maskin/Kran 307 286 601 580 64 62 125 123 20,8% 21,7% 20,8% 21,2%<br />
Summa 1 863 1 717 4 276 4 130 109 90 329 310 5,9% 5,2% 7,7% 7,5%<br />
Förvaltning 46 30 80 64 –70 –66 –159 –155<br />
Orderstock att producera och<br />
orderingång Bygg och anläggning<br />
Mkr 2005-06-30 2004-06-30 2004-12-31<br />
Innevarande räkenskapsår 8 330 7 322 11 757<br />
Nästa räkenskapsår 6 822 5 580 3 210<br />
Därefter 1 641 2 128 932<br />
Total orderstock 16 793 15 030 15 899<br />
Orderingång 10 934 10 294 21 559<br />
Elimineringar –680 –652 –1 452 –1 424<br />
Summa koncernen 11 289 9 958 23 370 22 039 238 187 630 579 2,1% 1,9% 2,7% 2,6%<br />
PEABJOURNALEN 3/2005 31
krönika<br />
Jag – en blodgivare<br />
32 PEABJOURNALEN 3/2005<br />
JAG FICK EN GRATIS T-SHIRT häromdagen. Då blir<br />
man glad. Det var en välförtjänt present, som alla får<br />
som lämnat blod ett visst antal gånger. I mitt fall var det<br />
25:e gången de senaste sex åren, vilket innebär att jag<br />
försett vår svenska sjukvård med 10 liter blod. Dock<br />
inte allt på en gång.<br />
MIN DEBUT SOM BLODGIVARE blev dock ingen större<br />
succé. Den inträffade när jag låg i lumpen för många<br />
herrans år sedan. På mitt kompani beordrades alla att<br />
lämna blod. Då fick vi, anförda av en överfurir med<br />
omänskliga röstresurser, marschera till sjukan för att få<br />
blodgruppen fastställd. Det gick till så att regementets<br />
sjuksyster, en kvinna som förmodligen hört och sett det<br />
mesta här i livet, stack en kanyl i min arm, varvid jag<br />
råkade svimma. Jag minns fortfarande att när jag kom<br />
till sans igen, liggande på rygg på golvet, såg jag sjuksysterns<br />
huvud som stod böjt över mig och undrade<br />
om 38 Sjöström simulerade eller ej.<br />
Att min heder blev ifrågasatt på det viset hade sin<br />
lilla förklaring. I ett anfall av tillfällig sinnesförvirring<br />
uppgav jag vid inryckningen att jag inte var simkunnig.<br />
(På den tiden skulle alla svenska soldater klara Simborgarmärket<br />
= 200 meter)<br />
DET JAG SADE VAR INTE RIKTIGT SANT. Jag redan<br />
i realskolan (mellanstadiet) klarat magistern, det vill<br />
säga 1 000 meter fritt simsätt. Det innebar att jag på<br />
felaktiga premisser sattes i simskola i regementets<br />
nybyggda utebassäng, en undervisning som pågick på<br />
onsdagseftermiddagarna. Visst hade jag dåligt samvete<br />
när de simkunniga lumparkompisarna istället fick<br />
gräva skyttevärn och putsa haubitsar under tiden som<br />
jag lögade mig i den sommarvarma bassängen. Mitt<br />
falsarium uppdagades redan vid tredje simlektionen.<br />
I vilda glädjeyttringar över att 23 Magnusson från<br />
Värnamo klarade Baddaren*, crawlade jag ut till honom<br />
för att gratulera. Ny inryckta beväringar kunde vara<br />
kolosalt barnsliga på den tiden. Vår simlärare blev<br />
rasande när han såg mig och hans utskällning hördes<br />
i minst tre angränsande kommuner. Det gav mig en<br />
veckas kompaniförbud, men vad värre var även<br />
ifrågasatt heder.<br />
Man skall inte mörka sina simkunskaper. Däremot<br />
skall man lämna blod om man känner sig pigg och<br />
frisk. Det behövs.<br />
GÖSTA SJÖSTRÖM<br />
Krönikör<br />
*Baddaren är ett prov för nybörjare i vattnet. Man skall<br />
våga doppa huvudet under vatten 5 gånger, våga blåsa<br />
bubblor och kunna glida minst 5 meter i vattnet.