Utvärdering av ett laktest för jordar kontaminerade med ... - Sysav

metoden där ER-H står för chemical Equilibrium Recirculation column test for Hydrophobic
organic compounds.
1.2. Syfte
Syftet med denna studie är att utvärdera ER-H-metoden (Gamst et al. 2003, 2007) som är ett
kolonnlakningstest för ickeflyktiga organiska föreningar med avseende på robusthet,
repeterbarhet och kolloidtransport av föreningar. ER-H-metoden har tidigare validerats av
Hansen et al. (2004) för 16 PAH:er.
Den första målsättningen var att testa ER-H-metoden på en PAH-förorenad referensjord för
att se om försöksuppställningen fungerar tillfredställande och om resultaten faller inom
rapporterade värden för repeterbarhet (variation mellan replikat) och reproducerbarhet
(variationen mellan laboratorier). Den andra målsättningen var att implementera ER-Hmetoden
på en klorfenolförorenad jord. Metoden har tidigare bara testats för PAH:er och det
är angeläget att utvärdera om den även fungerar för klorerade föreningar med olika
egenskaper; både mycket hydrofoba som furaner och dioxiner och mindre hydrofoba som
klorfenoler. Den tredje målsättningen var att undersöka hur stor andel av den uppmätta
jämviktskoncentrationen av de lakade föroreningarna som består av partikelbundna föreningar
genom att undersöka fördelningen av hydrofoba organiska föreningar (HOCs) mellan
kolloider och vätskefasen i lakvattnet. Den fjärde målsättningen var att utvärdera ER-Hmetodens
känslighet (robusthet) mot en förändring i flödeshastighet. För att få ett mått på
metodens robusthet är det viktigt att undersöka hur denna förändring påverkar
partikeltransporten, kolloidfraktionen i lakvattnet, flödesregimen i kolonnen, utlakningen av
föreningar samt fysikaliska och kemiska parametrar i lakvattnet. Den femte målsättningen var
att undersöka effekterna av en förlängd recirkulationstid på de uppmätta koncentrationerna för
att utvärdera om den föreslagna recirkulationstiden är tillräckligt lång för att jämvikt mellan
den fasta fasen och vätskan i systemet ska uppnås. Den sjätte, och sista, målsättningen var att
jämföra de experimentellt utlakade koncentrationerna med beräknade jämviktskoncentrationer
baserade på totalhalter i jorden och föreningarnas Koc-värden.
1.3. Bakgrund
HOCs består av en stor mängd ämnen, t.ex. PAH:er, polyklorerade bifenyler (PCB:er),
klorfenoler (CP:er), polyklorerade dibenzofuraner (PCDF:er) och polyklorerade dibenzo-pdioxiner
(PCDD:er). Dessa föreningar är ofta persistenta i miljön, kan bioaccumuleras i
näringsvävar och har ofta en hög, framförallt indirekt, toxicitet (Walker et al., 2001). Att
förstå transportprocesser och att minska spridningen av dessa ämnen är av yttersta vikt för att
minska de negativa effekter de kan orsaka för människor och i miljön. I denna studie har
lakbarheten av HOCs från en PAH-förorenad jord från ett skjutfält och en CP-förorenad jord
från ett sågverk studerats.
1.3.1. PAH-förorenade jordar
PAH:er är icke-polära hydrofoba organiska föreningar som är uppbyggda av två eller fler
ringformade kolväten. De bildas framförallt i förbränningsprocesser, både från naturliga som
vegetationsbränder och vulkanutbrott, och från antroprogena som förbränning av fossila
bränslen (Wilcke, 2000). Förbränning av fossila bränslen är den klart största källan till
PAH:er i miljön, och koncentrationen av PAH:er i jordar är ofta mycket högre än om de
endast skulle härstammar från naturliga källor (Wilcke, 2000). Det finns hundratals PAH:er,
6