Utvärdering av ett laktest för jordar kontaminerade med ... - Sysav
Utvärdering av ett laktest för jordar kontaminerade med ... - Sysav
Utvärdering av ett laktest för jordar kontaminerade med ... - Sysav
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mättade <strong>för</strong>hållanden genom att vätskeytan på tillsatt lakvätska alltid var 1-2 cm över<br />
jordytan. För att få <strong>ett</strong> så jämnt flöde som möjligt genom kolonnen och <strong>för</strong> att filtrera bort en<br />
del <strong>av</strong> de lösta partiklar som transporteras <strong>med</strong> lakvätskan placerades <strong>ett</strong> 1 cm tjockt<br />
kvartssandlager över och under testmaterialet under packningen. Efter packningen pumpades<br />
sedan lakvätskan genom kolonnen <strong>med</strong> en kolvpump <strong>med</strong> keramiskt pumphuvud.<br />
Flödesriktningen var uppåt, från botten <strong>av</strong> kolonnen till toppen (se figur 3), så att<br />
testmaterialet hela tiden var mättat. Lakvätskan samlades sedan upp i en 250 ml glasflaska<br />
varifrån den pumpades in i kolonnen igen. Recirkulationen <strong>av</strong> lakvätska genom kolonnen<br />
varade i sju dygn. Vatten/jord-<strong>för</strong>hållande (L/S) var konstant under lakningen och beroende<br />
<strong>av</strong> packningsgraden och testmaterialets egenskaper. Lakvätskan bestod <strong>av</strong> destillerat vatten<br />
innehållande 0,005 M CaCl2 och 500 mg/l NaN3. CaCl2 minskar spridningen <strong>av</strong> jordaggregat<br />
och höjer jonstyrkan i lakvätskan och minskar där<strong>med</strong> mobiliseringen <strong>av</strong> DOC. NaN3 är en<br />
biocid och tillsattes <strong>för</strong> att <strong>för</strong>hindra mikrobiell nedbrytning <strong>av</strong> utlakade <strong>för</strong>oreningarna. För<br />
att undvika fotokemisk nedbrytning <strong>av</strong> <strong>för</strong>oreningar täcktes kolonnerna och flaskorna <strong>med</strong><br />
aluminiumfolie under recirkulationstiden. Efter sju dygns recirkulation antas <strong>för</strong>oreningarna<br />
<strong>för</strong>eligga i jämvikt mellan den fasta och den flytande fasen. Lakvattnet analyserades då <strong>med</strong><br />
<strong>av</strong>seende på pH, mikrobiell aktivitet, DOC, turbiditet och konduktivitet samt utlakade<br />
koncentrationer <strong>av</strong> PAH:er respektive CP:er, PCDE:er och PCDD/F:er. Från flaskan togs 1 ml<br />
lakvatten till pH-analys. pH mättes i <strong>ett</strong> provrör <strong>med</strong> pH-meter (PHM 210, Radiometer,<br />
Brønshøj, Danmark). Analys <strong>av</strong> mikrobiell aktivitet gjordes <strong>med</strong> hjälp <strong>av</strong> Agar-plattor,<br />
Petrifilm AC odlingsplattor (Petrifilm Aerobic Count Plate, 3M Microbiology, USA). 2×1 ml<br />
lakvatten togs från flaskan och applicerades på två odlingsplattor som sedan inkuberades i 72h<br />
i 30 o C. Antalet röda kolonier räknades sedan. Flaskan <strong>med</strong> lakvatten skickades på analys <strong>av</strong><br />
utlakade koncentrationer <strong>av</strong> PAH:er respektive CP:er, PCDE:er och PCDD/F:er. Lakvattnet i<br />
flaskan (ungefär 50% <strong>av</strong> lakvattnet i hela systemet) räckte inte till analys <strong>av</strong> DOC,<br />
konduktivitet och turbiditet. Direkt efter <strong>av</strong>slutat lak<strong>för</strong>sök pumpades där<strong>för</strong> 80 ml lakvatten<br />
ut från kolonnen; 40 ml till turbiditetsanalys, 30 ml till DOC-analys och 10 ml till<br />
konduktivitetsanalys. I kolonnen fanns ca 200 ml lakvatten och de utpumpade 80 ml<br />
<strong>för</strong>modades ha samma fysikaliska och kemiska egenskaper som lakvattnet i glasflaskan<br />
eftersom jämvikt antas råda i systemet efter sju dygns recirkulation. Turbiditets- och DOCmätningarna<br />
ut<strong>för</strong>des <strong>av</strong> Analytica, ALS Laboratory Group. Konduktiviteten mättes i provrör<br />
<strong>med</strong> konduktivitetsmätare (CDM 210, Radiometer, Brønshøj, Danmark).<br />
I fyra <strong>av</strong> <strong>för</strong>söken fraktionerades lakvattnet upp i tre partikulära fraktioner och en vätskefas<br />
<strong>för</strong>e analys <strong>av</strong> de utlakade <strong>för</strong>oreningarna. D<strong>ett</strong>a gjordes <strong>med</strong> filtrering genom två<br />
glasfiberfilter <strong>med</strong> en nominal porstorlek på 2,7 µm och 0,7 µm (GF/D and GF/F, Whatman<br />
International Ltd. Maidstone, England) samt genom <strong>ett</strong> polykarbonatmembranfilter <strong>med</strong> en<br />
porstorlek på 0,2 µm (Cyclopore®, Whatman International Ltd. Maidstone, England).<br />
Filterhållare <strong>av</strong> rostfritt stål användes (Pall Gelman Laboratory, MI, USA) och lakvattnet<br />
filtrerades sekventiellt under vakuum. Filtreringen ut<strong>för</strong>des på Institutionen <strong>för</strong> Miljökemi vid<br />
Umeå Universitet. Partiklar i >2,7 µm och i 0,7-2,7 µm fraktionerna kan anses ha begränsade<br />
kolloidala egenskaper och låg mobilitet under naturlig <strong>för</strong>hållanden. Eftersom det <strong>för</strong>eslagits<br />
att de kolloider som mobiliseras i ER-H metoden även kan anses mobila i fält inkluderades<br />
emellertid även dessa partikelfraktioner i den kolloidala fasen i denna studie. Partiklar i 0,2-<br />
0,7 µm fraktionen ansågs ha kolloidala egenskaper. Fraktionen