Utvärdering av ett laktest för jordar kontaminerade med ... - Sysav

More documents

Recommendations

Info

Det laktest som utvärderats här önskar bli en standardmetod för bestämning av lakbarhet för ickeflyktiga organiska föreningar. Vid standardisering är det en förutsättning att metoden ger repeterbara och reproducerbara resultat vilket bl.a. kräver att proverna måste provberedas även om man då måste göra avkall på att efterlikna verkliga fältförhållanden. ER-H metoden har visat sig ge repeterbara resultat för PAH:er och i denna studie även för CP:er. För att kunna relatera de resultat som fås med ER-H metoden med verkligheten är det önskvärt att valideringar görs genom t.ex. lysimeterprovtagning av markvatten från den provpunkt där jorden som använts till laktestet tagits. Trots skillnaderna i förutsättningarna för utlakning som råder mellan fältsituationer och laktester kan ER-H metoden bidra med värdefull information som kan användas i riskbedömningen av förorenade områden, kontaminerade med organiska föroreningar. Normalt används, som nämnts tidigare, beräkningsmodeller baserat på totalhalten och Kocvärdet för föreningen i fråga. Generella Koc-värden som är empiriskt framställda finns att hämta för ett antal föreningar i remissversionen av Beräkningsmodell för riktvärden för mark (Naturvårdsverket, 2005). Generella Koc-värden kan även beräknas utifrån andra kända parametrar av föreningen i fråga som i denna studie (se kapitel 3.3.) Genom att kombinera riskbedömningen med ER-H metoden kan däremot mer platsspecifika Koc-värden bestämmas och eventuella beräkningsmodeller bli mer precisa. Om det platsspecifika Koc-värdet, bestämt m.h.a. ER-H metoden, är högre än det generella, indikerar det att sorptionen är starkare i den studerade jorden än i de föroreningssituationer som ligger till grund för de generellt bestämda Koc-värdena i riktvärdesmodellen, och vice versa. 4.8. Rekommenderad vidareutveckling av ER-H-metoden För att vidareutveckla metoden kan det vara intressant att utföra kolonnlakningsförsöken i större skala. Om en större volym lakningsvätska används kan inverkan av adsorptionen av HOCs till glasväggar bli jämförelsevis mindre, och en större mängd testmaterial kan minska inverkan av föroreningsheterogenitet på utlakningen. En större skala skulle även kunna förbättra möjligheten att extrapolera de experimentella resultaten till fältsituationer. Adsorptionens inverkan på lakningsresultaten kan även minskas genom att lakvattnet i glasflaskan dekanteras vid analys. De föreningar som adsorberat till glasväggarna, och som eventuellt gör att koncentrationen i flaskan är högre än jämviktskoncentrationen i systemet, följer då inte med. Adsorptionen av HOCs skulle eventuellt även kunna minskas om andra material användes, t.ex. rostfritt stål istället för glas. Att tillverka kolonnen i rostfritt stål skulle även ha fördelen att risken för luftintag och häverteffekter skulle minska eftersom kopplingar lättare skulle kunna göras täta. För att vidareutveckla metoden bör turbiditeten om möjligt mätas även i lakvattnet i glasflaskan som skickas till analys och inte bara i lakvattnet som finns kvar i kolonnen och rören efter avslutat lakförsök, som i denna studie. En jämförelse mellan turbiditeten i lakvattnet i rören och kolonnen, vilket är turbiditeten i lakvattnet som kommit in flaska, och turbiditeten i flaskan skulle kunna ge information om det skett en ansamling av partiklar i flaskan under experimentets gång vilket i sin tur kan ha påverkat utlakningen. Turbiditetsmätningar ger däremot ingen exakt bestämning av mängden suspenderat material i lakvattnet och att mäta turbiditeten är eventuellt otillräckligt för att utvärdera om det skett en ansamling av partiklar i flaskan eller ej. Eftersom förekomsten av kolloider påverkar både transportpotentialen och biotillgängligheten av HOCs vore det intressant att vid varje lakförsök veta hur stor andel av de utlakade föreningarna som varit partikulärt bundet respektive verkligt lösta. Filtrering och analys av filter, som har gjorts för en del av proverna i den här studien, ger intressant information, men 46
tolkningen av resultaten försvåras av den stora adsorptionen av mycket hydrofoba föreningar till filterna. Eventuellt skulle filter tillverkat i ett annat material där adsorptionen är ett mindre problem kunna användas. Alternativt skulle analysen av de utlakade koncentrationerna i flaskan, både partikulärt och verkligt löst, om möjligt kunna kombineras med analys av den fritt lösta koncentrationen med hjälp av t.ex. jämviktsmätare genom membran (Larsson et al, 2007) eller SPME (Heringa och Hermens, 2003). 4.9. Slutsatser Denna studie visar att ER-H-metoden utvecklad av Gamst et al. (2003, 2007) ger repeterbara resultat och fungerar tillfredställande för att bestämma lakbarheten av PAH:er och CP:er. Metoden är även robust mot en ökning av flödeshastigheten med 50%. Metoden fungerar däremot sämre för PCDE:er, PCDF:er och PCDD:er på grund av att dessa föreningar huvudsakligen transporterades bundna till partiklar. Utlakningen av partikulärt bundna föreningar verkar kunna påverkas kraftigt av föroreningsheterogeniteten i jorden och av vilka partiklar som mobiliseras. Studien visar däremot på vikten av att ta hänsyn till den partikulära transporten av HOCs från förorenade områden. Annars är risken stor att lakningspotentialen och risken som föroreningarna utgör för omgivningen underskattas. Den här studien visar även att sju dygns recirkulation eventuellt inte är tillräckligt för att jämvikt mellan den fasta och flytande fasen i systemet ska uppnås. Detta bör därför studeras vidare, och helst på ett flertal olika testmaterial med olika egenskaper, om den maximala porvattenkoncentrationen i testmaterialet ska kunna bestämmas med säkerhet med hjälp av ER-H-metoden. I studien observerades även stora skillnader mellan experimentellt bestämd utlakning och beräknad utifrån totalhalter vilket exemplifierar behovet av en tillförlitlig metod som kan användas i riskbedömningar för bestämning av lakbarhet i jordar kontaminerade med organiska föreningar. Detta behov har ER-H-metoden potential att tillgodose för PAH:er och CP:er. 47
Page 1 and 2: Examensarbete 20 p HT 2006 Utvärde
Page 3 and 4: Abstract In order to reach the Swed
Page 5 and 6: 1. Inledning I Sverige har riksdage
Page 7 and 8: och av dessa har US Environmental P
Page 9 and 10: komplexa och miljökonsekvenserna s
Page 11 and 12: 1.3.3.2. Kolloider och DOC Som näm
Page 13 and 14: där transporten sker under icke-id
Page 15 and 16: mättade förhållanden genom att v
Page 17 and 18: dispersions-ekvationen. Utifrån de
Page 19 and 20: Tabell 3: Totalkoncentrationer av P
Page 21 and 22: Tabell 4: Repeterbarheten (standard
Page 23 and 24: espektive 0,005% av den totalt utla
Page 25 and 26: Tabell 7: Totalkoncentrationen av P
Page 27 and 28: Cw för PCDF:erna visas även i fig
Page 29 and 30: Det var inte någon skillnad mellan
Page 31 and 32: Koncentration (mg L -1 ) Koncentrat
Page 33 and 34: C/C0 C/C0 C/C0 1 0,5 Luleå 1a 0 0
Page 35 and 36: Cw (mg L -1 ) Cw (ng L -1 ) 90 80 7
Page 37 and 38: 4.2. Metodens repeterbarhet med avs
Page 39 and 40: PCDE:er var något lägre, men fort
Page 41 and 42: kemikaliska parametrar mellan de ol
Page 43 and 44: jämviktskoncentrationen. Gamst et
Page 45: och de som är adsorberade till gla
Page 49 and 50: Fingler S., Drevenkar V., Fröbe Z.
Page 51 and 52: Nilsson C-A., Renberg L., 1974, Fur

Utvärdering av ett laktest för jordar kontaminerade med ... - Sysav

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?