KS 2013-04-29.pdf - Haparanda stad

HAPARANDA STAD KALLELSE 

Kommunledningskontoret 2013-04-29 

Ledamöter i kommunstyrelsen, Ersättarna för kännedom 

OBS! Invigning av badhuset kl 08.30 

Tid: 2013-04-29 kl 09.00 

Plats: Förvaltningshuset sal Hamnskär 

1. Fastställande av dagordning och val av justerare 

Bilaga 

2. 1 Angående kommunal mark som arrenderas till ideella föreningar 

3. 2-4 Detaljplan för Sundholmens friluftsområde (Yttrande från KS) 

4. 5 Utökning av flyktingmottagande 

5. 6 Meddelande om tilldelningsbeslut ”Konsulttjänster” 

6. 7 Månadsrapporten mars 2013 KS (Carina Juntti) 

7. Ekonomisk uppföljning av BUN och Sn till och med mars 

8. 8-10 Språkskolans lokaler 

9. Ego (Claes Pohl/Tommi Slunga) 

10. 11 Uppföljning av Minoritetsdelagationen (Tommi) 

11. Uppföljning av BRAB (Alf Waara) 

12. Uppföljning teknisk verksamhet (Ingegärd och Alf) 

13. 12 Årsredovisning Högskoleförbundet Östra Norrbotten 

14. 13 Motion från Pekka Hyötylä; Skaffa egna köttdjur 

15. 14 Motion från Monica Perdahl Täikkö; Medel för lekparker 

Delgivningar 

16. 15-17 Delegationsbeslut 

17. 18 Utvärdering Hälsosatsning 2013 (Linnea) 

18. 19 Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse 

19. 20 Slutlig redovisning Kommunkompassen 

20. 21 Styrgrupp för Resecentrum 

21. Förlängning av kommunchefsvikariat 

22. Kommunalrådsrapport 

23. Kommunchefsrapport 

Enligt uppdrag Eine Pirilä

TJÄNSTESKRIVELSE 

Kommunledningskontoret Datum Diarienummer 

Planeringschef 2013-04-10 2013/ 

Göran Wigren, 0922-156 03 

Angående kommunal mark som arrenderas till ideella föreningar. 

Bakgrund 

Fortsatt handläggning av markfrågor enligt ks au 2012-09-10 § 225. Inom kommunen finns 

olika markområden som arrenderas ut till privatpersoner, kommersiella aktörer och ideella 

föreningar såsom båtklubbar, 4h-gårdar etc. Denna skrivelse avser arrenden mellan 

kommunen och de ideella föreningarna. Aktuella områden finns i flera av byarna och även i 

centralorten. Föreningarna skapar ett stort mervärde för medborgarna och höjer genom sitt 

utbud av aktiviteter kommunens attraktivitet som bostadsort. Föreningarnas fortsatta 

verksamhet bör säkerställas i tidsenliga arrendeavtal för de markområden som de disponerar. 

Verksamheterna kan samtidigt innebära risker för miljöstörningar och framtida kostnader med 

sanering och avstädning om områdena inte sköts kontinuerligt. Om sådana miljöskulder byggs 

upp under åren så ökar risken att föreningarna inte har ekonomiska medel till återställande 

åtgärder. Exempelvis kan övergivna båtvrak vara mycket kostsamma att omhänderta på ett 

miljömässigt bra sätt. 

Det är också av vikt att föreningarna är öppna för alla och att de är aktiva så att inte områden 

låses om verksamheten avvecklas/avvecklats. Avtalen bör därför vara tidsbegränsade och 

innehålla en årlig avgift som ger föreningarna ett tydligt mandat att sköta och upprätthålla 

områdena i städat och vårdat skick samt avvisa personer som inte följer föreningarnas regler. 

Arrenden och markbehov för nya ideella föreningar prövas av kommunstyrelsen. 

Förslag till beslut: 

- De befintliga avtalen med arrendatorerna sägs upp och nya tidsenliga avtal 

med kartor om arrendeområdets utbredning upprättas och undertecknas av 

planeringschefen, ersättare kommunchef 

- Ideella föreningar som är öppna för alla och som genom sina stadgar kan 

visa att de drivs utan vinstintresse betalar en nedsatt årlig arrendeavgift 

- Den årliga arrendeavgiften för ideella föreningar fastställs till 1000 sek per 

år under de första tio åren varefter ny arrendeavgift fastställs. 

- Arrendeavtalen utformas med 15-åriga löptider med automatisk förlängning 

omfattande 5 år därefter om de inte sägs upp för att avtalets villkor inte 

uppfyllts 

- Ett år innan avtalstidens utgång skall föreningen skicka in en rapport till 

kommunen bestående av föreningens årsmötesprotokoll och 

verksamhetsberättelser samt fotografier som visar områdets aktuella 

miljöstatus 

Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida 

Haparanda stad Torget 9 0922-150 00 kommun@haparanda.se 

953 85 Haparanda Haparanda 0922-122 00 www.haparanda.se

FÖLJEBREV SAKÄGARE SAMRÅD 

DETALJPLAN FÖR HAPARANDA 8:25 

SPA OCH HOTELL 

Haparanda kommun 

Norrbottens län 

FÖLJEBREV FASTIGHETSÄGARE OCH SAKÄGARE 

Planens syfte och huvuddrag 

Planens syfte är att säkerställa ytterligare utveckling av fastigheten Haparanda 8:25 för 

spa och hotell. Befintliga byggnader i form av hotell, restaurang, konferens och 

servicebyggnader kommer att kompletteras med byggrätter för utökat boende, 

konferens- och restaurangdelar. Den gamla gårdsgruppen kommer även fortsättningsvis 

att ha en central roll för anläggningen. Inom området kommer erforderligt antal 

parkeringsplatser att anordnas. 

Planen handläggs med normalt planförfarande. Kommunen har gjort en behovsbedömning 

där planen inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Handlingarna 

består av Plankarta med Planillustration, Planbeskrivning, Grundkarta samt 

Fastighetsförteckning. 

Strandskydd, generellt och utökat 

Strandskydd berörs och föreslås upphävas inom berörda delar. 

Behovsbedömning av MKB 

Kommunen har gjort bedömningen att planen ej antas ha betydande miljöpåverkan. 

SAMRÅDSTID: 2013-04-12 – 2013-05-03. 

Samrådet kommer att ske på Samhällsbyggnadskontoret, Stadshuset Torget samt på kommunens 

hemsida, www.haparanda.se. Du är välkommen att under tiden lämna synpunkter till Haparanda 

stad, Samhällsbyggnadsnämnden, 953 85 Haparanda. 

Den som inte har framfört skriftliga synpunkter under samrådet eller senast innan den 

kommande granskningens sista dag kan förlora rätten att senare överklaga beslutet om att anta 

detaljplanen. 

Upplysningar ges av Planeringschef Göran Wigren. 

Haparanda stad, 

Samhällsbyggnadsnämnden, 

953 85 Haparanda 

1(1)

Sundholmens friluftsområde, 8:25 Samrådshandling 2013-04-03 

DETALJPLAN FÖR 

SUNDHOLMENS FRILUFTSOMRÅDE 

Haparanda 8:25 

Hotell, Friluftsområde, SPA 


Norrbottens län 

PLANBESKRIVNING 

12006 1(15)


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Handlingar ..................................................... 3 

Planens syfte och huvuddrag, planprocessen 3 

Avvägning enligt hushållningsreglerna i 

miljöbalken ................................................... 3 

Plandata ........................................................ 4 

Lägesbestämning ................................................... 4 

Areal ....................................................................... 4 

Markägoförhållanden ............................................ 4 

Tidigare ställningstaganden ........................... 4 

Fördjupad översiktsplan för centralorten ............... 4 

Områdesbestämmelser .......................................... 5 

Detaljplaner, gällande och närliggande ................. 5 

Planprogram .......................................................... 5 

Behovsbedömning .................................................. 5 

Vattendom ............................................................. 5 

Kommunala beslut ................................................. 5 

Gällande skydd .............................................. 6 

Riksintressen .......................................................... 6 

Natura 2000 och tillstånd enligt miljöbalken 7:28 . 7 

Miljömål och miljökvalitetsnormer ........................ 7 

Skyddad natur ........................................................ 8 

Skyddad kultur, byggnader, fornlämningar ........... 8 

Landskapsbildsskydd .............................................. 8 

Strandskydd, generellt och utökat ......................... 9 

Förutsättningar, Förändringar och 

Konsekvenser ................................................ 9 

Mark, markförhållanden, geoteknik och 

markarbeten .......................................................... 9 

Grundvatten, ytvatten, dagvatten, skyddande 

vattentäkter ........................................................... 9 

Bebyggelseområden ............................................. 10 

Trafik .................................................................... 11 

Parkering .................................................... 11 

Gång- och cykeltrafik .................................. 11 

Kollektivtrafik ............................................. 11 

Teknisk försörjning ............................................... 12 

Vatten och avlopp ...................................... 12 

El, tele och datakommunikation ................ 12 

Värme, energi ............................................. 12 

Avfall ........................................................... 12 

Snö .............................................................. 12 

Kommersiell service ................................... 12 

Räddningsfordon/Utryckningsfordon......... 12 

Hälsa .................................................................... 12 

Buller .......................................................... 12 

Radon ......................................................... 12 

Friluftsliv och rekreation ............................ 13 

Risker och säkerhet .............................................. 13 

Farligt gods ................................................. 13 

Översvämningsfrågor och skredrisker ........ 13 

Förorenad mark .......................................... 13 

Miljökonsekvenser ............................................... 13 

Administrativa frågor ................................... 13 

Genomförandetid ................................................. 13 

Huvudmannaskap ................................................ 13 

Strandskydd ......................................................... 13 

ORGANISATORISKA FRÅGOR ....................... 14 

Tidplan ................................................................. 14 

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR .................. 15 

Fastighetsbildning ................................................ 15 

EKONOMISKA FRÅGOR ................................ 15 

Planekonomi ........................................................ 15 

Exploateringskostnader ....................................... 15 

Huvudmannaskap ................................................ 15 

Medverkande tjänstemän............................ 15 

12006 2(15)


HANDLINGAR 

Plankarta med bestämmelser. 

Planbeskrivning med genomförandefrågor 

Grundkarta 

Fastighetsförteckning 

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG, PLANPROCESSEN 

Planens syfte är att säkerställa ytterligare utveckling av fastigheten Haparanda 8:25 för friluftsområde 

med hotell, konferens, restaurang och spa. 

Befintliga byggnader i form av hotell, restaurang, konferens och servicebyggnader kommer att 

kompletteras med nya byggnader och om- samt tillbyggnader av befintliga byggnader. Delar av den 

gamla gårdsgruppen brann juli 2012, anläggningens kök och en ekonomibyggnad totalförstördes. Ett 

nytt kök samt konferens/restaurang ska åter uppföras vid gårdsgruppen. Syftet med utökade 

konferensdelar, hotellrum samt restaurangytor är att öka boendekapaciteten och tillgängligheten till 

anläggningen. Den gamla gårdsgruppen kommer även fortsättningsvis att ha en central roll för 

anläggningen. 

Inom naturområdet kan en gcm-väg byggas som ansluter mot Haparanda centrum. Även inom området 

har en gcm-väg föreslagits längs in/utfartsvägen till områdets centrum. 

Inom området kommer erforderligt antal parkeringsytor/platser att anordnas. 

Marken inom området ägs av Akelius som också är exploatör för utökningen. 

Detaljplanen antas av Samhällsbyggnadsnämnden. 

AVVÄGNING ENLIGT HUSHÅLLNINGSREGLERNA I MILJÖBALKEN 

Mark- och vattenområden skall användas för ändamål som är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet 

och läge samt föreliggande behov. För planområdet föreslås en utveckling av befintliga verksamheter 

som stärker den befintliga tätortens utbud vilket medför en från allmän synpunkt god hushållning. 

Inga miljökvalitetsnormer kommer att överskridas när planen är genomförd. Planens genomförande 

anses därför förenligt med MB 3-5 kap. 

12006 3(15)


PLANDATA 

Figur 1. Ortofoto över planområdet. Sedan fotot togs har en brand förstört delar av gårdsgruppen, på bilden 

markerade med pilar. Översiktskarta ovan t h. 

Lägesbestämning 

Området finns strax söder om av Haparanda tätort på Sveriges östligaste udde. Planområdet berör 

fastigheten Haparanda 8:25 om ca 9 hektar i privat ägo. 

Areal 

Planområdet omfattar ca 8,8 hektar varav 0,9 ha är vattenområde. 

Markägoförhållanden 

Marken inom planområdet är i privat ägo. Akelius är fastighetsägare. 

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 

Fördjupad översiktsplan för centralorten 

Området ingår i fördjupad översiktsplan för Haparanda centralort, antagen 2006-06-19, vilken anger 

området som turiständamål. 

12006 4(15)


Figur 2. Gällande översiktsplan. 

Områdesbestämmelser 

Inga områdesbestämmelser finns för planområdet. 

Detaljplaner, gällande och närliggande 

Gällande detaljplan, Haparanda 8:25, Sundholmens camping, antagen 2008, anger markanvändning för 

Friluftsområde, Hotell, SPA. Detaljplanen ger flertalet byggätter i en till fyra våningar, parkeringar, skog 

och naturområde. Flertalet detaljplaner angränsar till området. 

Planprogram 

Kommunen har bedömt att den fördjupade översiktsplanen utgör program. 

Behovsbedömning 

Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande har små konsekvenser för miljön och att någon 

miljöbedömning med MKB ej behöver uppföras. 

Vattendom 

Kommunen bedömer att planens genomförande ej har konsekvenser för vattenmiljön och att någon 

vattendom därför ej behöver sökas. 

Kommunala beslut 

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade januari 2012 att uppdra till samhällsbyggnadskontoret att påbörja 

detaljplanarbetet. 

12006 5(15)


Figur 3. Gällande detaljplan. 

GÄLLANDE SKYDD 

Riksintressen 

Haparanda befintliga tätort med stadsrättigheter från år 1842 påverkas idag av följande riksintressen: 

- Riksintresse friluftsliv (kustområde och skärgård i Norrbotten), Miljöbalken 3: 6 och 4:1,2 §§. 

- Riksintresse för naturvård (kustområde och skärgård i Norrbotten) Miljöbalken 3: 6 och 4:1,2 §§. 

- Riksintresse Torne älv, naturvård och kulturvård, Miljöbalken 4:1,6 §§. 

- Riksintresse Torne älv, naturvård och friluftsliv, Miljöbalken 3:6. 

- Riksintresse Torne älv, vattenkraft får inte utföras Miljöbalken 4:6. 

- Riksintresse för kommunikationer Haparandabanan, Miljöbalken 3:8. 

- Riksintresse för kommunikationer väg E4, Miljöbalken 3:8. 

- Riksintresse för kommunikationer väg 99, Miljöbalken 3:8. 

Enligt miljöbalken 4:1:2 är bestämmelserna om riksintressen i Miljöbalken 4:2-6 inte hinder för 

utveckling av befintliga tätorter. 

Riksintressen inom Haparanda tätort och kommunens bedömning av konsekvenser för dessa: 

• Riksintresse friluftsliv (kustområde och skärgård i Norrbotten), Miljöbalken 3:6 och 4:1,2 §§. 

Riksintresset omfattar hela kusten med nuvarande väg E4 som ”gräns i norr”. 

Planområdet ligger i den befintliga tätorten. 

Marken är ianspråktagen för bebyggelse samt verksamhet och kommunen bedömer att detaljplanen 

ej kommer att medföra negativ påverkan på riksintresset. 

12006 6(15)


• Riksintresse för naturvård (kustområde och skärgård i Norrbotten) miljöbalken 3: 6 och 4:1,2 §§. 

Riksintresset omfattar hela kusten med nuvarande väg E4 som ”gräns i norr. 


Marken är ianspråktagen för bebyggelse samt verksamhet och kommunen bedömer att detaljplanen 

ej kommer att medföra negativ påverkan på riksintresset. 

• Riksintresse Torne älv, naturvård och kulturvård, Miljöbalken 4:1,6 §§. 

Riksintresset omfattar hela Torneälvens huvudflöde. 

Planområdet påverkar inte älven genom att fastighetens användning ändras. Ingen påverkan kan 

väntas. 

• Riksintresse Torne älv, naturvård och friluftsliv, Miljöbalken 3:6. 

Riksintresset omfattar hela Torneälvens huvudflöde. 


Området är väl avskilt från älvsstranden med en allemansrättsligt tillgänglig del som nedanför 

fastigheten. Marken är ianspråktagen för bebyggelse och kommunen bedömer att detaljplanen ej 

kommer att medföra negativ påverkan på riksintresset. 

• Riksintresse Torne älv, vattenkraft får inte utföras Miljöbalken 4:6. 

Riksintresset omfattar hela Torneälven. 

Detaljplanens genomförande påverkar inte riksintresset. 

• Riksintresse för kommunikationer Haparandabanan, Miljöbalken 3:8. 

Planområdet ligger så långt ifrån riksintresset att någon påverkan inte kan väntas. 

• Riksintresse för kommunikationer väg E4, Miljöbalken 3:8. 

Riksintresset omfattar hela nuvarande väg E4. Vägen ligger inom ett säkerställt vägområde som 

sträcker sig ca: 57 meter från väg mitt. 


• Riksintresse för kommunikationer väg 99, Miljöbalken 3:8. 

Riksintresset omfattar hela väg 99. 


Kommunen bedömer sammantaget att planen inte påverkar riksintressena negativt och att exploateringen 

är utveckling av befintlig tätort enligt Miljöbalken 4:1:2. 

Natura 2000 och tillstånd enligt miljöbalken 7:28 

Kommunen bedömer att planen inte kräver tillstånd enligt 7 kap 28a § miljöbalken då inget Natura 2000 

område påverkas av detaljplanens genomförande. 

Miljömål och miljökvalitetsnormer 

Miljömål och målsättningar finns på olika nivåer, från nationell till lokal nivå. De utgör grunden vid den 

samlade bedömningen om detaljplanens genomförande med- eller motverkar till målens uppfyllelse. 

De 16 nationella miljökvalitetsmålen 

1 Begränsad 

klimatpåverkan 

Berörs ej. 

2 Frisk luft Planen innebär en förtätning av befintlig tätort vilket gynnar 

förutsättningarna för kollektivtrafik. Måttligt positiv påverkan på 

miljömålet. 

3 Bara naturlig försurning Berörs ej. 

4 Giftfri miljö Berörs ej 

5 Skyddande ozonskikt Berörs ej 

6 Säker strålmiljö Berörs ej 

7 Ingen övergödning Berörs ej 

8 Levande sjöar och 

vattendrag 

Berörs ej. 

9 Grundvatten av god 

kvalitet 

Berörs ej 

10 Hav i balans samt Berörs ej 

12006 7(15)


levande skärgård 

11 Myllrande våtmarker Berörs ej 

12 Levande skogar Berörs ej 

13 Ett rikt odlingslandskap Berörs ej 

14 Storslagen fjällmiljö Berörs ej 

15 God bebyggd miljö Planen innebär en förtätning av befintlig tätort, den planerade 

bebyggelsen skall följa regler och mål uppsatta för att bibehålla god 

bebyggd miljö. 

16 Ett rikt växt- och djurliv Berörs ej 

Nationella miljökvalitetsnormer SFS 2010:477 

1 Kvävedioxid och Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 

Kväveoxider 

trafik och bostäders uppvärmning är försumbar. 

2 Svaveldioxid Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 

exploatering är obetydlig. 

3 Kolmonoxid Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


4 Bly Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


5 Bensen Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


6 Partiklar PM10 Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


7 Arsenik Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


8 Kadmium Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


9 Nickel Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


10 Bens(a)pyren Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


11 Patriklar PM10 Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


12 Ozon Inget överskridande bedöms förekomma och tillskottet från områdets 


Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för omgivningsbuller (SFS 2004:675), luftkvalitet (SFS 

2010:477), vattenkvalitet (SFS 2004:660) samt för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554). Denna 

detaljplan medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer riskeras att överskridas. 

Skyddad natur 

Inga övriga skyddade områden som naturreservat eller nationalparker förekommer inom planområdet. 

Stat, kommun, förening eller enskild har ej föreslagit området för skydd. 

Skyddad kultur, byggnader, fornlämningar 

Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Inom området finns inga kända 

fornlämningar eller skyddade byggnader. 

Landskapsbildsskydd 

Inom kommunen finns områden som beslutats för landskapsbildsskydd av Länsstyrelsen enligt NVL 19 

§ med särskilda beslut och kartor. Landskapsbildsskyddet för planområdet är upphävt år 2006 vid 

upprättandet av dåvarande detaljplan. 

12006 8(15)


Strandskydd, generellt och utökat 

Generellt strandskydd omfattar land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen, både på land och 

ute i vattnet, enligt miljöbalken 7 kap. 14§. Strandskyddet är upphävt sedan tidigare för hela 

detaljplaneområdet genom gällande detaljplan från år 2008 och tidigare detaljplaner. Strandskyddet 

återinträder automatiskt när detaljplanen ersätts av ny detaljplan, enligt miljöbalken 7 kap. 18§. 

Strandskyddet kan upphävas i en detaljplan om någon av följande punkter kan åberopas, enligt 

miljöbalken 7 kap. 18 c §: 

1. Marken har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets 

syften. 

2. Området är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering väl avskilt 

från området närmast strandlinjen. 

3. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och där behovet 

inte kan tillgodoses utanför området. 

4. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte genomföras 

utanför området. 

5. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan 

tillgodoses utanför området. 

6. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. 

FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER 

Mark, markförhållanden, geoteknik och markarbeten 

Markområdet används sedan 1960-talet som friluftsområde och planen syftar till ytterligare utveckling 

av denna verksamhet. Hela området är kuperat i form av en kulle, högsta delen ligger där gårdsgruppen 

är belägen. Området ligger i mynningen av Torne älv och räknas som Sveriges östligaste fastlandspunkt. 

Marken består i dagsläget av ianspråktagen mark: bebyggd tomt med flertalet byggnader, pooler, idrotts- 

/lekytor, parkeringar samt natur och vattenområde. 

Geotekniska undersökningar som redovisar vilka grundläggningsmetoder som skall tillämpas skall 

utföras i de områden där nya byggnader skall uppföras. Grundläggningsmetoden skall godkännas i 

samband med bygglovet. 

Byggnader skall grundläggas med fuktkänsliga delar över +4,15 m RH00 enligt gällande vattendom. 

Risk för skred föreligger ej. 

En vandringsled till Sveriges östligaste udde planeras i naturområdet vid vattnet, se illustrationsbild på 

plankartan. 

Grundvatten, ytvatten, dagvatten, skyddande vattentäkter 

Inga allmänna grundvattentäkter finns i anslutning till planområdet. Dagvatten från området 

omhändertas i dagvattenledningar. Inga förändringar av grundvattennivån kommer att uppstå vare sig 

under byggtiden eller därefter. Grundvattennivån kommer att vara oförändrad då projektet är avslutat. 

12006 9(15)


Figur 4. Bild över anläggningen. Gulmarkerade byggnader förstördes i branden. 

Bebyggelseområden 

Befintlig bebyggelse inom planområdet är dels den ursprungliga gårdsgruppen som tidigare varit 

huvudbyggnader för jordbruk, rävfarm m.m. och som uppskattas vara byggda på 1800-talet är 

tidstypiska för Tornedalen. Gårdsgruppen används som reception, service, restaurang och 

konferenslokaler. Köket (gulmarkerad t.h på bild ovan) och en ekonomibyggnad (t.v på bild) 

totalförstördes i branden. 

På fastigheten finns fyra hotellbyggnader färdigställda 2007 varav de två västliga har tre våningar och de 

två östra har fyra våningar. En SPA/konferensdel med intilliggande pool. Därutöver finns två envånings 

servicebyggnader samt tre större ytor för parkering. 

Planförslaget har avgränsats till att omfatta Haparanda 8:25. och strandområdet mot Torne älv och 

området har huvudsakligen utlagts som friluftsområde (N). I bestämmelsen om friluftsområde ingår 

anläggningar som är avsedda för friluftslivet. 

Hotellområdet 

Planområdet har sedan delats in i en nordlig del där de fyra hotellbyggnaderna är förlagda med 

bestämmelse (KN). Här ger planen en utökad byggrätt i maximalt två våningar med källare för att 

rymma ett SPA som kan byggas ihop med den västligaste hotelldelen. Byggrätten i området tillåter även 

envånings servicebyggnader inom området. 

Fasadmaterialet skall vara i trä, (f1), fasadkulörer skall vara diskreta och inte överskugga den befintliga 

bostadsgruppen. (f3). Bestämmelsen om träfasad gäller inte för den tilltänkta SPA-anläggningen där 

avvikande utseende jämfört mot annan bebyggelse är acceptabelt. 

12006 10(15)


Volymernas höjder begränsas av våningsantal där de västliga begränsas till tre våningar och de östra till 

fyra våningar. 

Gården 

Inom centrumområdet har bestämmelser föreslagits för följande användning, personalbostäder, handel, 

och friluftsområde i två våningar. (B1, H1 K N) Även en högsta byggnadshöjd ovan mark föreslås till 5,5 

meter. Inom området har vissa områden punktprickats (mark utan byggrätt) för att bibehålla 

gårdsbildningen. 

Tillbyggnad till byggnaderna inom gårdsgruppen tillåts i detaljplanen. Gårdsytan som ligger centralt 

mellan byggnaderna får dock inte bebyggas eftersom gårdsgruppen då förvanskas. Planen föreslår att 

den gamla huvudbyggnaden får byggas till med utökad restaurang/kök/konferens i väster och söder samt 

att de nya byggnaderna får ansluta till huvudbyggnaden. 

Bostäder har förslagits framförallt för att ett visst boende kan förekomma inom området för bl.a. 

personal. Handel har föreslagits därför att det skall vara möjligt med reception, viss handel kan 

förekomma men är maximerat till 250 kvm och hantverk för annan övrig service till gästerna. 

I den östra delen mot Torne älv finns ett område för befintlig bassäng och servicebyggnad med 

tillbyggnadsmöjlighet. 

Fasadmaterialet skall vara i trä, (f1) och den ursprungliga gårdsgruppen skall ha en enhetlig tidstypisk 

färgsättning, t ex ljusgrå eller blekgult (f2). 

I områdets sydliga del finns en byggrätt på 200 kvm för garage och uthus (plusprickad mark) avsett för 

kontor och friluftsområde (KN). Höjden begränsas till två våningar. 

Trafik 

Området nås lätt från båda städerna och från väg E4. Inga nya anslutningar eller vägar kommer att 

behövas för åtkomsten av området. Anläggningen nås dels via Storgatan, dels via Grankullevägen. 

Parkering 

Parkeringsplatser för anläggningen anordnas i den västra delen av planområdet, tillgången på mark för 

anordning av parkering är god. En maximal utbyggnad av hotellområdet enligt planförslaget skulle ge ca 

16000 kvm våningsyta och med parkeringsnorm för hotell på ca 22 parkeringsplatser per 1000 kvm 

våningsyta blir det framräknade behovet ca 350 platser. Maximal utbyggnad för gårdsdelen är ca 5000 

kvm våningsyta. 22 parkeringsplatser per 1000 kvm våningsyta ger 110 platser. Totalt blir det 

framräknade behovet ca 460 platser. 

Parkering anordnas efter behovet till anläggningen men bör samlas inom det område som är avsett för 

parkering. Mindre parkeringsanläggningar inom planområdet bör undvikas. 

Gång- och cykeltrafik 

Planområdet innehåller besöksmål såsom restaurang, cafe, bassäng och SPA vilka är besöksfrekventa 

och kräver goda förbindelser också till städerna Haparanda/Torneås GC-nät. 

Området kommer att anslutas till GC-nät parallellt med Storgatan samt Stranden med dess GCväg/Grönstråk. 

Längs infarten till centrumområdet har en gc-väg föreslagits som getts 

beteckningen (x) ”marken skall vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik”. 

Kollektivtrafik 

Området har god tillgång till Haparanda/Tornios lokaltrafik, Ringlinjen. 

12006 11(15)


Teknisk försörjning 

Vatten och avlopp 

All kommunalteknik och övrig samhällsservice finns i områdets direkta närhet. 

El, tele och datakommunikation 

Ledningar utanför allmän mark ligger på prickad mark där byggförbud råder. 

Värme, energi 

Bebyggelsen inom området är anslutet till Haparanda och Torneås kommunala fjärrvärmenät. 

Avfall 

Den ordinarie kommunala avfallshanteringen kommer att tillämpas för området enligt gällande 

avfallsplan. Plangenomförandet kommer inte att medföra annat än försumbara ökningar av städernas 

avfallshantering. 

Snö 

Området används idag och snöröjs på trafik- och aktivitetsytor, snön borttransporteras till stadens 

befintliga snötipp direkt väst om Haparanda. Plangenomförandet medför inga ökningar av 

snöhanteringen. 

Kommersiell service 

Anläggningens verksamheter är kommersiella. Det finns god tillgänglighet till en god service, i 

Haparanda och Torneå centrum samt På gränsen Rajalla som alla ligger ca 2-3 km från anläggningen. 

Servicen består av handel i olika former, idrottsanläggningar, simhall, bollplaner m.m. 

Störningar 

Söder om Sundholmen ligger avloppsreningsverket. Avloppsreningsverket ligger ca 200 – 360 m från 

anläggningen i mynningen av Torneälv mot Bottenviken. Tillfälligtvis kan problem med lukt uppstå från 

reningsverket vid viss väderlek i samband med processtörningar vid avloppsreningsverket. 

Reningsverket har byggt om och försetts med kompostfilter som dämpar luftstörningar. Eftersom 

området ligger öppet mot Torneälvs mynning ut i Bottenviken, torde störningen vara sällan 

återkommande. Mellan anläggningen och avloppsreningsverket ligger en skogsridå som också dämpar 

eventuell lukt. 

Räddningsfordon/Utryckningsfordon 

Området måste vara tillgängligt för utryckningsfordon, brandbilar, ambulanser. Om det skulle uppstå en 

brand i någon av byggnaderna kommer en stegbil att tillkallas. Stegbilar är i regel 2.40 breda och ca 9,0 

meter långa dessutom ska stöden för bilen att fällas ut och dessa ligger ca 1 meter utanför bilen. De fria 

ytor som finns utanför hotellet rymmer mycket väl en stegbil. Detta gäller även den befintliga 

gårdsgruppen. Vanliga brandbilar och ambulanser har god tillgänglighet till de övriga områdena. 

Hälsa 

Buller 

Området ligger inte i närheten av någon betydande bullerkälla varför inget buller väntas störa 

verksamheten. Detaljplanens verksamhet kommer inte att alstra buller annat än av trafiken till- och från 

anläggningen men tillskottet till dagens situation bedöms försumbar. 

Inga särskilda bestämmelser om buller har föreskrivits. 

Radon 

Radonförekomst hör samman med jordarter och berggrund. Vissa typer av graniter och pegmatiter, 

alunskiffer och grusåsar är högriskområden. Moränmarker klassas som normalradonmark och tex 

12006 12(15)


kalksten, sandsten och lera utgör lågradonmark. Planområdet ligger inom normalriskområde, moig, 

mjälig morän, sand eller hällmark. 

Planen medför inga konsekvenser avseende risker för exponering för radon. Byggnaderna behöver inte 

uppföras varken radonsäkert eller radonskyddat. 

Friluftsliv och rekreation 

Närheten till Torneälvsstranden området i centrala Haparanda, Stadsviken, Riekkola, Älvdalen, Kusten 

och Skärgården erbjuder stora möjligheter till rekreation. En vandringsled mot Sveriges östligaste udde 

planeras i naturområdet vid vattnet. 

Risker och säkerhet 

Farligt gods 

Transporter med farligt gods på väg sker på väg E4 ca 2600 meter från de områden inom planen där 

människor vistas stadigvarande och inga konsekvenser väntas. Transporter av farligt gods på järnväg, 

Haparandabanan, är ca 800 meter från planerat område och inga konsekvenser väntas. 

Översvämningsfrågor och skredrisker 

Den del av planområdet som har byggrätter ligger inte inom riskområdet (SMHI:s beräkningar för högsta 

vattennivå vid 100-årsflöden gjord 2011). 

Kringliggande lägre mark kan däremot översvämmas vid höga vattenflöden/isproppar. Detta gäller även 

Storgatans sydligaste del varför åtkomsten till anläggningen då blir begränsad. 

Nya byggnader skall grundläggas med fuktkänsliga delar över +4,0 m RH2000. 

Kommunen bedömer att det inte förekommer risker skred inom området. 

Förorenad mark 

Inom planområdet har inte verksamheter som kan ge upphov till markföroreningar förekommit och 

risken att föroreningar finns är mycket små. 

Miljökonsekvenser 

Kommunen bedömer att inga negativa konsekvenser framkommer vid detaljplanens genomförande. 

ADMINISTRATIVA FRÅGOR 

Genomförandetid 

Planens genomförandetid är tio år. 

Huvudmannaskap 

Kommunen är huvudman för allmänna platser inom planområdet. 

Strandskydd 

Planområdet angränsar till Torne älv och befintlig och planerad bebyggelse ligger delvis inom 100 meter 

från älven. Strandskyddet bör därför upphävas i samband med detaljplanens antagande. 

12006 13(15)


Särskilda skäl enligt miljöbalken för att använda området för bebyggelse: 

• Området är redan ianspråktaget, Miljöbalken 7:18 c1 

• Anläggningen är viktig för tätortsutveckling av orten Haparanda, Miljöbalken 7:18 c5 

Planens syfte i förhållande till strandskyddet: 

• Exploateringen har stöd i kommunens fördjupade översiktsplan från 2006-06-19, vid 

översiktsplanens framtagande har den förankrats med flerfaldiga samråd och utställningar med 

allmänhet, politiker och myndigheter. 

• Området är i dagsläget utbyggt och ianspråktaget för byggnader, parkeringar och friyta 

• Ändamålsenlig ändring av användningen kan inte genomföras utan att strandskyddet berörs 

• Tänkt utbyggnad av området försvårar inte det rörliga friluftslivet 

• Exploateringen av området har liten inverkan på växt- och djurliv då inga opåverkade områden 

berörs. 

• Allmänhetens åtkomst av stranden och dess anslutande miljöer är säkerställd med naturområde 

med byggförbud intill Torneälvsstranden 

• Fri passage längs stranden är säkerställd 

• Detaljplanen har ingen negativ påverkan på riksintressen eller andra skyddade områden eller 

skyddade/hotade arter. 

Avvägning av strandskyddets syfte för djur och växtliv: 

• Området innehåller inga för kommunen/närområdet ovanliga naturtyper eller biotoper. 

• Området innehåller inga opåverkade känsliga naturtyper. 

• Inga skyddsvärda naturtyper eller arter berörs. 

• Områden utanför detaljplanen berörs ej, inga nya anslutningsvägar eller andra anläggningar 

behöver göras för områdets exploatering. 

• Miljön i planområdet är påverkad av bebyggelse och pågående verksamhet 

Avvägning av strandskyddets syfte för att långsiktigt trygga att medborgarna har tillgång till 

strandområden genom allemansrätten. 

• Stranden berörs ej av detaljplanens genomförande, stränder i planområdets direkta närhet är 

tillräcklig för att säkerställa tillgången till strandområden för allmänheten 

• Tillträdet till strandområdet försämras inte från nuvarande situation, vare sig från land eller 

från vattenområdet oberoende av årstid, tillgängligheten är säkerställd genom byggförbud, GCvägar 

och strandzon. 

• Inga befintliga anläggningar förändras så att allmänhetens tillträde till stranden kommer att 

försämras. 

• Inga nya anläggningar som begränsar allmänhetens tillträde till stranden kommer att byggas. 

• Inga funktioner som tryggar allmänhetens tillgång till strandområdet påverkas negativt. 

Områden där strandskyddet inte kommer att upphävas: 

1. Området närmast stranden (en remsa av 20-50 meter) kommer att behållas som naturmark 

såsom det är gjort i gällande detaljplan från år 2008. 

Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte påverkar strandskyddets syften negativt. 

Kommunen bedömer att växt- och djurliv inte påverkas negativt av den fortsatta verksamheten på 

platsen. 

ORGANISATORISKA FRÅGOR 

Tidplan 

Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande. 

12006 14(15)


Planeringen inleds vintern 2013. Samråd hålls under våren, granskning under sommaren/hösten och 

antagande under hösten. Exploatören kan då inleda arbeten tidigast under hösten/vintern 2013/2014. 

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 

Fastighetsbildning 

Planområdet är belägen inom fastigheten Haparanda 8:25 vilken ägs av exploatören, Akelius. 

Planens genomförande kräver inga fastighetsrättsliga förändringar. 

Inom kvartersmarken i planen har utlagts områden som skall vara tillgängliga underjordiska ledningar 

(u). Rätten att nedlägga och bibehålla underjordiska ledningar säkerställes genom upplåtelse av 

ledningsrätt till förmån för ledningsägare. 

Fastigheten har idag ett servitut för bad och båtplats vid älven vilket inte har redovisats. Det framgår av 

fastighetsförteckningen. 

EKONOMISKA FRÅGOR 

Planekonomi 

Detaljplanens upprättande bekostas av exploatören. 

Exploateringskostnader 

Kostnader för infrastruktur och byggnader belastar exploatören. 

Kostnader för tillskapande av servitutsrättigheter och ledningsrätt bestrids normalt av den part som 

erhåller rättigheten. 

Kommunen kommer inte att belastas av kostnader i samband med genomförandet. 

Huvudmannaskap 

Kommunen är inte huvudman för planområdet utan exploatören är huvudman. 

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 

Planhandlingarna har upprättats av MAF Arkitektkontor AB på uppdrag av Haparanda kommun. 

Upprättad 2013-04-03 

Planförfattare: 

Göran Wigren Mia Gunnarfeldt AnneLie Granljung 

Planeringschef Samhällsplanerare Samhällsplanerare 

Haparanda stad MAF Arkitektkontor AB MAF Arkitektkontor AB 

12006 15(15)

Underlag 

Socialförvaltningen Datum Diarienummer 

Enhets chef Integrationsenheten 

Lena Lahti 0922-155 41 

2013-04-03 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 

Utökning av överenskommelse med Migrationsverket för flyktingar och andra 

skyddsbehövande 

Integrationsenhetens förslag till beslut 

Föreslå Övertorneå, Överkalix samt Kalix att överenskommelsen ändras såtillvida att samtliga 80 

platser ska vara anvisningsbara. 

Sammanfattning 

Antalet asylsökande som kommer till Sverige har ökat kraftigt under året 2012 och förväntas öka 

ytterligare under 2013. Med anledning av det har Länsstyrelserna gått ut till samtliga kommuner i 

landet med en förfrågan om det finns möjlighet att utöka nuvarande överenskommelser. 

Haparanda kommun har genom kommunalrådet och enhetschef för Integrationsenheten fört 

diskussion med övriga kommuner i Östra Norrbotten, inga beslut är tagna i dags dato. 

Integrationsenheten anser att överenskommelsen kan utökas såtillvida att samtliga 80 platser som 

finns i Östra Norrbotten ska vara anvisningsbara. 

Ärendets beredning 

Integrationsenheten har diskuterat en ev. utökning med berörda parter interna i kommunen, 

Fasighetschef, Förvaltningschef soc./bun, tf förvaltningschef soc./bun, soc. nämn.ordf. samt Ut. 

Gruppen var överlag positiv till ett utökat mottagande. 

• Man uppgav att det fanns större möjligheter till för skolan att utveckla sitt arbete med SFI samt 

förberedande klass om vid större volym. 

• Att det finns bostäder att tillgå, inte nödvändigtvis i centrala Haparanda i dagsläget ca 15-20 

lediga bostäder. 

• Att man måste börja planera för arbetsmarknadsfrågor/ praktik i kommunen för flyktingar, 

budgetera för instegsjobb samt planera för utbildning för handledare för flyktingar. 

Integrationsenheten har också diskuterat en ev. utökning med berörda parter i de övriga kommunerna 

i Östra Norrbotten. 

Bakgrund 

Haparanda kommun har idag ett gemensamt avtal med kommunerna i Östra Norrbotten. Avtalet 

omfattar 80 platser varav 50 av dessa är anvisningsbara. Jämt fördelat skulle detta innebära att varje 

kommun tar emot ca. 12 flyktingar per år. 

I praktiken har kommunerna samarbetat kring mottagandet och fördelning har gjorts utifrån bl.a aktuell 

bostadssituation i respektive kommun. Under 2012 tog Haparanda emot 5 hushåll, totalt 15 personer. 

En utökning av de anvisningsbara platserna skulle innebära att varje kommun i genomsnitt skulle ta 

emot 20 personer. 

Lena Lahti, enhetschef Integrationsenheten. 







Månadsrapport Mars 2013 

Kommunstyrelsen

1 Driftsanalys 

Tkr Budget Prognos Avvikelse 

KS och politisk verksamhet 4 625 4 625 0 

Kommunledningen 5 149 5 149 0 

Medborgarkontoret 6 113 6 113 0 

Näringsliv och 

arbetsmarknad 

4 519 4 519 0 

Personalkontor 4 890 4 890 0 

Pensionsutbetalningar 14 668 14 668 0 

Ekonomikontor 4 656 4 656 0 

IT-kontor 3 925 3 925 0 

Samhällsbyggnadskontor 1 366 1366 0 

Kollektivtrafik 2 743 2743 0 

Landsbyggdsutveckling 245 245 0 

Fastigheter 4 316 4316 0 

VA och avfall 0 0 0 

Gator, vägar och parker 17 847 17847 0 

Lönepott 7 220 7220 0 

Kapitaltjänstpott 2 262 2262 0 

Räddningstjänst 6 814 6814 0 

Summa 91 358 91 358 0 

KS och Politisk verksamhet 

Kanslistödbudgeten gör en avvikelse på 8000kr. 

KS till förfoganden har gjort en avvikelse gentemot periodbudgeten. Återhållsamhet krävs för 

att budgeten ska hållas. 

Kommunledning 

Förändringar som inväntas är ersättningen från energimyndigheten samt MBS för extra 

ordinära händelser. I nuläget är det inte klart hur ersättningen från MSB kommer att påverka. 

Alla fakturor för aprilmånad har ännu inte inkommit pga tekniska fel. 

Medborgarkontoret 

- Personal: Budgeten torde hållas, trots att en pensionsavgång (halva årslön, 181 tkr) var 

intecknat utan att den var verklig. Andra frågetecken har varit den centrala registratorn, som 

inte varit budgeterad. 

- Övriga verksamhetskostnader (budget 1,5 milj): Frågetecken kring projektet eGo och 

Kommunstyrelsen, Månadsrapport Mars 2013 2(6)

hänförliga kostnader till den. Enbart kostnader för systemen uppgår 2013 till minst 800 tkr 

(2014: 1,1milj 2015: 1,6 milj). Effekterna av eGo, hur fort det kommer samt var man hämtar 

hem dem bör vara en fråga att diskutera och se över inom KLF och övriga förvaltningarna. 

- Feriearbeten: Budgeten 750 tkr hålls om antalet sökanden håller sig till ca hälften av potenta 

sökande. Enligt KSau beslut går erbjudandet till alla (203 gymnasie elever i åk 1 och 2) och 

att äskande om mer pengar ska göras när utfallet klarnar. 

- Intäkter: Växelns kostnader och de interna debiteringar som täckt kostnaderna för detta bör 

ses över (?), då budgeten bygger på gamla antaganden och det är nya förutsättningar 

(växelbytet, moblitelefonerna). 

ÅTGÄRDER: Återhållsamhet har varit sträng kring alla utgifter. Ingen rekrytering av ny 

nämndssekreterare har skett. Stopp för alla tillkommande konsult kostnader hos 

leverantörerna för eGo, direkt när detta upptäcktes. 

FRAMTIDA utmaningar i övrigt: En arbetsmiljöundersökning från hösten 2012 kring buller i 

MBK föreligger med åtgärdsförslag, om dessa görs, kommer vara kostsamma. 

Näringsliv och arbetsmarknad 

Verksamheten ligger i linje med budget. 

Personalkontor 

Totala budgeten för Personalkontoret visar på en bra prognos för närvarande. Fakturor från 

april månad har ännu inte bokförst vilket ger en viss effekt. Övergången av tekniska 

verksamheten kommer att påverka budgeten under året, främst påverkas Företagshälsovård 

och pensioner samt systemkostnader. 

Pensionbudgeten visar på en avvikelse, vilket beror på pensionsavgångar vid årskiftet samt 

fakturor som tillhör föregående år. Övergången av tekniska verksamheten har även påverkat 

budgeten. 

Pensionsutbetlaningar 

En stor grupp anställda har gått i pension i årskiftet vilket har påverkat budgeten. 

Ekonomikontor 

Under rubriken ekonomikontor finns förutom själva kontoret budgeten för medlemsavgift till 

kommunförbundet, Sveriges kommuner och Landsting samt kommunens avsvarsförsäkringar. 

Helårsprognos för samtliga budgetar visar på budgetföljsamhet. 

IT-kontor 

Prognosen är att klara budget 2013. 

Samhällsbyggnadskontoret 

Prognosen är att 2013 års budget hålls. 

Kollektivtrafik 

I denna budget ingår kommunens finansiering av Kollektivtrafikmyndigheten samt 

kommunens lokaltrafik. 

Prognosen visar inte på någon avvikelse mot budget i detta tidiga skede. 


Landsbygdsutveckling 

Prognosen visar inte på någon avvikelse mot budget i detta tidiga skede. 

Fastigheter 

I dagsläget förutsätter vi att budgeten kommer att hållas. 

VA och Avfall 

Efter 3 månader av året är de svårt att ge en prognos. Målet är att helårsprognosen ska bli +/- 

0 kr. 

Gator, vägar och parker 

Efter första kvartalet är bedömningen att budgeten kommer att hållas. Om oförutsedda 

händelser inträffar kan utfallet påverkas både positivt eller negativt. 

Lönepott 

Alla centrala avtal är inte klara vilket innebär att en korrekt prognos inte kan lämnas i nuläget. 

Kapitaltjänstpott 

Räddningstjänst 

Prgonosen är att hålla budget. 

2 Investeringsredovisning 

KOMMUNSTYRELSEN BUDGET REDOVISNING PROGNOS 

AVVIKELSE MOT 

BUDGET 

Samhällsbyggnadskontoret 250 135 250 0 

Digitalisering primärkartor 250 135 250 0 

IT-kontoret 500 156 500 0 

IT-investeringar 500 156 500 0 

Räddningstjänst 568 0 568 0 

Investeringar räddningstjänst 568 0 568 0 

Konstinköp 500 109 500 0 

Konst och utsmyckning 500 109 500 0 

Vatten & Avfall 3 100 1 047 3 100 0 

VA-nät 2 000 234 2 000 0 

Ombyggnad Va-verk, 

pumpstationer m.m 

1 100 813 1 100 0 

Fastigheter 7 500 1 997 8 700 -1 200 

Investering fastigheter 4 000 997 4 000 0 

Ombygg förskola/skola 

Eleven 

Förskola/skola innre och yttre 

miljö 

1 000 0 1 000 0 

500 0 500 0 

Idrottshall/multiarena 2 000 0 2 000 0 


KOMMUNSTYRELSEN BUDGET REDOVISNING PROGNOS 

Seskarö 

AVVIKELSE MOT 

BUDGET 

Simhallen 0 1 000 1 200 -1 200 

Gator, vägar & parker 4 450 262 4 489 -39 

Stads & centrumutveckling 500 27 500 0 

Gator och vägar 2 850 96 2 850 0 

GC vägar 500 0 500 0 

Vägbbelysning 100 139 139 -39 

Lekparker 500 0 500 0 

Övriga investeringar 10 700 30 813 38 700 -28 000 

Muddring Torneälvsmynning 8 000 7 8 000 0 

EU-park på gränsen 500 0 500 0 

Resecentrum järnväg 200 0 200 0 

Resecentrum buss, EU proj 2 000 2 806 2 000 0 

Markförvärv 0 28 000 28 000 -28 000 

Summa 27 568 34 519 56 807 -29 239 

Samhällsbyggnadskontoret 

IT-kontoret 

Avser att hålla budet för sin investering 

Konstinköp 

Avser att budget hålls. 

VA och Avfall 

Kvalitetssäkring i Mattila av vattenproduktionen. 

Säkerställa vattenkvaliten i Kärrbäck. 

Avloppsinfiltration i Seskarö. 

Fastigheter 

Utomhusmålning och nytt tak på vissa objekt. 

Färdigställa bastun på badhuset. 

Akustikåtgärder. 

Gator, vägar & parker 

Reinvestering - Ängsgatan och Rådjursvägen slutförs. 

Reinvestering - Köpmansgatan, Norra Esplanaden, Marielundsvägen, Gamla Riks13 i 

Nikkala. 

Lekparker: Marielund och Närsta. 


3 Finansförvaltning 

(TKR) Budget Prognos Avvikelse 

Ansvarsåtaganden/borgen 400 400 0 

Reavinst/förlust 0 52 -52 

Finansnetto 10 756 10 756 0 

Skatter/statsbidrag -526 368 -527 571 1 203 

Årets resultat -515 212 -516 363 1 151 


! ! ! ! ! ! 

Tillfälliga!lokaler!för!Språkskolan!åk!749!i!Tornedalsskolan,!Lärkan! 

! 

Enligt'uppdrag'av'BUF'C'och'KSau'har'jag'tagit'fram'ett'underlag'för'att'inrymma' 

Språkskolan'åk'7A9'i'Tornedalsskolan,'kv'Lärkan' 

Förutsättningarna!och!behov! 

3'åk'7A9'med'2x36'elever/åk'och'arbetslag'7A9'(alt'hemklassrum)' 

Behov'av'klassrum'är'under'ett'veckoschema:' 

A ''5'tillfällen'6'klassrum' 

A ''4'tillfällen'5'klassrum' 

A 10'tillfällen'4'klassrum' 

Förslag!till!disposition! 

Klassrum'220,'222,'223,'224,'323'och'324' 

Arbetsrum'arbetslag'rum'120'plan'1'med'plats'för'8'personer' 

2x'NO'sal'samt'2x'labsal' 

Grupprum'och'arbetsrum'nyttjas'med'NO,'labAsal'samt'tomma'klassrum'plan'2' 

Bild'och'musik'i'Tornedalsskolans'lokaler'för'resp'verksamhet' 

Språkval'engelska'i'nuvarande'lokal'på'Staren' 

Matsal'på'Tornadalsskolan' 

Idrott'i'nuvarande'lokaler' 

Personliga'skåp'köps'in'och'placeras'på'plan'2/3'i'anslutning'till'klassrum' 

Uppehållsyta'finns'att'använda'i:' 

A bibliotek' 

A elevfiket' 

A akvariet' 

A uppehållsrum' 

Investeringar! 

Inköp av personliga skåp 120 1500 180000 

Renovering ytskick toaletter 3 8000 24000 

Mörkläggningsgardiner 6 3000 18000 

Projektorer och högtalare 6 10000 60000 

Omställnings kostnader 18000 

Totalt 300000 

' ' ' 

'

Kommentarer!ang!NO4!och!labsalar!som!arbetslokaler.! 

Under'början'av'2007'gjordes'alla'åtgärder'som'var'nödvändiga'för'att'NO'och'labsalar' 

skulle'bli'godkända.'Den'31/1'2007'godkände'arbetsmiljöverket'salarna'som'då'uppfyllt' 

de'krav'som'ställdes'bl'a'installerat'nya'larmsystem'i'dragskåp.'' 

' 

Lokalerna'är'utrustade'med'dragskåp,'utrymmen'för'brandfarliga'vätskor'och' 

kemikalier'och'nödvändig'ventilation.' 

' 

Inga'tester'har'gjorts'om'det'finns'mögel'eller'andra'skadliga'ämnen'i'själva'byggnaden' 

men'radonmätning'har'utförts'med'godkända'värden.' 

'' 

Tornedalsskolan'har'alltid'använt'sig'av'alla'lokaler'som'nu'erbjuds'till'Språkskolan' 

utan'några'problem'och'NOA'och'labsalar'används'också'till'andra'teoretiska'ämnen.'' 

Det'finns'ingen'oroande'högre'sjukskrivning'bland'personal'på'Tornedalsskolan,' 

tvärtom'är'den'låg.' 

! 

' 

Haparanda'2013A02A27' 

ClaesAJörgen'Pohl'

Styrgruppsmöte, Språkskolans lokaler 

Haparanda 2013-04-04 

Närvarande: 

Minnesanteckningar 

Markku Ponkala Kommunstyrelsens ordförande 

Ilkka Kapraali, förste vice ordförande i Kommunstyrelsen 

Teemu Kalliokoski Ordförande i skolstyrelsen /Koulutuslautakunnan 

puheenjohtaja 

Raimo Ronkainen Statsdirektör/ Kaupunginjohtaja, 

Ilkka Halmkrona, Sivistystoimenjohtaja 

Kurt Rosendahl ledarmot i Kommunstyrelsen, 

Gunnel Simu , kommunalråd, 

Kåre Strömbäck Barn-och ungdomsnämndens ordförande 

Sven Forsberg, Förvaltningschef 

Arja Martinviita, För- och grundskolechef 

1. Sven Forsberg ger en återblick på de olika alternativen som diskuterades under 

hösten 2012. Förvaltningen fick då i uppdrag att ta fram förslag på en tillfällig 

lösning (på 3 år) med moduler. I modulerna skulle det finnas plats för 6 klassrum 

och en matsal för 75 elever. Modulerna skulle placeras i anslutning till 

Språkskolan. 

2. Kostanden för det billigaste alternativet beräknas till ca 12 miljoner delat mellan 

Haparanda och Torneå på 3 år. 

3. Under februari fick förvaltningschefen Sven Forsberg av kommunstyrelsen i 

Haparanda i uppdrag att undersöka möjligheten att frigöra 6 klassrum och ett 

lärararbetsrum för Språkskolan i Tornedalsskolan lokaler. Förslaget presenteras 

för gruppen (bilaga 1) 

4. Styrgruppen besöker Tornedalsskolan. 

5. Styrgruppen föreslår Kommunstyrelsen i Haparanda att ta beslut i enlighet med 

det förslag som framtagits som innebär att Språkskolans verksamhet för åk 7-9 

placeras i lokale på Tornedalsskolan. 

Vid anteckningarna 

Arja Martinviita

Haparanda 2013-03_.21 

Yttrande fr§n Spr§kskolans Föräldrar§d ang. förslag att flytta 

klasserna 7-9 till Tornedalsskolan 

Efter att ha tagit del av de olika förslag som Ni haft angäende Språkskolans lokallösningar sä är vi 

starkt negativa till förslaget att flytta högstadiet till Tornedalsskolan. 

Spräkskolan har i mänga, mänga är varit kraftigt eftersatt när det gäller lokalfrägan. Elever och lärare 

har fätt flytta runt i flera är i flera olika lokaler och byggnader. Elever, lärare, skolans personal och vi 

föräldrar har visat stort tålamod. Att flytta högstadie-eleverna till Tornedalsskolan löser ändä inte 

Språkskolans lokalproblem. Elever och lärare skulle fortsätta vara trängbodda . Det finns idag Inga 

ändåmälsenliga lokaler för skollunch. Det är stressigt kring mältiderna, ljudnivån är hög och det är 

korta luncher för att alla ska hinna äta. Visionen om pedagogiska mältider och lugn och ro vid 

mältiderna finns inte nu, men kommer heller ej finnas, bara för att man flyttar högstadiet till 

Tornedalsskolan. 

Att flytta högstadiet till Tornedalsskolan är inget alternativ för oss som pä nägot sätt är involverade 

med Spräkskolan. Hela Språkskolans verksamhet bygger pä att barnen är tillsammans, ända frän 6äringarna 

upp till nionde klass. Att ha en fadder l dom högre klasserna när man är liten och ny pä 

skolan. Det finns en trygghet som skolan har jobbat härt och medvetet med och som syns i vära barn 

och elever pä Spräkskolan.Vära barn blir sedda. Splittrar man nu skolan, sä försvinner en stor och 

viktig del av Språkskolans identitet. Vi som föräldrar känner att Språkskolan har en fln gemenskap och 

sammanhällning rakt igenom alla klasser och språkgränser som vi inte vill rucka pä. 

VI vill också lyfta fram det samarbete Språkskolan bidrar med över gränsen. Vi föräldrar, är stolta över 

Haparanda och den fredliga gräns vi bor vid. Att fä ta del av tvä länders kultur, liv och varandras 

mångfald, är en rikedom som vi vill att vära barn ocksä ska känna, bidra till och ta del av. Språkskolan 

är ett toppen-exempel pä gränsöverskridande samarbete. Språkskolan är en del av visionen. Visionen 

om världens fredligaste gräns med människor, stora som smä, som ska kunna dela kunskap sida vid 

sida. Leva tillsammans och ta del av allt gott ett bra samarbete kan ge. För att vära barn och 

Spräkskolans elever ska kunna göra detta, sä vill vi ha dom pä samma skola. Där kan dom fortsätta 

jobba utan gränser i vare sig ålder, språk eller nånting annat. 

Föräldrar till barn frän Torneä är oroliga för ett utanförskap som eleverna frän Torneä kan känna om 

dom flyttas till Tornedalsskolan. När språket inte kanske räcker helt till. I en ny miljö, ny omgivning, 

äldre elever och helt andra lokaler som Inte är gjorda för 12-13 äringar. Dessa elever frän Torneä 

skulle hamna i minoritet. Pä Språkskolan känner eleverna inte av detta utanförskap eller 

minoritetskap dä dom verkar i en miljö som är S0/50. 

Vi är oroliga för vära barns studieresultat om man splittrar deras skola. Att flytta 12-13 äringar till en 

miljö med äldre elever känns oroligt även ur den synvinkeln att dessa äldre elever röker och 

vetskapen om att var 4;e elev pä gymnasiets årskurs 3, har provat droger - känns inte bra för oss 

föräldrar. För oss känns Inte Tornedalskolan som nägot alternativ över huvudtaget. 

När beslutet om Språkskolans lokaler ska tas sä önskar vi att bestlutet tas i ljuset av 

Barnkonventionen. Vad är barnens bästa? 

Förätdrarådet pä Språkskolan förespråkar moduler för att hälla ihop skolan. 

Med vänlig hälsning 

Förätdrarådet Språkskolan

HJl.f1ARAflDA • TOANIO 

Synpunkter från elevrådet om lokaler på T-skolan 

Moduler 

Om man skulle installera moduler så skul1e alla eleverna vara samlade på ett och 

samma område. Lokalerna är modetnare och man får mer plats. Lekytan fOr dom 

mindre eleverna skulle dock bli mindre om inte river den västra byggnaden. 

T-skolan 

Om hela högstadiet skulle flyta till T-skolan så skulle man få mer plats men då blir 

Språkskolan mer splittrat. Ålders spridningen på t-skolan blir då stor och det innebär 

en osäkrare miljö, eftersom att det finns många elever som röker vid ingångarna. 

Enligt statistik så har 114 av alla tredje års elever testat narkotika. 

Redan nu så känner Språkskolans elever sig inte hemma på T-skolan. Många elever 

beskriver det som att dom inte går på Språkskolan längre. 

Eftersom att man inte är i Språkskolans lokaler, så innebär det att man har dålig 

kontakt med mentorn. Fadderverksamheten försvinner också om man flyttar 

högstadiet ifrån skolans lokaler. 

Scheman blir dåliga eftersom vi kommer i andra hand. De andra lärarna får välja tider 

för klassrummen före Språkskolans lärare. Eftersom att scheman har blivit sämre så 

har Språkskolans resultat sjunkit. Det finns både för och nackdelar med lokalerna på 

Tornedalsskolan. Fördelama är att det blir mer plats och eleverna blir stationära på en 

plats. Elevfiket är ett plus. Nackdelarna är att det är dålig luft i lokalerna och 

klassrummen är inte så fräscha. 

Sammanfattningsvis så finns det både för och nackdelar med detta förslag. 

Om man flyttar högstadiet till T-skolan så permanentar man en splittring av skolan. 

Det är inte bra fOr skolans framtid. 

Språkskolan den 20/3 2013 

Elevrådets styrelse 

Alexander F orsström 

Jacob Tiensuu 

Lotta Smeds 

Henni Saarela 

Pedram Moradabbasi

HAPARAf'IDA • TOANIO 

Personalens sammanfattning av synpunkter ang lokaler på 

Tornedalsskolan. 

* Språkskolan är en F-9 skola, men enligt detta förslag splittras den helt och 

blir två separata enheter med minimal kontakt. Språkskolans egna profil och 

"röda tråd" i verksamheten försvinner och blir inte gemensam för hela 

skolan. 

* Den familjära stämningen, att all personal känner till alla elever, försvinner 

och därmed också alla aktiviteter med hela skolan. 

* Systemet att eleverna hela vägen från förskolan till åk 9 har kontakt med 

varann och känner till varann, vet att man går på samma skola osv 

försvinner och tar bort mycket av skolans identitet. 

* Vi anser inte det vara en lämplig miljö för 12 åringar, som de yngsta 

eleverna kommer vara, att vistas bland 19 åringar o vuxna Sfi elever. Vi har 

för någon vecka sedan blivit informerade om att var 4;e elev på Gymnasiet 

testat droger bia. 

*Vi är alla medvetna om att tex tobak brukas öppet innanför skolområdet 

* Vi anser de rimmar ganska illa att högstadieeleverna skall dela 

uppehållsytor med gymnasielever. 

* Förslaget innebär en mycket spridd verksamhet tre olika plan, samt i 

flertalet andra byggnader. Eleverna är som sagt relativt små, 12 år de 

yngsta, och att vandra i dessa korridorer bland gymnasielever kan kännas 

mycket skrämmande och obehagligt för många. 

Vi anser inte detta vara en trygg miljö som ingjuter trygghet för högstadie 

elever. 

* De finska barnen kommer att känna starkare utanförskap pga 

språsituationen. 

* Att övervaka 11 O elever i åldern 12-15 år på 3 plan och utspridda över hela 

denna jättebyggnad på tex raster är en omöjlighet. Dessa barn är trots allt 

barn i tidiga tonår med allt vad det innebär och risken för mobbning, 

utfrysning, utanförskap och annat är uppenbar. Även lärarnas arbetsbörda 

ökar radikalt med detta rastvaktande. 

* Detta medför också en stor investeringskostnad då mycket material brukas 

över stadiegränserna, tex No material. 

* Även de personella resurserna med tillgången till varandras kompetenser 

minskar. Samarbetet mellan elever och lärare i olika stadier omöjliggörs. 

* Total avsaknad av sk aktivitetsytor, dvs för tex fotboll o andra spel.

· HAPARAtiOA • TOANIO 

Funderingar! 

* l vilken omfattning används aktuella lokaler idag av T-skolans egen 

verksamhet? 

* Är detta genomförbart schematekniskt? Redan i dagsläget är det stora 

problem med detta och scheman för eleverna blir långt ifrån tillfredställande. 

Att med detta förslag få ytterligare fler parter att samordna med (No 

lektioner) kan anas ge ännu sämre förutsättningar för eleverna, men även 

för personal. Denna fråga borde utredas grundligt innan ett eventuellt beslut 

tas i frågan. Språkskolan schemaläggs redan i dagsläget mot Gränsskolan i 

slöjd o hemkunskap, språkval, musik och mot samtliga andra i idrott, mot Tskolan 

i bild osv .. 

Redan i dagsläget har det varit stora svårigheter att få tider i lokaler som 

fysiskt ligger i andra byggnader under tex. elevens val. 

* Den fysiska arbetsmiljön i aktuella lokaler måste undersökas före eventuella 

beslut i frågan. Det framgår idag av rapporter av dem som brukar dessa 

lokaler, såväl personal som elever, att dessa inte är tillfredställande i miljön. 

Detta gäller såväl no salar som övriga klassrum som är aktuella. 

H aparanda den 13 mars 2013 

Personalen på Språkskolan 

2 (-z.)

RAPPORT – EFTERLEVNADEN AV 

PROGRAMMET FÖR MINORTETSSPRÅK 

Tommi Slunga 

Handläggare för minoritetsspråk 

April 2013 

1

Innehållsförteckning Sida 

1) BAKGRUND 3 

2) SAMMANFATTANDE ANALYS OOCH ÖVERGRIPANDE 

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER 3 

3) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE SAMRÅD 

OCH DELAKTIGHET 4 

4) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE INFORMATION 6 

5) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE FÖRSKOLA OCH SKOLA 7 

6) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE KULTUR OCH FRITID 9 

7) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE 

ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 11 

8) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE SOCIALTJÄNSTEN 

– INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN 13 

2

1) BAKGRUND 

Staden har ett antaget program för minoritetsspråk. I den stipuleras en uppföljning och 

revidering av programmet. Även revisorerna har efterfrågat hur verksamheterna lever upp till 

programmets mål och åtgärder samt att det fanns en kontrollpunkt intern kontrollplanen för 

Kommunstyrelsen 2012. Kommunstyrelsen har också velat ha en redovisning av hur arbete 

med samrådsgruppen för minoritet (bildat hösten 2011) har gått. 

Uppföljningen av programmet har gjorts på följande sätt: skriftliga svar har begärts in från 

förvaltningarna per programområden samt att ansvariga chefstjänstemän har varit med på 

samrådsgruppen möten för att föra dialog. 

Nedan följer en sammanfattande analys och övergripande förslag på åtgärder. Sedan finns en 

redovisning per programområde gällande beslutade åtgärder, redovisade åtgärder och 

kommentarer från dialogmöten mellan samrådsgruppen och ledanden tjänstemän. 

2) SAMMANFATTANDE ANALYS OOCH ÖVERGRIPANDE FÖRSLAG PÅ 

ÅTGÄRDER 

Programmet för minoritetsspråk är det grundläggande dokumentet för arbetet 

med minoritetsspråken finska och meänkieli. Den togs fram 2004 och reviderades 

2010. Den bör omarbetas och revideras inför nästa mandatperiod. Man bör 

också fundera på formerna för hur programmet ska arbetas fram. 

Samrådsgruppen för minoritetsspråk har funnits i drygt ett år. Den erbjuder 

möjligheter till samlad och löpande samråd mellan representanter för 

minoritetsspråken och kommunens företrädare. Till exempel besöken från 

ledande tjänstemän i uppföljningsarbetet var uppskattad av gruppen och detta 

bör man fortsätta med. Gruppens sammansättning och syfte/mål bör dock 

utvärderas efter de erfarenheter som erhållits 2012-13. 

Samrådet om och redovisningen av statsbidraget måste utvecklas a) för den egna 

redovisningens och b) redovisningen gentemot tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen 

Stockholms län. 

Den muntliga servicen i organisationen fungerar mycket bra. Den skriftliga 

servicen fungerar också till den mån vad lagen kräver. Dock kan det också vara 

så att vi inte lyckats informera fullt ut om den enskildas rättigheter till 

översättningar av beslut och därmed är inte efterfrågan heller ökat mer än det 

gjort. 

Översättningar av skriftligt material (information, broschyrer, protokoll m m) 

sker sporadiskt och är tillfredställande med tanke på resurserna. Översättningen 

av hemsidan är positivt, dock är det en engångsinsats och det krävs resurser 

framöver för att upprätthålla aktualiteten i informationen. Strategisk tänk 

behövs om vad och hur mycket ska översättas och hur resurser för detta skapas. 

Meänkieli: medvetandegörande och revitaliseringsåtgärder behövs för att lyfta 

meänkielis status i kommunen. 

Förutom att finska och meänkieli är minoritetsspråk i Haparanda med speciell 

status innehåller Lagen om Nationella minoriteter även ett grundskydd för 

romer, samer och judar. Grundskyddet innebär bland annat samrådsskyldighet 

och den frågan behöver lyftas och hanteras. 

3

3) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE SAMRÅD OCH 

DELAKTIGHET 

Beslutade MÅL 2004: 

Kommunen skall se till att minoritetsspråkiga alltid får service med de språk de 

önskar. 

Att få landstinget, länsstyrelsen, polisen och andra förvaltningsmyndigheter, inklusive 

centralförvaltningen/-myndigheter (2010), uppmärksamma på det språkliga särdraget 

och därav beroende konsekvenser/problem som finns inom kommunens område 

Beslutade åtgärder 2004: 

Kommunen skall ta i beaktande minoritetsspråkiga och deras behov när man planerar 

och förverkligar service; se minoritetsspråken som merit när tjänster tillsätts, om man 

kan anta att personen kommer att arbeta med minoritetsspråkig befolkning 

Kommunen skall påverka andra förvaltningsmyndigheter, så att minoritetsspråkiga får 

service på det språk de önskar. Påverka även direkt staten, så att den för sin egen del 

tar ansvar och sina myndigheters ansvar i arbetet att stärka minoriteterna (2010) 

Påverka staten att få tillgång till mera resurser för genomförandet av olika åtgärder 

som förbättrar minoriteternas ställning 

Beslutade åtgärder 2010: 

Kommunen skall minst två gånger per år anordna en träff mellan 

minoritetsspråkshandläggaren och –organisationerna 

Kommunen skall så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna 

i frågor som berör dem och varje nämnd skall inom sitt område svara för samrådet 

Kommunen skall delta officiellt i firandet av självständighetsdagen med representation 

från högsta ledningen, i planeringen och i förverkligande av arrangemanget 

ekonomiskt 

Kommunen skall ekonomiskt stödja minoritetsspråksorganisationerna i att delta i 

seminarier och konferenser 

Kommunen skall samverka med andra kommuner och andra myndigheter; delge egna 

erfarenheter/exempel och ta lärdom från andra 

__________________________________________________________ 

REDOVISNING ÅTGÄRDER: 

Hösten 2011 bildades en arbetsgrupp bestående av representanter för minoriteter och 

förtroendevalda. Gruppen har varit aktiv sedan januari 2012 och består av 2 KSledamöter 

och 5 representanter från minoritetsspråksföreningarna med träffar 4 ggr/år. 

Man har en överenskommelse kring dess uppgift som säger följande: 

”Gruppen är tillsatt för är att ha samråd i frågor som berör minoriteterna och 

minoritetsspråken. Gruppen ska följa upp minoritetsspråksverksamheten i 

kommunen och föreslå förbättringar, initiera och planera åtgärder för att 

kommunen skall uppfylla lagens intentioner och kommunens eget program för 

minoritetsspråk. I detta ingår också att få insyn i hur kommunen använder det 

statliga bidraget för minoritetsspråken (1,2 miljoner SEK/år). 

4

Gruppen ska också bevaka minoriteternas och minoritetsspråkens intressen 

när det gäller andra samhällsaktörer, till exempel landstinget och statliga 

myndigheter. Gruppen ska bedriva informations- och påverkansarbete för att 

ändra attityderna i samhället som främjar minoritetsspråkens ställning och 

mångfald. 

Gruppen har blivit tilldelad 100 000 kr/år ur kommunens budget att förfoga över. Hur 

pengarna ska användas beslutas i samråd med gruppen. Beslut om pengarnas 

användning ska följa budgetprocessen. Konsensusbeslut ska råda. Principer för 

användningen av medlen: 

- Ska främja finskans och meänkielis ställning, status, utveckling och 

överlevnad 

- Ska främja möjligheten att behålla och utveckla Sverigefinländsk och Tornedalsk 

kultur, oavsett ålder och kön 

- Medlen ska inte användas av kommunens förvaltningar till ordinarie verksamhet 

Ett öppet ansökningsförfarande anordnas och medlen delas ut vid 2 

tillfällen, våren och hösten 

Stöd till olika arrangemang, t ex firandet av självständighetsdagen har också lämnats 

av olika nämnder efter ekonomisk förmåga. Samverkan med andra kommuner sker. 

_________________________________________________________ 

KOMMENTARER FRÅN SAMRÅDSGRUPPEN OCH HANDLÄGGAREN: 

Statsbidraget/samråd: I huvudsak är samrådsgruppen nöjd med utvecklingen 

kring området. Fråga om samrådet och redovisningen av statsbidraget har varit aktuell 

allt sedan Haparanda erhållit bidrag och särskilt efter att pengarna tilldelats i 

rambudgeten. Även om pengarna är destinerade till att gå merkostnader som uppstår för 

kommunen på grund av lagstiftningen så önskar man sig ett bättre samråd och 

redovisning av bidraget. Handläggaren har uppdragits att skriva till budgetberedningen 

med förslag på förbättringar inför kommande år. 

Samrådgruppen: Syfet och uppgiften med gruppen ska ses över 2013. Även 

hanteringen av 100 tkr i samrådsgruppen kan behöva ses över, syftet och inriktningen. 

Gränsdragningarna mot andra sökbara källor inom kommunen kan uppfattas diffust. 

Antalet ansökningar (3 tillfällen hittills) har ökat från ett fåtal till senast 10-talet, så 

intresse och vetskap om att pengarna finns har spridits, vilket är positivt. 

En omarbetning och revidering av Programmet för minoritetsspråk bör ske 

2014. Man behöver ett omtag i arbetet i Haparanda och programmet bör vara offensivt 

och omarbetas från grunden. 

Det har också påpekats att problem för minoritetsspråksdelegationen att anordna/planera 

olika verksamheter på lång sikt då de är en sammanslutning av olika organisationer och 

inte kan söka ordinarie verksamhetsbidrag. 

Romer, judar och samer har ett grundskydd enligt Lagen om nationella minoriteter 

(2009:724), bland annat samrådsskyldighet för kommunen. Detta bör man också 

fundera på hur det är lämpligast att hantera. 

5

4) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE INFORMATION 


Kommunen skall utarbeta en strategi om hur den ämnar tillfredsställa 

minoritetsspråkigas informationsbehov 

Kommunen skall alltid betänka om ifrågavarande information behöver översättas till 

minoritetsspråken 

Hemsidorna skall innehålla information om minoriteterna och minoritetsspråken samt 

att kommunen skall ha som målsättning att översätta merparten av hemsidorna 

Kommunen skall fortsätta att översätta dokument efter behov 

Kommunen skall värna om minoritetsspråkiga ortnamn och synliggöra 

minoritetsspråkens närvaro genom att öka skyltningen och annan utmärkning med 

minoritetsspråken 

Kommunen skall informera i telefonsvararen med minoritetsspråken 

Kommunen skall informera och utbilda tjänstemän och förtroendevalda om nationella 

minoriteter och minoritetsspråkslagstiftningen 

__________________________________________________________ 

REDOVISNING ÅTGÄRDER: 

Det har inte utarbetats någon strategi i dokumentform. 

Medborgarkontoret skall utveckla och säkerställa ännu bättre service till medborgarna 

och även för dem som använder och behöver information på minoritetsspråken. 

Medborgarkontoret har 2013 satsat resurser på översättningen av hemsidan och en stor 

del av hemsidorna är översatta i slutet på mars 2013. Dokument i övrigt översätts efter 

behov och förmåga. Kommunen helsidor och infotidningen HaparandaTornio är andra 

exempel på informationsinsatser. 

Den kommunala skyltningen har inte ökat nämnvärt. 

En utbildning anordnades i mars 2011, dock med skralt deltagande från kommunens 

förtroendevalda. 

__________________________________________________________ 


En viss utveckling har skett och hemsidorna är ett steg framåt. Det bör påpekas att 

upprätthållandet av hemsidorna framöver kräver resurser, översättningen nu har skett 

som en speciell engångssatsning. 

Översättningar av annat infomaterial i skriftlig form sker nu från fall till fall utan 

större i ett övergripande kommunperspektiv. Skriftlig översättning överhuvudtaget 

kräver mycket resurser. 

Utbildningsinsatser krävs fortfarande för att skap medvetande om nationella 

minoriteter, vad lagen innebär m m och framförallt för att påverka attityden. 

6

5) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE FÖRSKOLA OCH SKOLA 

Beslutade MÅL på lång sikt 2004: 

I förskolan, i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna skall aktivt arbete 

bedrivas för att minoritetsspråkiga elever ska ges möjlighet att bli tvåspråkiga och att den 

egna kulturella identiteten och språket utvecklas (2010) 

Övriga elever ska erbjudas möjlighet att studera ett minoritetsspråk inom ramen för elevens 

val 

Beslutade MÅL på kort sikt 2004: 

I förskolan, i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna anordnas 

undervisning i och på elevens modersmål i enlighet med dokumentet ”Vägen till 

tvåspråkighet för de finskspråkiga eleverna” 


Kommunen skall bedriva aktiv information till minoritetsspråkiga föräldrar om 

fördelen för tvåspråkiga barn att delta i undervisning i och på modersmålet antingen i 

den tvåspråkiga verksamheten eller i svensk klass med undervisning i svenska som 

andraspråk och i modersmålsundervisning 

Kommunen skall årligen till föräldrarna anordna en informationsträff, där man berättar 

om Haparanda kommuns skolsystem, möjligheterna till undervisning med modersmål, 

ge bakgrundsinformation om sverigefinsk och tornedalsk kultur, minoritetsspråkslagen 

o s v samt i regelbundna kontakter med föräldrarna meddela och informera om 

senaste fakta och forskningsresultat 

Kommunen skall anordna fortbildning till lärare, i finska språket och meänkieli samt 

sverigefinsk och tornedalsk kultur 

Kommunen skall i förskolan och skolan anordna temaveckor om flerspråkighet, 

sverigefinsk och tornedalsk kultur 

Kommunen skall stödja, uppmuntra och utveckla det samarbete som pågår mellan 

skolor i provinsen samt verka för att lärare och elever träffas och att lärar- och 

elevutbyte kommer till stånd 


Kommunen skall utöka och förbättra sin information till föräldrarna 

Elever har möjlighet att välja Marielundskolans två språkiga skolgång, helt 

finskspråkig skolgång i Torneå eller undervisning i modersmål på de övriga skolorna i 

Haparanda 

Målsättningen med Marielundsskolans tvåspråkiga undervisning är att eleverna efter 

avslutad skolgång behärskar båda språken lika bra och får därmed möjlighet att söka 

sig till gymnasiet antingen i Sverige eller i Finland 

Kommunen skall reglera ett särskild ansvar för rektorerna att årligen rapportera till 

Minoritetspråkshandläggaren om det åtgärder som man gjort för att förverkliga detta 

program och annat man gjort för minoriteterna 

__________________________________________________________ 

7

REDOVISNING ÅTGÄRDER (redovisat juni 2012): 

Informationen har förbättrats men det finns fortfarande mycket att göra. Gemensamma 

dokument på hemsidan är i dag oftast översatta till finska. 

Eleverna har möjlighet att välja tvåspråkig undervisning vid Marielundsskolan. 

Detta innebär att eleverna har undervisning i sitt modersmål och delar av ämnen 

på sitt modersmål i varierande grad under skoltiden från F-9. De som vill ha sin 

skolgång helt på finska har möjlighet att söka skolgång i Torneå. 

Målsättningen med att eleverna ska efter avslutad skolgång behärska båda 

språken lika bra uppfylls till stor del. Hur många elever som söker till gymnasiet 

i Finland varierar från år till år. 

Ett utvecklingsområde är att få rapporteringen till minoritetshandläggaren att fungera 

på ett smidigt sätt. 

Grundskolans utökade krav på dokumentation gör att vi måste se över rutiner och 

möjligheter till översättning för de skriftliga omdömen som skickas till hemmen om 

elevens lärande. I dag finns möjlighet att få ha utvecklingssamtalet på finska men 

elevdokumentationen är på svenska. 

__________________________________________________________ 


(Mötet Oktober 2013): 

Samrådsgruppen var i huvudsak nöjd med dialogen och med det som framkom under 

redovisningen. 

Det finns att utveckla kring informationen och kommunikationen mellan föräldrar och 

skola, t ex IT-stödsystemen är bara på svenska. 

Även statsbidraget och dess redovisning inom nämndens område kom upp även i 

diskussionerna med förvaltningsledningen. 

Gällande meänkieli i skolan diskuterades att det inte funnits efterfrågan och att det i 

dagsläget inte nog heller finns lärare som behärskar meänkieli. I detta sammanhang 

diskuterades konkreta åtgärder kring hur man kan utveckla informationen om 

möjligheten att få undervisning på/i meänkieli. Till exempel kan man kartlägga 

behovet i det enkät som skickas till föräldrarna, där det tydlig ska framgå alternativ. 

Även andra revitaliseringsåtgärder diskuterades, till exempel barnböcker som 

utkommit. Dessa skulle man kunna tänka sig för att lyfta medvetandet om meänkieli. 

8

6) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE KULTUR OCH FRITID 

Beslutat MÅL 2004: 

Minoriteterna skall garanteras möjlighet till kvalitativt bra kulturutbud och möjlighet till 

skapande på eget språk 


Kommunen skall ge status till minoritetsspråksföreningarna som rådgivande 

instanser när man planerar kulturverksamheten 

Kommunen skall när man delar ut medel till föreningar och evenemang beakta 

minoriteternas behov 

Kommunen skall utreda möjligheterna att söka specialstöd från statens 

kulturråd 

Kommunen skall med internationellt samarbete förstärka minoriteternas status 

Kommunen skall främja aktivt tvåspråkiga kulturaktiviteter 

Kommunen skall göra Haparanda till ett centrum för svenkt-finskt 

museisamarbete och plats för ett blivande minoritetsmuseum 


Kommunen skall i sin verksamhet ta hänsyn till kulturutbudet på minoritetsspråken 

Kommunen skall bättre synliggöra kulturutbudet på minoritetsspråk inom 

området Haparanda-Torneå-Kemi 

Kommunens skall lyfta ärendet Sverige-Finska museet/minoritetsmuseum till 

en nationell fråga och arbeta för detta 

__________________________________________________________ 

REDOVISNING ÅTGÄRDER (redovisat juni 2012): 

Stor del av kulturutbudet i form av evenemang sker tillsammans med Torneå stad. 

Detta innebär att alla större evenemang har ett stort inslag av såväl finska artister som 

finska språket. 

Ekonomiskt stöd har lämnats till organisationer/privatpersoner i syfte att utveckla och 

lyfta fram kultur på minoritetsspråken. Ett exempel på detta är bidraget till STRT, en 

bok med Kjell Havbrings bilder från centrala Haparanda och bildtexter på meänkieli. 

All marknadsföring av större kulturevenemang sker på både svenska och finska. 

Marknadsföring/annonsering sker normalt i både svenska och finska tidningar. Även 

kommunens hemsida är i regel all marknadsföring flerspråkig. 

Frågan om det gemensamma museet har fortskridit enligt planerna. Den nya 

basutställningen beräknas vara klar under 2:a halvåret 2014. Museet kommer att vara 

ett museum för den tornedalska kulturen och kulturarvet. Utställningarna bygger på 

också mycket på vårt/våra språk, d.v.s. svenska, finska och meänkieli. 

Kommunen erbjudit föreningar att vara med i planering och genomförande av 

arrangemang. Kommunen särskilt främjat tvåspråkiga kulturaktiviteter och då särskilt 

med inriktning mot barn- och ungdomar 

9

__________________________________________________________ 


(Mötet februari 2013): 


redovisningen och det arbete som sker under området. 

Det som blev tydligt var att det naturliga samarbetet med Tornio är positivt och kan 

nyttjas mycket mer om den (politiska) viljan/modet fanns i större utsträckning inom 

båda städerna. 

Frågetecken finns kring hur mycket kulturutbud anordnas i Haparanda på finska 

och/eller meänkieli och i vissa lägen har man fortfarande känslan av att bli hänvisad 

till utbudet över gränsen. 

10

7) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE ÄLDRE- OCH 

HANDIKAPPOMSORG 


Service på minoritetsspråk skall garanteras i alla äldre- och handikappomsorgens 

kontor/institutioner 

I alla förvaltningskontor skall den centrala informationen och anvisningar vara 

översatta till minoritetsspråken 


Kommunen skall aktivt undersöka om äldre minoritetsspråkiga vill ha service på eget 

språk och erbjuda detta för de som vill detta 

Kommunen skall kartlägga ensamstående enspråkiga och deras servicebehov 

Kommunen skall tillsammans med minoritetsspråksföreningarna utreda möjligheter att 

rekrytera kontaktpersoner till frivilligarbete 

Kommunen skall anordna dagcenter till äldre och handikappade där det finns 

verksamhet på deras eget språk 

Kommunen skall utreda möjligheterna med Tornio stad att anordna kulturutbud på 

finska 

Kommunen skall tillsammans med föreningarna anordna informationsmöten på 

minoritetsspråken om kommunens kommande planer, minst en gång per år (2010) 

Kommunen skall i olika i sakfrågor som berör minoritetsspråkiga äldre och 

handikappade, beakta om föreningarna skall fungera som remissinstanser i frågan 

ge möjlighet för minoritetsspråksföreningarna att delta i planeringen för 

kulturevenemang 


Kommunen skall påverka landstinget (vårdcentralen) så att servicen och 

informationen på minoritetsspråken förbättras. Speciellt gäller detta service där det är 

fråga om förhållande mellan läkare-patient inom exempelvis psykiatrin, där den 

språkliga förståelsen är särskilt viktigt och där användandet av tolk (3:e part) är svårt 

__________________________________________________________ 

REDOVISNING ÅTGÄRDER 

Skriftlig redovisning saknas 

Muntligt vid mötet i februari 2013: 

Det är en unik situation som råder i Haparanda avseende till exempel äldreomsorgen 

och personalens vardag. Personalens majoritet är tvåspråkiga och servicen fungerar. 

Problem uppkommer närmast i situationer där åldringen har svårt att uttrycka sig själv 

beroende till exempel på att som äldre återgår man till språket man lärt sig först, men 

ordförrådet i det språket har försämrats i sådan omfattning att det kan orsaka problem. 

Även människans personhistoria påverkar hur patienten i olika situationer reagerar där 

många är från en krigsgeneration, samt där andra kulturella faktorer påverkar på 

11

patientens beteende. Detta kräver yrkesskicklighet från personalens sida och rätt 

attityd att till exempel sätta sig in i patientens personhistoria. Utbildning har ordnats 

till personalen i dessa frågor. 

Språkkunnig personal har funnits tillgänglig och servicen fungerar bra på finska. I 

fortsättningen kan detta vara svårare, då kommande generationer kanske inte lärt sig 

finska/meänkieli hemma. 

Tillgången på läkare är ganska bra. 

__________________________________________________________________ 


(Mötet februari 2013) 


redovisningen och det arbete som sker under området och det utmaningar som 

beskrevs. 

12

8) UPPFÖLJING PROGRAMOMRÅDE SOCIALTJÄNSTEN – 

INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN 


De minoritetsspråkigas behov uppmärksammas vid planering och förverkligande av 

socialtjänsten och medel för detta anvisas från politiken 


Kommunen skall informera om service på minoritetsspråken 

Kommunen skall ha förmåga att ge service omedelbart till kunden på dennes eget 

språk 

Kommunen skall befrämja personalens fortbildning och utbytesverksamhet med 

(gräns-)kommunerna 

Kommunen skall se minoritetsspråken som en merit vid anställning av personal till 

socialtjänsten 

REDOVISNING ÅTGÄRDER (Skriftlig redovisning saknas): 

Muntligt vid mötet i oktober 2012: 

Framkom att det är svårt att rekryter personal överhuvudtaget och även de som kan 

språken. Personalstyrkan har kunskaper i minoritetsspråken och servicen funkar. 

Tolknings- och översättningshjälp behövs alltid då och då, när det är ”svårare” fall där 

det inte får finnas utrymme för några misstolkningar. Vid rekrytering finns inget krav 

eller merit, som för några år sedan, med anledning av svårt rekryteringsläge. 

Rekrytering från Finland är möjlig, men lagarna skiljer sig ifrån varandra och en 

vidareutbildning är nödvändigt i sådana fall. 


(Mötet Oktober 2012) 


redovisningen och det arbete som sker under området 

Samrådsgruppen förmedlade dock att man bör återgå till att det vore en merit att 

kunna finska och/eller meänkieli vid rekryteringar. Kommunen bör även kontakta 

Luleå tekniska universitet, som påbörjat en socionomutbildning. 

13

Högskoleförbundet 

Östra Norrbotten 

2012 

o 

Arsredovisning 

2012-01-01 - 2012-12-31

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 

Innehållsförteckning 

Fakta om Högskoleförbundet ........................................................................................ 3 

Organisation .................................................................................................................. 5 

Förbundschefen och ordföranden har ordet .............................................................. B 

Förval t n i ng s be rätte l se ..................................................................................................... 9 

Vision och må1 ................................................................................................................ 9 

Verksam h et s m å 1 ........................ ___ ........................................ ----------·········----------·--······1 O 

Utbildning .......................................................................................................... 10 

Samverkan ......................................................................................................... 12 

Finansiella må1 ............................................................................................................. 12 

Högskoleförbundets framtid ...................................................................................... 12 

Finansförvaltning_ ............................................................................................................ 13 

Medlemsavgifter ......................................................................................................... 13 

Ekonomisk rapportering_················----------···········--------·············-------·------········------------14 

Ekonomisk översikt ..................................................................................................... 14 

Ekonomiska nyckelta1 ................................................................................................. 15 

Personal och tjänster .................................................................................................. 16 

Balansräkning och Resultaträkning ........................................................................... 17 

Noter ............................................................................................................................ 18 

Bokslut 2012 ................................................................................................................ 19 

Kassaflödesanalvs ....................................................................................................... 20 

Redovisningsprinciper ................................................................................................ 21 

Beslut ................................................................................................................................... 22 

2 

sid

Högskoleförbundet Ostra Norrbotten 

Da nderyd Ha paranda Ka lix Överka lix övertomeå 

Arsredovtsnmg 2012 

• Hög utbildade 120101* 

Befolkn ing 

Figur 3. Befolkningsantal mellan 25-64 år och antal med minst 3-årig eftergymnasial 

utbildning per 2012-01-01 i HÖNs medlemskommuner samt i Danderyd; kommunen 

med högst andel högutbildade i Sverige. Källa: sea. 

Organisation 

4 Revisorer 

UTBILDNING 

Utbildningsledare vid 

de 4 kommunernas 

Lärcenter 

Förbundsdirektion 

B ledamöter 

8 ersättare 

Kansli 

Förbundschef 

Assistent 

SAMVERKAN 

Intern 

& 

Extern 

Figur4. Schematisk bild av Högskoleförbundets organisation. 

s 

FORSKNING 

Beredning av nya 

forskningsprojekt

Hagskaleförbundet Östra Norrbotten Arsredovisning 2012 

HÖN har två anställda vid kansliet; en förbundschef och en assistent. l varje medlemskommun 

finns en person anställd som på deltid är utbildningsledare för HÖN. 

Förtroendevalda politiker utgör direktionen, som är styrgrupp för högskoleförbundets 

verksamhet. 

Direktionen under 2012 består av följande förtroendevalda: 

Ordinarie ledamot 

Haparanda: Gunnel Simu (S), ordförande 

Kristiina Kvist (C) 

Kalix: Maud Lundbäck (S) 

Åke Bäckman (M) 

Överkalix: Birgitta Persson (S), vice ordförande 

Jonas Karlsson (S) 

Övertorneå: Desiree Waaranperä Krutrök {S) 

Östen Lejon (C) 

Ersättare 

Lena Keisu-Gard {S) {till juni) 

Ingrid Löfgren-Kitti (M) 

Rose-Marie Henriksson {S) 

Inga-Lis Samuelsson (C) 

Anne Jakobsson (S) 

Peter Larsson (M) 

Inga Savilahti-Häggbo (S) 

Gunvor Kohkoinen (KD) 

Kommunerna betalar en medlemsavgift i högskoleförbundet, vars storlek beslutas från 

år till år i samband med kommunernas budgetarbete och som baseras på invånarantalet 

i kommunerna. 

Tabell 2. Invånarantalet i HäN-kommunerna den 31 december 2008-2010 (SCB) och den 

därpå baserade fördelningen av kostnader/tillgångar i HÖN under år 2010-2012. 

Antal invånare Andel i HÖN 

Kommun 31-dec-08 31-dec-09 31-d ec-10 2010 2011 2012 

H aparanda 10 173 10 112 10 059 28,24% 28,38% 28,56% 

Kalix 17162 16 926 16 740 47,64% 47.51 % 47,53% 

ÖVerkalix 3 715 3 670 3 611 10,31% 10,30% 10 ,25% 

övertorneå 4 972 4 920 4 812 13,80% 13,81% 13,66% 

Totalt 36 022 35 628 35 222 100,00% 100,00% 100,00% 

6

Hagsko/eforbundet Östra Norrbotten 

H aparanda 

liiKahx 

u överkahx 

liiiÖvertomeå 

Årsredovisning 2012 

Figur 5. Andel kommuninvånare i HÖN per den l januari 2011 (egentligen 31 december 2010 

enligt SCB) och därmed fördelningsnyckeln när det gäller kommunernas kostnader och 

tillgångar i HÖN under räkenskapsåret 2012. 

Tabell 3. Högskoleförbundets anställda och medlemsavgifter 

under 2011 och 2012. 

2011 2012 

Antal HÖN-anställda 2 2 

Folkmängd HäN-kommuner* 35628 35222 

Medlemsavgifter, SEK 1540 000 1 540000 

Utdebit ering/invånare, SEK 43,22 43,72 

*per den 1/ 1 2010 resp 2011 

7

Högskoleforbundet Ostra Norrbotten Arsredovisning 2012 

Förbundschefen och ordförande har ordet 

l februari 2012 blev det helt klart att Högskoleförbundet Östra Norrbotten skulle 

upplösas till årsskiftet 2012/2013. Det har förstås påverkat verksamheten under hela 

2012 inom HÖN. Likvidations och avvecklingsprocessen har tagit en hel del av 

resurserna i anspråk, också mentalt hos oss alla i verksamheten. 

Året har ägnats åt fortsatt arbete med att samverka om, och visa på möjligheter till 

eftergymnasial utbildning. Broschyrer, information på mässor och på webben samt 

annonsering har pågått liksom tidigare år. HÖN har också under året ingått och 

medverkat i två nystartade externfinansierade projekt och därmed utvecklat nätverk 

och samverkan med andra länder och kommuner. 

När det gäller uppsökande behovsinventering har motivation och legitimitet saknats 

för att genomföra den delen av verksamheten under året. 

Glädjande har varit starten av omgång två för yrkeshögskoleutbildningen i Butikskommunikation 

i Haparanda, med en högre andel studenter med lokal anknytning. 

Glädjande var också beslutet som togs av kommunfullmäktige i Haparanda, Överkalix 

och Övertorneå under hösten att de tre kommunerna bildar ett nytt högskoleförbund 

östra Norrbotten och fortsätter att tillsammans stimulera till studier och göra 

högskoleutbildning tillgänglig för kommunernas invånare. 

Tack till medarbetarna Marja-Leena, Märit, Britt-Marie, Gudrun och Carina för 

inspiration och gott humör trots avvecklingsprocessen, samt till alla direktionsledamöter 

för ert engagemang och stöd under detta avslutande år! 

Med hopp om framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten! 

8 

Förbundschef

Högskoleförbundet Östra Norrbotten 

Förvaltningsberättelse 

Vision och mål 

Högskoleförbundet Östra Norrbottens vision: 

Mål till år 2020 

Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten 

genom utbildning och forskning 

Årsredovisning 2012 

l. antalet studenter i utbildning ska vara SOO 

2. andelen studerande män ska ha ökat till 40% 

3. antal företag/offentlig sektor som nyttjar studenter i projekt, examensarbete 

eller uppsats ska vara 8 

4. antal forskningsprojekt ska vara 4 

s. formerna för optimal samverkan med näringslivsavdelning i varje kommun, AF, 

andra kommunalförbund, m fl ska vara utvecklade och i bruk 

Ändamål 

Högskoleförbundets ändamål är att samordna den eftergymnasiala utbildningen och 

verka för att hela program och fristående kurser samt forskning förläggs till östra 

Norrbotten. Kommunalförbundet skall skapa kontakter med högskolor/universitet i 

hela landet och i norra Finland och norra Norge. Kommunalförbundet skall vidare, 

genom att föra en dialog med utbildnings- och forskningsbyråerna, samt de olika 

institutionerna kunna anpassa utbildningar efter respektive kommuns behov. 

Högskoleförbundet östra Norrbotten kan också stå som huvudman för kommunala 

uppgifter som medlemskommunerna väljer att uppdra åt Högskoleförbundet Östra 

Norrbotten att taga juridiskt ansvar för (Förbundsordningen 2011 §3) . 

Kommentar 

Högskoleförbundets verksamhet under 2012 har bedrivits med vision och mål i sikte. 

Dock har mål 4 och delar av mål 3 och S inte ansetts vara relevant att satsa på under 

högskoleförbundets avvecklingstid. 

9

Hogskoleförbundet Ostra Norrbotten Arsredovtsning 2012 

Verksamhetsmål 

Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt dvs med god 

ekonomisk hushållning. Det ska finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, 

resultat och effekter. 

Utbildning 

Målet är att antalet medborgare med högskoleutbildning ska öka. Framför allt är 

antalet män med eftergymnasial utbildning lågt. HÖNs uppgift har varit att på olika sätt 

underlätta och uppmuntra till högskoleutbildning. Figur 6 visar antalet studerande 

under HÖNs tid, 1999-2011, som registrerats på kommunernas Lärcentra. Under 

hösten 2012 sammanställdes inget underlag. Under våren 2012 var antalet 190, vilket 

är något lägre än motsvarande tid tidigare år. En bidragande orsak är att yrkeshögskoleutbildningen 

i Kalix avslutats till sommaren 2011 och ingen ny beviljats. 

Fördelning mellan högutbildade kvinnor respektive män i ålder mellan 25 och 44 år i 

varje medlemskommun framgår av figur 7. Diagrammen indikerar en avstannande 

ökning de senaste åren. Det kan ändå konstateras att både Kalix och Haparanda har 

fördubblat antalet högutbildade under HÖNs tid medan Övertorneå och Överkalix ökat 

med 60-70%. Främst är det kvinnor som står för ökningen. 

Antal studenter 

600 

400 

300 

200 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

År 

Figur 6. Antal studenter som nyttjat kommunernas Lärcentra under åren 1999-2011. 

lO


Samverkan 

Målet för HÖN har varit att utveckla former för samverkan både internt och externt. 

Att medverka i samverkansprojekt gör att nätverk utvidgas och kunskap och 

erfarenheter överförs. HÖN har under året anslutit till ett nystartat samverkansprojekt 

om yrkeshögskoleutbildningar; Yh Norrbotten, där flertalet Norrbottenskommuner 

ingått för att marknadsföra och samverkaj-ordna ansökningar om behovsstyrda 

utbildningar till Yh myndigheten. HÖN ingår också som enda svenska part i ett Kolarctic 

EN PI CBC projekt "VIE- Unga Innovativa Entreprenörer" där fyra länder samarbetar för 

att uppmuntra till entreprenörskap, utbildning och gränsöverskridande utveckling. 

Finansiella mål 

Högskoleförbundet Östra Norrbottens finansiella mål är, via ägarsamråd, beslutade av 

direktionen för HÖN och skall också utvärderas av fullmäktige i samband med 

behandling av delårsbokslut och årsbokslut. Under 2012 har likvidationsprocessen 

planerats och därefter beslutats av medlemmarna. Avvecklingsplanen har så långt det 

varit möjligt genomförts under 2012 och avslutas helt under 2013. 

• Förbundsmedlemmarnas medlemsavgifter finansierar all verksamhet förutom 

verksamhet som omfattar projekt inom forskning. 

Budgetramen för år 2012 har varit densamma som för år 2011. Inget 

forskningsprojekt har drivits under året. 

• Förbundsmedel kan användas som egen insats i EV-finansierade projekt. 

Medlemsavgift i form av personalens arbetsinsats har använts som egen insats i 

det Kolarctic ENPI CBC projekt som beviljats under 2012-2014. "Young 

Innovative Entrepreneurs" startade i mars 2012. Medfinansiering har beviljats 

av Länsstyrelsen i Norrbottens län. 

• Forskning eller förberedelse av forskningsinsatser skall finansieras med andra 

medel än medlemsavgifterna, t ex med strukturfondsmedel eller annan 

finansiering. 

Detta har inte uppnåtts under året eftersom ingen ansökan om forskningsprojekt 

har utformats. 

Högskoleförbundets framtid 

Högskoleförbundet spelar en roll för regionen. Samverkan mellan kommunerna är i sig 

kompetenshöjande, då man möjliggör erfarenhetsbyte och gemensamt kunskapsbyggande, 

och ökar slagkraften för att nå uppsatta mål. Allt fler utbildningar blir 

tillgängliga utanför campusorterna då de är nätbaserade eller ges på distans. Det 

12

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Ärsredovisning 2012 

underlättar HÖNs uppgift att visa på utbildningsmöjligheter. Kommunerna står inför 

utmaningar när det gäller att trygga kompetensförsörjningen inom offentlig sektor 

men också inom näringsliv. Befolkningen minskar, åldersfördelningen förskjuts; 

pensionärerna blir fler. Andelen unga människor i kommunerna minskar men 

ungdomsarbetslösheten är ändå hög; ca 570 unga människor var öppet arbetslösa eller 

i program med aktivitetsstöd i december 2012 i HÖNs medlemskommuner. Siffran är 

hög även om den minskat något jämfört med december 2011. Utbildning ökar 

möjligheterna till att få anställning och/eller förutsättningar för eget företagande. 

Haparanda, Överkalix och Övertorneå har tagit beslut på att fortsätta samverka 

eftergymnasiala utbildningsfrågor i ett nytt högskoleförbund. 

Finansförvaltning 

Medlemsavgifter 

Kostnaderna för förbundets driftverksamhet ska, om inte annat beslutats, täckas 

genom medlemskommunernas avgift. Fördelningen mellan medlemmarna sker i 

förhållande till kommuninvånarantalet per den l januari året före räkenskapsåret och 

anges i procent med två decimaler. 

Tabell 4. Kommunernas medlemsavgifter [kr] under 1999 - 2012 samt slutlig andel av 

tillgångar/skulder i högskoleförbundet 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

H aparanda 294800 313 351 313 351 334929 347496 356 320 378662 

Ka lix 515900 541695 541695 579699 596 827 614000 648022 

Överkalix U3200 128436 128436 135300 137 505 139 987 146102 

ö vertomeå 166100 171518 171 518 180072 183172 185 872 195214 

SUMMA 1100000 1155 000 1155000 1230 000 1265000 1296179 1368000 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 TOTALT 

Haparanda 387756 401944 408552 422412 420 302 437085 439806 5256767 

Kal ix 670544 689 900 695 772 716 277 727730 731617 731918 9001595 

Överkalix 151608 152 794 154 304 157331 153 563 158634 157883 2025082 

ö vertorneå 199092 206 334 206 768 210980 205404 212664 210394 2705102 

SUMMA 1409000 1450972 1 465 396 1 507000 1 506 999 1540000 l 540 000 18 988 546 

1999-2012 ANDEL 

Haparanda 27,68% 

Kalix 47,41% 

Överkalix 10,66% 

Övertorneå 14,25% 

SUMMA 100,00% 

13


Ekonomisk rapportering 

Förbundet upprättar årligen budget inom de ekonomiska ramar och i övrigt enligt de 

riktlinjer som förbundsmedlemmarna enats om. Förslag till budgeten delges respektive 

medlemskommuns kommunstyrelse senast den 30 juni året före det aktuella budgetåret. 

l och med beslutet om förbundets upplösning ska förbundets tillgångar och 

skulder skiftas per den 2012-12-31. 

Förbundet följer upp verksamheten tre gånger om året genom delårsbokslut per den 

30 april, den 31 augusti och den 31 december samt delger resultatet till respektive 

medlemskommuns kommunstyrelse. Upprättandet av årsredovisningen 2012 ansvarar 

likvidatorerna för. 

Ekonomisk översikt 

Några förtydliganden: 

Pensionsförpliktelser 

Pensionsförpliktelser för de två anställda i Högskoleförbundet Östra Norrbotten liksom 

semesterlöneskulden redovisas under verksamhetens kostnader och inkluderas i 

angivna personalkostnader. 

Uttaxering/kostnadsfördelning 

Fördelningen mellan medlemmarna sker i förhållande till kommuninvånarantalet per 

den 1 januari året före räkenskapsåret. 

Tillgångar och skulder 

Varje medlem har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i 

förhållande till vad medlemmarna sammanlagt tillskjutit som bidrag till förbundsverksamheten. 

Vid skifte av förbundets behållna tillgångar skall nu angivna grunder 

tillämpas. 

14

Högskoleforbundet Ostro Norrbotten Årsredovisning 2012 

Ekonomiska nyckeltal 

Utvecklingen av ekonomiska nyckeltal för högskoleförbundet visas i tabell 5. Det 

negativa resultatet,- 818 044 kr för år 2012 härrör från kostnader i samband med 

förbundets upplösning. Den normala verksamheten under 2012 ger ett positivt resultat 

strax under 98 000 kr. 

Resultaten genom åren, liksom det totala resultatet för HÖN 1999-2012 visas i tabell 6. 

Tabell 5. Ekonomiska nyckeltal för de 5 senaste åren *För år 2012 är höstens studentantal 

endast uppskattade. 

BUDGET 2008 2009 2010 2011 2012 

Antal studenter på program 

inkl KYNH-utbildningar 337 260 316 354 206• 

Antal studenter på kurs 113 97 96 66 112. 

Medlemsmsats [kr] 1 465 396 1 507 000 1 507000 1 540 000 1 540 000 

Invånarantal (per den 1/1) 36637 36022 35628 35222 34 691 

Insats/invånare [kr/inv] 40,00 41 ,84 42,30 43,72 44,39 

Övriga inkomster [kr] 376 878 16052 4143 318 146 772 

Arets resultat [kr] 230 249 -139 889 28754 -22 841 -818 044 

Tabell 6. Resultat genom åren, samt totalt för medlemskommunerna. 

1999-2006 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Resultat 289 632 544650 618296 -158926 87027 183 708 531034 384804 

varav 

Ha paranda 78201 147 056 166 940 -42 910 23906 50501 148690 105898 

Ka lix 136127 255986 290 599 -74695 41059 87023 249586 183128 

Överkalix 31 860 59912 68 013 -17482 9460 19840 58413 4 1 405 

Overtorn eå 43 444 81696 92 744 -23 839 12602 26344 74345 54373 

2007-2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 TOTALT 

Resultat -210073 230249 -139889 28754 -22841 -818044 1548381 

varav 

Haparanda -58193 73 774 -32 211 8020 -6482 -233 633 429556 

Kalix -99 885 100065 -47042 13885 -10 852 -388 816 736 168 

Överkalix -22122 24 751 -27 613 2930 -2 353 -83 850 163 165 

Overtorneå -29 873 31 659 -33 023 3919 -3154 -111745 219492 

15

Högskoleförbundet 05tra Norrbotten Årsredovtsning 2012 

Personal och tjänster 

Högskoleförbundets personal består av förbundschefen och en assistent, figur 4. 

Förbundschefen ansvarar för verksamheten med direktionen, sid 6, som styrgrupp. 

Direktionen i sin tur ansvarar för beslut och verkställighet av förbundets verksamhet, 

som styrs av förbundsordningen och reglementen antagna och undertecknade av alla 

medlemskommuners fullmäktige. Under 2012 har fyra protokollförda direktionsmöten 

ägt rum. Medlemmarna utsåg direktionens ledamöter till HÖNs likvidatorer. 

Figur B. Utbildningsledarna 2012: från vänster Carina Björkman Kalix, Märit Hemphälä 

Övertarneå t o m 31 oktober, Gudrun Karlsson, Hoparanda och Britt-Marie 

Isaksson, Överkalix. 

varje kommun finns en utbildningsledare/kontaktperson, anställd och avlönad av 

respektive kommun, men som arbetar del av sin tid med utbildningsfrågor för HÖN. 

Regelbundna fysiska arbetsmöten har hållits en gång i månaden mellan förbundets 

personal och kommunernas utbildningsledare, ett lagarbete där samverkan och 

arbetsuppgifter planerats och följts upp. Mötena har förlagts turvist i de fyra 

kommunerna. Samverkansmöten där alla deltar sker också med våra två nordligaste 

universitet. 

När det gäller ekonomi- och löneadministration inköps tjänsten liksom tidigare år av 

Haparanda Stad. Här ingår upprättande av budget, kontoplan, budgetuppföljning och 

prognoser liksom årsredovisning, bokslut, löneadministration med pensioner mm. 

Vissa kanslitjänster såsom kostnader för kopiering, konferensrum, fikarum, tidningar är 

gemensamma för hyresgästerna i Gula Huset, där kansliet finns, och administreras av 

Provincia Bothniensis. 

16

Hågskaleförbundet Os tro Non botten 

Balansräkning och Resultaträkning 

Resultaträkning 

Verksamhetens intäkter 

Verksamhetens kostnader 

Verksamhetens nettokostnader 

Bidrag från medlemmarna 

Finansiella intäkter 

Finansiella kostnader 

Resultat före extraordinära poster 

Extraordinära intäkter 

Extraordinära kostnader 

Arets resultat 

Balansräkning 

TILLGANGAR 

OMSÄTININGSTILLGANGAR 

Kortfristiga fordringar 

Likvida medel 

Summa omsättningstillgångar 

SUMMA TILLGANGAR 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

EGET KAPITAL 

varav årets resultat 

varav tilläggsbudget 

Skulder 

Kortfristiga skulder 

Summa skulder 

SUMMA EGET KAPITAL 

OCH SKULDER 

Not 

1 

2 

3 

4 

5 

17 

2011 2012 

318 146n2 

1 608 859 2 549 138 

-1 608 541 -2 402 366 

1 540 004 1 540 000 

45 696 44322 

-'12841 -818 044 

-'12841 -818 044 

2011 2012 

18 064 80 306 

2 353 661 1 468 075 

2 371 725 1 548 381 

2 353 661 1 548 381 

2 366 425 1 548 381 

-22 841 -818 044 

5 300 o 

5 300 o 

2 371 725 1 548 381 

Årsredovisning 2012

Högskoleförbundet Ostra Norrbotten Årsredovisning 2012 

Noter 

Verksamhetens intäkter 1 

2011 2012 

övriga intäkter 318 10113 

Summa intäkter, Högskoleförbundet U8 10U3 

Verksamhetens intäkter 

Länsstyrelsen 60 737 

EU medel 75922 

Summa intäkter, Kolarctic projekt 136 659 

Summa intäkter totalt 318 146n2 

Verksamhetens kostnader 2 

Projektpersonal 1 266 719 2 019 228 

Konsulterekonomi , revision 53 500 75 574 

Lokalhyror 75 264 79 082 

Kontorsmtrl, telefon , porto 65 688 36771 

Resor, representation , värdskap 71 911 72 611 

Annonser, reklam. trycksaker 60 282 99 300 

IT utrustning 15 495 o 

Summa kostnader, HÖN 1 608 859 2382 566 

Verksamhetens kostnader 

Projektpersonal 136 430 

Lokalhyror 9 066 

Kontorsmtrl , telefon, porto 4147 

Resor, representation. värdskap 16 051 

Annonser, reklam, trycksaker 877 

Summa kostnader, Kolarctic proj ekt 166 571 

Summa kostnader totalt 1 608 859 2 549137 

Bidrag från medlemmarna 3 

Haparanda stad 437 052 435 491 

Kalix kommun 731 654 724 743 

överkalix kommun 158 620 156 292 

övertomeå kommun 212 674 208 290 

Summa bidrag från medlemmarna, HÖN 1 540 000 1 524 816 

Bidrag från medlemmarna 

Haparanda stad 4 337 

Kalix kommun 7217 

ÖVerkalix kommun 1 556 

övertomeå kommun 2 074 

Summa bidrag från medlemmarna, Kolarctic projekt 15184 

Summa bidrag från medlemmarna t otalt 1 540 000 1 540 000 

18

Hågsko/eforbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 

Noterforts 

Finansiella intäkter 4 

Finansiella intäkter 45696 44322 

Summa finansiella intäkter 45696 44322 

Eget kapital, andeUkommun 

Haparanda stad 671 591 442 217 

Kalix kommun 1124 289 735 791 

överkalix kommun 243 742 158 709 

övertorneå kommun 326 803 211664 

Summa eget kapital, andelikommun 2 366 425 1 548 381 

Bokslut 2012 

BOKSLUT 2012 

DRIFTREDOVI SNING .ll!m\tl .Il!!@ Awikelse 

lnläkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto 

T kr 

Hi>gskolelorbundet o 1540 1540 191 2549 2358 191 -1009 -81 8 

Bidrag från medlemmarna 1540 o -1 540 1540 o -1540 o o o 

Summa driftbudget 1540 1540 , 

o 1731 2549 818 191 -1009 -H18 

Arets resultat 1540 1 540 

, 

o 17J1 2549 818 1D1 _, 009 -818 

19

Hagskaleförbundet Östra Norrbotten Arsredovisning 2012 

Kassaflödesanalys (kr) 

Den löpande verksamheten 

2011 -12-31 2012-12-31 

Resultat efter finansiella poster -22 841 -818 044 

Justeringspost, reaförlust/vinst o o 

Avskrivningar o o 

Kassaflöde frän den löpande verksamheten 

före förändring av rörelsekapital -22841 -818 044 

Kassaflöde frän förändring i rörelsekapital 

Ökning(-)/ minskn ing(+) av kortf ristiga fordringar 11 521 -62242 

Ökning(+)/ minskning(-) av kortfristiga skulder s 300 -5 300 

Kassaflödet frän den löpande verksamheten -6 020 -885 586 

Investeringverksamheten 

Investeringar i byggnader o o 

Investeringar i mark/ markanläggningar o o 

Investeringar i f inansiella anläggningstillgångar o o 

Försäljning av fastighet (byggnad och mark} o o 

Försäljning aktier och andelar o o 

Amortering av reversfordran o o 

Kassaflödet från investeringsverksamheten o o 

Finansieringsverksamheten 

Kapitaltäckning o o 

Ökning(+)/ minskn ing(-) av långfristiga skulder o o 

Kassaflödet frän finansieringsverksamheten o o 

Arets kassaflöde -6 020 -885 586 

Kontroll -6 020 -885 586 

Likvida medel vid årtes början 2 359 681 2 353 661 

Likvida medel vid ärtes slut 2 353 661 1 468 075 

20


Redovisningsprinciper 

Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed. Tjänsten köps av 

Haparanda kommun. 

Leverantörsfakturor 

Fakturor som inkommit efter årsskiftet och avser redovisningsåret har skuldbokförts 

och belastat årets redovisning. 

Intäkter 

Intäkter efter årsskiftet som avser redovisningsåret har periodiserats och tillgodogjorts 

årets redovisning. 

Räntor 

Kostnads- och inkomsträntor har periodiserats. 

Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har bokförts och belastat årets 

redovisning. 

Pensionsskuld och semesterlöneskuld ingår i årets redovisning. 

EV-projekt 

HÖN är under 2012 part i ett EU-projekt inom programområdet Kolarctic ENPI CBC. 

21

Monica Perdahl Täikkö MOTION 

Vänsterpartiet Haparanda 2013-04-08 

MOTION 

Kommunfullmäktige i Haparanda 

År efter år kan man se i investeringsbudgeten medel som upptagits för lekparker 

samt vägbelysning. Samtidigt ser man att av dessa finns i flera år merparten kvar. 

I bokslutet för 2012 ser man att av kommunfullmäktige anvisade medel på 500 000 kr 

finns vid årets slut 384 000, alltså har endast 116 000 kr förbrukats. 

Samma fenomen kan konstateras avseende budgeten för vägbelysning, där det för 

2012 finns ett överskott på 1 000 000 kr, 380 000 kr har förbrukats. 

Vid kommunstyrelsens uppföljning av budgeten i november uppgav ekonomichef 

Carina Juntti att samtliga medel var intecknade men ej utbetalda. Trots det kan vi 

utläsa i bokslutet för 2012 att inget skett, samma belopp är oförbrukat. Vid en 

uppföljning av budgeten bör man efter oktober månad ha en klar bild av den 

ekonomiska situationen. Vad som är ogjort avseende lekparker och vägbelysningar 

lär knappast utföras under resterande del av budgetåret. 

Med hänvisning till ovanstående, yrkar jag att kommunfullmäktige beslutar: 

- att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att redan under våren planera för 

byggandet av lekparker samt vägbelysning. 

- att en flerårsplan upprättas för att inte försinka byggandet av både lekparker 

och vägbelysningar. 

- att lekparker kan med fördel anläggas ute i byarna, de flesta byar saknar 

moderna, säkra lekplatser för barnen att vistas vid. 

- att Haparanda Byaråd bör delta i planeringen av lekplatser i byarna 

- att Marielund erhåller en lekpark. 

Monica Perdahl Täikkö

... _III• 

HAPARANDATORNIO 

Förvaltning 

Göran Wigren 

Planeringschef 

DELEGATIONSBESLUT 

Datum 


Diarienummer 

2012/ 

Delegationsbeslut: Försäljning av kommunägd fastighet för 

bostadsändamål, Haparanda 6:61 till privatperson. 

Beslut: Haparanda kommun säljer ovanstående fastighet. 

Köpare: 

KARIN Birgitta Ledesjö 

Personnummer: 450901-8984 

Västanliden 6 

692 35 KUMLA 

Telefonnummer, dagtid - 

Mailadress: - 

Pris 47 082 (fyrtiosjutusen åttiotvå) sek enligt kommunens prislista från 2009. 

Gällande detaljplan: - 

Beslutet är fattat på delegation enligt Kommunstyrelsen 2012-03-26, § 30, kapitel 7, punkt 5: 

Försäljning av färdiga avstyckade fastigheter utom detaljplanelagda områden för en- och 

tvåfamiljsbostäder, fritidshus till fastställda priser .. 

,.------ Llh_/1 ---- 

G·· an Wigren v v 7 

ansringschef 

Postadress 

Haparanda stad 

953 85 Haparanda 

v- ......_ 

Besöksadress 

Torget 9 

H aparanda 

Telefon/Fax 

0922-150 00 

0922-150 01 

E-posUHemsida 

kommun@haparanda.se 

www.haparanda.se

Betalningen av fastigheten 

Säljare är: Haparanda Kommun, 953 85 Haparanda 

Fastighet: Framgår av delegationsbeslutet 

Köpeskilling: Framgår av delegationsbeslutet 

Köpeskillingens erläggande 

Betala in beloppet inom 4 veckor genom insättning på 

Kommunens postgirokonto 127210-3 

OBS ange följande meddelande: 

917_Haparanda_6:61_Lodesjö 

Endast registrerad arrendator får köpa arrendetomt. 

Maila gärna in meddelande om gjord betalning till 

kommun@haparanda.se 

och 

goran.wigren@haparanda.se

2013-04-09


Under åtta veckor har Haparanda stad genomför en hälsosatsning för alla anställda. 

Utöver friskvårds-timmen eller friskvårdspengen har anställda kostnadsfritt fått gå på 

olika aktiviteter, för att kanske hitta sin form av friskvård och bli stimulerad till 

regelbunden träning. Satsningen har pågått från slutet av januari till början av mars. 

Efter hälsosatsningen har en enkät gått ut till alla Haparanda stads anställda. Denna 

utvärdering är baserad på dessa enkätsvar. I enkäten fick de anställda dels svara på 

frågor gällande sina träningsvanor dels frågor gällande själva hälsosatsningen. 

Totalt har 155 personer av 825 av Haparanda stads anställda valt att besvara enkäten. Av 

dessa är 77 % kvinnor och 23 % män. Detta kan ses som en bra representation av båda 

grupperna, andelen anställda kvinnor är högre än andelen anställda män inom Haparanda 

stads verksamhet. 

Del 1 - De anställdas träningsvanor 

45, 52% av de som svarat på enkäten uppger att de alltid använder kommunens 

friskvårdstimme, 25,37% att de använder den ibland och 29,10% av de som svarat använder 

den inte alls. 

Tabell 1- Använder du kommunens friskvårdstimme? 

Ja, alltid 45,52% 

Ja, ibland 25,37% 

Nej 29,10% 

Både män och kvinnor tar ut sin friskvårdstimme. Män tar i något högre utsträckning alltid ut 

sin friskvårdstimme med 51,61% jämfört med 44,12% av kvinnorna. 

Tabell 2 – Använder du kommunens friskvårdstimme?, fördelat på man/kvinna 

Ja, alltid Ja, ibland Nej 

51,61% 25,81% 22,58% 

Man 

44,12% 25,49% 30,39% 

Kvinna 

93,28% av de svarande uppger att de utövar någon fysisk aktivitet på sin fritid. De uppger i 

den öppna frågan, vilken/ vilka motionsformer eller aktiviteter utövar du?, att de utövar 

löpning, simning, spinning, promenader, olika former av gruppass med mera. Största 

andelen, 45,24%, har uppgett att de tränar 3 till 4 gånger i veckan.


Tabell 3 – Utövar du någon fysisk aktivitet på din fritid? 

Ja 93,28% 

Nej 6,72% 

Tabell 4 – Om ja, hur många gånger i veckan? 

1-2 ggr/v 30,16% 

3-4 ggr/v 45,24% 

5-7 ggr/v 20,63% 

>7 ggr/v 3,97% 

Del 2 – Hälsosatsningen 

Av de svarande har 32,85% uppgett att de deltagit i kommunens hälsosatsning. Kvinnliga 

anställda har deltagit i större utsträckning är manliga anställda. De som har deltagit har 

främst uppgett att de deltagit på Mediyoga, Feldenkrais, Bodybalance och Everybodys 

föreläsningar om kost och träning. Störst andel har deltagit i 1 till 5 aktiviteter. 

Tabell 5 – Har du deltagit i kommunens hälsosatsning?, fördelat på man/kvinna 

Ja Nej 

Man 12,12% 87,88% 

Kvinna 39,42% 60,58% 

Total 32,85% 67,15% 

De som har svarat nej har till störst andel svarat att de ej deltagit då de ej har haft möjlighet 

på grund av sitt arbete samt att de ej kunnat deltaga på grund av tidsbrist. 

Tabell 6 – Om nej, varför har du ej deltagit i hälsosatsningen? 

Inte intresserad 10,87% 

Ej kunnat deltaga på grund av tidsbrist 23,91% 

Inte fått information 2,17% 

Ej haft möjlighet att deltaga på grund av 

33,70% 

arbete 

Ingen aktivitet som passade mig 5,43% 

Annat 23,91% 

89,76% av de svarande anser att hälsosatsningen är något som kommunen skall satsa på 

varje år. 

Tabell 7 – Tycker du att kommunens hälsosatsning är något som kommunen skall satsa på 

varje år? 

Ja 89,76% 

Nej 10,24%


I den öppna frågan: Är det någon speciell aktivitet du vill se på framtida hälsosatsningar?, 

har följande förslag inkommit: olika former av yoga, aktiviteter i skog och mark, afrikansk 

dans, gympa för äldre, styrketräning, ridning, boxning, föreläsning av Jonas Colting, bowling, 

golf, skytte, kampsport, olika former av dans, långfärdsskridskor, vattengympa, capiero och 

seminarium om kost exempelvis vegetariskt, veganskt och rawfood. 

Övriga synpunkter från de anställda gällande satsningen är att ha olika satsningar beroende 

på årstider. Cheferna behöver vara mer aktiva på att ”puffa” på sina anställda. Att man ska 

tänka på att lägga mer under kvällarna då de som arbetar inom vården och på förskola har 

svårt att komma ifrån under dagtid. Inbjudan bör komma ut tidigare nästa gång. Gärna ordna 

aktiviteter för de som arbetar ute i byarna, Karungi har exempelvis en fin gymnastiksal man 

kan nyttja. 

Inblandade företagare har i ett avslutningsmöte den 25 mars framfört följande önskemål och 

synpunkter: Vid framtida satsningar vill de att en avbokningsavgift skall betalas ut, då en del 

av passen blev inställda med kort varsel, på grund av för få deltagande. Informationen bör gå 

ut ännu tidigare samt att man har en ordentlig pressrelease innan starten, även annonser i 

tidningen är önskvärda. Klarare riktlinjer behövs om satsningen skall genomföras varje år, ett 

bokningssystem som möjliggör avbokningar är även ett måste. Chefer och politiker behöver 

trycka på än mer budskapet om hur viktigt det är att deltaga, samt möjliggöra detta för sina 

anställda. Det skulle även vara bra att bredda begreppet ännu mer, gå ut med en förfrågan 

till arbetsledare/chefer om vad skulle vara bra just på deras arbetsplats. 

Analys 

Av enkäten framkommer det att Haparanda Stad har aktiva medarbetare. En stor del av de 

som svarat har uppgett att de utövar någon fysisk aktivitet på sin fritid, minst 1-2 gånger i 

veckan. 

89, 76% har svarat att de tycker att hälsosatsningen är något som kommunen bör satsa på 

varje år. Dock har endast en tredjedel av de svarande deltagit i någon av de aktiviteter som 

erbjudis i detta års hälsosatsning. Den största anledningen till att man inte deltagit är att man 

ej haft möjlighet att deltaga på grund av arbete eller på grund av tidsbrist. 

För framtida hälsosatsningar är det viktigt att man i hela organisationen möjliggör deltagande 

för alla anställda. Detta genom tidig information, planering i arbetslagen, stöd av närmsta 

chef samt på varierande tider och platser. Det är även viktigt att i planeringsskedet göra 

tydligare ramar och riktlinjer för hur hälsosatsningen skall gå tillväga.

Samlad bedömning av folk 

bildningens samhällsbetydelse 

2012 

Folkbildningsrådet

Innehåll 

Förord _______________________________________________________ 5 

Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse ___________ 6 

Bedömning av samhällsbetydelse – bedömning av kvalitet 6 

Stärka och utveckla demokratin 7 

Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation 

och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen 20 

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings 

och utbildningsnivån i samhället 27 

Bidra till att bredda intresse för och öka delaktigheten i kulturlivet 32 

Referenser 38

4 Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse 2012

Förord 

Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till regeringen 

hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens 

syften har uppnåtts. 

I denna samlade bedömning av folkbildningens 

samhällsbetydelse utgör Folkbildningsrådets 

nationella utvärderingar, statistik och uppföljningsrapporter 

centrala underlag. 

De nationella utvärderingarna söker svar på 

frågan om den statsbidragsfinansierade folkbildningen 

bidrar till att demokratin stärks och 

utvecklas, om den ger människor möjlighet att 

påverka sin livssituation och skapar samhällsengagemang, 

om den bidrar till att utjämna utbildningsklyftor 

och höja samhällets bildnings- och 

Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2012 

utbildningsnivå, samt om den bidrar till att bredda 

intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. 

Den statistik och de rapporter som produceras 

inom ramen för Folkbildningsrådets uppföljningsuppdrag 

ger aktuell information om verksamheten 

i studieförbund och folkhögskolor. Sammantagna 

innebär dessa olika uppföljningsinsatser att 

studie förbundens och folkhögskolornas verksamheter 

följs nära och kontinuerligt under året. 

Även forskning och externa studier ingår i 

underlagen. 

Den samlade bedömningen redovisas även i 

Folkbildningsrådets Årsredovisning ned verksamhetsberättelse. 

Stockholm, 27 mars 2013 

Britten Månsson-Wallin 

Generalsekreterare 

5

Samlad bedömning av folkbildningens 

samhällsbetydelse 

Bedömning av samhällsbetydelse 

– bedömning av kvalitet 

Folkbildningens samhällsbetydelse 

Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till regeringen 

hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens 

syften uppnås, dvs. på vilka sätt som 

statsbidraget stödjer verksamhet som bidrar till 

att: 

• stärka och utveckla demokratin 

• göra det möjligt för människor att påverka sin 

livssituation och skapa engagemang att delta i 

samhällsutvecklingen 

• utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- 

och utbildningsnivån i samhället 

• bredda intresset för kultur och öka delaktigheten 

i kulturlivet. 

Den syftesuppfyllelse som Folkbildningsrådet ska 

bedöma handlar om folkbildningens betydelse för 

samhällsutvecklingen i mycket vid mening. 

Folkbildningens kvaliteter 

Folkbildningsrådet ska även varje år särskilt kommentera 

de uppföljnings- och utvärderingsinsatser 

som görs avseende folkbildningsverksamhetens 

kvalitet. 

6 Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse 2012 

Kvalitet på samhällsnivå 

Ett värde – en kvalitet – uppstår i ett sammanhang. 

Folkbildningens kvaliteter bestäms i relation 

till de behov, krav och förväntningar som regering 

och riksdag, deltagare och allmänhet ställer på 

den, och som sammanfattas översiktligt i statens 

syften med statsbidraget. Ett första sätt att identifiera 

kvaliteter i folkbildningen är med andra ord 

att undersöka om statens syften uppfylls. Då handlar 

det om en analys av folkbildningens kvaliteter 

på samhällsnivå. 

Kvalitet på verksamhetsnivå 

Mer konkret handlar kvaliteten om de sätt som 

studieförbund och folkhögskolor väljer att arbeta 

på – inklusive den interna organisationen – och 

det innehåll som folkbildningen ges. Studieförbund 

och folkhögskolor är inte vilka utbildningsanordnare, 

kulturinstitutioner eller civilsamhällsaktörer 

som helst. Folkbildningens organisationer, 

arbetssätt och förhållningssätt ska vara folkbildningsmässiga 

och utgå från deltagarnas behov och 

intressen. I analogi med statens syften ska de vara 

demokratiska, (samhälls)engagerande, individstärkande, 

kompetens- och behörighetsgivande, 

innehålla kulturaktiviteter och ge utrymme för 

kulturutövande. Då handlar det om kvaliteter på 

verksamhetsnivå. 

Folkbildningens kvalitetsarbete 

Syftena uppmärksammas i folkbildningens kvalitetsarbete, 

dvs. folkhögskolor och studieförbund

formulerar mål, genomför insatser och utvärderar 

mål och insatser i relation till statens syften 

med statsbidraget till folkbildningen. Det visar 

den uppföljning av folkbildningens kvalitetsarbete 

som Folkbildningsrådet genomfört under 2012. 

Folkhögskolorna rapporterar förbättringar i första 

hand inom verksamhet som bidrar till att utjämna 

utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån 

i samhället. Studieförbunden ser den 

tydligaste kvalitetsutvecklingen inom kulturområdet 

och i verksamheter med anknytning till demokratisyftet. 

Perspektiv på syftesuppfyllelse och kvalitet 

Frågan om statens syften uppfylls eller inte kan 

inte mätas med precision. Dessa syften, och därmed 

kvaliteten i folkbildningens verksamheter på 

samhällsnivå, är brett formulerade och handlar 

om företeelser i samhället – demokrati, samhällsengagemang, 

deltagande, bildning, etc. – som är 

svåra att definiera på ett sätt som gör dem utvärderingsbara. 

Syftesuppfyllelse kan indikeras, men 

sällan bevisas i strikt eller generell mening. 

Folkbildningsrådet har valt att studera folkbildningens 

konkreta verksamheter i olika perspektiv, 

och att sätta dessa i relation till statens syften. De 

båda analysnivåerna hör samman. Kvaliteten i den 

konkreta verksamheten indikerar och ger förutsättningar 

för kvalitet – syftesuppfyllelse – på samhällsnivå. 

Folkbildningsrådet har valt följande perspektiv: 

• Syfte 1: Stärka och utveckla demokratin 

– Folkbildningens olika deltagare 

– Folkbildningen som mötesplats 

– Flexibelt lärande – en fråga om demokrati 

– Folkbildningens lärare och cirkelledare 

• Syfte 2: Göra det möjligt för människor att 

påverka sin livssituation och skapa engagemang 

att delta i samhällsutvecklingen 

– Folkbildning i hela landet 

– Folkbildningens lokala och regionala villkor 

och betydelse 

Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse 2012 

– Samhällsengagemang via medlemsorganisationer 

och huvudmän 

• Syfte 3: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor 

och höja bildnings- och utbildningsnivån i 

samhället 

– Folkbildning som medborgarbildning 

– Folkhögskolan som valmöjlighet och väg 

vidare 

– Folkbildning, validering och NQF/EQF 

• Syfte 4: Bidra till att bredda intresset för och 

öka delaktigheten i kulturlivet 

– Sveriges största kulturarena 

– Många kulturprogram 

– Fler musikcirklar – männen dominerar 

– Kultur, hälsa och folkbildning 

Perspektiven är härledda ur Folkbildningsförordningen 

och anknyter till folkbildningens prioriterade 

verksamhetsområden. Som underlag för analysen 

har i första hand Folkbildningsrådets nationella 

utvärderingar och uppföljningar använts, 

samt den statistik som studieförbund och folkhögskolor 

rapporterat in under året. 

Folkbildningsrådets bedömningar sammanfattas 

i inledningen av varje avsnitt. Därefter presenteras 

de underlag som legat till grund för respektive 

bedömning. 

Syfte 1: 

Stärka och utveckla demokratin 

Ett av de viktigaste skälen till varför staten stödjer 

folkbildningen är att man vill främja en demokratisk 

grundsyn och demokratisk utveckling i samhället. 

Att studieförbund och folkhögskolor fungerar 

som krafter i demokratins tjänst ses som en av 

folkbildningens mest grundläggande kvaliteter. 

Detta arbete förutsätts ske med demokratiska 

förhållningssätt och arbetsformer, och utföras 

av demokratiskt organiserade studieförbund och 

folkhögskolor. 

7

Folkbildningens olika deltagare 

Folkbildningsrådets bedömning 

För att kunna bidra till att stärka demokratin 

behöver folkbildningen nå ut till olika grupper 

i samhället. Den heterogena deltagargruppen 

är en av folkbildningens främsta kännetecken 

och kvaliteter. 

Folkbildningen samlar deltagare i olika åldrar. 

De yngre söker sig framför allt till folkhögskolans 

långa kurser för att få behörigheter 

till vidare studier eller jobb, och till studieförbundens 

estetiska verksamheter för att 

utveckla sina intressen. Medelåldern bland 

folkhögskolans deltagare i långa kurser har 

sjunkit under senare år, framför allt inom 

Allmän kurs, som därmed blivit mer åldersmässigt 

homogen. Detta är en trend som folkhögskolan 

behöver uppmärksamma, eftersom 

den innebär att förutsättningarna för lärande 

och undervisning förändras. 

Flera undersökningar visar att dagens 

ålderspensionärer lever ett aktivt liv med 

många sociala kontakter, och att detta är en 

hälsobefrämjande livsstil. Åtskilliga söker sig 

till studieförbunden. Folkbildningens deltagare 

med högst medelålder finns i studiecirklarna. 

De äldres andel har dessutom ökat och 

många återkommer år efter år. Att folkbildningen 

på det här sättet når ut till landets äldre 

är i linje med befolkningsutvecklingen och 

innebär ett proaktivt arbete för att stärka folkhälsan 

inom dessa grupper. 

Jämfört med andra utbildningsanordnare 

når folkbildningen många deltagare med funktionsnedsättning. 

I Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 

2010 beskriver 

dessa deltagare tiden vid folkhögskolan som 

i huvudsak positiv, lärorik och utvecklande. 

Men efter att de avslutat sina studier har deltagare 

med funktionsnedsättning svårare att 

få jobb och de studerar inte vidare i lika stor 

utsträckning som andra. Folkbildningens 

insatser kan inte kompensera för de hinder 


som deltagarna möts av i arbetsmarknad och 

de formella utbildningssystemen. 

Folkhögskolan är ett frivilligt utbildningsalternativ, 

och en egen skolform i det svenska 

utbildningssystemet, dit människor söker sig 

av egen kraft och vilja. Den jämförelsevis 

höga andelen utrikes födda deltagare är ett 

kvitto på att folkhögskolan uppfattas som ett 

attraktivt utbildningsalternativ oavsett deltagarnas 

härkomst. 

Ungefär en fjärdedel av cirkeldeltagarna 

deltog i en Studiecirkel för första gången 

2012. Andelen män är högre bland de nya, och 

utbildningsnivån något högre. Studieförbundens 

nya cirkeldeltagare är jämförelsevis ofta 

födda i utlandet och bor i städer eller förorter. 

De nya deltagarna visar inom vilka delar av 

befolkningen som studieförbunden mötts av 

ett nytt eller förnyat intresse under året. 

Deltagarnas ålder 

Folkbildningens deltagare är en mångfacetterad 

grupp. I Folkbildningsrådets undersökning Studiecirkeldeltagare 

2008 skiljer det 82 år mellan den 

yngste och äldste. Deltagarna var mellan 13 och 

95 år gamla. 

Studieförbund och folkhögskolor vänder sig till 

delvis olika åldersgrupper. Folkhögskolornas deltagare 

är i allmänhet yngre än studieförbundens. 1 

1 Folkhögskolorna rapporterar sin verksamhet i två delar: 

1. Statistikrapport med gruppuppgifter kring deltagare 

per kurs. Denna statistik används bland annat som 

underlag för verksamhetsvolymer i mått av deltagarveckor, 

kulturprogram, redovisning av deltagare med 

funktionsnedsättning och för redovisning av förstärkningsbidraget. 

2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på 

personnivå. Denna statistik används för att beskriva 

unika deltagare. 

Studieförbunden rapporterar sin verksamhet i två delar: 

1. STUV (studieförbundens verksamhetsredovisning) 

med gruppuppgifter kring deltagare per arrangemang. 

Denna statistik används bland annat som underlag för 

verksamhetsvolymer i mått av antal arrangemang och 

studietimmar, kulturprogram, redovisning av delta-

Tendensen under senare år är att medelåldern 

sjunker inom Allmän kurs och höjs inom den Särskilda 

kursen. Under 2012 var 59 procent av deltagarna 

i de Allmänna kurserna yngre än 25 år. Det 

är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 

året innan. Inom de Särskilda kurserna var andelen 

46 procent, och det är en minskning med 3 

procentenheter. Ungefär 8 procent av deltagarna i 

långa kurser var äldre än 60 år. 2 

Studieförbundens deltagare är i allmänhet äldre. 

Gruppen som var yngre än 25 år utgjorde under 

2012 22 procent av cirkeldeltagarna och deltagarna 

i Annan folkbildningsverksamhet sammanräknade, 

och 16 procent av cirkeldeltagarna. 

Av cirkeldeltagarna var samtidigt 36 procent av 

deltagarna pensionärer, dvs. 65 år eller äldre. Det 

var en nästan dubbelt så stor andel som i befolkningen, 

där 19 procent var ålderspensionärer. 

Folkbildningsrådets cirkeldeltagarundersökningar 

visar att andelen äldre cirkeldeltagare har ökat 

över tid, i takt med att antalet pensionärer – med 

en aktiv livsstil – ökat. 

Könsfördelning 

Kvinnorna är fler än männen inom folkbildningen, 

precis som inom andra former av vuxenutbildning. 

Under 2012 var drygt 60 procent av studieförbundens 

och folkhögskolornas deltagare 

kvinnor. Andelen var något mindre i vissa verksamheter, 

t.ex. i Allmän kurs. Inom Allmän kurs 

har kvinnornas andel minskat från 60 procent 

till 57 procent det senaste året. Sammantagen har 

dock könsfördelningen inom folkbildningen varit 

ungefär densamma under de tio senaste åren. 

gare med funktionsnedsättning och för redovisning av 

förstärkningsbidraget. 

2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på 

personnivå. Denna statistik används för att beskriva 

unika deltagare. 

I den följande texten redovisas i första hand uppgifter från 

studieförbundens och folkhögskolornas deltagarrapporter. 

2 Enligt Skolverkets statistik var medelåldern bland komvux 

deltagare (alla nivåer samt gymnasial nivå) 30 år 2011. 

(Komvux – Elever och kursdeltagare – Riksnivå. Tabell 6: 

Elevernas ålder kalenderåren 2006–2011.) 


Männen är fler i vissa avgränsade delar av verksamheten. 

Inom ämnet improvisatorisk musik är 

90 procent av cirkeldeltagarna i åldersgruppen 

13–24 år män, och generellt bland cirkeldeltagarna 

i åldern 20–24 år utgör männen 51 procent. Sedan 

2010 pågår inom folkhögskolan en satsning på s.k. 

Studiemotiverande folkhögskolekurser. Målgruppen 

är arbetslösa ungdomar i åldern 16–25 år utan 

slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. I den 

här gruppen var männen i majoritet under 2012 – 

58 procent. 

Deltagarnas utbildningsnivåer 

Folkhögskolans deltagare har kortare formell 

utbildningsbakgrund än befolkningsgenomsnittet. 

Under 2012 hade 80 procent av deltagarna i 

Allmän kurs kortare utbildning än två års gymnasium. 

Det var en ökning med 3 procentenheter 

jämfört med året innan. Motsvarande andel inom 

befolkningen som helhet var 24 procent. Inom de 

Särskilda kurserna var andelen 19 procent. Ungefär 

12 procent av folkhögskolans deltagare i långa 

kurser, jämfört med 32 procent av befolkningen, 

hade eftergymnasial utbildning. 

Eftersom folkhögskolans långa kurser är behörighetsgivande, 

medan studieförbundens cirklar 

inte är det, har folkhögskolans deltagare i de 

långa kurserna dessutom kortare formell utbildning 

än studieförbundens deltagare. Många av cirkeldeltagarna 

har relativt lång formell utbildning, 

även jämfört med befolkningen. En något mindre 

andel cirkeldeltagare än befolkningsgenomsnittet 

har enbart slutfört grundskola eller motsvarande, 

medan något fler har studerat vidare efter gymnasiet: 

22 procent av cirkeldeltagarna har förgymnasial 

utbildning, ytterligare 40 procent har gymnasieutbildning 

och 38 procent har eftergymnasial 

utbildning. Andelarna cirkeldeltagare med kortast, 

respektive längst, formella utbildning har ökat 

sedan början av 1990-talet, och även jämfört med 

2011. 

I Folkbildningsrådets rapport Studiecirkeldeltagare 

2008 drar forskarna slutsatsen att förändringarna 

i utbildningsnivå hänger samman med 

deltagarnas ålder och därigenom även med utbild- 

9

ningssystemets utbyggnad. Skillnaderna i utbildningsnivå 

mellan utrikes födda och svenskfödda 

cirkeldeltagare är marginella. 

Deltagarnas etniska bakgrund 

År 2012 var 15 procent av cirkeldeltagarna utrikes 

födda, vilket innebär en liten ökning jämfört med 

året innan. 

På folkhögskolorna var 34 procent av deltagarna 

i Allmän kurs födda utanför Sverige. Av dessa 

studerade drygt 40 procent på grundskolenivå. 

Bland de svenskfödda deltagarna på Allmän kurs 

var det 10 procent som läste på grundskolenivå. 

Inom Särskild kurs var andelen deltagare födda i 

utlandet 13 procent. 

3 4 

Invandrade deltagare kan närma sig folkhögskolan 

med delvis andra behov och förutsättningar än 

andra. Det visas i rapporten Folkhögskoledeltagarundersökning 

2010. Jämförelsevis många har 

mycket kort utbildningsbakgrund, är gifta eller 

sammanboende och har barn, och väljer folkhögskolor 

nära sitt hem. På frågan om varför de väljer 

att studera vid folkhögskola svarar de oftare 

än andra att de vill skaffa sig behörighet för att 

kunna läsa vidare eller för att lättare kunna få 

jobb. 5 

Studietiden ser också delvis annorlunda ut. De 

här deltagarna betonar starkare att de fått individuellt 

stöd från lärarna, att de har förbättrat sin 

studieteknik och har blivit mer engagerade i olika 

samhällsfrågor. Samtidigt anser de inte, i lika stor 

utsträckning som andra deltagare, att de har kunnat 

påverka sina studier. Ungefär 10 procent av 

3 Enligt Skolverkets statistik var lite drygt 40 procent av 

komvux deltagare födda utomlands 2011 (genomsnitt, alla 

nivåer). På gymnasial nivå var andelen 30 procent och på 

grundläggande nivå nästan 90 procent. (Komvux – Elever 

och kursdeltagare – Riksnivå/Tabell 3 A: Elever kalenderåren 

2006–2011.) 

4 Under 2012 genomfördes 44 796 deltagarveckor sfi vid 

landets folkhögskolor. Drygt hälften var i form av uppdragsutbildning, 

resten i egen regi, dvs. vid folkhögskolor som 

ansökt och fått betygsrätt i sfi. 

5 I Folkhögskoledeltagarundersökningen utgörs de utrikes 

födda deltagarna av deltagare födda utanför Norden. 


Figur 1: Andel (procent) inrikes födda och utrikes födda 

deltagare i studieförbundens Studiecirklar och Annan 

folkbildningsverksamhet under 2012, samt i folkhögskolornas 

långa kurser under höstterminen 2012. 

Inrikes 

födda 

Utrikes 

födda Totalt 

Unika 

deltagare 

6 

Studieförbund, verksamhetsform 

Studiecirkel 

Annan folkbild 

85 15 100 724 494 

ningsverksamhet 

Folkhögskola, kurstyp 

90 10 100 401 176 

Allmän kurs 66 34 100 11 112 

Särskild kurs 87 13 100 16 609 

dem säger i undersökningen att de blivit negativt 

särbehandlade på grund av etnisk tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning under sin tid 

på folkhögskola. 

Gäststuderande 

Inom folkhögskolan finns även gäststuderande, 

dvs. personer som bor i andra länder och som 

kommer till Sverige för att studera. Hösten 2012 

var 2 procent av alla långkursdeltagare gäststuderande, 

dvs. 587 personer. Av dessa var 30 procent 

nordiska medborgare, 29 procent EU-medborgare 

och 41 procent kom från andra länder. Ungefär två 

tredjedelar av dem studerade på Särskild kurs och 

en tredjedel på Allmän kurs. 7 

Deltagare med funktionsnedsättning 

Framför allt inom folkhögskolan finns många deltagare 

med funktionsnedsättning. I folkhögskolans 

Särskilda kurser hade 13 procent någon form av 

funktionsnedsättning under höstterminen 2012. 8 

Inom Allmän kurs var andelen 31 procent. Jämfört 

med 2001 har andelarna ökat tydligt inom både de 

6 I värden för folkhögskolan är 576 personer av okänd 

etnisk bakgrund. 

7 Asylsökande eller personer som fått avslag på ansökan 

om uppehållstillstånd kan inte utgöra underlag för statsbidrag. 

8 Inkluderar deltagare med dyslexi.

Allmänna och de Särskilda kurserna, från 22 respektive 

8 procent. Andelen deltagare med funktionsnedsättning 

framstår som hög inom folkhögskolan 

i jämförelse med andra utbildningsformer. 9 

I Folkbildningsrådets undersökning av folkhögskolans 

deltagare 2010 jämförs deltagare med 

funktionsnedsättning med andra. Det visar sig att 

deltagarna med funktionsnedsättning i genomsnitt 

har kortare utbildning än andra när de börjar studera 

vid folkhögskolan. Studietiden ser också delvis 

annorlunda ut. De här deltagarna stannar vid 

folkhögskolan jämförelsevis länge – mer än fyra 

terminer i genomsnitt – och de deltar inte lika ofta 

som andra i grupparbeten. De avbryter också sina 

studier i förtid oftare, något som kan ha att göra 

med att de inte fått tillräckligt stöd att hantera 

de särskilda villkor som funktionsnedsättningen 

för med sig. Hälften av dem uppger att de har fått 

stöd i studierna, 15 procent menar att de skulle ha 

behövt stöd, övriga anser sig inte behöva något 

särskilt stöd. 

De flesta deltagare med funktionsnedsättning 

som ingick i undersökningen är nöjda. Folkhögskolan 

har på det stora hela mött deras behov. 

Andelen cirkeldeltagare med funktionsnedsättning 

var under 2012 drygt 8 procent, dvs. tydligt 

lägre än inom folkhögskolan. Andelen har varit 

nästan konstant under hela 2000-talet. 

9 I sin Årsredovisning 2011 konstaterar Specialpedagogiska 

Skolmyndigheten (SPSM) att när det gäller kom munala 

vuxenutbildningen tyder resultaten på att färre vuxna med 

funktionsnedsättning väljer kommunal vuxenutbildning i 

förhållande till folkhögskola. I rapporten Vuxenutbildning 

för personer med funktionsnedsättning belyser forskare vid 

Linköpings universitet, på uppdrag av SPSM, möjligheterna 

för vuxna med funktionsnedsättning att ta del av utbildning 

på lika villkor som andra. Vid 25 av de 55 komvuxenheter 

(45 procent) som ingick i studien var andelen deltagare 

med funktionsnedsättning 1–3 procent, vid 11 enheter var 

andelen 4–6 procent och vid 10 enheter 7–9 procent. Fyra 

enheter hade en andel på minst 10 procent. Vid fem enheter 

fanns inga deltagare alls med funktionsnedsättning. Den 

genomsnittliga andelen var alltså betydligt lägre än inom 

folkhögskolan. 


Förstärkningsbidrag och språkschablon 

Inom folkbildningen satsas särskilda resurser på 

vissa deltagargrupper. Folkbildningsrådet avsatte 

under 2012 ungefär 6 procent av statsbidraget till 

vissa deltagare med funktionsnedsättning eller 

med brister i svenska språket. Totalt uppgick dessa 

medel till 262 miljoner kronor – 163 miljoner kronor 

till folkhögskolorna och 99 miljoner till studieförbunden. 

10 Det är en satsning som till sin storlek 

är unik bland myndigheter och organisationer som 

ger statsbidrag till ideella organisationer. 11 

Ungefär 12 procent av deltagarna i de långa 

kurserna, 25 procent i Allmän kurs, var under 

höstterminen 2012 invandrade och behövde dessutom 

särskilda pedagogiska insatser som stöd för 

sina brister i svenska språket. För detta tilldelades 

folkhögskolorna en s.k. språkschablon. Deltagarna 

med funktionsnedsättning och med behov av förstärkt 

stöd var något fler. 12 I de långa kurserna 

utgjorde dessa totalt 20 procent av alla deltagare, 

och 31 procent av deltagarna i Allmän kurs. 

Studieförbundens förstärkningsbidrag under 

2012, fördelades till 74 procent av deltagarna 

med funktionsnedsättning och 82 procent av de 

invandrade deltagarna. 

10 I och med den nya modell för fördelning av statsbidraget 

som infördes 2012 integrerades en del av studieförbundens 

andel av förstärkningsbidraget i det s.k. grundbidraget. I 

detta grunduppdrag ingår att studieförbunden utifrån sitt 

samlade stöd från staten ska rikta resurserna på ett sådant 

sätt att verksamhet för dessa målgrupper prioriteras och att 

genom aktiva åtgärder se till att ingen utestängs från folkbildningsverksamhet. 

11 Under 2011 fanns 8 300 deltagare med funktionsnedsättning 

inom högskolan. Det var en ökning med 6 procent 

jämfört med året innan. Ungefär 7 700 av dessa fick särskilt 

pedagogiskt stöd, dvs. pedagogiska insatser i den enskilde 

studentens studiesituation för att kompensera en funktionsnedsättning, 

eller riktade pedagogiska insatser som erbjöds 

studenter i grupp. Mer än hälften av de studenter som 

fick sådant stöd hade dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter. 

Den näst största gruppen, som ökat mest, vad studenter med 

kognitiva funktionsnedsättningar. (Universitet & högskolor. 

Högskoleverkets årsrapport 2012. Rapportserie 2012:10 R.) 

12 Även deltagare med dyslexi är inkluderade. 

11

Studieförbundens nya deltagare 

Av 2012 års cirkeldeltagare var ungefär en fjärdedel 

nya för året. Övriga var återkommande, dvs. 

de hade också tidigare deltagit i en cirkel, någon 

gång under åren 2009–2011. Störst andel nya deltagare 

hade Folkuniversitetet (33 procent) och 

Medborgarskolan (34 procent), lägst andel redovisade 

Bilda (18 procent), Sensus (19 procent) och 

NBV (19 procent). 13 

Figur 2: Studieförbundens nya cirkeldeltagare 2012. 

Jämförelse med återkommande cirkeldeltagare. Procent. 

Nya cirkeldeltagare 

2012 14 

Återkommandecirkeldeltagare 

15 

Andel 25 år och yngre 21 14 

Andel 65 år och äldre 23 41 

Andel män 41 36 

Andel med förgymnasial utb. 20 23 

Andel med eftergymnasial utb. 38 38 

Andel utrikes födda 18 14 

Studieförbundens nyrekrytering var proportionellt 

sett störst i storstäderna, städerna och förortskommunerna. 

Här återfanns 64 procent av de nya deltagarna, 

jämfört med 60 procent av de återkommande. 

De nya cirkeldeltagarna var i genomsnitt 

yngre än andra, andelen män och andelen utrikes 

födda var större, och fler av dem har treårigt gymnasium. 

13 Kulturens Bildningsverksamhet, Kulturens, startade 

först 2010 så förbundets andel nya deltagare är inte jämförbar 

med övriga studieförbunds. 

14 Med nya cirkeldeltagare avses deltagare i Studiecirkel 

2012, som inte deltagit i Studiecirkel under perioden 2009– 

2011, dvs. under den tid då unika deltagares registrerats. Så 

kallade nya deltagare kan alltså ha deltagit i Studiecirkel 

före 2009. 

15 Med återkommande cirkeldeltagare avses deltagare i 

Studiecirkel 2012, som även deltagit i Studiecirkel under 

perioden 2009–2011. 

Folkbildningen som mötesplats 



För att stärka och utveckla demokratin i samhället 

behöver medborgare med olika erfarenheter 

mötas, samtala och lära av varandra. 

Folkbildningen är en mötesplats för människor 

med olika förutsättningar och bakgrund. Men 

att deltagarpopulationen som helhet är blandad 

betyder inte nödvändigtvis att personer 

med olika bakgrund och livsvillkor möts i studiecirklar 

eller i folkhögskolekurser. Delar av 

folkbildningsverksamheten är i princip enkönad, 

respektive etniskt uppdelad. Människor 

med olika utbildningsbakgrund möts inte heller 

alltid. 

Folkbildningen är en mötesplats för föreningsmedlemmar 

och för deltagare med samma 

intresse eller olika intressen. Att mycket av 

folkbildningsverksamheten är idéburen och 

präglad av dess deltagare är ett starkt kännetecken 

för folkbildning. 

En av de mest centrala demokratiska utmaningarna 

för folkbildningen i dag är att skapa 

arenor där människor med olika etnisk bakgrund 

möts under jämbördiga villkor. Den 

uppdelning som nu sker i delar av verksamheten 

är inte tillfredsställande. Folkbildning av 

hög kvalitet kan fungera som en motkraft till 

segregation och diskriminering som finns på 

andra ställen i samhället. 

Folkhögskolornas pedagogik vilar på förmågan 

att se och tillgodose deltagarnas särskilda 

behov. Under senare år har allt fler deltagare 

med större behov av pedagogiskt stöd 

sökt sig eller hänvisats till folkhögskolornas 

Allmänna kurser. Folkhögskolan behöver 

uppmärksamma den förändrade sammansättningen 

av deltagargruppen inom framför 

allt Allmän kurs, och arbeta aktivt med att 

anpassa verksamheten efter de nya behov av 

stöd och vägledning som deltagarna har. 

Samtidigt bygger folkhögskolans framgång 

i hög grad på en gruppdynamik som innebär 

samspel och lärande bland deltagarna själva,

Figur 3: Folkhögskola och studieförbund med största respektive minsta andel (procent) 

av specificerade deltagargrupper under 2012. Uppdelat efter verksamhetsform. 

och detta ställer krav på gruppernas sammansättning. 

Även med dagens starkare betoning 

på den socialt stödjande rollen behöver folkhögskolorna 

kunna säkerställa att pedagogik 

och metodik är folkbildningsmässiga och svarar 

mot olika deltagargruppers behov. 

Var för sig och tillsammans 

Andelen män, deltagargruppernas ålderssammansättning, 

andelen utrikes födda deltagare, andelen 

deltagare med funktionsnedsättning och deltagarnas 

utbildningsbakgrund varierar stort mellan 

olika studieförbund och folkhögskolor. 

Även andra analyser visar att olika grupper inte 

alltid blandas i den faktiska verksamheten. Kvinnor 

och män träffas t.ex. inte alltid: 

16 Vid 44 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i 

Allmän kurs män. 


Särskild kurs män. 


Allmän kurs yngre än 25 år (95 folkhögskolor 2011). 


Särskild kurs yngre än 25 år. 


Folkhögskola Studieförbund 

Annan folkbild- 

Allmän kurs Särskild kurs Studiecirklar ningsverksamhet 

Störst andel manliga deltagare 85 16 72 17 57 54 

Minst andel manliga deltagare 0 

1 32 26 

Störst andel deltagare 65 år eller äldre 90 

78 50 41 

Minst andel deltagare 65 år eller äldre 0 0 3 0 

Störst andel deltagare 25 år eller yngre 96 18 95 19 41 82 

Minst andel deltagare 25 år eller yngre 0 2 8 18 

Störst andel utrikes födda deltagare 100 20 64 21 79 53 

Minst andel utrikes födda deltagare 0 22 0 23 9 6 

Störst andel deltagare med funktionsnedsättning 100 24 59 25 19 7 

Minst andel deltagare med funktionsnedsättning 0 26 0 27 0 0 

Störst andel med eftergymnasial utbildning 30 65 62 63 

Minst andel med eftergymnasial utbildning 0 0 24 27 

Störst andel med högst 2årigt gymnasium 100 100 62 59 

Minst andel med högst 2årigt gymnasium 38 0 21 20 


• I 27 procent av alla 2012 års studiecirklar 

uppgick männens andel till 90 procent eller 

mer, och i 23 procent var andelen kvinnor 90 

procent eller högre. Det betyder att hälften av 

cirklarna var så gott som enkönade. 

• Andelen kvinnor i folkhögskolornas långa 

kurser varierade mellan olika folkhögskolor 

från 22 till 99 procent (en folkhögskola). 

Vid en majoritet (57 procent) av skolorna var 

andelen kvinnor i de långa kurserna större än 

60 procent. 

Allmän kurs invandrade. 


Särskild kurs invandrade. 

22 Vid 25 folkhögskolor var mindre än tio procent av deltagarna 

i Allmän kurs invandrade (44 folkhögskolor 2011). 

23 Vid 104 folkhögskolor var mindre än tio procent av deltagarna 

i Särskild kurs invandrade. 

24 Vid 26 folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna 

i Allmän kurs en funktionsnedsättning. 

25 Vid 4 folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna i 

Särskild kurs en funktionsnedsättning. 

26 Vid 14 folkhögskolor fanns inga deltagare med funktionsnedsättning 

i Allmän kurs (4 folkhögskolor 2011). 

27 Vid 28 folkhögskolor fanns inga deltagare med funktionsnedsättning 

i Särskild kurs (16 folkhögskolor 2011). 

13

Etniskt och religiöst uppdelad folkbildning 

Svenskfödda och utrikes födda deltagare möts 

inte alltid. I 56 procent av alla Studiecirklar under 

2012 var alla deltagare födda i Sverige, och i 13 

procent av cirklarna var alla invandrade. I ungefär 

en tredjedel av cirklarna möttes svenskfödda och 

utrikes födda deltagare. 

Studieförbunden arbetar med deltagarsammansättningen 

i sitt interna mångfaldsarbete. Det 

framkom vid de uppföljningsbesök vid studieförbundens 

centrala kanslier och lokala avdelningar 

som Folkbildningsrådet genomförde 2012. 28 Flera 

arbetar mer aktivt än tidigare med att arrangera 

verksamheter där svenskfödda och invandrade 

deltagare möts, och genomför fler riktade insatser 

för att nå invandrargrupper. 29 Ett av studieförbunden 

markerar samtidigt att mångfaldsarbete också 

handlar om att skapa arenor där olika etniska 

minoritetsgrupper kan träffas och utbyta idéer, 

och om att integrera etniska svenskar i det nutida 

mångkulturella samhället. 

Andelen invandrade deltagare i folkhögskolans 

långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor 

från 0 procent (fem folkhögskolor) till 100 procent 

(en folkhögskola). På 63 av 150 folkhögskolor upp- 

30 31 

gick andelen till 10 procent eller lägre. 

28 Folkbildningsrådet genomför varje år 30 uppföljningsbesök: 

vid tio folkhögskolor, vid de tio studieförbundens 

centrala kanslier samt vid tio lokala studieförbundsavdelningar. 

Syftet med besöken är främst att följa upp statsbidragsvillkoren. 

29 Denna nya inriktning kan även ha ekonomiska skäl, 

påpekade flera studieförbund under uppföljningsbesöken. 

Inom verksamhet som bedrivs tillsammans med föreningar 

och fria grupper är ledarna i regel inte arvoderade. 

Minskade ledarkostnader totalt kan bidra till att stärka de 

ekonomiska förutsättningarna inom den öppna verksamheten 

– som riktas till allmänheten. 

30 Avser långa kurser. 

31 Vid 63 folkhögskolor utgör andelen invandrade deltagare 

tio procent eller lägre av samtliga deltagare i långa kurser, 

och vid 9 folkhögskolor utgör invandrade deltagare mer än 

hälften av deltagarna. Antalet folkhögskolor med jämförelsevis 

många invandrade deltagare är lägre än 2011. 


Även vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök 

vid tio av folkhögskolorna gavs exempel på arbete 

med mångfaldsfrågor: deltagargrupperna samlas 

i gemensamma studiebesök eller andra aktiviteter, 

hemspråkslärare deltar vid studiebesök, breddad 

rekrytering till vissa kurser och satsningar på 

ökad mångfald bland personalen. 

Under senare år har ett studieförbund och två 

folkhögskolor startats som syftar till att möta 

vissa etniska och religiösa gruppers (folk)bildningsbehov: 

Agnesbergs folkhögskola med romsk 

profil, Kista folkhögskola med särskild inriktning 

mot muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn 

Rushd med uppgift att stärka muslimer i Sverige 

och att ge ickemuslimer mer kunskap om islam. 

Utbildningsbakgrunden skiljer deltagarna åt 

Deltagarnas utbildningsnivåer varierar mellan 

olika folkbildningsanordnare. Hösten 2012 fanns 

t.ex. folkhögskolor där alla deltagare i Allmän 

kurs hade högst tvåårigt gymnasium, och andra 

där detta gäller för bara en tredjedel av deltagarna. 

Det finns också skolor där ingen deltagare 

i Särskild kurs har gått i gymnasiet så länge som 

två år, medan samtliga deltagare i de Särskilda 

kurserna på andra skolor har minst tre gymnasieår 

bakom sig. Det finns även flera folkhögskolor där 

mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs har 

eftergymnasial utbildningsbakgrund. 

Deltagarnas utbildningsbakgrund skiljer sig 

mellan olika studieförbund. Inom Folkuniversitetet 

finns både den största gruppen cirkeldeltagare 

med eftergymnasial utbildning (62 procent) och 

den minsta gruppen med kortare utbildning än 

tvåårigt gymnasium (21 procent). Inom Ibn Rushd 

är siffrorna nästan omvända – 24 procent med 

eftergymnasial utbildning och 62 procent med 

kortare utbildning än tvåårigt gymnasium. 

I 9 procent av alla studiecirklar har minst 90 

procent av deltagarna kortare utbildning än tvåårigt 

gymnasium, och i 23 procent av alla cirklar 

saknas dessa deltagare nästan helt. I 6 procent av 

cirklarna har nästan alla deltagare eftergymnasial 

utbildning, och i 32 procent av cirklarna har högst 

10 procent av deltagarna eftergymnasial utbild-

ning. Deltagare med de allra kortaste respektive 

allra längsta utbildningarna blandas alltså i ungefär 

30 procent av cirklarna. 

Förändrad deltagarsammansättning inom 

folkhögskolans Allmänna kurs 

I Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 

2010 betonar deltagarna att de heterogena 

studiegrupperna och det gemensamma lärandet i 

gruppen hör till folkhögskolans största kvaliteter. 

Lärande och undervisning bygger på mötet mellan 

deltagare med olika perspektiv och erfarenheter. 

Statstiken visar att framför allt de Allmänna 

kursernas deltagargrupper har förändrats under 

2000-talet. Deltagarna har blivit allt yngre – 

framför allt har andelen yngre män ökat – deras 

genomsnittliga formella utbildningstid har blivit 

kortare och allt fler av deltagarna är utrikes födda 

eller har en funktionsnedsättning. Detta är trender 

som känns igen även inom komvux och högskolan. 

32 33 Även andelen deltagare som har tvåår- 

32 Även inom komvux har den genomsnittliga åldern 

sjunkit. Läsåret 2000/2001 var medelåldern 33 år. Tio år 

senare, kalenderåret 2011, var den 30 år. Medianåldern hade 

under perioden sjunkit från 30 till 27 år (SCB. Sveriges 

officiella statistik. Komvux–Elever och kursdeltagare–Riksnivå). 

Andelen studerande med utländsk bakgrund har ökat 

även inom komvux. Kalenderåret 2006 var 36 procent av 

totala antalet elever födda utomlands, jämfört med 40 procent 

kalenderåret 2011. Totalt har antalet elever vid komvux 

minskat under perioden, vilket inneburit att även antalet 

deltagare med utländsk bakgrund har minskat något – från 

85 529 till 79 465 elever kalenderåret 2010 (SCB. Sveriges 

officiella statistik. Komvux–Elever och kursdeltagare–Riksnivå). 

33 Inom högskolan blir nybörjarna allt yngre, en trend som 

fortsatt även vid antagningen läsåret 2010/11. Då var 60 procent 

av nybörjarna 21 år eller yngre. Det var en ökning med 

tio procent jämfört med tio år tidigare. Andelen nybörjare 

som är 30 år eller äldre har sjunkit från 22 procent till 13 

procent mellan läsåren 2000/01 och 2010/11. 

Även antalet och andelen nybörjare med utländsk bakgrund 

(utrikes född eller född i Sverige med utrikes födda 

föräldrar) har ökat över tid, från drygt 8 000 läsåret 2000/01 

till nästan 13 500 läsåret 2010/11, dvs. från 14 till 18 procent 

av alla nybörjare. (Högskoleverket, 2012a). 


igt gymnasium eller kortare utbildning har vuxit 

kraftigt, medan gruppen deltagare med längre 

gymnasieutbildning har minskat i motsvarande 

grad. 

Förändringarna inom Allmän kurs diskuterades 

vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök 2011. 

Vid flera besök poängterade lärare och skolledning 

att skillnaderna mellan de studerande riskerar 

att bli alltför stora och svårhanterliga. Deltagarnas 

kunskaper varierar så mycket, och de har 

så olika motivation och överhuvudtaget olika förutsättningar 

att studera, att lärarna får svårt att 

tillgodose allas behov. Den gruppdynamik som 

är folkbildningens signum kan bli svår att få till 

stånd. 

Antagning och urval påverkar gruppernas 

sammansättning 

Folkbildningsrådet genomförde i december 2011 

och januari 2012 fokusgruppsintervjuer som handlade 

om urval och antagning till Allmän kurs. Nio 

folkhögskolor medverkade. 

Det finns inga nationella bestämmelser för hur 

antagning och urval till folkhögskolans Allmänna 

kurs ska gå till, och inte heller några generella 

antagningskrav. Folkhögskolorna väljer själva 

principer och arbetssätt. Dessa dokumenteras på 

många håll, men inte överallt. Intervjuerna visade 

att principerna för antagning inte heller alltid 

följs. Intervjuresultaten bekräftas i arbetet med 

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). 

I redovisningen av vilka kriterier som används 

vid urval och antagning anger flera folkhögskolor 

inga objektiva kriterier, och många anger kriterier 

som enbart bygger på subjektiva bedömningar. De 

skolor som anger objektiva kriterier använder sig 

nästan uteslutande av kriterier som sammanfaller 

med diskrimineringsgrunder, t.ex. ålder, kön och 

etniskt ursprung. Vid de flesta folkhögskolor som 

medverkade i Folkbildningsrådets fokusintervjuer 

antas i första hand sökande med ”störst utbildningsbehov”. 

Hur dessa behov definieras varierar. 

Samtidigt beskrivs gruppsammansättningen som 

viktig. Grupperna ska vara heterogena, men kan 

15

t.ex. inte innehålla alltför många deltagare med 

(mycket) stort behov av stöd. Vid flera folkhögskolor 

får de sökande lämna referenser. 

Flexibelt lärande – en fråga om demokrati 


Flexibelt lärande och flexibla lärformer handlar 

om att så långt som möjligt anpassa studiesituationen 

efter den studerandes förutsättningar. 

Den som studerar söker och bygger sin 

egen kunskap – genom dialog, interaktion och 

reflektion med andra deltagare, cirkelledare och 

lärare. Distansformen erbjuder en variant av 

flexibelt lärande, men begreppet är vidare än så. 

Flexibelt lärande handlar inte bara om pedagogik 

och metodik. Det är numera i hög grad en 

demokratifråga och en social fråga. 

Flexibelt lärande inom folkbildningen ska 

bidra till att alla folkbildningens syften uppfylls. 

Ett prioriterat område bör vara att stärka deltagarnas 

baskunskaper, förmågor och kompetenser 

att nyttja digitala medier och delta i digital 

kommunikation. När allt mer samhällsinformation 

och samhällstjänster erbjuds digitalt kommer 

individens kunskap och tillgång till digitala 

medier att bestämma var och ens möjligheter att 

påverka sin livssituation och engagera sig i samhällsfrågor 

och samhällsutveckling. 

Flexibelt lärande ska också bidra till att öka 

folkbildningens tillgänglighet i olika delar av 

landet, och för olika deltagargrupper. 34 Det finns 

ett samband mellan användning av digitala 

tjänster och framför allt befolkningens ålder, 

men även etnisk bakgrund, inkomst och utbild- 

34 Ett av grundvillkoren i fördelningen av statsbidrag till 

folkhögskolorna 2012 handlade om distanskurser: Folkhögskolorna 

ska erbjuda olika lärformer för att nå studerande 

med olika behov och öka tillgängligheten. Förutom den 

undervisning som anordnas i skolans lokaler, ska folkhögskolorna 

också anordna kurser som ges helt eller delvis på 

distans i form av nätbaserat lärande. Detta villkor fasades in 

under 2012 och gäller fullt ut från och med 2013. 


ning. Folkbildningen kan öka den digitala delaktigheten 

hos deltagarna genom att utnyttja 

och erbjuda flexibelt lärande i fler delar av folkbildningsverksamheten. 

För att detta ska åstadkommas 

behöver studieförbundens och folkhögskolornas 

ledningar prioritera arbetet med flexibelt 

lärande. 

Särskilda insatser för flexibelt lärande 

Regeringen har gett Folkbildningsrådet i uppdrag 

att, inom ramen för Folkbildningsnätet och 

tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra 

särskilda insatser när det gäller flexibelt lärande 

vid folkhögskolor och studieförbund. Åren 2009 

till 2012 har Folkbildningsrådet därför avsatt ca 

8,5 miljoner kronor per år för utveckling av flexibelt 

lärande. Ca hälften av anslaget har använts 

till fortbildning, kunskapsbildning och stöd till 

utveckling av Folkbildningsnätet. Den andra 

halvan har satsats på utvecklingsprojekt. 35 

Flexibelt lärande – varför, för vem och hur gör 

man? 

I rapporten Flexibelt lärande folkbildning – 

varför, för vem och hur gör man? presenteras en 

utvärdering av de 120 utvecklingsprojekt som tilldelades 

medel under perioden 2009–2011. Utvärderingen 

visar att ledningens inställning och organisationens 

IT-mognad är avgörande framgångsfaktorer. 

Både studieförbund och folkhögskolor 

beskriver hur efterfrågan på flexibla lösningar i 

undervisningen har ökat under projektperioden. 

Folkbildningsnätet samlar digitala lärresurser 

Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas 

intresseorganisation och Sveriges Kommuner 

35 Under 2013 låter Folkbildningsrådet genomföra en 

utvärdering av folkbildningens arbete med flexibelt lärande 

inom ramen för de utvecklingsprojekt som Folkbildningsrådet 

finansierat sedan 2009, samt Folkbildningsnätet och Digidel. 

Syftet är ta fram underlag för beslut om hur Folkbildningsrådets 

framtida insatser inom området flexibelt lärande 

ska utformas för att utgöra effektiva stöd för utveckling.

Landsting har gett Folkbildningsrådet i uppdrag 

att administrera Folkbildningsnätet. Folkbildningsnätet 

är öppet för alla verksamma inom folkbildningen 

– anställda, deltagare och förtroendevalda. 

På Folkbildningsnätet samlas digitala lärresurser 

som kan fungera som stöd i flexibelt lärande. 36 

Folkbildningen deltar i Digidel 

Digidel är ett nationellt nätverk som har bildats för 

att öka e-delaktigheten och minska digitala klyftor 

i befolkningen. Deltagarna i nätverket representerar 

länsbiblioteken, folkbildningen, övriga ideella 

organisationer och stiftelser, näringslivet, statliga 

myndigheter samt landets kommuner och landsting. 

Ett viktigt syfte med Digidel är att fånga upp och 

sprida erfarenheter och resultat av olika aktörers 

insatser. Målet för 2013 är att ytterligare 500 000 

personer i Sverige ska bli digitalt delaktiga. 

Folkbildning på distans 

Under 2012 erbjöds distansstudier vid 99 folkhögskolor, 

en ökning med tio folkhögskolor jämfört 

med året innan. I de Särskilda kurserna studerade 

ungefär 25 procent av deltagarna på distans, och 

inom Allmän kurs 6 procent. 37 

Alla studieförbund erbjuder distanscirklar. 

Under 2012 deltog drygt 5 400 cirkeldeltagare på 

distans. Antalet har ökat under åtminstone de två 

senaste åren, men distansdeltagarna utgör fortfarande 

en mycket liten andel av alla cirkeldeltagare. 

36 Mål för Folkbildningsnätet är: 

• att erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för folkbildningens 

lärande 

• att stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt 

lärandet inom folkbildningen 

• att erbjuda mötesplatser för folkbildningen 

• att erbjuda organisationerna inom folkbildningen möjlighet 

att skapa interna konferensmiljöer. 

37 Inom högskolan har antalet distansstuderande fyrfaldigats 

under den senast tioårsperioden. Höstterminen 2011 

studerade 86 400 personer på distans, varav 67 500 enbart på 

distans och 18 900 kombinerade distans- och campusstudier. 

Hösten 2011 utgjorde de som enbart studerade på distans 

nästan en femtedel av alla högskolestuderande. (Högskoleverket, 

2012a). 


Figur 4: Antal och andel studerande på distans inom folkhögskolan 

höstterminen 2012. 

Antal studerande 

på distans 

Andel studerande 

på distans (%) 

Folkhögskolan 

Allmän kurs 711 6 

Särskilda kurser 4 060 24 

Totalt 4 771 17 

Folkbildningens lärare och cirkelledare 


Folkhögskolan är en del av det svenska utbildningssystemet. 

I den betydelsen kan kvaliteten 

i folkhögskolornas verksamheter uppskattas 

med liknande mått som används för att 

bedöma det formella skolväsendet. Vanliga 

sådana mått handlar om lärarresursens storlek/lärartäthet, 

samt om lärarnas kvalifikationer 

och kompetens, dvs. deras pedagogiska 

utbildning och erfarenheter i relation till de 

krav som deltagare och undervisningsuppdrag 

ställer. 38 

Folkbildningen är en fri och frivillig bildnings- 

och utbildningsform. Det innebär bl.a. 

att folkhögskolorna själva avgör vilka pedagogiska 

kompetenser som lärarna ska ha. De 

krav som ställs är i allmänhet höga. Andelen 

lärare med lärarutbildning är ungefär lika hög 

inom folkhögskolan som inom komvux och 

gymnasieskolan, och tydligt högre än inom 

gymnasiefriskolan. Folkhögskollärarutbildningen 

tillgodoser de särskilda behov som 

skolformen och statens syften med folkbildningsstödet 

ställer. 

Inom folkhögskolan ska lärarna ofta tillsammans 

med ledningen kunna hantera de 

särskilda villkor som gäller för antagning, 

38 I exempelvis Högskoleverkets/UK-ämbetets kvalitetsutvärderingssystem 

2011–2014 ingår lärarkompetens och lärartillgång 

som centrala indikatorer på de olika utbildningsprogrammens 

kvalitet. (Högskoleverket, 2012b) 

17

edömning och kursutveckling. Formell 

utbildning och fackkunskaper är viktiga men 

inte tillräckliga när det gäller att vägleda och 

motivera studerande till fortsatta studier eller 

till arbete. Folkhögskolans betydelse som 

arbetsmarknads- och utbildningspolitiskt stöd, 

är stor och med detta följer att lärarnas uppgift 

att arbeta motiverande och med vägledning 

ökar. Dessa kompetenser är viktiga att 

beakta i Utbildningsdepartementets översyn 

av folkhögskollärarprogrammet som genomförs 

under 2013. 

Cirkelledarnas kvalifikationer, kompetenser 

och förmågor är inte kopplad till formell 

utbildning och behovet av ämneskunskaper 

varierar. Många ledare har särskilda kompetenser 

från sitt engagemang i organisationslivet. 

En särskild förmåga hos cirkelledarna 

är att vara väl förtrogna med folkbildningens 

pedagogik och studieförbundens idémässiga 

grund. 

Ett statsbidragsvillkor är att alla cirkelledare 

ska erbjudas introduktionsbildning. Studieförbunden 

har kommit överens om minimikrav 

för vad en sådan utbildning bör innehålla, 

Steg G. I dessa krav framhålls de värdegrunder 

som ska genomsyra arbetet i studiecirkeln. 

Andelen cirkelledare som utbildats eller validerats 

i enlighet med Steg G var under 2011 ca 

45 procent. Arbetet med cirkelledarnas introduktionsutbildning 

bör även fortsättningsvis 

vara ett prioriterat område i studieförbundens 

kvalitetsarbete. 

Representativitet 

Av demokratihänsyn behöver de anställda vid 

folkhögskolorna representera den folkbildning 

som de företräder. Könsfördelning, åldersfördelning, 

lärarnas etniska bakgrund och andelen 

lärare med funktionsnedsättning bör i någon mån 

spegla deltagargrupperna. 

Av folkhögskolans pedagogiska personal var 

de flesta rektorerna män (62 procent) och de flesta 

studie- och yrkesvägledarna kvinnor (80 pro- 


cent) under 2012. Könsfördelningen var relativt 

jämn bland lärarna och de biträdande skolledarna. 

12 procent av den pedagogiska personalen hade 

utländsk bakgrund. 39 Pensionsavgångar och övrig 

omsättning av rektorer har varit hög under 2012. 

Drygt 20 folkhögskolor bytte rektor. Medianåldern 

för rektorer har sjunkit från 56 till 52 år mellan 

2009 och 2012. Under samma period har lärarnas 

medianålder sjunkit från 51 till 47 år. 

Av 2012 års cirkelledare var 54 procent kvinnor 

och 46 procent män. 40 Drygt 80 procent av dem 

var infödda svenskar. Vid Folkbildningsrådets 

uppföljningsbesök 2012 vid studieförbundens centrala 

kanslier beskrev fyra av studieförbunden sig 

som etniskt homogena. Det interna mångfaldsarbetet 

inriktas inom de flesta studieförbunden bl.a. 

mot att förändra den etniska sammansättningen i 

personalgrupperna och i styrelserna. 

Cirkelledarnas kvalifikationer och kompetens 

Drygt 40 procent av cirkelledarna hade under 

2012 eftergymnasial utbildning. Det är en högre 

andel än i befolkningen i genomsnitt (32 procent) 

och även något högre än bland cirkeldeltagarna 

(38 procent). 

Formell utbildning och ämneskunskaper är 

för det mesta inte avgörande för en cirkelledare. 

I annonserade studiecirklar förutsätts att cirkelledaren 

kan mycket om sitt ämne, men i andra 

typer av cirklar, t.ex. kamratcirklar, är inte ämneskunskaperna 

avgörande. Där ställs det gemensamma 

sökandet efter kunskap mer i centrum. 41 

Det framgår av kartläggningen av cirkelledarna. 

Viktiga generella kompetenser är då, enligt kartläggningen, 

att ledaren förstår och arbetar efter 

39 Av den insamlade statistiken framgår inte om den pedagogiska 

personalen själva är utrikes födda, eller om de har 

föräldrar som invandrat till Sverige. 

40 Folkbildningsrådets statistik omfattar folkhögskolelärarnas 

kön, ålder och utbildningsbakgrund, samt cirkelledarnas 

kön och utbildningsbakgrund. 

41 Studieförbundens studiecirklar kan delas in i tre grupper: 

kamratgrupp, cirkel i samarbete med studieförbundens 

medlems- eller samverkansorganisationer, och öppen/annonserad 

cirkel.

Figur 5: Cirkelledarnas utbildningsnivå 2012. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

För- 

gymn. 

utb. 

Gymn. 

utb. 

3år 

Eftergymn. 

utb. 

3år 

”folkbildningstanken”, är engagerad och socialt 

kompetent. 

I kriterierna för statsbidrag sägs att alla cirkelledare 

ska vara godkända av studieförbundet och få 

introduktionsutbildning. Den kartläggning av studieförbundens 

cirkelledare som Folkbildningsrådet 

genomför under 2012 och 2013 visar att detta 

också sker. Efter att de godkänts får cirkelledarna 

en grundläggande introduktionsutbildning, som 

oftast äger rum under ett veckoslut eller några 

kvällar. De större studieförbunden ordnar grundutbildningar 

en eller ett par gånger per termin, 

medan de mindre som har färre cirkelledare att 

utbilda genomför utbildningarna mer sällan. 42 

Det s.k. Steg G infördes 2009 av studieförbunden 

själva som en del av deras kvalitetsarbete. 

Steg G innehåller minimikrav, som studieförbunden 

kommit överens om, som anger vad som ska 

ingå i en grundutbildning. 43 Av Folkbildningsrå- 

42 Under 2012 och 2013 genomför Folkbildningsrådet 

en kartläggning av studieförbundens cirkelledare. Denna 

avrapporteras i augusti 2013. 

43 Varje studieförbund utformar sin egen cirkelledarutbildning 

men den ska, enligt Steg G, minst innehålla: 

• Studieförbundets egen värdegrund samt förhållande 

till statens syften. 


dets rapport Kvalitetsarbetet inom folkbildningen 

2012 framgår att ungefär 45 procent av cirkelledarna 

var utbildade eller validerade i Steg G under 

2011. Det var 5 procentenheter fler än 2010. 

Några krav på ytterligare formell pedagogisk 

utbildning ställs i allmänhet inte, även om de 

flesta studieförbunden erbjuder sina cirkelledare 

fortbildnings- och påbyggnadskurser. 

Folkhögskolans lärare – högskoleutbildade 

och mentorer 

Lärartätheten inom folkhögskolan är jämförelsevis 

hög. Under kalenderåret 2012 var antalet helårs 

lärartjänster per 100 helårsstuderande 10,0 

inom Allmän kurs och 8,3 i övriga kurstyper sammanräknade. 

I dessa uppgifter ingår även lärartjänster 

som finansieras med förstärkningsbidrag 

eller språkschablon. Inom komvux var motsvarande 

siffra 4.6, i gymnasiekolor med kommunal 

huvudman 8,5 och i gymnasiefriskolor 6,9. 44 

Mer än 60 procent av de drygt 3 000 personer 

som rapporterats till SCB:s register över folkhögskolans 

pedagogiska personal under 2012 hade 

lärarexamen. 45 I Allmän kurs var andelen lärarutbildade 

76 procent, varav 29 procent hade folkhögskollärarexamen 

och 47 procent annan lärar- 

• Teorier om allas lika värde och hur olikheter kan tas 

tillvara och medverka till deltagarnas egna kunskapsoch 

demokratiutveckling. 

• Cirkelns pedagogik, inklusive deltagarinflytande och 

hur erfarenheter i gruppen kan utnyttjas i den gemensamma 

processen. 

• Om hur man utan läroplaner kan bedriva planmässiga 

studier. 

• Ledarrollen bestående av såväl handledning i en grupp 

av likar och en lärarroll med både nödvändiga och 

önskvärda kunskaper i ett ämne. 

44 Folkbildningsrådet, 2013d. 

45 Antalet lärare totalt inom folkhögskolan är betydligt 

högre än de som rapporterats till SCB. Utöver de lärare som 

rapporterats till registret räknas även rektorer, biträdande 

rektorer och studie- och yrkesvägledare till folkhögskolans 

pedagogiska personal. Totalt upptas 3 044 personer i registret 

under 2012. 

19

examen. 46 Ungefär en tiondel hade annan utbildning 

med anknytning till tjänsten, i första hand i 

kärnämnen som svenska, engelska och matematik. 

I de Särskilda kurserna var andelen något lägre. 

Här hade 59 procent av den undervisande personalen 

lärarexamen. I de Särskilda kurserna förutsätts 

ofta att lärarna har professionell yrkeserfarenhet 

som konstutövare, etc. Dessa krav visar 

sig i lärarnas utbildningsbakgrund. Ungefär 20 

procent av dem hade annan högskoleutbildning, 

oftast med estetisk inriktning och då vanligtvis 

mot musik. Även andra pedagogiska utbildningar 

än lärarutbildningar förekom, samt akademiska 

examina i kärnämnen. 

Folkbildningsrådet har under 2012 låtit genomföra 

en intervjuundersökning bland ett urval rektorer. 

47 

I intervjuerna betonar rektorerna att de arbetsuppgifter 

som vilar på en lärare inom folkhögskolan 

handlar om mycket mer än traditionell 

undervisning och att kompetensen därför behöver 

omfatta mer än fackkunskaper. Den jämlika kontakten 

mellan lärare och deltagare har länge räknats 

som ett av folkhögskolans signum, liksom 

lärarnas engagemang i deltagarna, deras studier 

och utveckling. I och med de förändringar som 

folkhögskolan nu upplever, med allt yngre och 

inte alltid motiverade deltagare, blir lärarnas engagemang 

ännu mer avgörande. Att vara lyhörd och 

flexibel, kunna motivera och vägleda, beskrivs 

som centrala lärarkompetenser. 

46 Läsåret 2011/12 hade t.ex. 76 procent av lärarna inom 

den kommunala vuxenutbildningen en pedagogisk högskoleexamen. 

Inom gymnasieskolan var andelen 77 procent och 

inom gymnasiefriskolorna 63 procent. (Folkbildningsrådet, 

2013b) 

47 Under 2012 och 2013 genomför Folkbildningsrådet en 

kartläggning av folkhögskolans lärare. I denna kartläggning 

ingår intervjuerna med rektorerna som en av fyra delstudier. 

Kartläggningen avrapporteras i augusti 2013. 


Syfte 2: 

Göra det möjligt för människor 

att påverka sin livssituation och 

skapa engagemang att delta i 

samhällsutvecklingen 

Folkbildningen ska göra det möjligt för människor 

att påverka sin livssituation. Studieförbund och 

folkhögskolor ska fungera som kanaler både för 

enskilda medborgares samhällsengagemang, och 

för organisationers idéburna arbete. Som en del 

av sitt uppdrag verkar folkbildningen även i andra 

länder. 

Detta andra syfte förutsätter att folkbildningen 

når ut brett, till många. Det ställer krav på att 

folkbildningens metoder och arbetssätt utvecklas. 

Nya medier och digital teknik är utmaningar som 

studieförbund och folkhögskolor, liksom andra 

organisationer i samhället, behöver ta sig an. 

Folkbildning i hela landet 


För att fånga upp människors engagemang och 

erbjuda påverkansmöjligheter behöver folkbildningen 

vara tillgänglig i hela landet. 

Folkbildningen är rikstäckande. Den finns i 

samtliga landets kommuner, dessutom starkast 

representerad i de kommuner där de största 

behoven av bildning, utbildningsmöjligheter 

och folklig kultur finns, dvs. i kommuner med 

svaga socioekonomiska strukturer. 

Geografiska förskjutningar pågår. En urbaniseringstrend 

kan urskiljas inom folkhögskolan, 

som kan ses som ett tecken på anpassning 

till nya, lokala behov. Att folkhögskolan på det 

här sättet svarar mot de ökade behov av utbildning 

som städernas och förorternas invånare 

har är positivt. Antalet folkhögskolor och folkhögskolefilialer 

ökar i de mest befolkningstäta 

länen. 

Urbaniseringen innebär en möjlighet för fler 

att kunna studera på folkhögskola när kursut-

udet ökar i befolkningstäta områden. Internatfolkhögskolorna 

som vanligtvis finns utanför 

städerna har en särskilt viktig uppgift att 

fylla för deltagare med funktionsnedsättning 

eller med särskilda behov av anpassat boende. 

Antalet folkhögskolor med internat minskar 

och även om det ofta är jämförelsevis resursstarka 

elever som bor på internaten så spelar 

internaten en viktig socialpedagogisk roll. 

Många riksrekryterande kurser finns på internatfolkhögskolor. 

När antalet internatfolkhögskolor 

blir färre kan bristen på bostäder för 

studerande på sikt innebära svårigheter att 

erbjuda riksrekryterande kurser. Det innebär 

i så fall också att mångfalden i deltagargrupperna 

riskerar att minska när alltfler deltagare 

kommer från närområdet. 

Inom studieförbunden har antalet avdelningar 

minskat betydligt under senare år, vilket 

innebär att den demokratiska organisationen 

krymper då antalet förtroendevalda blir 

färre. 

Ett villkor för statsbidrag är att studieförbundet 

utformar sin verksamhet så att den är 

tillgänglig över hela landet. Ökad tillgänglighet 

kan åstadkommas på flera sätt, genom 

ökad flexibilitet i lärformerna, genom ökad 

lokal närvaro, samarbete med medlems- och 

samverkande organisationer, m.m. Antalet 

kommuner där endast ett fåtal studieförbund 

bedriver verksamhet har ökat under den 

senaste tioårsperioden även om två nya studieförbund 

tillkommit under samma period. Den 

digitala utvecklingen har inte kunnat kompensera 

den minskande lokala närvaron. Folkbildningsutbudet 

på mindre orter riskerar att tunnas 

ut. 

En stor och idéburen del av utbildningsväsendet 

Under 2012 hade folkhögskolorna sammanlagt 

ungefär 28 000 deltagare i de långa kurserna, 

drygt 100 000 deltagare i korta kurser inklusive 

öppen folkbildning och ungefär 240 000 deltagare 


i kulturprogram. 48 Samtidigt hade studieförbunden 

nästan 1 050 000 deltagare i Studiecirklar och 

Annan folkbildningsverksamhet och deras Kulturprogram 

samlade nästan 18 miljoner deltagare. 49 

Sett i ett treårsperspektiv har antalet deltagare 

minskat inom folkhögskolans Allmänna kurs, och 

ökat inom den Särskilda. Studieförbunden har 5 

procent färre cirkeldeltagare och 2 procent färre 

deltagare i Annan folkbildningsverksamhet jämfört 

med tre år tidigare. Däremot har antalet deltagare 

i kulturprogram ökat, med 9 procent. 

Figur 6: Deltagare i folkbildning. 

2012 2011 2010 

Folkhögskola 

Allmän kurs (ht) 11 100 11 600 11 900 

Särskilda kurser (ht) 

Korta kurser, inkl öppen 

16 600 15 800 15 600 

folkbildning 103 000 115 600 113 500 

Kulturprogram 236 900 239 200 229 600 

Studieförbund 

Studiecirkel 

Annan folkbildningsverk 

663 691 683 173 701 044 

samhet 380 474 391 642 388 388 

Kulturprogram (grupp 17 985 17 248 16 466 

rapporterade deltagare) 100 700 200 

I en kartläggning som Folkbildningsrådet lät 

genomföra under 2011 framgår att kommuner med 

jämförelsevis hög andel deltagande i studieförbundsverksamhet 

kännetecknas av högt nyföretagande, 

höga ohälsotal, låg sysselsättningsgrad, 

lågt valdeltagande, hög brottsfrekvens, låg utbildningsnivå 

och låga medianinkomster. Sambanden 

är svagare men ser ungefär likadana ut för folkhögskolorna. 

De siffror som redovisas i rapporten 

48 Öppen folkbildning kallas de delar av folkhögskolornas 

verksamhet som är öppen för allmänheten, alltså inte bara 

för folkhögskolans deltagare. 

49 Som en jämförelse fanns, enligt SCB, drygt 385 700 

elever i gymnasieskolan och drygt 886 000 elever i grundskolan 

under läsåret 2010/11. Under kalenderåret 2010 fanns 

193 300 elever inom komvux, samtliga nivåer. Läsåret 

2009/2010 fanns drygt 434 000 registrerade studenter på 

högskolans grundnivå och avancerad nivå. (SCB, 2012). 

21

kan inte tolkas som orsakssamband. Ur materialet 

går inte att säga att folkbildning bidrar till eller 

motverkar vissa ekonomiska eller socioekonomiska 

strukturer. 50 

Nya studieförbund och folkhögskolor under 

senare år 

Under perioden 1991–2011 har 23 nya folkhögskolor 

etablerats. Av dessa tillkom 19 på 1990-talet, 

i samband med att nya studieplatser tillfördes 

folkhögskolan, och fyra på 2000-talet. Det betyder 

att 15 procent av de folkhögskolor som är verksamma 

i dag har startat under den senaste dryga 

20-årsperioden. 51 

Samma period har två nya studieförbund etablerats, 

Ibn Rushd (2008) och Kulturens Bildningsverksamhet 

(2010). Två studieförbund har gått 

samman med andra – KFUK/M (ingår i Sensus 

sedan 2002) och TBV (ingår i Sensus sedan 2004), 

och ett tredje (SISU) erhåller statsbidrag i annan 

ordning sedan 2007. 52 

Studieförbundens lokala närvaro förändras 

Studieförbunden erbjuder olika typer av verksamhet 

i samtliga landets kommuner. Av deltagarna 

finns 58 procent i städer eller förorter. Vissa förändringar 

har ägt rum när det gäller den geogra- 

50 Resultaten redovisades i rapporten Folkbildningsrådet 

(2011). Folkbildning i Sveriges kommuner. Spridning och 

relation till socioekonomiska strukturer. 

51 Övriga strukturförändringar som ägt rum är t.ex. att åtta 

folkhögskolor har fått helt ny huvudman och 19 har gjort 

delvisa förändringar i huvudmannaskapet. 

52 Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen 

fungerar som utgångspunkt både i fördelningen av statliga 

medel till studieförbund och folkhögskolor och i den 

prövning av nya statsbidragsmottagare som Folkbildningsrådets 

styrelse gör. Grundläggande vid prövningen av nya 

statsbidragsmottagare är också de statsbidragsvillkor som 

fastställs av styrelsen varje år. Utöver detta prövas också 

om verksamheten kan tillgodose nya bildnings- och utbildningsbehov, 

innebär en pedagogisk förnyelse av folkbildningen, 

eller om ansökan kommer från nya rörelser eller från 

organisationer som saknar egen tillgång till folkhögskola. I 

den slutliga bedömningen spelar det ekonomiska utrymmet 

också stor roll. 


fiska utbredningen. Mellan 1997 och 2013 minskade 

studieförbundens antal lokalavdelningar från 

sammanlagt 642 till 180. 53 

I allt fler kommuner erbjuder allt färre studieförbund 

studiecirklar. Under de senaste tio åren 

har antalet kommuner som har sju eller fler studieförbund 

representerade med studiecirklar minskat, 

medan antalet som har sex studieförbund eller 

färre har ökat. 

Figur 7: Antal studieförbund verksamma med studiecirklar 

i antal kommuner, 2002 till 2012. 

Antal studieförbund 

i 

kommunen 2002 2004 2006 54 2008 55 2010 56 2012 

8+ 147 122 118 106 130 130 

7 75 93 90 86 79 69 

6 48 50 61 61 49 53 

5 12 18 15 25 25 25 

4 5 5 5 11 5 12 

3 1 1 1 2 1 

Inget 2 1 1 

290 290 290 290 290 290 

Studiecirklar genomfördes dock i samtliga kommuner 

2012. ABF arrangerade cirklar i alla 290 

kommunerna, Studieförbundet Vuxenskolan i 289 

kommuner och Studiefrämjandet i 283. Ibn Rushd 

och Kulturens Bildningsverksamhet hade cirkelverksamhet 

i 51, respektive 74, kommuner. 

Urbaniseringstrend inom folkhögskolan 

De 150 folkhögskolorna erbjuder långa folkhög- 

53 Uppgiften avser den 1 januari 2013. I siffran 180 ingår 

även de lokala enheter som i fem av studieförbunden kallas 

distrikt, regioner eller stiftelser. Vid sidan av de lokala 

avdelningarna två av studieförbunden ABF och Studiefrämjandet 

en treledsorganisation med regionala distrikt/ 

regioner. Sammantaget finns inom dessa studieförbund 34 

distrikt/regioner. 

54 Studieförbundet SISU erhåller sedan 2007 statsbidrag i 

annan ordning. 

55 Studieförbundet Ibn Rushd startade 2008. 

56 Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet startade 

1 juli 2010.

skolekurser i 135 av landets kommuner hösten 

2012. Samtidigt pågår en urbaniseringstrend. Av 

de 23 nya folkhögskolor som startats under den 

senaste dryga 20-årsperioden har 13 etablerats i 

någon av landets större städer. 57 Denna utveckling 

förstärks av att åtta av de befintliga folkhögskolorna 

har flyttat sin verksamhet från landsbygd till 

stad, och jämförelsevis många folkhögskolor har 

etablerat nya filialer i städer eller tätorter. Under 

2012 fanns 46 procent av folkhögskolornas deltagare 

långa kurser i storstäder, förortskommuner 

eller större städer – 50 procent av deltagarna i Allmän 

kurs och 43 procent av deltagarna i Särskild 

kurs. Det är också i storstadsregionerna som flest 

folkhögskolor erbjuder långa kurser: 24 folkhögskolor 

i Stockholm, 13 i Göteborg och 8 i Malmö. 

I 122 kommuner finns bara en folkhögskola representerad 

med långa kurser. 

I relation till kommunernas invånarantal är 

dock antalet deltagare i studiecirklar och långa 

folkhögskolekurser störst i landets glesbygdskommuner. 

Lägst andel deltagare finns i städerna och 

förorterna. 

Färre internat och färre boende på folkhögskolans 

internat 

Urbaniseringen har samtidigt inneburit en minskning 

av folkhögskolans internat, från 119 under 

2003 till 107 internat 2012. De flesta internatfolkhögskolorna 

finns utanför städerna. Få av storstädernas 

och förorternas folkhögskolor erbjuder 

internat. 

Under perioden 1998–2012 har antalet internatboende 

minskat med nära 1 240 personer, från 

7 500 till 6 220. Det motsvarar en minskning med 

17 procent under perioden, men innebär samtidigt 

en ökning på 200 personer jämfört med 2011. 58 

57 Före 1991 fanns exempelvis ingen folkhögskola i 

Malmö. I dag, 2012, finns fem stycken. 

58 Den största minskningen av internat har ägt rum bland 

de rörelseägda folkhögskolorna, 22 procent. Motsvarande 

minskning bland de landstings- eller regionägda 

folkhögskolorna är 6 procent. 


De internatboende deltagare som ingår i Folkbildningsrådets 

rapport Lärande boende? En kartläggning 

av folkhögskolans internat utgör en mer 

homogen och resursstark grupp än folkhögskolans 

deltagare i allmänhet. De är yngre än genomsnittet 

bland folkhögskolans deltagare, könsfördelningen 

är jämnare, nästan 90 procent av dem är 

födda i Sverige, ungefär 80 procent har avslutat 

gymnasium bakom sig, och 60 procent studerar på 

Särskild kurs inriktad mot ett specialintresse som 

de vill fördjupa sig i. De internatboende redovisar 

mer positiva upplevelser av sin folkhögskoletid än 

andra deltagare, även om skillnaderna inte är stora. 

59 

De rektorer som intervjuats i kartläggningen 

beskriver internatmiljön både som en resurs och 

som en belastning. Det är en tillgång i socialpedagogiskt 

avseende och det gör det möjligt för folkhögskolan 

att erbjuda riksrekryterande och lokalkrävande 

utbildningar. Samtidigt är internatet 

jämförelsevis personalkrävande och anläggningarna 

medför extra kostnader. 

Folkbildningens lokala och regionala villkor 

och betydelse 


Kommunernas ekonomiska bidrag till studieförbunden 

dras ner på många håll, och detta är 

oroande. Under perioden 2009–2012 har både 

studieförbundens och folkhögskolornas ekonomiska 

beroende av annan verksamhet än folkbildning 

ökat. Denna parallella utveckling mot 

mindre lokal närvaro, minskat ekonomiskt 

59 Folkbildningsrådet genomförde 2010 en undersökning 

bland folkhögskolans deltagare i långa kurser. Två enkäter 

skickades ut. I rapporten Lärande boende? redovisas statistiskt 

säkerställda skillnader mellan internatboende och 

externatdeltagare som kan härledas ur de svar som gavs på 

enkät 2. Denna riktades till ett urval om 5 000 personer 

som deltog i långa kurser vårterminen 2010. Knappt 2 000 

av dem besvarade enkäten. Drygt 500 av de som deltog i 

undersökningen var internatboende. 

23

Figur 8. Statens, landstingens/regionernas och kommunernas bidrag till studieförbunden 1992–2012 

tkr 

1 800 000 

1 600 000 

1 400 000 

1 200 000 

1 000 000 

800 000 

600 000 

400 000 

200 000 

0 

stöd från kommunerna och starkare beroende 

av annan verksamhet än folkbildning, påverkar 

studieförbundens förutsättningar att leva 

upp till syftena med statsbidraget. 

Även folkhögskolorna blir allt mer beroende 

av inkomster från annan verksamhet än folkbildning 

för att kunna behålla sina anläggningar 

och personal. 

Folkbildningsrådets utvärdering av Kulturprogrammen 

visar att studieförbunden är viktiga 

kulturaktörer lokalt. Men det är inte självklart 

att denna betydelse uppmärksammas 

i det policy- och planeringsarbete som sker 

regionalt i landet, och som även omfattar kommunerna. 

De kartläggningar som pågår tyder 

på att folkbildningen är jämförelsevis osynlig 

i regionernas arbete med kompetensplattformar 

och kulturplaner. Studieförbundens och 

folkhögskolornas regionala roll och arbete 

behöver utvecklas. Att folkbildningen synliggörs 

på den regionala nivån påverkar även förutsättningarna 

för lokal förankring och lokalt 

arbete. 


n Stat n Kommuner n Landsting 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Delat ansvar mellan stat, kommun och 

landsting/region 

I proposition 2005/06:192 Lära, växa, förändra 

markerar regeringen att ”Folkbildningen är en 

gemensam angelägenhet för staten, kommunerna, 

landstingen och huvudmännen. Det ekonomiska 

stödet bör bäras gemensamt”. 60 

Medan det statliga anslaget till studieförbunden 

hållits på en konstant nivå, eller t o m ökat något, 

under senare år har kommunernas anslag skurits 

ner kraftigt. Statens andel av bidragen till studieförbunden 

har från 1992 till 2012 ökat från 55 

procent till 73 procent. 61 Under samma period har 

kommunernas andel minskat från 30 procent till 15 

procent, och landstingens/regionernas andel från 15 

procent till 12 procent. Flera kommuner, 16 under 

2012, budgeterade inga bidrag alls till folkbildningen. 

Nio av dessa fanns i Stockholmsområdet. 

Statsbidragets andel av bidragen till folkhögsko- 

60 Sid 65. 

61 I rapporten Samhällets utgifter för kultur 2012–2011 

konstaterar dock Myndigheten för kulturanalys att under 

perioden 2000–2011 har folkbildningens andel av statens 

totala utgifter för kultur minskat. Statens totala utgifter för 

kultur har ökat med 17 procent under perioden, medan folkbildningsanslaget 

ökat med 8 procent.

lorna har under perioden 2001 till 2012 varit konstant, 

ungefär 65 procent, och landstingens/regionernas 

andel ca 35 procent. 

Även annan verksamhet än folkbildning 

Perioden 2009–2011 minskade studieförbundens 

intäkter från folkbildningsverksamhet från 79 till 

76 procent av de totala intäkterna. Statsbidraget 

utgör i genomsnitt 48 procent av studieförbundens 

intäkter i folkbildningsverksamheten på lokal 

nivå. Variationen mellan olika studieförbundsenheter 

är dock stor. Det ekonomiska resultatet av 

folkbildningsverksamheten vände under samma 

period från ett sammanlagt överskott på 14 miljoner 

kronor till ett underskott på ca 28 miljoner 

kronor. Underskottet täcktes av medel från annan 

verksamhet. 62 

Flera av studieförbunden menar att de sänkta 

generella landstings-, region- och kommunbidragen 

samtidigt innebär en utveckling mot mer villkorade 

bidrag och därmed lokal verksamhet som 

i allt större utsträckning liknar uppdragsverksamhet. 

Detta framkom vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök. 

En annan tendens, som rapporteras 

från ett par lokalavdelningar, är att regionerna ställer 

krav på viss regional spridning av verksamheten 

för att avdelningen ska vara berättigad till bidrag. 63 

Inom folkhögskolan stod intäkterna till folkhögskoleverksamheten 

– de statsbidragsberättigade 

långa och korta kurserna – för drygt 78 procent 

av folkhögskolans totala intäkter under 2011. Det 

innebär en liten minskning jämfört med föregående 

år. Statsbidragets andel av de enskilda folkhögskolornas 

intäkter varierade från 10–20 procent 

som lägst, till 70–80 procent som högst. 

62 Det försämrade resultatet är en kombination av 

minskade intäkter från främst deltagaravgifter och kommunbidrag, 

och ökade kostnader för främst lokaler och material. 

För Annan verksamhet och på förbundsnivå har personalkostnaderna 

ökat. Folkbildningsrådet, 2012d. 

63 En av regionerna kräver, för tilldelning av bidrag, att 

avdelningen har verksamhet i alla regionens kommuner. En 

annan ställer som villkor att avdelningen ska erbjuda verksamhet 

i minst fem kommuner och inte mer än 70 procent av 

verksamheten i en kommun. 


Mellan 2009 och 2011 ökade folkhögskolornas 

sammanlagda underskott av folkbildningsverksamheten 

från ca 12 miljoner kronor till nästan 

60 miljoner, och antalet folkhögskolor med underskott 

i den här verksamheten ökade från 81 till 94, 

dvs. nästan två tredjedelar av samtliga. Sett till 

den sammanlagda ekonomin, alltså både folkbildningsverksamhet 

och annan verksamhet, redovisade 

dock 101 skolor överskott under 2011. 

Folkbildningens roll i lokal och regional 

utveckling 

För studieförbund och folkhögskolor finns flera 

arenor där de kan påverka lokalt och regionalt. 

Folkbildningsrådet undersöker under 2012 och 

2013 folkbildningens roll i det lokala kulturlivet, 

och i arbetet med regionala kompetensplattformar 

och regionala kulturplaner. Studierna visar 

att folkbildningens roll inte är självklar. En preliminär 

slutsats från utvärderingen av studieförbundens 

Kulturprogram är att dessa kompletterar 

kommunernas egen kulturverksamhet, i och med 

att den når ut till andra och större deltagargrupper. 

Samtidigt förs nya perspektiv in i kulturlivet. 

På vissa mindre orter står Kulturprogrammen för 

hela kulturutbudet. 64 

På regional nivå, i arbetet med regionala kulturplaner 

och regionala kompetensplattformar, 

verkar folkbildningen komma mer i skymundan. 

De preliminära resultaten från kartläggningen av 

plattformsarbetet tyder på stora variationer, där 

folkbildningens organisationer i några regioner är 

starkt involverade i arbetet med regionala kompetensplattformar, 

medan man på andra håll har en 

marginell roll. 65 Även i kartläggningen av folk- 

64 Folkbildningsrådet startade under 2012 en utvärdering 

av studieförbundens Kulturprogram. I denna undersöks Kulturprogrammens 

betydelse för lokalsamhället, deltagarna 

och de medverkande, i fyra kommuner som valts ut för fallstudier. 

Den första av tre utvärderingsrapporter presenteras i 

augusti 2013. 

65 Under 2012 inleddes arbetet med en kartläggning av den 

roll som studieförbund och folkhögskolor spelar i arbetet 

med regionala kompetensplattformar. Kartläggningen 

omfattar fem regioner/län och slutförs under våren 2013. 

25

ildningen i regionala kulturplaner är variationen 

stor. Generella intryck är att folkbildningen är 

relativt osynlig i dessa sammanhang, och oftare 

uppmärksammas som infrastruktur eller förmedlare 

av kultur, än som kulturaktör. 

Samhällsengagemang via medlemsorganisationer 

och huvudmän 


Folkhögskolornas anknytning till huvudmännen 

och studieförbundens relationer till sina 

medlems- och samverkansorganisationer är 

centrala för att folkbildningens syften ska 

uppnås. Dessa relationer är inte statiska. Det 

har visats i två av Folkbildningsrådets utvärderingar 

under senare år. I ett föränderligt 

samhälle, som innebär att nya grupper organiserar 

sig och deltar i samhällsbygget, ska 

folkbildningen vara öppen för nya idéer och 

behov. På så sätt både bidrar folkbildningen 

till att utveckla demokratin och samhället, och 

utvecklas på samma gång själv. 

Under det senaste decenniet har samtidigt 

nya förutsättningar skapats för folkbildningen 

och det civila samhället. Nya politiska synsätt 

betonar folkbildningens och det civila samhällets 

betydelse för att upprätthålla och utveckla 

välfärden, medan funktionerna som röstbärare 

och opinionsbildare inte lyfts fram på samma 

sätt. För folkhögskolornas del innebär detta 

bl.a. att regeringen i ökad utsträckning uppmärksammat 

folkhögskolans kompensatoriska 

uppgift – att fungera som en andra chans för 

personer som inte fullföljt sina formella studier 

på grundskole- eller gymnasienivå. Men 

folkhögskolan, och studieförbunden, ska inte 

ensidigt värderas som utbildningsanordnare. 

Folkbildningens förankring i idéburet arbete, 

i det civila samhällets organisationer och i det 

omgivande lokalsamhället gör den till en betydande 

kulturaktör och kanal för individers och 

organisationers demokratisträvanden och vilja 

att påverka samhället. 


Folkhögskolorna och deras huvudmän 

I rapporten Tradition, resurs, eller nödvändighet? 

Om relationerna mellan folkhögskolor och deras 

huvudmän analyserar forskare vid Ersta Sköndal 

högskola relationerna mellan landets folkhögskolor 

och de olika organisationer som står bakom 

och driver dem. 

Forskarna visar att relationen mellan folkhögskolorna 

och deras huvudmän tar sig olika 

uttryck. Vanligast är att huvudmannen uppfattas 

som folkhögskolans uppdragsgivare och att relationerna 

karaktäriseras av ideologisk samhörighet 

och rörelseanknytning. Huvudmannens syfte 

med folkhögskolan ger inriktning, legitimitet och 

existensberättigande. Flera andra, framför allt 

landstingsfolkhögskolor, ser huvudmannen i första 

hand som ägare, dvs. som någon som bidrar 

med ekonomiskt stöd och som fungerar som en 

resurs för folkhögskolan, snarare än tvärtom. Vid 

några folkhögskolor, som forskarna betecknar 

som ”lokala”, beskrivs huvudmannen som ganska 

betydelselös och förankringen i det omgivande 

(lokal)samhället som viktigare än eventuell rörelseanknytning. 

De politiska, ekonomiska och ideologiska förutsättningar 

som skapas av huvudmän, Folkbildningsrådet 

(som förvaltare av det statliga folkbildningsanslaget), 

utbildningsmarknaden och politiska 

beslut på nationell, regional och lokal nivå 

kan vara motstridiga. Forskarna undersökte i det 

sammanhanget huvudmännens betydelse för att 

folkhögskolorna ska kunna bedriva sin verksamhet, 

jämfört med andra aktörers betydelse. De 

flesta rektorer tillmätte Folkbildningsrådet och 

överhuvudtaget de ekonomiska förutsättningarna 

störst tyngd. Flera beskrev folkhögskolorna som 

allt mer kommersiella och menade att de för att 

stärka ekonomin ökar den andel av verksamheten 

som inte ligger inom folkbildningsuppdraget. 

Studieförbundens verksamhet tillsammans 

med medlems- och samverkansorganisationer 

Studieförbundens studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet 

kan delas in tre grupper:

• kamratgrupper som bestämmer sig för att 

starta studiecirkel eller annan verksamhet 

• verksamheter som genomförs i samverkan 

med medlems- eller samarbetsorganisationer 

• öppen/annonserad verksamhet. 

Den öppna verksamheten, som allmänheten möter 

i t.ex. studie- och kurskataloger, utgör den minsta 

andelen. 

I Folkbildningsrådets utvärderingsrapport Folkrörelseanknytningar 

och marknadsrelationer – 

studieförbunden och deras grundar-, medlems- 

och samverkansorganisationer undersöks relationerna 

mellan studieförbunden och deras medlems- 

och samverkansorganisationer. 

Enligt forskarna kan de ideologiska banden 

mellan studieförbunden och deras medlemmar 

eller samverkande organisationer inte längre tas 

för givna. Studieförbundens samhällsmotiv kan 

fortfarande beskrivas som starka, men de utmanas 

av mer marknadsmässiga relationer till andra folkrörelser 

och organisationer. 

Vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök 

inom studieförbunden 2012 beskrevs balansgången 

mellan studieförbundens och folkbildningens 

idémässiga grund, och medlemsorganisationernas 

och samverkansorganisationernas önskemål 

och behov, som en utmaning. Delar av samverkan 

vilar på tillit och förtroende. Men för att 

säkra kvaliteten i samarbetet ställer studieförbunden 

allt större krav på dokumentation, exempelvis 

i form av skriftliga överenskommelser, checklistor, 

protokoll och deltagaruppföljningar, och lokalt 

görs anmälda och oanmälda kontrollbesök i verksamheterna. 

Utbildning av cirkelledare beskrivs 

också som en viktig del i kvalitetssäkringen. 


Syfte 3: 

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor 

och höja bildnings och 

utbildningsnivån i samhället 

Folkbildning som medborgarbildning 


Folkbildningen ska ta tillvara enskilda medborgares 

engagemang, skapa kanaler för inflytande 

och fungera som en arena för samhällspåverkan. 

Många av folkbildningens kvaliteter på 

samhällsnivå kan härledas till de erfarenheter 

som enskilda cirkeldeltagare och folkhögskolestuderande 

gör under sina studier. Då handlar 

det inte i första hand om formella meriter, utan 

om bildning. 

Det kanske viktigaste bidrag som studieförbund 

och folkhögskolor lämnar till samhället 

är den medborgarbildning som studieförbunden 

står för – i form av Studiecirklar, Annan 

folkbildning och Kulturprogram – och som 

folkhögskolorna erbjuder i sina långa och korta 

kurser och kulturprogram. Sammantaget ges 

studieförbundens och folkhögskolornas deltagare 

hundratusentals tillfällen varje år att under 

demokratiska former lära tillsammans med 

andra, vidga sina perspektiv, samt vidmakthålla 

och utveckla sina kunskaper och förmågor. 

För många handlar resultaten om stärkt självkänsla, 

höjd livskvalitet och ökat samhällsengagemang. 

Den höjda bildningsnivån bland folkbildningens 

deltagare gör även steget till fortsatta 

studier enklare att ta. Bildning bidrar på 

det sättet till minskade utbildningsklyftor. 

Självförtroende, samhällsengagemang och 

initiativkraft 

Folkbildningen skapar inte bara formella möjligheter 

till vidare studier eller arbete. Undersökningar 

bland folkbildningens deltagare visar hur 

studiecirklar och folkhögskolekurser både ger 

och vidmakthåller lust och vilja till lärande och 

27

utveckling. De flesta undersökningar som genomförs 

bland folkbildningens deltagare tyder på att 

en av folkbildningens kvaliteter är förmågan att 

uppmuntra och kanalisera var och ens samhällsengagemang. 

Mellan 70 och 80 procent av deltagarna i FolkbildningsrådetsFolkhögskoledeltagarundersökning 

2010 ansåg att de under sin folkhögskoletid 

blivit mer allmänbildade, mer engagerade i samhällsfrågor, 

mer aktiva i sina fritidsintressen och 

mer intresserade av kulturella frågor. Ungefär lika 

många tyckte att de också hade fått bättre självförtroende, 

ifrågasatte mer och tog fler initiativ 

än tidigare. Känslan av att klara av utbildningen 

beskrivs som viktig, inte minst för dem som känt 

sig illa behandlade och misslyckade inom andra 

utbildningsformer. 

Av deltagarna i den cirkeldeltagarundersökning 

som Folkbildningsrådet presenterade 2009 

menade 40 procent att studiecirkeln bidragit till 

att de fått bättre självförtroende och blivit bättre 

på att lyssna och samarbeta. Ungefär 25 procent 

av dem ansåg att de blivit bättre på att uttrycka 

sig, att de utvecklat sitt kritiska tänkande, fått nya 

värderingar, och att de därigenom kunde fatta mer 

välgrundade beslut. En majoritet hade blivit inspirerad 

att studera vidare i ämnet. Ungefär hälften 

ville gå nya studiecirklar. 

Folkhögskolan som valmöjlighet och väg 

vidare 


Folkhögskolan innebär en ny chans för personer 

som av olika skäl inte fullföljt sina studier 

på grundskole- eller gymnasienivå. Att få 

behörighet till fortsatta studier eller förbättra 

sina möjligheter på arbetsmarknaden är två av 

motiven till varför deltagare söker sig till folkhögskolan. 

Andelen deltagare med kort formell 

utbildningsbakgrund är hög, framför allt 

inom folkhögskolans Allmänna kurs. 

Andelen deltagare i Allmän kurs har minskat 

med 7 procentenheter sedan 2007, medan 


deltagarna inom Särskild kurs ökat i motsvarande 

omfattning. Samtidigt har de studiemotiverande 

folkhögskolekurserna under perioden 

2010–2012 inneburit att söktrycket till 

Allmän kurs har höjts på de berörda folkhögskolorna. 

Riksdagens beslut att förlänga satsningen 

på Studiemotiverande folkhögskolekurser 

till och med år 2014, fördubbla antalet platser 

och samtidigt avsätta medel till extra platser 

inom Allmän kurs under 2013 och 2014, 

stärker folkhögskolans möjligheter att erbjuda 

utbildningsplatser till de deltagare som har de 

största behoven av utbildning och stöd. 

Steget vidare efter folkhögskolan är inte 

självklart för alla. För många av deltagarna är 

kvalificerad studie- och yrkesvägledning en 

avgörande förutsättning för att de ska komma 

vidare till arbete eller fortsatta studier. I nuläget 

finns inte det stödet vid alla folkhögskolor. 

Det är inte heller ett krav. Enligt skollagen 

(2010:800) har kommunerna ansvar för att 

elever i alla skolformer, inklusive folkhögskolan, 

ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning 

upp t o m gymnasienivå. 

Folkhögskolan är en egen skolform med särskilda 

villkor för antagning, eget system för 

omdömen och behörighetsgivning, och med 

kursplaner som fastställs lokalt vid respektive 

folkhögskola. Att förvänta sig att kommunernas 

studie- och yrkesvägledare ska kunna 

lotsa folkhögskolans deltagare både till och 

vidare efter folkhögskolan är inte realistiskt. 

Utan en fungerande studie- och yrkesvägledningsfunktion 

inom folkhögskolan försämras 

möjligheterna för deltagarna att göra välinformerade 

val och komma vidare till fortsatta 

studier eller arbete. 

Fortsatta studier och arbete 

I Folkbildningsrådets folkhögskoledeltagarundersökning 

2010 började 12–18 procent av deltagarna 

studera vid folkhögskolan för att förbättra sina 

möjligheter på arbetsmarknaden. För 4–7 procent 

var alternativet till folkhögskolestudier arbetslös-

het. I SCB:s Folkhögskoleuppföljning 2006 varierade 

andelen arbetslösa mellan 5 och 15 procent. 

Deltagarundersökningen visade också att ungefär 

75 procent av deltagarna i folkhögskolans Särskilda 

kurs förvärvsarbetade eller studerade några 

år efter att de lämnat folkhögskolan. Motsvarande 

siffra för Allmän kurs var ungefär 60 procent. 

Ju längre tid som gått sedan deltagarna lämnade 

folkhögskolan desto större andel förvärvsarbetade, 

desto mindre andel studerade och desto färre 

var arbetslösa. På en direkt fråga menade ungefär 

hälften att tiden vid folkhögskola bidragit till att 

de fått det arbete som de hade vid undersökningstillfället. 

Lika många sa att folkhögskolan inte 

spelat någon roll. 

Inför antagningen till högskolan höstterminen 

2012 fanns drygt 5 000 behöriga sökande 

med studieomdöme från folkhögskolan. Av dessa 

antogs 63 procent. Detta var en minskning med 

fyra procentenheter jämfört med året innan. Drygt 

1 000 av dessa, dvs. mer än 30 procent av de som 

antogs, hade även gjort högskoleprovet. Eftersom 

folkhögskolans studieomdöme ges i endast fyra 

skalsteg är det svårt att skilja mellan folkhögskolans 

sökande till högskolan som har samma meritvärde. 

Det har därför blivit allt mer nödvändigt att 

folkhögskoledeltagarna genomför högskoleprovet 

som kompletterade meritering. Att antagningssystemets 

kvotgrupp för sökande från folkhögskolan 

dessutom är mycket liten späder ytterligare på 

urvalsproblematiken. 

Studiemotiverande folkhögskolekurser 

Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk 

insats som genomförs av folkhögskolorna 

i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. 

Folkhögskolorna anordnar tre månader 

långa kurser med syfte att motivera till fortsatta 

studier. Målgruppen är arbetssökande ungdomar 

under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller 

gymnasieskolan. 

Satsningen på studiemotiverande folkhögskolekurser 

startade 2010 och regeringen har beslutat 

att den ska fortsätta till och med 2014. Under 

2013 utökas antalet platser från 4 000 till 8 000, 


och samtidigt tillförs 1 000 extra platser till folkhögskolans 

Allmänna kurs – vikta för deltagare 

som gått studiemotiverande kurs och som vill läsa 

vidare inom folkhögskolan. Målgruppen innefattar 

fr.o.m. 2013 även deltagare som är 25 år eller äldre 

och som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. 

I Folkbildningsrådets uppföljning av de Studiemotiverande 

folkhögskolekurserna 2012 betonade 

deltagarna att stödet från kursledarna och gemenskapen 

i studiegruppen är viktigt. Många tyckte 

också att de fått bra information om folkhögskolestudier, 

blivit sedda, fått bättre självförtroende 

och fått lust att läsa vidare. För nästan två tredjedelar 

ledde kursen till att de såg fler möjligheter 

inför framtiden, beträffande både arbete och studier. 

66 Uppföljningens positiva resultat bekräftas 

av statistiken: Av deltagarna i Studiemotiverande 

folkhögskolekurs under perioden januari 2010– 

september 2012 har 24 procent studerat vidare och 

17 procent fått arbete. 

Behörighet och omdömen 

Under 2012 avslutade totalt 2 142 folkhögskoledeltagare 

sina studier med intyg om grundläggande 

behörighet. Det är drygt 200 färre än under de två 

föregående åren. 67 

Inom folkhögskolan ges inte betyg i enskilda 

ämnen. För att ange meritvärde används istället 

inom folkhögskolans Allmänna kurs ett samlat 

studieomdöme i fyra skalsteg. I detta värderas del- 

66 Deltagarundersökningen genomfördes bland deltagare 

som gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen 

2012. 

67 För att få grundläggande behörighet till högskolan ska 

den studerande uppfylla både ett omfattningskrav och ett 

innehållskrav. Omfattningskrav: En sammanlagd studietid 

som ska motsvara tre års gymnasiestudier, varav minst ett 

år på Allmän kurs på folkhögskola. Innehållskrav: Fram 

t o m juni 2015: Kunskaper motsvarande godkänd nivå i sju 

kärnämneskurser och/eller svenska som andraspråk A och 

B. De som påbörjar sina studier på folkhögskola från och 

med hösten 2013 ska istället ha kunskaper motsvarande godkänd 

nivå i följande tio gymnasiala kurser: Sv 1, 2 och 3, 

eller Sv andraspråk 1, 2 och 3, Eng 5 och 6, Ma 1 a, b eller c, 

Sk 1a1, Nk 1a1, Re 1, Hi 1a1. 

29

tagarens studieförmåga, dvs. förmågan att tillgodogöra 

sig fortsatta studier. 68 Folkbildningsrådet 

genomförde i juni 2012 en uppföljning av folkhögskolornas 

studieomdömen under läsåret 2011/12. 

Totalt sattes 5 641 omdömen, varav 5 579 avsåg 

deltagare i Allmän kurs. Det innebär att studieomdöme 

sattes för ca 47 procent av Allmänna 

kursens deltagare. Folkbildningsrådets statistik 

visar också att sedan 2001 har antalet utdelade 

studieomdömen minskat från ca 8 300. Samtidigt 

har snittet i omdömena sjunkit från 2,73 till 2,65. 

Folkbildningsrådet avser att under 2013 undersöka 

skälen till dessa förändringar. 

Behov av studie- och yrkesvägledning 

Vägen vidare efter folkhögskoletiden ser olika 

ut för olika deltagargrupper. Jämfört med deltagarna 

i allmänhet var det t.ex. en större andel av 

folkhögskoledeltagarundersökningens deltagare 

med funktionsnedsättning som var pensionerade, 

sjukskrivna eller arbetslösa efter studierna, och 

en lägre andel som studerade vidare vid universitet 

eller högskola. Liknande mönster gällde för de 

invandrade deltagarna. 

Även de förändrade förutsättningarna inom 

Allmän kurs, som bl.a. innebär att deltagarnas 

genomsnittliga ålder och utbildningsnivå sjunker 

och att de har fler skolmisslyckanden bakom sig 

när de kommer till folkhögskolan, påminner om 

att många av folkhögskolans deltagare behöver ett 

aktivt stöd för att komma in på arbetsmarknaden 

eller ta steget till fortsatta studier. 

Landets folkhögskolor väljer själva om och i 

vilken form som de ska erbjuda sina deltagare 

studie- eller yrkesvägledning. Under 2012 rapporterade 

85 av landets 150 folkhögskolor att de 

hade studie- och yrkesvägledning. Vid endast sex 

fanns renodlade tjänster och vid ca tio motsvarade 

resursen en heltidstjänst sammanlagt, fördelad på 

olika personer. 

68 Från och med läsåret 2013–2014 blir studieomdömet i 

sju steg istället för fyra. Syftet är att det bättre ska avspegla 

variationen mellan de studerande, och minska betydelsen av 

lottning och högskoleprov i folkhögskolans urvalsgrupp till 

högskolan. 


Vid ett mindre antal skolor finns utbildade studievägledare, 

andra erbjuder sina lärare eller 

annan personal ett antal timmars nedsättning i 

tjänst för vägledning. Totalt på landets folkhögskolor 

fanns 43 personer som hade studie- och 

yrkesvägledning som huvuduppgift i sin befattning. 

Av dessa hade elva personer en ”utbildning 

med anknytning till tjänsten”. 

Folkbildningsrådet har genomfört två fokusgruppsintervjuer 

för att belysa folkhögskolornas 

arbete med studie- och yrkesvägledning. De bilder 

som ges är mycket skiftande. Tillgången till studie- 

och yrkesvägledning varierar, liksom sätten 

att organisera vägledningen på. Samtliga intervjuade 

är dock överens om att behovet av stöd är 

stort och har ökat under senare år. En aktiv studie- 

och yrkesvägledning, inkluderat socialt stöd, är 

något som många deltagare behöver under hela sin 

tid vid folkhögskolan – från antagningen, genom 

studietiden och fram till det är dags att lämna 

folkhögskolan och gå vidare. Däremot är det inte, 

menar en del av folkhögskolorna, självklart att det 

är en studie- eller yrkesvägledare som behöver 

vägleda och stödja. Ansvaret kan delas, tjänster 

kan köpas in utifrån och andra aktörer som t.ex. 

CSN och vägledare vid högskolor, vuxenutbildningen 

och gymnasieskolan kan bidra. 

Folkbildning, validering och NQF/EQF 


Folkbildningen ska inte bara värderas i relation 

till samhällets övriga utbildningar och 

bildningsinsatser. Den har framför allt ett 

egenvärde för kultur och bildning, och inom 

utbildningsområdet. Folkbildningen är idéstyrd. 

Den tillgodoser utbildnings- och bildningsbehov 

hos medborgarna, och inom det 

civila samhällets organisationer. Studieförbund 

och folkhögskolor erbjuder kurser, Studiecirklar 

och Kulturprogram som är unika 

för just folkbildningen. Varje studieförbund 

och folkhögskola bestämmer själv, i nära samverkan 

med deltagarna, vilket innehåll och

vilka temainriktningar som ska erbjudas. 

I det pågående arbetet med en nationell referensram 

för kvalifikationer, NQF, aktualiseras 

frågan om folkbildningens frivilliga anslutning 

till ramverket. EQF/NQF är baserat på 

läranderesultat och omfattar både formell och 

icke-formell utbildning. Frågan om inplacering 

av t.ex folkhögskolans Särskilda kurser 

är en strategisk fråga för folkbildningen. En 

nyckelfaktor är deltagarnas intresse och behov 

av NQF för att styrka sina kompetenser och 

förutsättningar på arbetsmarknaden och för 

vidare studier inom Sverige eller utomlands. 

Det saknas fortfarande strukturer i Sverige 

för att kartlägga och validera generella kompetenser 

som förvärvats genom icke-formellt 

och informellt lärande. Behovet av utvecklingsarbete 

inom valideringsområdet är stort 

inom folkbildningen liksom inom andra sektorer 

i samhället. 

Folkhögskolan som egen skolform 

Hälften av folkhögskolorna anordnar yrkesutbildningar 

och de flesta av dessa har ingen motsvarighet 

inom det formella utbildningsväsendet. Under 

höstterminen 2012 fanns totalt 191 yrkesutbildningar 

att välja mellan. Bland de 41 kurserna på 

gymnasial nivå ingick t.ex. personlig assistentutbildning, 

ridlärarutbildning samt utbildningar 

till behandlingsassistent eller friskvårdsledare. På 

eftergymnasial nivå fanns 149 utbildningar, bl.a. 

fritidsledar-, idrottskonsulent, teckenspråkstolks- 

och socialpedagogutbildningar. En kurs, till hundskötare, 

var på grundskolenivå. 69 

Vid sidan av yrkesutbildningarna finns andra 

typer av kurser som inte har någon motsvarighet i 

andra delar av utbildningssystemet: 

69 Folkhögskolorna erbjuder även yrkesutbildningar som 

inte finansieras via det statliga folkbildningsanslaget. Höstterminen 

2012 antingen pågick eller planerades t.ex. 99 

kurser inom ramen för Yrkeshögskolan, med ett studieförbund 

eller en folkhögskola som anordnare. Av dessa stod ett 

av studieförbunden – Folkuniversitetet – för drygt hälften av 

kurserna, och nio folkhögskolor för de övriga. 


• Förberedande kurser, t.ex. kurser som är förberedande 

för musikhögskola, konsthögskola 

eller annan estetisk utbildning på högskolenivå. 

• Kurser som är anpassade efter deltagare med 

funktionsnedsättning/med behov av stöd i 

svenska språket, t.ex. kurser för deltagare 

med afasi eller riktade invandrarkurser. 

• Kurser med inriktning mot folkhögskolornas 

särskilda profiler, t.ex. bibelkurser, globala 

utvecklingskurser eller utbildning för fackliga 

funktionärer. 

Validering och National/European 

Qualification Framework (NQF/EQF) 

Eftersom variationsrikedomen är ett folkbildningens 

kännetecken är det nästan omöjligt att 

kategorisera dess unika kurser och cirklar på ett 

begripligt och allmängiltigt sätt, eller att jämföra 

dem med utbildningar och bildningsinsatser som 

erbjuds i andra delar av utbildningssystemet. Därmed 

är de här delarna av verksamheten svåra att 

synliggöra och värdera. 

I det europeiska ramverket för kvalifikationer 

(EQF) och de nationella motsvarigheterna (NQF). 

innefattas kvalifikationer från både formella och 

icke-formella system. 70 Nivåindelningen bestäms 

utifrån läranderesultat, och inte med det formella 

70 EQF – den europeiska referensramen för kvalifikationer 

är en gemensam europeisk referensram som knyter samman 

olika länders kvalifikationssystem genom att fungera 

som ett översättningsverktyg som ska göra kvalifikationer 

från olika länder och system i Europa lättare att läsa och 

förstå. Referensramen har två huvudmål: att främja medborgarnas 

rörlighet mellan länder och att underlätta deras 

livslånga lärande. Myndigheten för yrkeshögskolan fick 

2010 i uppdrag att med utgångspunkt i Europaparlamentets 

och rådets rekommendation om den europeiska referensramen 

för kvalifikationer inom det livslånga lärandet (EQF), 

ta fram förslag till deskriptorer för en nationell referensram 

för kvalifikationer, NQF. Enligt regeringens direktiv ska 

deskriptorerna utformas så att de täcker och kan tillämpas 

inom alla delar av det offentliga utbildningssystemet och 

medger möjlighet för aktörer utanför det offentliga utbildningssystemet 

att koppla sina kvalifikationer till referensramen. 

(http://www.eqfinfo.se/) 

31

utbildningssystemet som förlaga. Folkbildningen 

har inbjudits att delta i arbetet med ett svenskt 

nationellt ramverk. 

Det finns ett tydligt samband mellan implementering 

av strukturer för EQF/NQF och motsvarande 

process för validering. EU:s ministerråd 

enades i november 2012 om en Rekommendation 

om validering av icke-formellt och informellt 

lärande. Medlemsstaterna rekommenderas att 

inrätta nationella system som ger alla medborgare 

möjlighet till kartläggning, dokumentation, 

bedömning och certifiering av sina färdigheter, 

kunskaper och sin kompetens via icke-formellt 

och informellt lärande. 

Det är kring kartläggning och validering av 

generella kompetenser som folkbildningen ser sin 

mest angelägna uppgift. Med generella kompetenser 

avses här demokratisk och social kompetens, 

kommunikationsförmåga, interkulturell förståelse, 

kulturell kompetens och organisatorisk och 

ledningsförmåga. Dessa kompetenser, särskilt 

från förtroendeuppdrag och ledarskap i föreningar 

av olika slag, är ofta överförbara och har betydelse 

både för den enskilda individen, t.ex. på arbetsmarknaden, 

och för samhället i stort. 

Syfte 4: 

Bidra till att bredda intresse för 

och öka delaktigheten i kulturlivet 

Sveriges största kulturarena 


Folkbildningen är Sveriges största kulturarena, 

både när det gäller att förmedla kulturupplevelser 

och erbjuda människor möjlighet 

till eget skapande. Centrala kvaliteter är att 

den Kulturverksamhet som studieförbund och 

folkhögskolor arrangerar finns närvarande i 

hela landet, och har en inriktning mot amatörkultur 

och deltagande. Folkbildningens kultur 

bedrivs under former som gör att den är öppen 

för, och attraherar, stora medborgargrupper. 


Med en sådan inriktning får folkbildningens 

kultur betydelse inte bara för det fjärde av 

statens syften med stödet till folkbildningen. 

Den blir också en del i demokratiseringen 

av samhället, innebär social träning, skapar 

påverkansmöjligheter och samhällsengagemang, 

och den bidrar till att höja bildnings- 

och utbildningsnivån i samhället. 

Miljontals deltagare, hundratusentals 

arrangemang 

Kulturen är framträdande i alla folkbildningens 

verksamhetsformer. Under 2012 stod det estetiska 

ämnesområdet Konst, musik, media för 61 procent 

av studieförbundens cirkelverksamhet, räknat 

i studietimmar. Hundratusentals cirkeldeltagare 

gavs möjligheter att genom eget skapande och tillsammans 

med andra utveckla sina intressen och 

förmågor. Flest deltagare hade musikcirklarna, 

där en stor grupp utgjordes av ungdomar – i första 

hand unga män – som spelar pop- och rockmusik. 

Ungefär 25 procent av studieförbundens alla cirkeldeltagare 

deltar i en musikcirkel. 

Samtidigt erbjöd studieförbunden 340 900 Kulturprogram, 

en ökning på tre procent jämfört 

med 2011. Det betyder att drygt 50 procent av studieförbundens 

alla arrangemang var Kulturprogram. 

71 Kulturprogrammen nådde nästan 18 miljoner 

deltagare. 

Under 2012 arrangerade folkhögskolan 2 800 

kulturprogram för allmänheten, som samlade 

ungefär 240 000 deltagare, och 718 korta kurser 

med 13 000 deltagare inom det estetiska området. 

Folkhögskolan har även många kurser inom 

kulturområdet, mest estetiskt inriktade yrkesutbildningar 

på eftergymnasial nivå som varje år 

engagerar mer än 460 deltagare, särskilda kurser 

i musik, bild, form och målarkonst, scenisk konst, 

slöjd och konsthantverk och övriga estetiska 

ämnen med ungefär 5 800 deltagare under höst- 

71 Studiecirklarna stod för nästan 41 procent av arrangemangen 

och Annan folkbildningsverksamhet för 9 procent.

terminen 2012, samt korta kurser för cirkelledare 

inom kulturområdet. 

Kultur och kulturutövande är integrerade delar 

av folkbildningens pedagogik. De flesta av folkhögskolans 

långa kurser har inslag av estetiska 

ämnen. Det betyder att en majoritet av folkhögskolornas 

deltagare kommer att delta i kulturella 

aktiviteter som en del av sin utbildning, oavsett 

vilken inriktning de har på sina studier. 

Arbetsmarknad för kulturarbetare 

I och med att den kulturinriktade verksamheten 

är så stor blir folkbildningen också en betydande 

arbetsmarknad för kulturarbetare. Totalt engagerades 

1 270 500 medverkande i studieförbundens 

kulturprogram under 2012. Av dessa var ungefär 

526 900 yrkesutövande kulturarbetare, i första 

hand musiker och sångare. 72 Ca 743 600 var semiprofessionella 

eller amatörer. 

Inom folkhögskolan medverkar lärare, ledare 

och professionella utövare i kulturprogrammen 

och i de långa och korta kurserna. 

Folkbildning i regionala kulturplaner 

Den så kallade kultursamverkansmodellen har 

successivt börjat implementerats från och med 

2011. De fem första regionerna att tillämpa modellen 

var Västra Götalands län, Skåne län, Hallands 

län, Gotlands län, samt Norrbottens län. I arbetet 

ingår att arbeta fram en regional kulturplan i vilken 

regionerna formulerar hur de statliga medlen 

ska användas, det vill säga vilka prioriteringar 

som görs angående kulturverksamheten, samt hur 

dessa prioriteringar är relaterade till de nationella 

72 Antalet kulturarbetare som engagerades i studieförbundens 

kulturprogram kan t.ex relateras till de drygt 

146 000 personer som var anställda inom Sveriges kulturella 

och kreativa näringar 2012, enligt rapporten Kulturella 

och kreativa näringar 2012. Rapporten är utarbetad 

av kunskapsföretaget Volante vars “ambition är att ta tillvara 

forskningens noggrannhet och lärdomar och fungera som en 

länk till allmänhet och näringsliv”. Företaget ger ut böcker, 

gör analysarbeten på uppdrag och bedriver talarverksamhet. 

http://www.volante.se/. 


kulturpolitiska målen. 73 I rapporten Kulturanalys 

2012 drar Myndigheten för Kulturanalys slutsatsen 

att de regionala kulturplanerna handlar om 

regionernas samlade verksamheter inom kulturområdet, 

och att de därför får stor betydelse då de 

bildar underlag för regionernas hela kulturpolitik. 

Till de brister som konstateras hör att kultursamverkansmodellen 

är tids- och resurskrävande och 

att förutsättningarna för deltagande i de dialoger 

som ingår i modellen inte har varit de bästa för 

de professionella fria kulturskaparna och för det 

civila samhället. 

Folkbildningsrådets kartläggning av de första 

kulturplaner som formulerades inom ramen för 

kultursamverkansmodellen och det kulturplanearbete 

som ägde rum i de fem pilotregionerna visar 

att folkbildningen fick mycket olika utrymme och 

roll i kulturplanerna. Samråd med folkbildningens 

representanter skedde i skiftande utsträckning. 

Oftast var det folkbildningen som infrastruktur 

– som förmedlare av kultur, samverkanspart 

eller stöd – som lyftes fram, inte i första hand 

folkbildningen som kulturaktör. Studieförbunden 

uppmärksammades mer än folkhögskolorna. 

Studieförbundens och folkhögskolornas engagemang 

och organisering på regional nivå framstår 

som avgörande för vilken betydelse och vilket 

utrymme man ges i de regionala kulturplanerna. 

I tre av fem regioner beskriver regionens och 

folkbildningens företrädare hur samverkan på 

73 Riksdagen beslutade 2009 om en ny nationell kulturpolitik 

som omfattar nya kulturpolitiska mål och en ny 

modell för samspelet mellan stat, landsting och kommun 

beträffande statens bidrag till regional och lokal kulturverksamhet, 

den så kallade kultursamverkansmodellen (prop 

2009/10:3. Tid för kultur.) Modellen syftar till att uppfylla 

de nationella kulturpolitiska målen genom att tydliggöra 

ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun, och 

öka det regionala inflytandet på kulturområdet. Modellen 

innebär att statens bidrag till kulturområdet samordnas i ett 

och samma anslag för regional kulturverksamhet och fördelas 

till landets olika län. Statens kulturråd disponerar över 

kulturbidraget och beslutar om fördelningen av bidraget 

mellan länen. Landstingen ansvarar vidare för fördelningen 

av statsbidraget till den regionala och lokala kulturverksamheten. 

33

egional nivå även bidrar till att stärka relationerna 

till kommunerna. 

Många kulturprogram 


Kulturprogrammen är den verksamhetsform 

som genom sin flexibilitet och öppenhet samlar 

flest deltagare och som därigenom ger 

mycket goda förutsättningar för olika grupper 

att mötas. Detta bekräftas i Folkbildningsrådets 

pågående utvärdering av studieförbundens 

Kulturprogram. Fortfarande utgör Studiecirklarna 

basen i studieförbundens verksamhet, 

men Kulturprogrammen har ökat 

kraftigt under den senaste 20-årsperioden, 

räknat i antalet arrangemang och antalet studietimmar. 

Även Annan folkbildningsverksamhet 

har ökat. Samtidigt har Studiecirklarnas 

andel minskat. 74 

Delvis beror de här förskjutningarna på att 

principerna för fördelning av statsbidrag har 

ändrats under perioden och på att studieförbundens 

rapportering av olika verksamheter 

har blivit mer stringent. Men framför allt bör 

de ses som ett tecken på att folkbildningens 

identitet och arbetsformer utvecklas. För att 

kunna ta tillvara nya generationers behov av 

kultur och annan folkbildning behöver alternativa 

verksamhetsformer provas. 

Kulturprogrammen fortsätter att öka 

Under de senaste 20 åren har både antalet och 

andelen Kulturprogram ökat kraftigt i studieförbundens 

verksamhet. Från ett medeltal på ca 

154 000 program under 1990-talet rapporterades 

i genomsnitt drygt 230 000 program per år under 

74 Studiecirkelverksamhet ska enligt villkoren för statsbidrag 

utgöra basen i verksamheten. Det innebär att minst 

hälften av ett studieförbunds folkbildningsverksamhet i 

studietimmar räknat genomförs inom verksamhetsformen 

Studiecirkel. 


Figur 9: Studieförbundens kulturprogram 2012 och 2000. 

2012 2000 

Antal kulturprogram 

Andel kulturprogram av samtliga 

340 900 210 676 

arrangemang 50 36 

Antal deltagare 17 985 100 16 785 385 

Antal deltagare per kulturprogram 53 80 

2000-talets inledande 7–8 år. Från och med 2009 

har studieförbunden erbjudit mer än 300 000 program 

varje år. Samtidigt har antalet deltagare 

minskat något, vilket lett till att det genomsnittiga 

deltagarantalet per program har sjunkit från 80 i 

början på 2000-talet till 53 under 2012. 75 

Ett skäl till att Kulturprogrammen blivit fler 

under senare år är att principerna för fördelning 

av statsbidraget har förändrats. Från och med 2007 

skapades större utrymme för studieförbunden att 

möta allmänhetens efterfrågan på Kulturprogram. 

Då öronmärktes tio procent av statsbidraget till 

kulturprogram. 76 För att undvika en urholkning 

av statsbidraget per program begränsades beräkningsunderlagets 

ökning per studieförbund till tio 

procent per år fr.o.m. 2010. År 2012 infördes en 

ny fördelningsmodell som innebär att ett Kulturprograms 

värde motsvarar 9 studietimmar (värdet 

i den tidigare modellen beräknades till 7,3 studietimmar). 

Bidraget baseras på antal arrangemang. 

Kulturprogram i relation till Studiecirklar och 

Annan folkbildningsverksamhet 

Sedan 2008 har andelen Kulturprogram ökat från 

46 procent till 50 procent av studieförbundens 

75 ABF är det studieförbund som rapporterar störst antal 

kulturprogram 2012, flest medverkande och störst antal 

deltagare. Studiefrämjandet är tvåa i mått av arrangemang, 

Studieförbundet Vuxenskolan har näst flest deltagare och 

Sensus näst flest medverkande. 

76 I de båda statsbidragssystem som gällde under perioderna 

2001–2003 och 2004–2006 delades anslaget upp i ett 

basbidrag, ett målgruppsbidrag och ett utvecklingsbidrag. 

Inga pengar var öronmärkta för Kulturprogrammen. Istället 

utgjorde Kulturprogrammen en del av underlaget för basbidraget 

– som stod för 70 procent av det totala statsbidraget.

verksamhet, räknat i antalet arrangemang. Samtidigt 

har studieförbundens traditionella verksamheter 

– Studiecirklarna – minskat, från 44 procent 

av alla arrangemang under 2008 till 41 procent 

fem år senare. Under 2001 stod cirklarna för 

mer än hälften av arrangemangen inom fem av de 

elva studieförbund som då fanns. År 2012 var det 

bara inom ett av tio förbund som Studiecirklarna 

utgjorde mer än 50 procent av arrangemangen. 

Vid en jämförelse mellan olika verksamhetsformer 

utifrån måttet studietimmar, där Kulturprogram 

värderas till nio studietimmar i fördelningsunderlag, 

framkommer att studiecirkeltimmarnas 

andel både 2008 och 2012 utgjort 72 procent 

av studieförbundens totala verksamhet – med en 

variation från 53 procent inom det studieförbund 

med lägst andel studiecirkeltimmar 2012 till 84 

procent i det studieförbund med högst andel. 77 

Andelen studietimmar i Annan folkbildningsverksamhet 

och Kulturprogram var oförändrat från 

2008 till 2012. 78 Kulturprogrammens andel studietimmar 

varierade under 2012 mellan 9 procent vid 

det studieförbund med lägst andel, till 29 procent 

vid det studieförbund med högsta andelen. Under 

den senaste 10-årsperioden har procentandelarna 

kulturprogramtimmar ökat inom samtliga studieförbund, 

sammantaget med sju procentenheter. 

Kulturprogrammens inriktning 

De i särklass vanligaste Kulturprogrammen är 

föreläsningar och sång/musikprogram. Under 

2012 anordnade studieförbunden ungefär 130 000 

föreläsningar, och 124 000 sång- och musikpro- 

77 Folkbildningsförordningen anger att studiecirkelverksamhet 

med gemensamma, planmässigt bedrivna studier 

är basen för statsbidraget till studieförbunden. I den modell 

för statsbidrag till studieförbunden som gäller från och 

med 2012 sägs: Ett grundvillkor för att ett studieförbund ska 

erhålla statsbidrag är att minst hälften av ett studieförbunds 

verksamhet i studietimmar ska genomföras inom verksamhetsformen 

Studiecirkel. 

78 Annan folkbildningsverksamhet har under perioden 

ersatt Övrig folkbildning som verksamhetsform. De är jämförbara 

och räknas i denna sammanställning som samma 

verksamhet. 


Figur 10: Studieförbundens Kulturprogram per inriktning 

år 2012 och 2002. Procent av samtliga kulturprogram. 

Form 2012 2002 

Föreläsning 38 34 

Sång/musik 36 45 

Tvärkulturellt 5 7 

Dramatisk framställning 5 9 

Film/foto/bild 5 5 

Utställningar 4 5 

Dans 3 2 

Konst/konsthantverk 2 2 

Litteratur 1 2 

Totalt 100 100 

gram. Sång- och musikprogrammen lockade flest 

deltagare, ca 8 109 000. Inriktningen har varit i 

princip densamma sedan 2002. 

Kulturprogrammens inriktning varierade mellan 

olika delar av landet. I de stora städerna var 

ungefär hälften av Kulturprogrammen i form av 

föreläsningar. I glesbygden ägnades hälften av 

programmen åt sång och musik. 

Kulturprogram i landets kommuner 

Flest Kulturprogram och deltagare samlar studieförbunden 

i städerna och förorterna, ungefär 57 

procent av både arrangemangen och deltagarna 

finns här. Det är också här som verksamheten har 

ökat mest under den senaste tioårsperioden, även 

om trenden inte är entydig. 

Stockholm har t.ex. ökat sin verksamhet med 

43 procent under perioden, även om antalet deltagare 

minskat med 20 000 sedan 2009. I Umeå 

samlade Kulturprogrammen däremot 163 000 fler 

deltagare under 2012 än under 2009. I genomsnitt 

deltog storstadsborna i drygt ett Kulturprogram 

under året. 

Störst andel Kulturprogram i relation till kommunernas 

invånare erbjuder studieförbunden i 

inlandskommunerna. I Gullspång och Lekeberg 

deltog invånarna i genomsnitt i 14 kulturprogram 

per person under 2012. I Åsele, Munkfors, Sotenäs 

och Eksjö var motsvarande siffror 9–13 program 

per person. I glesbygdskommunerna deltog 

35

invånarna i genomsnitt i ungefär fyra Kulturprogram 

under 2012. 

Folkhögskolorna genomförde vart fjärde Kulturprogram 

i glesbygdskommuner eller glest 

befolkade regioner under 2012. Flest program 

arrangerades i Piteå (266 program), Haparanda 

(161 program) och Skinnskatteberg (148 program). 

Fler musikcirklar – männen dominerar 

Fler musikcirklar – många fler rockgrupper 

Studieförbundens musikcirklar har ökat med 8 

procent, mätt i studietimmar, under de senaste nio 

åren. År 2012 hade 39 procent av cirklarna musikinriktning. 

Av dessa ägnades nästan 60 procent 

åt improvisatorisk musik – i första hand pop- och 

rockcirklar. Även detta var en påtaglig ökning 

jämfört med 2004. Då andelen var mindre än 50 

procent. 

Figur 11: Studieförbundens musikcirklar 2012, 2011 och 

2004. 

2012 2011 2004 

Antal studietimmar, 

musikcirklar 

varav antal studietimmar, 

4 450 525 4 211 430 3 826 013 

improvisatorisk musik 

Andel studietimmar, 

2 578 894 2 469 100 1 817 982 

musikcirklar 79 varav andel studietimmar, 

improvisatorisk 

39 % 38 % 30 % 

musik 80 Antal deltagare, musik 

58 % 59 % 48 % 

cirklar 

varav antal deltagare, 

426 445 433 747 470 584 

improvisatorisk musik 

Andel deltagare, musik 

183 191 185 263 111 536 

cirklar 81 varav andel deltagare, 

24 % 24 % 19 % 

improvisatorisk musik 82 43 % 43 % 24 % 

79 Andel av studieförbundens totala antal studietimmar/ 

cirkelverksamhet 

80 Andel av totala antalet studietimmar/musikcirklar. 

81 Andel av studieförbundens samtliga cirkeldeltagare. 

82 Andel av samtliga deltagare i musikcirklarna. 


Studieförbundens andel deltagare i musikcirklar 

har också ökat med några procentenheter. Under 

2012 utgjorde dessa ungefär en fjärdedel av samtliga 

deltagare. Antalet deltagare i musikcirklar har 

dock minskat något under perioden, vilket alltså 

innebär att musikcirklarna i genomsnitt har färre 

deltagare nu än tidigare. Denna trend gäller dock 

inte för den improviserade musiken. Här har deltagarna 

istället ökat kraftigt och utgör numera 43 

procent av alla musikcirkeldeltagare. 

Kultur, hälsa och folkbildning 

Kultur för äldre 

Kulturrådet har ett regeringsuppdrag att främja 

kultur för äldre inom vård och omsorg. I oktober 

2011 fick Kulturrådet 30 miljoner att fördela och 

under 2012 har tio nya miljoner skjutits till. Stödet 

ska främja äldre människors delaktighet i kulturlivet 

samt att ge större kunskap om pågående 

utvecklingsarbete med kulturinsatser inom äldreområdet. 

Hittills har 24 projekt tilldelas medel. I flera av 

dessa ingår företrädare för folkbildningen som 

samverkansparter. 

Kultur på recept 

Kulturdepartementet och Socialdepartementet 

inledde under 2009 ett samarbete om att genomföra 

försöksverksamhet med kultur som hjälpmedel 

i arbetet med att förebygga och förkorta sjukfrånvaro, 

kallat Kultur på recept. Försöksverksamheterna 

genomfördes av Region Skåne respektive 

Västerbottens läns landsting. 

De skapande aktiviteter som ingick i Västerbottens 

läns landstings projekt Med mina händer 

organiserades tillsammans med studieförbund i 

Umeå, Skellefteå och Lycksele. 

Förrehabilitering på folkhögskolor och 

studieförbund 

Förrehabiliteringsprojektet är ett försöksprojekt 

som under perioden 2009–2012 bedrivits vid sammanlagt 

tio folkhögskolor. Syftet har varit att

utveckla metoder för hur folkhögskolan kan skapa 

aktiviteter som fungerar som förrehabilitering, 

dvs. som innebär att personer som är sjukskrivna 

eller som har sjuk- eller aktivitetsersättning närmar 

sig arbetsmarknaden. Deltagare har studerat 

på folkhögskolan under 15 veckor, där fokus har 

varit s.k. självstärkande moment både i form av 

teoretiska studier och praktiska aktiviteter som 

t.ex. sport, motion, musik och friskvård. 83 

83 Bergroth & Ekholm, 2011. 


Enligt Försäkringskassans uppgifter från 2011 

har totalt 53 procent av deltagarna i folkhögskolans 

förrehabilitering gått vidare i aktiva åtgärder. 

65 procent har bedömts kommit närmare arbetsmarknaden. 

Folkbildningsrådet har i sitt budgetunderlag för 

2013–2015 begärt 25 miljoner kronor till en försöksverksamhet 

med förrehabilitering för 500 

personer på folkhögskolor och studieförbund. 

37

Referenser 

Bergroth, A. & Ekholm, J. (2011). Utvärdering av förrehabiliteringsprojektet. 

Eriksson, L. (2011). Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning. 

Linköpings universitet. 

Folkbildningsrådet (2009). Folkrörelseanknytningar och 

marknadsrelationer. Studieförbunden och deras grundarorganisationer, 

medlemsorganisationer och samverkansorganisationer. 

Folkbildningsrådet utvärderar No 3 2009. 

Folkbildningsrådet (2010). Nationell redovisning av folkbildningens 

kvalitetsarbete 2009. 

Folkbildningsrådet (2011). Folkbildning i Sveriges kommuner 

– Spridning och relation till socioekonomiska strukturer. 

Folkbildningsrådet (2012a). Flexibelt lärande folkbildning – 

varför, för vem och hur gör man? 

Folkbildningsrådet (2012b). Folkhögskolornas ekonomi 2011. 

Folkbildningsrådet (2012c). Statsbidrag till studieförbund 

2013 – villkor, kriterier och fördelning. 

Folkbildningsrådet (2012d). Studieförbundens ekonomi 2011. 

Folkbildningsrådet (2012). Tradition, resurs eller nödvändighet? 

Om relationerna mellan folkhögskolor och deras 

huvudmän. Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2012. 

Folkbildningsrådet (2013a). Kvalitetsarbetet inom folkbildningen 

2012. 

Folkbildningsrådet (2013b). Folkhögskolans pedagogiska 

personal 2012. 

Folkbildningsrådet (2013c) Lärande boende? En kartläggning 

av folkhögskolans internat. 

Folkbildningsrådet (2013d). Lärartjänster i folkhögskolan. 

Kalenderår 2012. 

Högskoleverket (2012a). Universitet & högskolor. Högskoleverkets 

årsrapport 2012. Rapportserie 2012:10 R. 

Högskoleverket (2012b). Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 

2011–2014. Examina på grundnivå och 

avancerad nivå. Rapportserie 2012:15 R 

Myndigheten för kulturanalys (2012). Samhällets utgifter för 

kultur 2012–2011. Kulturfakta 2012.1. 

Prop. 2009/10:3. Tid för kultur. 

SCB (2012). Utbildningsstatistisk årsbok 2012. Utbildning 

och forskning. 

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Årsredovisning 

2011. 

Volante (2012). Kulturella och kreativa näringar 2012. Statistik 

och jämförelser. 

Preliminära resultat/referenser samt 

arbetsmaterial 


Folkbildningsrådet (2013e). Uppföljningsbesök vid folkhögskolor 

2012. Arbetsmaterial. 

Folkbildningsrådet (2013f). Uppföljningsbesök vid studieförbundens 

centrala kanslier 2012. Arbetsmaterial. 

Folkbildningsrådet (2013g). Uppföljningsbesök vid studieförbundens 

lokalavdelningar 2012. Arbetsmaterial. 

Folkbildningsrådet (2013h). Kartläggning av folkbildningen i 

regionala kompetensplattformar. Avrapporteras våren 2013. 

Folkbildningsrådet (2013i). Kartläggning av folkbildningen i 

regionala kulturplaner. Avrapporteras våren 2013. 

Folkbildningsrådet (2013j). Kartläggning av folkhögskolans 

lärare. Avrapporteras i augusti 2013. 

Folkbildningsrådet (2013k). Kartläggning av 

studieförbundens cirkelledare. Avrapporteras i augusti 2013. 

Folkbildningsrådet (2013l). Utvärdering av studieförbundens 

kulturprogram. Avrapporteras i augusti 2013.

Folkbildningsrådet 

Box 380 74, 100 64 Stockholm 

Tel: 08412 48 00, fax: 0821 88 26 

fbr@folkbildning.se 

www.folkbildning.se

KommunKompassen 

ANALYS AV 

HAPARANDA KOMMUN 

2012 


Leif Eldås, Bengt-Olof Knutsson och Torkel Wadman SKL 

2012-12-25

Sveriges Kommuner och Landsting 2013-04-15 2 (28) 

Innehåll 

1 Vad är Kommunkompassen? ........................................................................................... 3 

2 Haparanda kommun: En sammanfattande genomgång .................................................... 4 

3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden .................. 6 

Område 1 Offentlighet och demokrati .............................................................................. 6 

Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering ............................................................... 8 

Område 3 Politisk styrning och kontroll ......................................................................... 11 

Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation .................................................................. 13 

Område 5 Resultat och effektivitet ................................................................................. 15 

Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik ................................................ 17 

Område 7 Verksamhetsutveckling .................................................................................. 20 

Område 8 Kommunen som samhällsbyggare ................................................................. 22 

4. Översikt av poängfördelning .............................................................................................. 24 

5 Kortfakta om Haparanda kommun ...................................................................................... 27


1 Vad är Kommunkompassen? 

Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. 

Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi 

och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i 

samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder sedan år 2002. 

Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender 

som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS 

(Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes 

Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i 

Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor 

Morten Øgård). 

Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan 

det politiska systemet 

kommunernas förmedling av tjänster 

kommunen som arbetsplats 

utvecklingen av lokalsamhället. 

Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet 

att samspela i organisationen. 

Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: 

Intervjuer 

Officiella dokument 

Kommunens hemsida. 

Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ 

beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta 

huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor 

belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, 

decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. 

De åtta huvudområdena är: 

Offentlighet och demokrati 

Tillgänglighet och brukarorientering 

Politisk styrning och kontroll 

Ledarskap, ansvar och delegation 

Resultat och effektivitet 

Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik 

Verksamhetsutveckling 

Kommunen som samhällsbyggare. 

En utvärdering enligt Kommunkompassen ger ett resultat med värdefull information om 

både styrkor och förbättringsområden. Till det senare blir det naturligt att koppla handlingsplaner 

för att utvecklas. Många kommuner väljer efter några års arbete att genomföra en 

förnyad utvärdering för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade. För att kunna få 

inspiration till förbättringar kontakta utvärderarna eller använd SKLs jämförelseverktyg där 

det är enkelt att hitta förebilder inom olika områden.


2 Haparanda kommun: En sammanfattande genomgång 

Utvärderingen 

Utvärderingen av Haparanda kommun genomfördes i december år 2012 och var kommunens 

andra utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Den första genomfördes 2005 utifrån 

den tidigare versionen och gav resultatet 423,5 poäng. Resultatet år 2012 blev 506 poäng. 

Det finns skillnader i innehåll på respektive frågeområden mellan den nyare upplagan av 

Kommunkompassen och den äldre versionen. En rak jämförelse är därmed inte möjlig. 

Som underlag för värderingen har utvärderarna studerat dokument, granskat kommunens 

hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 30-tal personer i organisationen. Bland de 

intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. 

Sammanfattning av resultat 

Tabell 1 Haparanda kommun 2012 i förhållande till Kommunkompassens huvudområden. 

Resultat 2012 Resultat 2005 

1. Offentlighet och demokrati 66 60 

2. Tillgänglighet och brukarorientering 62 44 

3. Politisk styrning och kontroll 67 50,5 

4. Ledarskap, ansvar och delegation 60 62,5 

5. Resultat och effektivitet 59 38 

6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 53 57,5 

7. Verksamhetsutveckling 64 27 

8. Kommun som samhällsbyggare 75 84 

Sammanfattning av resultat 

TOTALT 506 423,5 

I spindeldiagrammet på följande sida illustreras Haparandas profil som den framstår utifrån 

Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas ett medelvärde av kommuner som 

utvärderats enligt Kommunkompassen. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart 

med kommuner som utvärderats före år 2010. Den nya versionen ställer högre krav. 

Om man vill göra en ungefärlig sådan jämförelse så visar erfarenheten att man kan lägga på 

80-100 poäng till det resultat som nu erhållits.


8. Kommun som 

samhällsbyggare 

7. Verksamhetsutveckling 

6. Kommunen som 

arbetsgivare 

personalpolitik 

Jämförelser 

1. Offentlighet och 

demokrati 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

5. Resultat och 

effektivitet 

2. Tillgänglighet och 

brukarorientering 

3. Politisk styrning och 

kontroll 

4. Ledarskap, ansvar 

och delegation 

Haparanda 2012 

Kungsbacka 2011 

Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida 

www.skl.se/kvalitet. Här finns även ett sökverktyg för att bland annat göra jämförelser 

och hitta goda exempel från olika kommuner i Norge och Sverige.


3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens 

åtta områden 

Område 1 Offentlighet och demokrati 

Rubriker Poäng 

Strategi for demokratiutveckling och information 

Information till medborgare 

Dialog och medborgarmedverkan 

Etik – motverkan av korruption 

Allmänt 

66 

En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Haparandabornas 

åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar 

då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, 

utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser 

som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och 

öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. 

Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande 

för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. 

Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen 

arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som 

sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet 

som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det 

viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, 

då detta ligger utanför kommunorganisationen. 

Strategi for demokratiutveckling och information 

Kommunens arbete med demokratiutveckling är förankrat i Budget- och Strategiplanen på 

flera ställen som värdeord, i politiska inriktningarna och målen som ligger till grund för 

verksamhetsplaneringen. Exempel på aktiviteter som stöder utvecklingen kan nämnas eFörslag, 

politiska vardagsrummet, medborgarkontoret, enhetlig synpunkts- och klagomålshantering 

och medborgaranpassade webbsidor. Kommunen deltar för övrigt i SKLs utvecklingsprojekt 

kring Medborgardialog. 

Kommunen har inget specifikt dokument som reglerar informationsverksamheten men 

Kommunfullmäktige har pekat ut två inriktningar, Medborgaren i centrum och förbättra tillgängligheten 

som utgör grunden för planering och utveckling av informationen. Varje förvaltning 

arbetar med åtaganden kopplade till de politiska målen, vilket dokumenteras i verksamhetsplanerings/-uppföljningssystemet. 

En informatör och medborgarkontoret är navet för 

kommunens service och informationsverksamhet. SKL:s webbinformationsundersökning 

"Information för alla" används regelbundet för att utveckla kommunens hemsidor. Resultatet 

visar att kommunen förbättrat sig tre år i rad.


Information till medborgarna 

Kommunen har en tydlig inriktning på sitt utvecklingsarbete kring informationen på hemsidan. 

En informatör och en central webbutvecklare i det nya medborgarkontoret arbetar integrerat 

med frågan. Kontoret äger också resultatet och huvudansvaret för vidareutveckling av 

sidorna. 

Möten och protokoll för alla nämnder och styrelsen finns tillgängliga digitalt och går att få i 

tryckt form från medborgarkontoret. Allmänna handlingar kan begäras på hemsidan via mail 

eller på medborgarkontoret. 

Kommunen har både utsändning i närradio och webbsändning (i realtid och i efterskott) av 

kommunfullmäktigesammanträden och är aktiv i att använda sociala medier för information 

och kommunikation. Kommunen köper också utrymme i lokalpressen för att föra ut information. 

Information om resultat 

Tidigare gav kommunen ut en tvåspråkig folder som var en lightversion av årsredovisningen 

till samtliga hushåll. Det garanterade att alla fick en enkel redovisning av vad man får för 

skattepengarna. Nu förmedlas detta bland annat via kommunalrådets blogg och via kommunchefens 

rapportering på hemsidan. 

Under rubriken Kvalitet och uppföljning på hemsidan har kommunen samlat olika typer av 

resultat som kan vara intressant för medborgarna. Ett utvecklingsområde kunde vara att 

kommentera resultaten. Medborgarundersökning och medarbetarundersökning finns exempelvis 

tillgängliga men inte brukarundersökningar från respektive verksamhetsområde samt 

revisonens förvaltningsrapporter. Kommunen deltar i KKiK och dessa resultat och jämförelser 

med andra kommuner finns tillgängliga på hemsidan. Där finns också länkar till tillsynsmyndigheters 

hemsidor där värderingar av kommunens skola och äldreomsorg finns. 

Det finns utrymme att än mer förtydliga sambanden mellan de resultat som läggs ut och de 

ambitioner/mål kommunen haft i sina styrdokument. 

Medborgardialog och deltagande 

Kommunens förtroendevalda driver aktivt utvecklingen av medborgardialog. Haparanda 

deltar bland annat i SKL:s medborgardialogprojekt och utvecklar succesivt formerna för 

arbetet. Exempel på aktiviteter som stöder dialog och samspel är medborgarundersökningar, 

KKiK, E-förslag, Webbsändningar av KF, Webbutveckling i samverkan, Projektet funka.nu, 

hemsida för resultat/kvalitet, finska sidor och Medborgarbudget är på gång. På fredagar är ett 

vardagsrum i Stadshuset öppet där Haparandabornas kan träffa kommunpolitiker och prata 

över en kopp kaffe. 

Kommunen arbetar brett arbete med samråd med ex. byaföreningar, brukarråd och minoriteter. 

Kring planeringsprocesser som ex. ”På gränsen” även med Torneåbor, men även kring 

lokala frågeställningar och utmaningar. HaparandaTornio har avsatt en summa till ett bidrag 

som kallas Byapeng. Den kan sökas av lokala utvecklingsgrupper som aktivt engagerar sig i 

sin bygd.


Motverka korruption 

Kommunens utvecklade internkontroll utgör det centrala verktyg i strategi och arbetet med 

att motverka korruption. Ett öppnare kommunhus och medborgarkontoret är en annan viktig 

symbol för transparansen i kommunen. 

För att nå ut till medarbetare och chefer ska man genom verksamhets-, medarbetar- och ledariden 

bland annat nå ut med en värdegrund som kontinuerligt tas upp på APT möten och 

diskuteras. I värdegrundsarbetet ska ingå att skapa ett förhållningssätt som etablerar en normerande 

etik som motverkar korruption. Men detta är inte fullt ut genomfört ännu. Det finns 

också utrymme att såväl internt som externt förtydliga kontaktvägar för den som har något 

att förmedla i detta sammanhang. 

Styrkor Förbättringsmöjligheter 

Kommunens arbete med demokra- 

tiutveckling är förankrat i Budget- 

och Strategiplanen – gott exempel 

Informationsområdet 

Systematisk webbutveckling 

Medborgarkontoret 

Det politiska vardagsrummet 

Resultat delvis samlade på hemsi- 

dan 

KKiK och medborgardialog – 

medborgarperspektiv 

Medborgarundersökningar 

Informationsområdet 

Lightversion av årsredovisning 

Kvalitet och uppföljning på hemsidan. Förtyd- 

liga sambanden mellan resultat som läggs ut och 

kommunens ambition/mål inom området 

Redovisa och kommentera brukarundersökning- 

ar och revisionens förvaltningsrapporter på 

hemsidan 

Koppla resultat från medborgarundersökning till 

den politiska viljeriktningen kring demokratiut- 

veckling/medborgardialog 

Fullfölja värdegrundsarbetet för att skapa ett 

förhållningssätt mot korrupt beteende och ex. 

någon form av Whistleblower funktion eller lik- 

nande (internt och externt) 

Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering 


Strategi för brukarorientering 

Tillgänglighet och bemötande 

Information om service och tjänster 

Valfrihet 

Brukarundersökningar 

Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 

Allmänt 

62 

Med ”brukarorientering” avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina 

brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är vikta delar i ett sådant förhållningssätt.


Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster 

är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från 

verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. 

Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, 

vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att 

tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. 

Strategi för brukarorientering 

De fem övergripande utvecklingsområdena samt de värdeord som nämns i Budget- och strategiplan 

2013-2015 har ingen tydlig brukarorientering, däremot ett medborgarfokus. Detsamma 

gäller Vision 2020. Kommunens styrsignal kring att sätta brukaren i centrum visar 

man istället genom ett antal aktiviteter som stöder ett brukarorienterat förhållningssätt. Synpunktshanteringssystem, 

brukarundersökningar, dialog med brukarråd och ett påbörjat arbete 

med kvalitetsdeklarationer är exempel på sådana aktiviteter. Under 2013 kommer en utbildningssatsning 

genom chefer riktas till medarbetare där kundfokus kommer lyftas. På 

nämnds- och förvaltningsnivå finns ett tydligare anslag. 

Tillgänglighet och bemötande 

2012 är tredje året Haparanda är med i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). I den ingående 

Servicemätningen värderas tillgänglighet och bemötande och kommunen arbetar aktivt för 

att förbättra resultaten. Bemötandet får goda resultat medans tillgänglighet är ett utvecklingsområde. 

Bemötandet följs för övrigt upp även i brukarundersökningar och är ett lönekriterie. 

Kommunens ambition är att enhetligt betona vikten av värdeord som bemötande och 

tillgänglighet vid rekrytering och introduktion. Kommunen delar årligen ut ett pris till årets 

medarbetare och utgår bland annat från bemötande och värdegrunder. 

För att nå ut till medarbetare och chefer ska kommunen genom verksamhets-, medarbetar- 

och ledariden bland annat nå ut med en värdegrund som kontinuerligt tas upp på APT möten 

och diskuteras. I värdegrundsarbetet ska ingå att skapa ett förhållningssätt som bidrar till 

brukarorientering, hög tillgänglighet och ett gott bemötande. Detta arbete är nyligen påbörjat 

och inte genomfört fullt ut. 

Information om service och tjänster 

SKL:s återkommande webbundersökning ”Information till alla” har använts för att förbättra 

kommunens hemsidor. Kommunen har förbättrat sina resultat vid tre mättillfällen i rad. Gott 

exempel. Medborgarkontoret är kommunens kommunikationsplattform för medborgarna. 

Kommunen har digitaliserat sin ärendehantering, allt från e-tjänster till handläggning och earkivering. 

Som första kommun i Sverige har också kunderna möjlighet till en digital brevlåda 

(Brevo) som ger en säker tvåvägskommunikation med medborgarna. 

Kommunen deltar i en regional utveckling av e-tjänster. Haparanda har ett antal tjänster som 

erbjuds som genom digital e-service samlade och lättillgängliga på hemsidan. För närvarande 

prövas även ett bokningssystem av fritidsanläggningar i samverkan med Torneå. Kommunen 

har de senaste åren nominerats till eDiamond Award, en utmärkelse som går till den organisation 

som med framgång utvecklar e-tjänster som underlättar kontakten för medborgare och 

företagare.


Ett förbättringsområde, när det gäller information, är att möjliggöra jämförelser mellan olika 

enheter inom förskola, grundskola, gymnasium, särskilt boende, hemtjänst, etc. Beskrivningarna 

av enheterna skulle enhetligt kunna innehålla en tydlig profil och inriktning samt resultat 

från ex. brukarundersökningar och andra kvalitativa mätningar. 

Valfrihet och påverkan 

Kommunen har infört LOV och brukarna kan välja mellan ett i dagsläget begränsat antal 

hemtjänstleverantör. Valfrihet i samarbete mellan Haparanda och Torneå från förskola till 

gymnasium. I övrigt valfrihet i mån av plats. 

Brukarundersökningar 

Brukarundersökningar genomförs inom några verksamhetsområden men det finns utrymme 

att utveckla analys av resultat och koppling till styrning och utveckling samt tillgängliggöra 

resultaten för medborgare så att de kan göra jämförelser ur ett valfrihetsperspektiv. Men 

också för att se hur kommunen presterar mellan verksamhetsområden och i förhållande till 

andra kommuner. 

Systemför service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts- /klagomålshantering 

Kommunen har ett systematiskt synpunkts- och klagomålshanteringssystem i hela kommunkoncernen. 

Ingångar finns via formulär på hemsidan men man kan även via telefoni meddela 

in sina synpunkter, skicka e-post eller vända sig direkt till berörd enhet. Systemet tycks fungera 

väl. Socialförvaltningen har påbörjat ett arbete med att ta fram Kvalitetsdeklarationer 

vilket ska följas av övriga förvaltningar. 

Samverkan med brukarråd 


Medborgarkontor – gott exempel 

Digitala brevlådor – gott exempel 

Uppföljningen av bemötande och till- 

gänglighet 

Bemötande är ett lönekriterie 

Påbörjat arbete med kvalitetsdeklara- 

tioner 

Koncernövergripande synpunkthanter- 

ing 

Utvecklar innehållet i hemsidan regel- 

bundet – gott exempel 

Förtydliga brukarnas ställning i övergri- 

pande styrdokument. 

Lägg in resultat av kvalitet i presentatio- 

nen av enheterna. 

Tydligare anslag kring hur resultat från 

brukarundersökningar ska användas. Ex. 

analys, rapportering och koppling till ut- 

veckling. Redovisa jämförelser internt 

och externt.


Område 3 Politisk styrning och kontroll 


System för styrning och uppföljning 

Politiska mål 

Uppföljning och rapportering 

Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän 

Samspel och dialog 

Allmänt 

67 

I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det 

kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den 

politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. 

Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av 

målstyrningen. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor 

omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen 

i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. 

Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande 

mål. 

System för styrning/uppföljning 

Kommunen har under de tre senaste åren arbetat med att utveckla och förankra sin styr- och 

uppföljningsmodell. Från en i hög grad av övergripande budgetstyrning till en mål- och resultatstyrd 

organisation. 

Styrmodell bygger på en tydlig skiljelinje mellan nivåerna politik och verksamhet. Politiken 

äger målen, styr med dessa och verksamheten verkställer. För att tydligt skilja på nivåerna är 

också begreppen olika. Kommunfullmäktige anger en politisk inriktning som respektive 

nämnd bryter ned i egna tydliga mål som svarar på frågan VAD nämnden ska uträtta för att 

fylla KF:s Inriktningar. På verksamhetsnivå tas nämndens mål emot och bryts ned på respektive 

nivå (Förvaltning, verksamhet/enhet, arbetslag) i HUR man ska göra för att fullgöra den 

politiska viljan. Kommunen har valt att kalla dessa för åtaganden. Åtaganden är ett löfte, en 

förbindelse, från verksamheterna till politiken som förpliktigar men detaljstyr inte. Slutligen 

ska varje medarbetare att ha åtaganden, som är kopplade till lönekriterier, ett konkret görande 

som har en tydlig koppling till de politiska besluten. 

Tydliga politiska mål 

Överst i styrkedjan finns Haparandas och Torneås gemensamma Vision 2020. Vision, dess 

fem strategiska utvecklingsområden och tre värdeord bryts ned i nämndspolitiska mål (vad) 

och verksamheternas åtaganden (hur) samt genom personliga åtaganden för alla medarbetare. 

De fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Det 

sker genom att i budgeten ges varje område innehåll genom inriktningsbeslut och indikatorer.


Inriktningsbeslutet beskriver det som om allting redan hade hänt d.v.s. man ska kunna se 

slutresultatet i förväg. På det sättet får kommunen referensram som underlag för målsättning 

för att kunna förverkliga vision. 

Visionen, utvecklingsområden och kommunens tre värdeord (Demokrati, Tryggt samhälle 

och Framtidsinriktad) är i hög utsträckning etablerade som styrsignal. Under 2013kommer 

kommunen bland annat att arbeta med att ta fram fler indikatorer som mäter måluppfyllnad 

samt kundnöjdhet. 

För övrigt har ovanstående målbild ett tydligt samhällsbyggnadsfokus. En fundering som 

utvärderarna haft är balansen mellan samhällsbyggande målbild och det som rör kommunens 

kärnuppdrag barnomsorg, skola och äldreomsorg. Avseende resurstilldelning är det senare en 

stor post, men i den övergripande målbilden är kärnuppdraget inte så framträdande. 

I budgetdokumentet 2013-2015 under en rubrik som handlar om den övergripande styrsignalen 

finns även ett avsnitt under rubriken Förnyelse, kvalitet och inre effektivitet. Där betonas 

värdeord som förnyelse, samverkan, dialog och omvärldsanalys. Hur verksamheten ska förhålla 

sig till dessa har utvärderarna inte fått klart för sig. I en senare del av budgetdokumentet 

finns även ett avsnitt under rubriken styrsignaler. Där redovisas ett antal generella områden, 

delvis målsatta och med uppdrag. Bland annat nämns en värdegrund utifrån tre utgångspunkter 

som inte riktig avspeglar de tre värdeord som nämnts tidigare. Utvärderarnas uppfattning 

är att kommunen skulle vinna på att sortera och samla i den övergripande styrsignalen 

och målbilden för att förenkla för mottagaren. 

Kommunen framhåller även sin gemensamma verksamhetsidé som sin värdegrund. Verksamhetsidén 

har tagits fram med delaktighet i hela organisationen och fastställts av politiken 

och är en tolkning av det politiska uppdraget som förklarar det yttersta syftet och ramen för 

hela verksamheten (Vem vi är till för? Vilket uppdrag har vi? Vad ska uppnås? Och på vilket 

sätt?). Verksamhetsidén kompletteras även av en ledaridé och en medarbetaride. 

Syftet är att idékedjan ska leda till ett förhållningssätt som ska vara en viktig drivkraft i 

kommunens styrmodell. De ska bland annat följa upp den med specifika frågor kring kännedomen 

om idéerna i den årliga medarbetarenkäten. Det är ett intressant upplägg och sjösatt 

men inte riktigt etablerat i hela organisationen. 

Uppföljning och rapportering 

Verksamhetsplaneringen, uppföljningen och rapportering sker i ett transparent IT-stöd, Stratsys 

integrerade ledningssystem. Systemet är tillgängligt för både förtroendevalda och medarbetare. 

Varje medarbetare ska planera och rapportera personliga åtaganden kopplade till de 

politiska målen och visionen. Planerings- och uppföljningsprocessen är också förtydligad i 

frågan ”vad som sker när” i politiken respektive verksamheten. Målen mäts med indikatorer 

för uppföljning och förbättringsåtgärder. 

Modellen följs upp löpande med dialog om roller/ansvar mellan politiker och tjänstemän, 

dialog på APT möten, praktiska tillämpningen/utvecklandet av IT-stödet samt genom frågor i 

medarbetarenkäten. 

Kommunen har själv identifierat att det finns utrymme att finslipa uppföljning, utvärdering/analys, 

återkoppling, mätning av målen och synkroniseras med budget på ett ännu bättre 

sätt.


Ansvarsfördelning och roller mellan politiker/tjänstemän 

Den nya styrmodellen har i hög utsträckning förtydligat ansvarsfördelningen mellan politiker 

och tjänstemän. Om detta vittnar samtliga intervjuade som svarat på frågan. 

Samspel och dialog 

För att en strategisk plan ska vara levande, behövs en återkommande dialog mellan politiker 

och tjänstemän. Detta gäller inte bara på nämndnivå utan även på övergripande nivå. Det 

finns en ordning för detta i Haparanda och styrmodellen skapat tryck har förstärkt behovet av 

dialog och samspel. Inför ställningstaganden önskade politikerna ibland att två alternativa 

förslag redovisades av tjänstemännen. 

Samtliga politiker erbjuds en gemensam utbildning i början av mandatperioden. Respektive 

nämnd har sedan utbildningar, vid behov även under löpande mandatperioden. 


Etablerad mål- och resultatstyr- 

ningsmodell och sammanhållen 

styrkedja 

Åtaganden på medarbetarnivå 

Tydlig samhällsbyggnadsfokus 

Jämförelser av resultat med andra 

kommuner 

Funktionellt rapporteringssystem 

Tydlig roll- och ansvarsfördelning 

mellan politiker och tjänstemän 

Verksamheten inte prioriterad i övergripande 

målbild. KF styr inte kvalitet –sätter nivå. 

Vision, utvecklingsområden, värdeord, 3x idéer – 

Styrsignaler förpackade i många paket. Sedan 

- 2.5 Förnyelse, kvalitet och inre effektivitet 

i budget. 

- 3.4 Styrsignaler 

Behov av att sortera för att bli tydligare? 

Förankra verksamhetsidén och följ upp 

Bör inte även bolagens ägardirektiv styras utifrån 

övergripande målbilden? 

Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation 


Strategi för ledarskap, ansvar och delegation 

Enheternas ansvar 

Tvärsektoriellt samarbete 

Personligt ansvar och uppdrag för chefer 

Kommunledningens kommunikation 

Ledarutveckling 

Allmänt 

60 

I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna 

med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. 

Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande 

anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika 

system.


Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och 

ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en 

fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. 

Strategi för ledarskap, ansvar och delegation 

Ledaridén är grunden i kommunens ledarfilosofi och användes vid införandet av styrmodell 

med mål- och resultatstyrning samt gemensamt system för dokumentationen av verksamhetsplanering 

och uppföljning. Kommunen har också en plan för ledarutveckling. Nya chefsavtal 

med uppdragsskrivning är nyligen reviderade med kopplingar till nya styrmodellen. 

Regelbundna chefsträffar med alla chefer inkl. bolagen, minst 6 gånger per, är ett forum som 

utvecklats från en informationsgrupp till en sektorslös och aktiv arbetsgrupp för utvecklingsfrågor. 

Respektive förvaltning har också chefsträffar en gång/månad. En årlig gemensam 

informationsdag för alla anställda hålls med syfte att öka delaktigheten och sammanhållningen 

i koncernen. Ledaridén är tillsammans med verksamhetsidén och medarbetaridén är 

kommunens styrkoncept för att få en dynamisk och utvecklingsinriktad organisation. Ledariden 

finns i rekryteringsannonser och är kopplad till chefsavtalen och lönekriterier. Konceptet 

förankras och etableras för närvarande. 

Resultatenheternas ansvar 

Ansvaret för budget, organisation och personal är relativt stor för resultatenhetschefer i 

kommunen. Undantaget när gäller att bära över under- och överskott mellan budgetåren, där 

möjligheten är begränsad. Samtliga enheter har resultatansvar. 

Tvärsektoriellt samarbete 

Precis som vid föregående utvärdering så finns en stor mängd samverkansprojekt där kommunen 

samarbetar med externa parter. Likaså inom kommunorganisationen finns flera olika 

projekt där man samarbete över förvaltningsgränser ofta utifrån att en gemensam målgrupp 

identifierats. 

Det finns en sammanställning av projekt där bland annat namn, syfte, typ av projekt, deltagande 

förvaltningar, start och slutdatum, status, kostnadsram och ansvarig kontaktperson 

anges. Bra enkel och överblickbar sammanställning. 

Personligt ansvar och uppdrag för chefer 

Chefsavtal med uppdragsskrivning är nyligen reviderade med kopplingar till nya styrmodellen. 

Ungefär en tredjedel av cheferna har ett avtal och de flesta är positiva och anser att det 

bidragit till att förtydliga uppdraget. Ett utvecklingsområde är att låta alla chefer omfattas av 

avtalen. 

Kommunledningens kommunikation 

Funktionell ledningskedja på tjänstemannanivå ledd av en tydlig och dialogbejakande kommunchef. 

Samtliga chefer i kommunen är organiserade i ”40 gruppen” som träffas minst sex 

gånger per år och som i mindre grupperingar samverkar kring olika övergripande utvecklingsprojekt. 

Syftet är att öka delaktigheten, öka styrningen, lära av varandra, öva och utbildas 

tillsammans samt skapa gemensamma rutiner. 

Förvaltningarna har egna chefsgrupper som träffas varje månad och man löser uppgifter och 

samverkar i mindre i tvärgrupper.


Ledarutveckling 

Ledaridén och ledarutvecklingsprogrammet bärande anslag för att utveckla cheferna i kommunen. 

Kommunen genomför Ledarakademin som är en 1 årig utbildning för blivande chefer. 

Kommunen har också genomfört ett Chefsaspirant program dit alla medarbetare bjöds in. 

62 medarbetare gick sedan en 1 veckas lång utbildning och flera har gått vidare till chefs 

befattningar. Ett utvecklingsområde kan vara att följa upp ledaridén och redovisa ex. i personalbokslut. 


Hög grad av ansvarsdelegation till 

resultatenhetsnivå 

Ledaridén och ledarutvecklingspro- 

grammet 

Chefsavtal 

Ledarakademin och chefsaspirant 

program 

Funktionell ledningskedja 

Chefsavtal för alla chefer 

Överföring av över- och under- 

skott på resultatenhetsnivå 

Uppföljning av ledaridén 

Område 5 Resultat och effektivitet 


Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling 

Kostnader och resultat i budgetprocessen 

Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll 

Kommunikation kring resurser och resultat 

Jämförelser 

Extern samverkan 

Allmänt 

59 

Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen 

avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska 

uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan 

våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning 

och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner 

står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får 

jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? 

Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling 

Kommunen har under de tre senaste åren strategiskt arbetat med att gå från ett huvudsakligt 

fokus på budgetstyrning till att bygga upp en styrmodell med en stark betoning på mål- och 

resultatstyrning. Förutsättningar har bland annat skapats genom ett integrerat ledningssystem, 

genom intern utbildning och genom att kommunen deltar i ett nationellt nätverk för att 

utveckla styrningen och jämföra resultat. Ett intressant upplägg som kommunen kan förfina 

och utveckla över tid. Som en del i planen för att styra mot en mål- och resultatstyrd organisation 

ingår effektivitetsutvecklingen.


Kommunen menar att Budget- och strategiplanen och styrmodellen bär denna dimension, 

med självkritik till sina arbetsprocesser, förnyelse och samverkan. Detta har hittills bland 

annat lett till utveckling av användandet av mer IT inom administration, effektivare användning 

av lokaler och gemensam ledning för förvaltningarna. 

Kostnader och resultat i budgetprocessen 

Haparanda har som många andra kommuner en utmaning i att tydligare koppla ihop kostnader 

och resultat. I årsrapport och delårsrapporter redovisas driftsredovisning och målredovisning 

per nämnd men inte tydligt relaterade till varandra. Det är ett nationellt utvecklingsområdeområde. 

Nacka kommun har en intressant redovisningsmodell på nämndnivå av resurser/kostnader 

samt uppnådda kvalitativa resultat visualiserade tillsammans. 

När det gäller effektivitetsutveckling finns några exempel av detta ex. relationen mellan utförd 

hemtjänsttid och insatt personalresurs samt resultat från brukarundersökning inom socialtjänsten. 

Detta resultat har bidragit till att åskådliggöra ett effektivitetsområde. Det integrerade 

ledningssystemet har bidragit till att underlätta arbetsprocesser och frigöra tid. Genom 

att samtliga medarbetare är utrustade med smartphones har kommunen nått väldigt långt med 

att uppnå full papperslöshet vilket effektiviserat kommunikationen internt och externt. 

Ett utvecklingsområde kunde vara att låta varje förvaltning mer systematiskt får redovisa 

exempel på effektivitetsåtgärder som kan påvisa resultat. 

Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll 

Kommunen har en tradition av att ha ett väluppbyggt ekonomistyrsystem, en god och återkommande 

avvikelsehantering när det gäller förväntat budgetutfall. Det integrerade ledningssystemet 

har bidragit till att ytterligare utveckla arbetsprocesser, uppföljning och kontroll. 

Även vad avser uppföljning av avvikelser som avser måluppfyllelse av verksamhetsresultat. 

Kommunikation kring resurser och resultat 

Återigen underlättar det integrerade ledningssystemet att ta del av resursförbrukning likväl 

som verksamhetsresultat. I och med att medarbetarna själva har ett ansvar att bidra till den 

övergripande målbilden och har full insyn av vad kommunen presterar så har kommunen 

skapat bra förutsättningar för en dialog kring resurser och resultat. Enligt intervjuerna är 

kunskapen och medvetenheten generellt sätt hög. På ledningsgruppsnivå och på APT är det 

en återkommande punkt på dagordningen. ”Vi har varit kostnadsmedvetna länge men nu 

pratar vi kvalitet och resultat också.” 

Jämförelser 

Kommunen arbetar med jämförelser på övergripande nivå. Haparanda medverkar i SKL:s 

projekt Kommunens Kvalitet i Korthet. Där ett antal utvalda mått används och där ca 200 

kommuner årligen jämför resultat. Kommunen deltar i tävlingar som Sveriges IT kommun 

och Kvalitetskommun vilket innebär att man värderas och jämför med andra. Jämförelserna 

utgör ett underlag i budgetprocessen och läggs ut på hemsidorna. Ett utvecklingsområde är 

att lyfta in jämförelseperspektivet i styrmodellen ex. i resultatrapporteringen samt att tydligare 

koppla resultatjämförelser till verksamhetsutveckling för att få till ett lärande från organisationer, 

externa som interna, som har bättre resultat.


Extern samverkan 

Haparanda kommun är mycket aktiv i att samverka med externa aktörer för att utveckla och 

hitta kostnadseffektiva lösningar. Det nära samarbetet med Torneå, den finska tvillingstaden 

är unikt. Bland annat sker samverkan inom räddningstjänst, gemensam språkskola, gemensam 

reningsverk i bolagsform, Haparanda värmverk och fjärrvärmenäten är sammankopplade 

(65 % av värmen köps från Torneå) samt mycket samarbete inom fritid, kultur. Samarbete 

sker med de svenska grannkommuner t ex inom konsumentvägledning och alkoholtillsyn, 

högskoleförbund och överförmyndare. Kommunen är ett gott exempel. 

Det finns även flera exempel på samverkan med civilsamhällets frivilligkrafter för att stärka 

upp tjänster till brukarna. Exempelvis inom äldreomsorgen där man tillhandahåller lokaler 

på äldreboenden för föreningar som har verksamhet som gynnar de boende. Dessa lokaler 

används av många föreningar och de har aktiviteter och möten där, bland annat PRO och 

RHM. IFO har samverkan med Länkarna och Kvinnojouren. Det finns en frivillig resursgrupp 

för extraordinära händelser. 

Välskött ekonomi 


Styrmodell med tydlig fokus på mål- 

och resultatstyrning. 

Effektivitetsanslag i budgetprocess och 

några konkreta verksamhetsexempel. 

Processkartläggning inom socialtjäns- 

ten 

Alla medarbetare har smartphones – 

Miljö och effektivitet 

Avvikelsehantering - ekonomi 

Jämförelser (Ex. KKiK) 

Extern samverkan för att utveckla och 

för att vara kostnadseffektiv 

Tydligare spegla relationen resurser 

(ekonomi) – verksamhetsmål – resul- 

tat i rapporteringen 

Resultatjämförelser i delårsbokslut 

och årsredovisning 

Resultatjämförelser enheter internt 

och externt 

Tydligare redovisa effektiviseringsåt- 

gärder och resultat 

Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 


Personalstrategi 

Rekrytering 

Kompetens- och medarbetarutveckling 

Individuell lönesättning 

Arbetsmiljöarbete 

Mångfald 

Allmänt 

53 

I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de 

olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora 

nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar.


Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper 

med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar 

befintlig personal att stanna och utvecklas. 

Personalstrategi 

”Haparanda ska vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats” är ett av Fullmäktiges 

inriktningar i Budget- och strategiplanen. På övergripande nivå arbetar det centrala 

personalkontoret med ett antal åtaganden upprättade för sin verksamhet. 

Kommunens strategi i form av den nya verksamhets-, medarbetar- och ledaride är ett värdegrundsdokument 

är tänkt att hållas levande genom att kontinuerligt tas upp på APT möten 

och diskuteras. Uppföljning och utvärdering sker inom ramarna för medarbetarsamtal och 

medarbetarenkät. Arbetet är ännu inte fullt ut förankrat. I kommande steg bör man följa upp 

kommunfullmäktiges inriktningsmål och idéerna samt redovisa hur väl dessa bägge strategier 

ger effekt. 

Rekrytering 

Kommunen har ett strategiskt anslag kring att vara en attraktiv arbetsgivare för att locka 

arbetskraft. Men man har inte på ex. hemsidan profilerat sig i frågan. ”Varumärket” består 

istället av en del förmåner som framhölls vid intervjuerna. Ex. chefsaspiratprogram och ledarakademin, 

friskvårdstimme/peng, system för flexibel arbetstid, alla medarbetare har 

smartphones, tolerant förhållningssätt till distansarbete, utbildning, pedagoger i skolan har 

Imac, socialtjänsten rustade med Ipad. 

Kompetens- och medarbetarutveckling 

Det finns riktlinjer för kompetensutveckling. Senaste åren har Kommunen bland annat genomfört 

ett eget program för kompetensförsörjning av chefer. Alla anställda fick möjlighet 

att gå ett veckolångt chefsaspirantprogram för att få känna på hur det kan vara att vara chef 

och för en personlig utveckling. 63 medarbetare deltog. Av dessa antogs 12 till Ledarakademien 

som pågår hösten 2011 till våren 2013 för att rusta deltagarna för att bli chefer. 

Under 2012 har en upphandling kring en utbildning ”Utveckling av medarbetarskapet” genomförts. 

Utbildningen påbörjas 2013 och riktar sig till cheferna i kommunen och syftar till 

att stärka cheferna i deras arbete med utveckla medarbetarna. 

Enligt medarbetarundersökningen 2012 fick 84% medarbetarsamtal och 34% en individuell 

utvecklingsplan. Om resultatet stämmer är det ett utvecklingsområde. Enligt kommunen kan 

frågeställningen kring utvecklingsplan misstolkats. Nästan undersökning kommer frågan 

förtydligas. Ett annat utvecklingsområde kunde vara att följa upp riktlinjerna för kompetensutveckling. 

Individuell lönesättning 

Lönesamtal ska ske utifrån fastställda lönekriterier och kommunens värdegrunder. Enligt 

medarbetarundersökningen 2012 fick 74% av medarbetarna lönesamtal. Enligt kommunen 

är det faktiska resultatet betydligt högre då en sen lönerörelse påverkade resultatet negativt. 

För övrigt har kommunen tagit ett intressant grepp kring de nya idéerna, kommande utbildningsinsatser 

och de individuella åtagandena som kopplar till övergripande mål och ska 

följas upp i medarbetarsamtal.


Arbetsmiljöarbete 

Kommunen genomför årliga medarbetarundersökningar och resultaten återförs till alla berörda, 

i grupp till chefer, ledningsgrupp, politiker och fackliga företrädare. 

Cheferna arbetar med det övergripande resultatet i tvärsektoriella grupp genom att analysera 

och komma med förslag till åtgärder. Enhetsresultaten per chef fås personligen med uppdraget 

att komma med en åtgärdsplan för förbättringar på den egna enheten. Resultatet används 

också av Personalkontoret för att identifiera enskilda behov på enhetsnivå för att kunna stötta 

enheten. Under 2013 startar en omfattande hälsosatsningen som är en följd av ett resultat 

från senaste medarbetarundersökningen där flera upplevde stress och att man inte nyttjar 

möjligheten till friskvård. Vid intervjuerna framkom exempel på förbättringsarbete i relation 

till resultat från samtliga förvaltningar. 

Det genomförs även löpande skyddsronder, tillbudsrapportering och riskbedömningar i enskilda 

fall. 

Mångfald 

Kommunen har fastslagit en jämställdhetsplan 2008 som är inriktad på genusperspektivet. 

Under 2013 kommer en undersökning om jämställdhet genomföras. Det finns behov av att 

utveckla och förtydliga sitt arbete med mångfald i ett bredare perspektiv exempelvis utifrån 

etnicitet. Haparanda kommun är en minoritetsspråkskommun som är tvåspråkig. I Haparanda 

är ett av förvaltningsområdena för minoritetsspråken finska och meänkieli. Fokus och stödresurser 

läggs på att stödja och utveckla detta. 


”Haparanda ska vara en attraktiv, 

kreativ och framtidsinriktad arbets- 

plats” i Budgetdokumntet 

Verksamhets-, medarbetar- och 

ledaridé 

Hälsosatsningen 2013 

Åtaganden på medarbetarnivå – inte 

krav utan möjlighet till delaktighet. 

Resultatfokus 

Verksamhetsanpassade lönekriterier 

Uppföljningen av arbetsmiljön 

Profilera sig som attraktiv arbetsgivare 

Uppföljning av personalstrategi 

Följa upp riktlinjerna för komptensut- 

veckling 

Högre täckning av medarbetarsamtal 

och individuella utvecklingsplaner. 

Systematik och kvalitet 

Högre täckning av lönesamtal 

Bredda jämställdhets- och mångfalds- 

arbetet utifrån ex. etnicitet


Område 7 Verksamhetsutveckling 


Strategiskt kvalitetsarbete 

Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling 

Lärande genom omvärldsspaning och samverkan 

Kreativitet och innovationer 

IT-stöd 

Allmänt 

64 

Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva 

kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat 

sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, 

BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den 

kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa 

verksamheter. Ett identifierbar mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram 

övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då 

oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system 

som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system 

som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. 

Strategiskt kvalitetsarbete 

Under den övergripande rubriken Vision, inriktningsbeslut och övergripande mål i budgetdokumentet 

finns ett anslag som har underrubriken Förnyelse, kvalitet och inre effektivitet. 

Där lyfts begrepp som professionalism, långsiktighet och ett obyråkratiskt och tillåtande 

processinriktat arbetssätt som ska uppnås genom fyra inriktningsområden. Anslaget har 

inte förankrats fullt ut och utvärderarna har inte kunnat se några styreffekten är än så länge. 

Det strategiska kvalitetsarbetet drivs i stor utsträckning av respektive förvaltning med centralt 

stöd av bland annat en kvalitetsstrateg, kommunledningsgruppen och 40-gruppen. 

Kommunen har ett långt utvecklat förhållningssätt och arbete kring digital utveckling. Ett 

gott nationellt exempel. 

Metoder och verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling 

Idag är inte kvalitets-/verksamhetsutvecklingsarbete samlat enligt en kommunövergripande 

struktur. Det mesta av arbetet sker på förvaltningsnivå utifrån verksamhetsanpassade modeller. 

Det lokala arbete bör kompletteras med en sammanhållen ram där bland annat olika 

gemensamma verktyg kan skapa ett lärande över verksamhetsgränser och där resultat blir en 

tydlig utgångspunkt för kvalitetsarbete. Det finns några gemensamma kvalitetsverktyg och 

aktiviteter med olika grad av genomslag i organisationen. Gemensamma är ex. brukarundersökningar, 

synpunktshantering, 40 gruppens tvärsektoriella utvecklingsprocesser och kvalitetsdeklarationer 

på väg att införas. 

Ett utvecklingsområde kan vara att betona och använda resultat från brukarundersökningar 

och synpunktshantering mer systematisk för att förbättra.


Lärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan 

Kommunen har många kontaktvägar, nationella och internationella och bedriver en omfattande 

omvärldsspaning. Det finns många exempel på att kommunen verkar i olika nätverk 

och andra sammanhang inom alla verksamheter. Det samma gäller lärandegenom samarbete 

mellan kommunen och olika utbildningsinstitutioner. Omvärldsspaning och externa kontakter 

bejakas och är ett starkt område för Haparanda. 

Kreativitet och innovation 

Det finns ambition, anslag och komponenter som är viktiga i ett system som stödjer kreativitet 

och innovation bland annat i medarbetariden och lönekriterierna. Men kommunen bedriver 

inget systematiskt kommunövergripande arbete. Det finns dock exempel från verksamheten 

där goda idéer prövats och bidragit till att utveckla arbetssätt och resultat. 

Ett utvecklingsområde kunde vara att utveckla ett enkelt konkret arbetssätt där man systematiskt 

fångar upp förslag och goda idéer och kopplar dem till en förbättringsarbete. Ett arbetssätt 

där det är tillåtet att ifrågasätta och ompröva befintliga rutiner, processer och strukturer. 

IT-stöd 

Haparanda kommun är mycket framgångsrik i sitt arbete med att utveckla och använda ny 

teknik för att förbättra och effektivisera interna och externa processer. Förutom moderna 

systemstöd för serviceproduktionen så är alla medarbetare utrustade med smartphones och 

Imacs och Ipads används i hög utsträckning av verksamheten. Även de förtroendevalda 

läsplattor och sammanträdenas dokumentflöde är sedan flera år helt digitaliserat. Begreppet 

papperslöshet är etablerat och kommunens användande av papper är minimalt. Gott exempel. 


Aktivt kvalitetsarbete på förvalt- 

ningsnivå 

Omvärldsspaning och externa kon- 

takter för att lära och utveckla beja- 

kas och är ett starkt område för Hapa- 

randa 

Årets medarbetare 

Kommunens förhållningssätt och 

arbete kring IT och digital utveckling. 

Gott exempel. 

Papperslöshet i praktiken. Gott ex- 

empel. 

Förtydliga den övergripande inriktningen 

på kommunens kvalitetsarbete. 2.4 bra 

anslag men styr det? 

Använda resultat från brukarundersök- 

ningar och synpunktshantering mer sys- 

tematisk för att förbättra 

Utveckla ett arbetssätt som tydligare 

stöder och uppmuntrar kreativitet och 

goda idéer


Område 8 Kommunen som samhällsbyggare 


Strategier för samhällsbyggande 

Samarbete med civilsamhället 

Samarbete med kulturlivet 

Stöd till näringslivet 

Internationella kontakter 

Hållbar utveckling 

Allmänt 

75 

I kommunens roll som samhällsbyggare är samarbetet med lokalsamhället i form av förenings-, 

kultur- och näringsliv en viktig uppgift. Likaså att upprätthålla samverkan på regional, 

nationell och internationell nivå. Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator 

för att olika verksamheter i den geografiska kommunen skall fungera tillsammans för att 

skapa attraktivitet, tillväxt och en hållbar utveckling. 

Strategier för samhällsbyggande 

På kommunövergripande nivå finns det strategier eller åtminstone anslag i den strategiska 

planen kring de områden som berörs i detta område. Tydligast är de kring samhälls-, näringslivs- 

och hållbar utveckling (miljö-/klimatstrategi). 

En ny kulturplan kommer att tas fram under 2013. Områden där det strategiska arbetet skulle 

kunna förtydligas är kommunens ambition och samverkan med enskilda medborgare eller 

grupper som på volontär basis vill bidra för kommunens bästa. Det gäller även det internationella 

arbetet. Vidare kunde hållbarhetsarbetet breddas med en social dimension. 

HaparandaTorneå har sedan årtionden ett gränslöst samarbete kring samhällsutveckling. 

Samarbetet fördjupas succesivt och i dag är städerna ihop byggda även fysiskt. Senaste exemplet 

är ett gemensamt Resecentrum mitt på gränsen. Samhällsplaneringen sker således 

integrerat över nationsgränsen och kommunerna arbetar gemensamt med städernas översiktsplaner 

trots att de styrs av två länders lagstiftningar. 

Samarbete med civilsamhället 

Haparanda har ett driver ett aktiv arbete med förenings- och kulturliv oftast i samverkan med 

Torneå. Haparanda har ett mångsidigt kulturliv. Här möts svensk, finsk och tornedalsk kultur. 

Traditioner från de olika kulturerna har bevarats samtidigt som det moderna kulturlivet 

utvecklas. Folkets Hus i Haparanda drivs av den lokala teaterföreningen, av vilka kommunen 

köper tjänster. Kommunen träffar kulturföreningarna minst en gång per år i samband med 

Haparandas stora kulturhändelse – kulturveckan. Man möter även kulturföreningar en gång 

per år tillsamman med landstinget. Ungdomens Hus är en subventionerad möteslokal för 

ungdomsaktiviteter. Kommunen initierar och stöder flera återkommande arrangemang i samarbete 

med lokala föreningar/organisationer på båda sidorna av gränsen. 

När det gäller stöd till föreningslivet, så finns det flera olika stödformer i form av startbidrag, 

investeringsstöd för energiinvesteringar, lokalstöd och visst driftsbidrag. Man ger även per-


sonligt stöd och handledning vid bildandet av föreningar. Kommunen har förmånliga hyror i 

fritidsanläggningarna och föreningarna får bidrag i många olika former. 

Anläggningar är tillgängliga dygnet runt. Senaste åren har stora insatser gjorts på samtliga (5 

st) kommunala skid- och motionsspår. Kommunen satsar även på mötesplatser/anläggningar 

för spontanidrott i såväl centralorten som landsbygden. Enligt en undersökning av Riksidrottsförbundet 

är Haparanda den kommun som ger mest kontantstöd till föreningar i Sverige. 

HaparandaTornio har avsatt en summa till ett bidrag som kallas Byapeng. Den kan sökas av 

lokala utvecklingsgrupper som aktivt engagerar sig i sin bygd. 

Just nu pågår ett arbete med att utveckla något som benämns ”På Gränsen-staden”. Syftet är 

att på gränsen bygga en multifunktionell arena i samverkan med Torneå, näringsliv, föreningsliv, 

kulturliv och medborgare. 

Stöd till näringslivet 

Budget- och strategiplan med Kommunfullmäktiges inriktningar har en mycket tydlig fokus 

på näringslivsfrågor. Kommunen har samlat näringslivsfrågorna i en Tillväxtenhet som har 

ett nära samarbete med lokala näringslivet lokalt och med Torneå. Frågor som berör turism, 

kulturevenemang/-aktiviteter samt EU-frågor är också samlade under enheten. 

Syftet är att skapa en naturlig mötesplats tillsammans med det lokala näringslivet. I samma 

fastighet finns organisationen Företagarna samt Högskoleförbundet Östra Norrbotten som 

samordnar eftergymnasial utbildning tillsammans med utbildning, forskning och näringsliv. 

Tillväxtenheten har ett nära samarbete med lokala näringslivet. Man träffas 1 gång per månad 

med Företagarnas styrelse och har ett samverkansavtal. Fokusgrupper finns inom turism, 

handel och kultur. Årligen anordnas en gemensam näringslivsdag. I samverkan med Unga 

Företagare och gymnasieskolan har enheten arbetat fram en handlingsplan för att öka entreprenörskap 

och utöver detta även sommarlovsentreprenörer. Ett arbete sker tillsammans med 

Swedbank och AF med konceptet ”Unga jobb”. 

Man arbetar också gränslöst och har en gemensam verksamhetsplanering med Torneås näringslivsbolag 

samt gemensamma frukostmöten 10 ggr/år i samverkan med företagarna i städerna. 

Utveckling mot gemensamma näringslivstjänster sker genom ett EU-projekt och en 

gemensam turism-/etableringsstrategi är snart färdig. 

Bottenviksbågen är ytterligare ett exempel på gränsöverskridande samverkan. Regionalt 

arbete bedrivs till exempel med representation i Tillväxtrådet i Norrbotten. 

Internationella kontakter 

Haparandas samarbete med Torneå är unikt och här finns erfarenheter att hämta för andra 

gränskommuner. Likaså är kommunens engagemang kring EU-projekt omfattande. Haparanda 

kommun har även flera vänorter i Europa. Utbytet och samarbetet med dessa varierar över 

tid. 

Hållbar utveckling 

En av kommunens Visionsområden är Hållbar livsmiljö. För att utveckla detta arbete har en 

klimatstrateg anställts 2010 som arbetar med frågorna. 

Kommunen har en energieffektiviseringsstrategi för stadens organisation som följs upp varje 

år. Arbetet utifrån strategin har bland annat lett till att 50 kvm solceller installerats på Stads-


hustaket och samtliga gatu-/motionsbelysningsarmaturer har bytts ut till energisnåla alternativ. 

Haparanda är pilotkommun i Norrbotten i ett projekt för att minska utsläpp från anställdas 

resor. 

Två pågående skolprojekt syftar till att öka medvetenhet och kunskap kring klimat- och 

energifrågor hos unga. En klimatvecka för skolmaten har införts och vegetarisk mat finns 

dagligen som alternativ. 

Stadens verksamheter, invånare och näringsliv sorterar ut matavfall vilket går till biogasproduktion. 

Städverksamheten använder endast miljömärkta produkter. Kommunen är Fairtradediplomerad 

sedan 2008. Enligt kommunen har även distansmöten via videokonferenser 

minskat miljöbelastningen och frigjort tid till arbete med kärnverksamheten. Under 2013 

kommer en kommunövergripande klimatstrategi tas fram. 

Ett utvecklingsområde skulle kunna vara att bredda hållbarhetsperspektivet och arbetet med 

en social dimension som famnar mer än kommunens minoritetsprogram. 


Gränslös samhällsutveckling 

Kommunen stöd och samarbete 

med näringslivet 

Kommunens stöd till föreningslivet 

Byapeng för grupper som aktivt 

engagerar sig i sin bygd 

Många exempel på internationellt 

utbyte 

Systematiskt miljö- och klimatarbe- 

te 

Minoritetsprogram 

4. Översikt av poängfördelning 

Förtydliga en väg in för oorgani- 

serade volontära krafter som vill 

bidra för kommunens bästa. 

Utveckla en sociala dimensionen i 

hållbarhetsarbetet. 

Tillväxtenhetens årsrapport. Vad 

ger arbetet för resultat? 

Nedanstående tabeller visar Haparanda kommuns resultat fördelat på delfrågor inom respektive 

område.


1. Offentlighet och demokrati Uppnått Max Procent 

1.1 Finns en plan/strategi for demokratiutveckling och 

information? 12 15 80% 

1.2 Hur informeras medborgarna? 14 20 68% 

1.3 Hur informeras medborgarna om resultat? 14 25 57% 

1.4 Hur främjas medborgardialog och deltagande? 21 30 69% 

1.5 Etik - hur hantera korruption? 6 10 56% 

66 100 66% 

2. Tillgänglighet och brukarorientering Uppnått Max Procent 

2.1 Finns det en kommunövergripande strategi för brukarorientering? 

8 15 50% 

2.2 Hur arbetar kommunen med tillgänglighet och bemötande? 

18 25 63% 

2.3 Hur Informerar kommunen om service och tjänster? 12 15 78% 

2.4 Hur arbetar kommunen med valfrihet och brukarens 

påverkan på serviceutbudet? 10 15 66% 

2.5 Hur arbetar kommunen med brukarundersökningar? 7 15 48% 

2.6 Hur arbetar kommunen med systemför service- 

/kvalitetsdeklarationer, samt synpunkts- och klagomålshantering 

för medborgare/brukare? 

8 15 55% 

62 100 62% 

3. Politisk styrning och kontroll Uppnått Max Procent 

3.1 Genomsyras hela organisationen av ett helhetstänkande 

avseende styrning/uppföljning? 10 15 65% 

3.2 Styrs kommunen av tydliga politiska mål? 12 25 50% 

3.3 Hur rapporterar förvaltningen till den politiska nivån 

och vilka möjligheter har politikerna att utöva tillsyn 

över förvaltningen? 

16 25 62% 

3.4 Hur är delegation och ansvarsfördelning mellan politisk 

och tjänstemannanivå? 20 20 100% 

3.5 Hur främjas den ömsesidiga förståelsen av uppgifter, 

roller och spelregler mellan politiker och tjänstemän? 9 15 62% 

67 100 67% 

4. Ledarskap, ansvar och delegation Uppnått Max Procent 

4.1 Finns kommunövergripande strategi för ledarskap, 

ansvar och delegation? 9 15 50%


4.2 Vilket ansvar har resultatenheterna för budget, personal 

och organisation? 6 10 35% 

4.3 Hur beskrivs inriktning och ansvar för tvärsektoriellt 

samarbete? 12 20 61% 

4.4 Hur tydliggörs det personliga uppdraget för alla chefer 

i organisationen? 8 15 50% 

4.5 Hur utövas den centrala ledningen över underställda 

avdelningar/enheter? 12 20 62% 

4.6 Hur bedrivs kommunens ledarutveckling? 12 20 62% 

59 100 59% 

5. Resultat och effektivitet Uppnått Max Procent 

5.1 Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling 

8 15 50% 

5.2 Hur tydliggör kommunen sambandet mellan kostnader 

och resultat i budgetprocessen 11 20 55% 

5.3 Hur arbetar kommunen med utveckling arbetsprocesser, 

uppföljning och kontroll 11 20 56% 

5.4 Hur kommuniceras och förs strategiska diskussioner 

kring resurser och resultat? 12 15 80% 

5.5 Hur aktivt används jämförelser som ett led i serviceutveckling 

och effektivisering? 9 20 46% 

5.6 Hur sker extern samverkan för att stärka serviceutbudet 

och öka effektivitet? 8 10 83% 

6. Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik 

59 100 59% 

Uppnått Max Procent 

6.1 Finns en kommunövergripande personalstrategi? 7 15 45% 

6.2 Hur tillvaratas befintliga och hur rekryteras nya medarbetare? 

Kommunen som ”attraktiv arbetsgivare”. 10 20 52% 

6.3 Hur stor vikt läggs vid kompetens- och medarbetarutveckling? 

6.4 Hur sker individuell lönesättning och belöning av 

goda prestationer? 

12 25 47% 

10 15 68% 

6.5 Hur bedrivs kommunens arbetsmiljöarbete? 10 15 64% 

6.6 Hur arbetar kommunen med mångfald, (etnicitet, 

kulturellt och kön)? 

4 10 44% 

53 100 53% 

7. Verksamhetsutveckling Uppnått Max Procent


7.1 Hur beskrivs övergripande strategiskt kvalitetsarbete 

och serviceutveckling? 

7.2 Vilka metoder och verktyg finns för kvalitets- 

/verksamhetsutveckling? 

7.3 Hur sker lärande och utveckling genom omvärldsspaning 

och samverkan? 

7.4 Hur arbetar kommunen med kreativitet och innovationer? 

7.5 Hur arbetar kommunen med IT-stöd för att effektivisera 

det interna arbetet? 

7 15 46% 

14 25 56% 

17 20 83% 

9 20 45% 

18 20 89% 

64 100 64% 

8. Kommunen som samhällsbyggare Uppnått Max Procent 

8.1 Har kommunen övergripande planer/strategier för 

samhällsbyggande 

10 15 64% 

8.2 Hur samverkar kommunen med aktörer inom civilsamhället 

kring utveckling av lokalsamhället? 16 20 80% 

8.3 Hur samverkar kommunen med kulturlivet? 16 20 78% 

8.4 Vilken är kommunens roll i utveckling av näringslivet? 

12 15 77% 

8.5 Hur arbetar kommunen med internationella kontakter? 

7 10 75% 

8.6 Hur arbetar kommunen med hållbar utveckling? (miljö 

– ekonomiskt – socialt) 15 20 74% 

5 Kortfakta om Haparanda kommun 

Kommungrupp 10 

enligt SKL:s definitio- 

ner. Kommuner i gles- 

befolkad region (16 

Kommun med mindre än 

300 000 personer inom 

en radie på 112,5 km. 

75 100 74%


kommuner totalt) 

Folkmängd 

Partier som ingår i 

styret efter valen 2010 

9 904 

Största arbetsgivare i Haparanda kommun 2011 

Rangordning 

S 

Arbetsgivare Procentuell 

andel av totalt 

antal anställda i 

kommunen 

Antal anställda 

1. HAPARANDA KOMMUN 36 1 225 

2. IKEA SVENSKA FÖRSÄLJNINGS AB 4 125 

3. NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 4 125 

4. ELBYRÅN BERTGREN & CO AB 2 75 

5. POLARICA AB 2 75 

6. STORBUTIKEN I HAPARANDA AB 2 75 

7. SAMHALL AKTIEBOLAG 2 75 

8. STRÅLIND FELT MONTAGE AB 2 75 

9. D-LINK AKTIEBOLAG 1 35 

10. SKATTEVERKET 1 35 

11. SVERIGEFINSKA FOLKHÖGSKOLAN 1 35 

12. KRIMINALVÅRDEN 1 35 

13. CAREMA ÄLDREOMSORG AB 1 35 

14. VEOLIA TRANSPORT SVERIGE AB 1 35 

15. KONSUM NORRBOTTEN EK. FÖRENING 1 35 

Totalt antal anställda för de 15 största i kommunen 2 095 

Andel av antal anställda i kommunen 62,1 

Källa: Statistiska Centralbyråns Företagsregister

KSau § 90 

Styrgrupp för Rececentrum 

BESLUT 

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att utse Gunnel Simu, Bengt- 

Olov Innana samt tekniske chefen Alf Waara till styrgruppen. 

Ärendebeskrivning 

Gunnel Simu föreslår att två politiker och en tjänsteman bör ingå i 

styrgruppen. 

Marléne Haara förordar följande ledamöter till styrgruppen: 

Gunnel Simu, Beng- Olof Innala och tekniske chefen Alf Waara. 

____________________ 

Beslutsexpediering: 

Delgivning KS, Alf Waara

KS 2013-04-29.pdf - Haparanda stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?