Utvärdering av ett laktest för jordar kontaminerade med ... - Sysav

1. Inledning
I Sverige har riksdagen, år 1999 och 2005, antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden
och strävan är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation (Sveriges
miljömål, 2006a). Ett av dessa är Giftfri miljö där målet är att ”Miljön skall vara fri från
ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors
hälsa eller den biologiska mångfalden” (Sveriges miljömål, 2006b). För att detta mål ska nås
krävs bl.a. inventering och sanering/efterbehandling av förorenade områden eftersom dessa är
ett hot mot människors hälsa och miljön (Sveriges miljömål, 2006b). Ungefär 80 000
potentiellt förorenade områden är identifierade i Sverige och av dem är upp till 16 500
klassade att utgöra en stor till mycket stor risk (Naturvårdsverket, 2007). Kostnaden för
efterbehandling av förorenade områden har hittills varit 2,5 miljarder kronor och för att
åtgärda de mest angelägna områdena kommer det att krävas uppskattningsvis ytterligare ca 45
miljarder kronor (Naturvårdsverket, 2006). Åtgärder med statliga medel pågår eller har
avslutats på endast 61 platser (Naturvårdsverket, 2006). Med tanke på hur många områden
som återstår, och den höga kostnaden det ofta innebär att utföra efterbehandlingsarbete, är det
av stor vikt att rätt prioriteringar görs och att resurserna används så effektivt som möjligt i
arbetet kring förorenade områden.
Uppskattning och utvärdering av läckaget av föroreningar till yt- och grundvatten är en viktig
del i riskbedömningen av förorenade områden. Ett problem är emellertid att det inte finns
standardmetoder för att bestämma läckaget av enskilda organiska ämnen från kontaminerade
områden, trots att många av föroreningarna av intresse vid riskbedömningar är organiska
(Nordtest, 2000). Istället baseras riskbedömningar av områden kontaminerade med organiska
föreningar på totalhalterna av ämnena i jorden (Naturvårdsverket, 2002). Många organiska
miljögifter är hydrofoba och binder till sorptionsdomäner i jorden hellre än att vara i
vattenfasen, vilket minskar deras transportpotential och tillgänglighet för upptag av
organismer. Det har därför föreslagits att riskbedömningar baserade på totalhalter kraftigt kan
överdriva risken som föroreningarna utgör för människor, djur och växter, vilket kan leda till
att felaktiga prioriteringar görs i efterbehandlingsarbetet (Alexander, 2000). För t.ex.
polyaromatiska kolväten (PAH:er) har det visats att deras förmåga att laka ut, deras
biotillgänglighet och åtkomlighet för mikrobiell nedbrytning minskar ju längre de åldras i
jorden (Chung och Alexander, 1999). Totalhalterna av organiska föroreningar på områden
som kontaminerades för länge sedan kan därför fortfarande vara höga, men den direkta risken
de utgör för människan och miljön kan vara liten eftersom föreningarnas mobilitet och
biotillgänglighet kan vara låg.
För att förbättra riskbedömningen av förorenade områden pågår arbete med att utveckla
metoder som bestämmer lakbarheten av organiska föreningar. Skaktester, som ofta används
för oorganiska ämnen, har provats men visat sig vara svåra att tillämpa på organiska
föreningar. Det beror bl.a. på att det har varit svårt att separera den fasta fasen och lakvattnet
efter skakning samt på att det skett en frisläppning av kolloider under skakningen vilket kan
överskatta lakningspotentialen av partikulärt transporterade föreningar (Hansen et al., 2004).
Olika kolonnlakningsmetoder har också utvecklats som syftar till att uppskatta
jämviktsfördelningen av ickeflyktiga organiska föreningar mellan en fast fas, t.ex. ett
förorenat jordprov, och en vätskefas, t.ex. vatten (Enell et al., 2004, Gamst et al., 2003). Med
hjälp av jämviktsbaserade metoder kan den maximala porvattenkoncentrationen i jorden
uppskattas vilket ger ett bättre underlag för riskbedömning än då utlakningen uppskattas
utifrån totalhalter. I denna studie har ett kolonnlakningstest för ickeflyktiga organiska
föreningar utvecklad av Gamst et al. (2003, 2007) utvärderats. Metoden kallas för ER-H-
5