GCF Stockholm 15 år! - Gynsam

gynsam – gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation 

nr 4 december 2011 

GCF Stockholm 15 år! 

Att leva som 

närstående 

esgo-kongressen 

i milano 

livskvalitet och 

hälsofrämjande 

efter gyncancer

gynsamposten ges ut av 

gynsam som är en ideell 

intresseorganisation för kvinnor 

med gynekologisk cancer 

årgång 11 

storgatan 52 b, 852 30 sundsvall 

08-23 30 20, info@gynsam.se 

www.gynsam.se 

GYNSAM – GYNCANCERFÖRENINGARNAS NATIONELLA SAMARBETSORGANISATION 

NR 4 DECEMBER 2011 

GCF Stockholm 15 år! 

Att leva som 

närstående 

ESGO-KONGRESSEN 

I MILANO 

Plusgiro 

129 69 63-0 

bankgiro 

374-9660 

organisationsnummer 

837001-3008 

ansvarig utgivare 

margaretha sundsten 

redaktion 

redaktor@gynsam.se 

maude andersson 

birgit Feychting 

gun-brith ottosson 

manusstoPP 2012 

nr 1: 24 januari nr 2: 30 april 

nr 3: 15 augusti nr 4: 1 november 

manus för publicering 

insändes till redaktionen per 

e-post eller cd. redaktionen 

ansvarar ej för insänt ej 

beställt material samt förbehåller 

sig rätten att korta 

i texter och insändare. 

referat ur artiklar och andra 

källor om läkemedel och 

behandlingsmetoder innebär 

inget ställningstagande 

från gynsams sida. 

annonser 

Kontakta gynsam på 

info@gynsam.se 

Prenumeration 

250 kronor per kalenderår. 

gynsamposten utkommer 

med fyra nummer per år. 

Produktion och grafisk form 

Fronthill Kommunikation ab, stockholm 

tryck 

danagårdLitHo ab, Ödeshög 

issn 

1651-4351 

omslagsfoto 

colourbox 

LIVSKVALITET OCH 

HÄLSOFRÄMJANDE 

EFTER GYNCANCER 

2 gynsamposten nr 4 december 2011 

esgo-kongressen samlade 

forskare och patientorganisationer 

från hela europa. 

innehåll nr 4 december 2011 

4 gcf anemonen halland 

5 föreläsning om gynekologisk cancer och rcc 

6 att leva som närstående till en person som drabbats av cancer 

8 european society of gynaecological 

oncologys (esgos) kongress i milano 

16 livskvalitet och hälsofrämjande efter gyncancer 

17 cancerrehabilitering för en fullvärdig och hållbar cancervård 

18 gynekologisk cancer, patientsäkerhet, patienträttigheter rcc syd 

20 musik och bildskapande i cancerrehabilitering 

22 regionalt cancercentrum stockholm gotland 

23 gcf ada & beda på rcc väst 

24 gcf stockholm 15-årsjubileum 

25 röda korsets sjukhus erbjuder rökavvänjning 

25 sPa-dag och kulturnatta med nyck i västerås 

25 gcf musslan, föreläsning om gyncancer i karlstad 

25 gcf viola om ny e-tjänst som ska öka patientsäkerheten 

alltid i gynsamPosten 

3 margaretha har ordet 

13 boktips 

14 min historia 

min kamp mot cancer och byråkrati 

man ger bara inte upp 

24 

gcf stockholm 

15 år! 

grattis!

Hur länge måste 

vi vänta??? 

tiden går och fler och fler unga kvinnor drabbas av livmoderhalscancer. 

Detta är mycket oroande, särskilt när det finns 

vaccin som kan skydda mot HPV-viruset. Beklagligt att man 

inte kan enas så att vi kan förhindra att unga kvinnor drabbas. 

Hörde på radion att våra sexvanor har förändrats mycket 

under de senaste åren. Därför finns det ännu större anledning att 

skynda på vaccinationen. Även kvinnor som redan har haft sexuella 

förbindelser kan bli skyddade genom vaccinering. Det är 

aldrig för sent. 

Snart är det jul och då kanske föräldrar, mor- eller farföräldrar 

kan tänka sig att bidra med en slant till vaccin för sina barn och 

barnbarn. Recept kan man skaffa genom sin vårdcentral. 

Gynsam vill att även pojkar nu ska ingå i vaccinationsprogrammet. 

Förutom att man är två om smittan, så har det visat 

sig att även pojkarna kan ha nytta av vaccinationen. 

Med en dåres envishet fortsätter mitt tjat om att gå på de cellprovstagningar 

som vi kallas till. Det är en billig livförsäkring. 

Vem av oss skulle ens tveka att ta bilen till bilprovningen när det 

är dags för den årliga kontrollen? Kallelsen till cellprovtagning 

är precis lika viktig. 

Under hösten har jag tillsammans med representanter för 

andra cancerpatientorganisationer inbjudits till socialutskottets 

ordförande Kenneth Johansson och socialförsäkringsutskottets 

ordförande Solweig Zander. Frågor som vi diskuterade var det 

ständigt återkommande problemet med våra föreningars ekonomi. 

Det är bara de stora föreningarna som får statsbidrag. Hur 

ska vi andra klara oss? Vi kräver att reglerna ses över. 

Samtliga deltagande föreningar vill att sjukskrivningsreglerna 

måste ses över. Det är helt oacceptabelt att tvingas ut i arbete 

innan man återhämtat sig. 

GCF Stockholm firade 15 år som patientförening. Firandet 

skedde på Söder i gamla fina Stigbergets Borgarrum. Mer om 

firandet finns att läsa på sidan 24 i tidningen. Tack GCF Stockholm 

för att jag fick möjlighet att vara med och fira. 

Gynsam har också genomfört en extra riksstämma med anledning 

av förslaget som antogs vid den ordinarie stämman angående 

ändring av stadgarna. Stadgeändringen beror på två motioner 

till Riksstämman i april 2011 där motionärerna krävde att även 

margaretha sundsten ordFÖrande 

ordforande@gynsam.se 

margaretha har ordet 

anhöriga ska kunna väljas in i Gynsams styrelse. Stadgeändringen 

kan inte träda i kraft förrän efter den ordinarie Riksstämman 

2012. 

Före stämmoförhandlingarna, vid stämman, föreläste sexolog 

Gertrude Aigner om sex och samliv efter cancerdiagnos. En 

mycket uppskattad föreläsning. Vi ska försöka genomföra flera 

sådana föreläsningar framöver. 

I anslutning till den extra riksstämman så presenterades några 

förslag till ny symbol. En symbol som så småningom ska ersätta 

Gynsambandet. Vi fick se många olika förslag. 

Styrelsen fick i uppdrag att fortsätta arbetet med den nya symbolen. 

I denna krönika vill jag passa på att be GCF Anemonen om 

ursäkt. Det blev två fel i Gynsamposten nr 3. Det är GCF Anemonens 

ordförande, Gun-Brith Ottosson, som under många år 

lämnat boktips till Gynsamposten. Tyvärr så föll hennes namn 

bort. Inte nog med det så hade Gun-Brith också skrivit artikeln 

om Anemonens 5-års jubileum och inte Margaretha Frölich. Jag 

beklagar detta men ibland är tryckfelsnisse framme. 

Under 2011 har ett stort arbete genomförts för att ta fram en 

Nationell vårdplan för äggstockscancer. Det är ett enormt arbete 

som lagts ner och från Gynsam är vi mycket tacksamma att vi 

fått delta. Ett stort tack till Elisabeth Åvall Lundqvist 

med medarbetare för detta. 

Ett stort tack till alla som har stöttat oss under 

2011, utan Er skulle inte Gynsam finnas. 

Gynsams styrelse önskar alla 

en God Jul och Ett Gott Nytt År. 

Gynsam värnar 

kvinnans inre rum 

gynsamposten nr 4 december 2011 3

Landet rUnt 


Händelserik vår 

Solen Skiner och det är nästan sommar i luften. När ni 

Margaretha har ordet 

gcf anemonen halland 

lyft frågan om skillnaderna i cancervården. Aktuella 

exempel finns i årets Cancerfondsrapport. 

när man drabbas av cancer behöver man allt stöd man kan få. att träffa 

läser det här så kanske sommaren har kommit på riktigt. 

olyckssystrar i en gyncancerförening som anemonen är att omslutas av 

värme i april, och under hopp gyncancermånaden, om livet när arrangerade man behöver Gynsam det även som upphandlingen mest. av vaccin mot HPV-viruset oroar. 

en kunskapsdag om sex och samlevnad för unga cancer- Det tycks aldrig bli klart. I avvaktan på beslut hoppas 

behandlade kvinnor. Av deltagarantalet att döma så finns jag att föräldrar till unga tjejer betalar vaccinet och inte 

det ett tt bjudas stort behov in till av stimulerande fler kunskapsdagar, fem även år med för lite kunskap väntar och trivsel på att upphandlingen ska bli klar. 

äldre trevligheter kvinnor. Mer och om genom dagen till på sidan Under 6. de här 5 åren har föreningen haft 

exempel föreläsningar få ökad olika aktiviteter med betoning lySSnade på till medi- Filippa Reinfelt som lovade att mammo- 

i SaMarbete kunskap tillsammans Med Roche genomförs med ett cinsk antal och föreläs- psykosocial kunskap grafiundersökningen och triv- ska bli avgiftsfri i Stockholms läns 

andra i samma ningskvällar situation ute är i landet. en bonus Först som ut var selaktiviteter. GCF Mariarosen För i att sprida landsting. kunskapen Tyvärr nämnde hon ingenting om de gyneko- 

förhöjer Västerås livskvalitén. med Att Kjell utbyta Bergfeldt, erfarenöverläkare 

om gynekologisk och patientsä- cancer logiska har en hälsokontrollerna. del av Vi som är drabbade av livmoheter 

kring kerhetsansvarig behandlingar, vid livets Onkologiska svåra och kliniken, dessa arrangemang Karolinska också derhalscancer varit öppna vet för hur viktiga de är. Trots detta uteblir 

goda sidor universitetssjukhuset kan ge viktiga insikter. i Stockholm. Möjlig- Ämnena allmänheten. var Patient- Arrangemangen många kvinnor. har anord- Varför? 

heten att säkerhet, påverka vården den nya av lagen gyncancersju- ger patienten nats ökade i Laholm, möjligheter, Halmstad, Falkenberg och 

ka är också och en Kliniska sporre. studier, vem bestämmer Varberg. om man Vårt får vara mål är att 450 lyssna kvinnor på med- drabbaS varje år av livmoderhalscancer. 

med och hur det går till. 

lemmarna och ta tillvara Vi deras i Gynsam önskevill 

se den siffran minska snart. Kvinnor, gå 

det startade Kaj med Wedenberg, »viola« överläkare vid gynekologiska mål om aktiviteter. kliniken Det på har de till hälsokontroller exempel ni blir kallade till och se till att era 

Personal i vid Västerås kvinnokliniken berättade om i Halmstad nya kirurgiska varit tankegångar. föredrag om gynekologisk döttrar blir cancer vaccinerade. Så småningom hoppas jag att 

startade på Lic. 90-talet kostrådgivare gruppen Susanne »Viola« som Dahlsett och gav om en inspira- tankens kraft och även aktiviteter våra pojkar som kan vaccineras mot HPV. 

vände sig tionsföreläsning till kvinnor med om gynekologisk sin resa, från »matslarva« konstutflykter, till hur modevisning, glashytte- 

hon äter och lever idag. Jag kände igen mig i mycket som lySSnade ockSå till 

styrelsen cancerläkaren i gcf Roger anemonen halland. 

cancer. Ur denna grupp föddes 2007 GCF konst och promenader med fikakorg. Det 

Anemonen Susanne Halland. berättade och försöker ändra finns mina också dåliga en vanor. samverkan Henriksson med andra som förtalade 

om cancervårdens 

»Att möta Kvällen andra gick drab- fort, alla gick säkert hem nöjda. eningar, utveckling. till exempel Framsteg Bröst- görs Vi närmar hela tiden. oss snart jul och då anordnas 

bade, kände De jag föreningar stort som » …hopp närmast står i om tur är liv Göteborg och cancerföreningen Men vi måste Johanna också ta det hand årliga om oss julmyset själva. i Kärlekens Kyrkhem 

behov av Stockholm, samtidigt som därefter och Örebro glädje och Lund. « Även i Umeå och pla- 1,6 miljonerklubben. 

Kom ihåg, det är aldrig och för det sent inbegriper att sluta röka allt som hör julen till. 

jag tvekade. neras Skulle en liknande jag kväll. Håll utkik på www.gynsam.se. 2009 i april, eller gyncancermå- 

börja motionera. – Det känns lätt att inbjuda nya med- 

skrämmas Annonser av anblicken kommer av dödssjuka? även att finnas Jag i dagspressen. naden, anordnade föreningen 

Ha en skön 

en välbesökt 

sommar!!! 

lemmar till gemenskapen och glädjen i vår 

kände mig inte stark nog. Men det jag och uppskattad musiksoaré med lokala förening, säger en av våra medlemmar. 

möttes av nu var är människor inte allt som poSitivt. såg friska Har ut deltagit artister i ett seminarium på temat tro, hopp och kärlek. Föreningen har nu 38 medlemmar varav 

och hade om flera hur friska vi får år en bakom jämlik sig. och Med- rättvis vård. Cancervård är ett 

13 stödmedlemmar. I styrelsen ingår 

lemmarna tydligt gav mig exempel hopp på om att liv det och inte gläd- är så. Det en framkom skön dagäven 

patienter, före detta patienter och två som 

je «. Så här att beskriver det finns en regionala medlem skillnader. i fören- Ursula I samband Tengelin, med gene- föreningens Margaretha 5-årsjubileum SundSten arbetar ordförande inom vården, vilket är en tillgång 

ingen och ralsekreterare hon säger också i Cancerfonden, att »komma beskrev anordnades att de sedan »En länge skön dag«. ordforande@gynsam.se 

I programmet och styrka för föreningen. 

till mötena är att möta öppna famnar och ingick mindfulness, basal kroppskänne- 

glada ansikten, en riktig energikick«. dom och olika avslappningsövningar. Styrelsen i GCF Anemonen Halland 

Finn 

Finn 

Dig 

Dig 

själv 

själv 

- 

- 

finn 

finn 

vägen 

vägen 

till 

till 

Lydiagården 


specialdesignat program för cancerrehabilitering 

Finn specialdesignat Dig själv - program finn för vägen cancerrehabilitering till Lydiagården 

• kunskap om cancer 

specialdesignat • kunskap om program cancer för cancerrehabilitering 

• samtal, enskilt och i grupp 

• 

• 

samtal, kunskap 

fysisk aktivitet 

enskilt om cancer och i grupp 

• • 

samtal, fysisk 

kreativ 

aktivitet enskilt 

och kulturell 

och i grupp 

verksamhet 

• • 

fysisk kreativ 

gemenskap 

aktivitet och kulturell verksamhet 

• kreativ gemenskap och kulturell verksamhet 

Vi erbjuder 

Vi erbjuder • gemenskap 

professionell rehabilitering till såväl patienter som närstående under 

fem dygns 

professionell 

internatvistelse 

rehabilitering 

i vacker miljö. 

till såväl 

Personal 

patienter 

med 

som 

utbildning/erfarenhet 

närstående under 

av 

Vi fem 

tumörsjukvård. 

erbjuder dygns internatvistelse professionell rehabilitering i vacker miljö. till såväl Personal patienter med utbildning/erfarenhet som närstående under av 

fem tumörsjukvård. dygns internatvistelse i vacker miljö. Personal med utbildning/erfarenhet av 

tumörsjukvård. 

Lydiagården har ramavtal med Försäkringskassan kring 


Arbetslivsinriktad 

har ramavtal 

rehabilitering. 

med Försäkringskassan kring 

Lydiagården Arbetslivsinriktad har ramavtal rehabilitering. med Försäkringskassan kring 

Tel: 0413-692 50 Fax: 0413-55 31 35 www.lydiagarden.se 

Tel: Arbetslivsinriktad 0413-692 50 rehabilitering. 

Fax: 0413-55 31 35 www.lydiagarden.se 

Tel: 0413-692 50 Fax: 0413-55 31 35 www.lydiagarden.se 

Foto iréne andersson 

gynsamposten nr 2 juni 2011 3

Kallelse till Gynsams Riksstämma 2012 

lördagen den 21 april äger 2012 års riksstämma rum. Plats och program 

presenteras på gynsams hemsida, www.gynsam.se, och i gynsamposten nr 1/2012. 

meddelande från valberedningen inför riksstämman 2012 

ordinarie ledamöter 

ordFÖrande margaretha sundsten, sundsvall, 

i tur att avgå 

KassÖr ulla samuelsson, västerås, avgår under 

mandatperioden 

LedamÖter kerstin mårdberg, göteborg, vald till 2013 

janita strutz, västerås, vald till 2013 

maude andersson, karlstad, i tur att avgå 

sUppLeanter camilla johansson, mölndal, i tur att avgå 

yvonne subay, linköping, vald till 2013 

revisor osborne revision ab, i tur att avgå 

revisorsUppLeant catherine dahlström, stockholm, i tur att avgå 

Vårdkontrakt vid cancer- 

misstanke och cancerdiagnos 

magnus Lagerlund, överläkare och sektionschef vid onkologenheten på 

Länssjukhuset Kalmar, berättar att Landstinget i Kalmar län under hösten 2011 

arbetar med att ta fram ett vårdkontrakt. 

ramtagandet av vårdkontraktet 

sker i samverkan mellan professionen 

och patientföreträdare.Vårdkontraktet 

och dess tillämpning 

förväntas redan under våren 

2012 vara en naturlig del av de 

vårdinsatser som i övrigt berör 

patienter med cancermisstanke 

eller som redan erhållit en 

cancerdiagnos. Utvärdering av 

detta ska genomföras 2013. 

Vårdkontrakten ska bidra till 

att skapa tydlighet kring den 

förväntade vården samt undvika 

vårdlidande. Landstinget 

ska erbjuda god och individanpassad 

vård, där lidande som upplevs i 

relation till vården inte är acceptabelt. 

Ett vårdkontrakt ska vara en skriftlig 

överenskommelse som bygger på omtanke 

och hänsyn. Ordet vård översätts till ord 

som omsorg, omtänksamhet, omvårdnad 

och hänsynstagande och kontrakt som en 

skriftlig överenskommelse. 

Kontraktet skall vara ett föränderligt 

dokument där parterna är beredda att 

ompröva dess innehåll. Parterna i detta 

sammanhang är vårdgivare och patient 

samt i vissa fall även anhöriga. Nedan följer 

några exempel på delar av 

det tänkta vårdkontraktets 

innehåll. 

vårdgivaren lovar att: 

– Erbjuda utredning, 

behandling och eftervård 

som är kvalitativ, patientsä- 

ker, enligt senaste forsk- 

ning och beprövad erfarenhet. 

– Kontinuerligt delge infor- 

mation om förväntad tids- 

åtgång på provsvar, under- 

sökningar, behandlingar 

och dess resultat. 

– Vara lyhörd för patientens specifika 

behov och förväntningar. 

– Ge kontinuerlig information kring 

diagnos och prognos. 

– Erbjuda möjlighet att välja mellan olika 

behandlingsalternativ. 

– Erbjuda behandling inom 4 veckor. 

– Erbjuda en namngiven kontaktperson. 

– Ta fram en vårdplan i samråd med 

patienten. 

kontakt gynsams valberedning 

iréne andersson, falkenberg 

0346-81779 irene_pluto@hotmail.com 

marie-louise jansson, kristinehamn 

0550-52072 ma-lo.jansson@telia.com 

gun-brith ottosson, halmstad 

035-211694 sv.magnusson@telia.com 

Boka in 21 april 

Välkomna! 

gynsams valberedning arbetar intensivt inför riksstämman, lördagen den 21 april 2012. tyngsta uppdraget är onekligen 

det att hitta en ny kassör, då Ulla samuelsson redan vid förra riksstämman annonserade att »det blir högst ett år till 

för min del«. ordförande och kassör väljes av riksstämman. För övrigt fördelas arbetsuppgifterna inom styrelsen. 

magnus lagerlund, 

sektionschef på 

onkologen vid länssjukhuset 

i kalmar. 

nomineringar skall skriftligt ha inkommit till valberedningen 

senast den 1 februari 2012. 

Patienten lovar att: 

– Vara medveten om sin delaktighet och 

egenvård. 

– Ställa frågor vid behov. 

– Följa den vårdplan och det patienten 

därutöver kommit överens med 

vårdgivaren om. 

– Klarlägga sina egna uppfattningar om 

behandling och de förväntade 

resultaten. 

– Ta emot hjälp och stöd när »jag« 

behöver det. Vårdgivaren och patienten 

lovar tillsammans att: 

– Kontraktet alltid kan omvärderas. 

Magnus Lagerlund betonar att det viktigaste 

med innehållet är att patienten vet 

vem som är ansvarig för vården, det vill 

säga för att veta vart han/hon kan vända 

sig vid behov. 

Målet med vårdkontraktet är ökad 

trygghet. 

För att stärka patientens ställning är 

vårdkontrakt och dess innehåll även aktuellt 

för Regionalt Cancer Centrum sydost 

(Kalmar, Jönköping och Östergötland), 

läs mer www.rccsyost.se. 


forskning 

att leva som närstående 

till en person som 

drabbats av cancer 

Hur påverkas man av att leva som make/maka/sambo 

tillsammans med någon som drabbats av cancer? i ett 

forskningsprojekt har vi (se inforuta) undersökt hur det 

drabbar hälsoekonomiskt och med ökad sjuklighet på 

populationsnivå, samt hur det upplevs av individen på 

individnivå. 

text katarina sjövall 

ler och bättre behandlingsmetoder 

tillsammans med en ökning 

av antalet nya fall gör att allt fler 

cancersjuka lever under en längre 

tid med sin sjukdom och dess behandling. 

Man räknar med att närmare 400 000 

svenskar lever med cancer idag, botade 

eller under behandling. En ökning av antalet 

cancerpatienter, tillsammans med ett 

minskat antal vårdplatser, gör att allt fler 

och även mer komplicerade behandlingar 

ges i öppenvården (det vill säga utan att 

man behöver bli inlagd på sjukhus). För 

den cancersjuke innebär det ofta en ökad 

livskvalitet att få vistas hemma så mycket 

som möjligt istället för på sjukhus. Samtidigt 

ställer det högre krav på stöd från 

omgivningen, och här kommer närstående 

in som en viktig del av cancerbehandlingen. 

Cancersjukdomen påverkar inte bara 

den cancersjuke utan även familjen, speciellt 

vid avancerad sjukdom. Forskning har 

tidigare visat att närstående till cancerpatienter 

ofta drabbas av oro och ångest, 

och att de löper en ökad risk för depression. 

Man har också sett att oron ibland 

är större hos partnern än hos patienten. 

För många cancersjuka är den sammanlevande 

partnern, det vill säga make/maka/ 

sambo, den person som står allra närmast. 

Stödet från partnern kan ha stor betydelse 

för att klara av sjukdomssituationen och 

behandlingen, såväl praktiskt som emotionellt. 

hur påverkas partnern 

– ett forskningsprojekt 

I ett pågående forskningsprojekt studerar 


vi vilka konsekvenser som kan följa av att 

leva tillsammans med en cancersjuk partner. 

Målsättningen är att identifiera riskgrupper 

för att möjliggöra åtgärder i syfte 

att förbättra omhändertagande och förebygga 

sjuklighet hos såväl närstående och 

patient. 

Med hjälp av registerdata och kvalitativa 

intervjuer undersöker vi sjuklighet, 

sjukvårdskonsumtion och sjukvårdskostnader, 

sjukskrivning samt påverkan på det 

dagliga livet. Tack vare god kvalitet på 

registerdata och bra metoder för att koppla 

data från olika register, har vi möjlighet 

att få tillgång till stora populationsbaserade 

material. Något som är unikt för 

Sverige. Registerstudierna är en del i ett 

större projekt inom Södra sjukvårdsregionen, 

där man kartlägger cancersjukdomar 

avseende bland annat hur många som 

insjuknar, överlevnad, vårdkonsumtion 

och läkemedelsförbrukning. 

ökad sjuklighet hos 

cancersjukas partners 

I den första delstudien, som baseras på 

data från 11 076 partners, studerade vi hälsan 

genom att jämföra sjukdomsdiagnoser, 

sjukvårdskonsumtion och sjukvårdskostnader 

hos partners före och efter den cancersjukes 

diagnos. Resultaten visade att 

sjukligheten ökade, med olika sjukdomsdiagnoser 

under det första året efter den cancersjukes 

diagnos. Psykiatriska diagnoser 

fördubblades det första året, och ökningen 

fortsatte även det andra året. Även andra 

sjukdomsdiagnoser ökade, sjukdomar i cirkulations- 

och andningsorgan samt sjukdomar 

i rörelseapparaten ökade med cirka 

25 procent. Som en följd av detta ökar sjukvårdskonsumtionen 

och därmed även sjukvårdskostnaderna. 

Framförallt sågs en 

ökning av slutenvårdsutnyttjande, både i 

antal vårdtillfällen och i längden på vårdtillfällena. 

en ökad sjuklighet leder i vissa fall till 

en ökning av antalet sjukskrivningar 

I den andra delstudien baserad på registerdata 

undersökte vi sjukskrivning med 

samma metod, genom att jämföra hur 

det var före med efter den cancersjukes 

diagnos. Studien omfattar 1923 partners 

till cancersjuka, alla i yrkesverksam 

ålder. Sjukskrivning hos partners ökar 

i samband med den cancersjukes diagnos. 

Antalet sjukskrivningsepisoder och 

antalet sjukskrivningsdagar året före den 

cancersjukes diagnos jämfördes med året 

efter cancerdiagnosen. 

Partners till lungcancersjuka hade flest 

sjukskrivningsepisoder och flest sjukskrivningsdagar. 

Hos partners till lungcancersjuka 

sågs en ökning av sjukskrivning 

motsvarande drygt 70 procent jämfört 

med resten av befolkningen. 

hur påverkas det dagliga livet? 

Hur påverkas då det dagliga livet för den 

cancersjuke och dennes partner, vad är 

deras upplevelse? Med hjälp av kvalitativa 

intervjuer av cancersjuka och deras partners, 

har vi försökt belysa deras upplevelser. 

Intervjuerna gjordes med var och en 

för sig, och analyserades även var för sig, 

men resultatet har presenterats som en 

studie. 

Resultatet visade att partnern hade stor 

betydelse för den cancersjuke. Båda uttryckte 

att det var viktigt att man försökte klara 

av situationen tillsammans. Men det framkom 

också att partnern kunde känna sig 

utestängd från att vara delaktig i vården, 

vilket upplevdes frustrerande. Det kunde 

bero på att sjukvården »inte släppte in« eller 

inte såg den närstående. Det kunde också 

bero på att personen med cancer försökte 

skydda sina närstående från svåra besked. >>

eflektioner 

Vad gör sjukvården med den här kunskapen? 

Vad är sjukvårdens uppgift gentemot 

närstående? Hur ska vi klara att både 

vårda/behandla den cancersjuke och de 

närstående? Det senaste årtiondets utveckling 

av sjukvården, och i synnerhet av cancervården, 

gör samtidigt att anhöriga är, 

och kommer att fortsätta vara, en allt viktigare 

del i vården. 

Den cancersjukes förmåga att klara av 

sin sjukdom och sin behandling är för 

många beroende av vilket stöd som finns i 

den omedelbara omgivningen. Om sjukvården 

uppmärksammar anhöriga, hjälper 

vi troligen den cancersjuke i förlängningen. 

Det ser idag väldigt olika ut vilket 

stöd som erbjuds till anhöriga, beroende 

på var den cancersjuke vårdas, från 

inget stöd alls till ett väl utvecklat stöd 

där den anhörige upplever hög delaktig i 

vården. 

Det är viktigt att anhöriga uppmärksammas 

där den cancersjuke vårdas. 

Beroende på behovet av stöd och stödets 

karaktär, kan det ibland vara aktuellt att 

slussa vidare till rätt instans. Det kan ju 

handla om väldigt olika behov av stöd, till 

exempel praktiskt, emotionellt eller psykosocialt 

stöd. Och för många handlar det 

»bara« om att bli bekräftad i att det är jobbigt 

just nu. 

att vara närstående till någon 

som drabbats av cancer 

Vad ska jag göra om jag är närstående? Det 

finns både hjälp och stöd att få om du som 

närstående känner att du behöver det. På 

Cancerfondens hemsida www.cancerfonden.se 

kan du få konkreta råd och tips. Där 

kan du också läsa mer om hur du kan få 

en samtalsvän via webben. Det finns även 

intresseföreningar för anhöriga, som du 

når via länkar på Cancerfonden. 

När underlivet är i obalans 

påverkar det hela tillvaron. 

Replens är en gel som 

lindrar klåda, irritation och 

sveda. Helt utan hormoner. 

Fortsätt att njuta och ta för 

dig av livet varje dag! 

Det hormonfria alternativet 

vid vaginal torrhet. 

forskargruppen 

Vaginal torrhet kan vara ett besvärande symtom för kvinnor med bröstcancer som behandlas med anti-hormonell terapi. Replens rekommenderas av Svenska Bröstcancergruppen och 

ingår i läkemedelsförmånerna för behandling av vaginal torrhet hos kvinnor med bröstcancer som behandlas med aromatashämmare. 1-2 Replens är en vattenbaserad gel som används 

var tredje dag för symtomatisk behandling av vaginal torrhet hos postmenopausala kvinnor. För fullständig information se Fass. Replens är ett registrerat läkemedel och finns receptfritt 

på Apoteket. För ytterligare information se www.Replens.se eller kontakta CampusPharma AB Tel 031-205020, info@campuspharma.se 

1. Nationella riktlinjer för behandling av bröstcancer – lokala östrogenbristsymtom 2007. 2. LFN beslut 14 september 2007. 

forskning 

håkan olsson, överläkare, professor, 

projektledare vid avdelningen för 

onkologi, institutionen för kliniska 

vetenskaper, Lunds Universitet. 

bibbi thomé, onkologisjuksköterska, 

klinisk lektor, dr med vet vid avdelningen 

för omvårdnad, institutionen 

för hälsa, vård och samhälle, Lunds 

Universitet. 

barbro gunnars, klinisk lektor, 

dr med vet. 

thor lithman, epidemiolog, docent, 

ansvarig för registermatchningar vid 

avdelningen för cancerepidemiologi, 

institutionen för kliniska vetenskaper, 

Lunds Universitet. 

dennis noreen, statistiker vid 

södra regionvårdsnämndens kansli. 

bo attner, chefsekonom, doktorand 

vid södra regionvårdsnämndens 

kansli, avdelningen för cancerepidemiologi, 

institutionen för kliniska 

vetenskaper, Lunds Universitet. 

katarina sjövall, onkologisjuksköterska, 

skånes onkologiska klinik 

mail katarina.sjovall@med.lu.se. 


kongress 

rapport från 

european society 

of gynaecological 

oncology’s esgos 

kongress i milano 

den 10 september 2011 anlände jag till italien för att vara 

med om esgo 2011 (society of gynaecological oncology, 

kongress, 11–14 september 2011, den europeiska rösten för 

gynekologisk onkologi), som i år hölls i milano. ett fantastiskt 

tillfälle att träffa likasinnade kvinnor samt specialister inom 

kvinnosjukvården. 

text och foto maude andersson 

faktagranskat aV Professor och överläkare elisabeth åvall-lundqvist 

YNSAM fick en inbjudan från 

Nordiska Sällskapet för Gynekologisk 

Onkologi (NSGO) att 

delta vid kongressen. NSGO 

är en akademisk plattform för professionen 

vars målsättning är att förbättra den 

gynekologiska cancersjukvården i Norden 

och bedriva kliniska behandlingsstudier. 

Ordförande för NSGO är professor Elisabeth 

Åvall-Lundqvist från Sverige. Vi 

hoppas få återkomma med ett reportage 

från deras arbete. 

Det var första gången som ESGO 

inbjöd representanter för patientorganisationerna. 

Femtio deltagare, varav 38 från 

olika patientorganisationer i Europa, deltog 

i detta första ESGO Patientseminarium. 

Många nationaliteter fanns representerade, 

både från patientorganisationerna 

och från professionen. Målsättningen med 

patientseminariet var att patientorganisationer 

tillsammans med professionen ska 

finna vägar för att bryta den tystnad som 

omger gynekologiska cancersjukdomar; 

den tystnad som finns bland såväl allmänheten, 

politiker som kvinnorna själva. 

Kongressen var indelad i fyra olika sessioner, 

patientperspektivet var en av dessa. 

Efter presentationer om aktuella orättvisor 

och framtida innovationer inom gynekologisk 

cancer, delade patientorganisationerna 

med sig av sina framsteg och 

utmaningar och diskuterade hur man ska 

arbeta med varandra och med ESGO för 

att förbättra vård och resultat för kvinnor 


med gynekologisk cancer. ESGO delar 

mål med patientorganisationerna, och vill 

starta en dialog för att identifiera prioriteringar 

och mål för framtida åtgärder. 

esgos mål 

Välkomsttalet hölls av Ate G.J. van der 

Zee, Nederländerna, ESGOs avgående 

President. Han inledde med att läsa upp 

ESGOs mål: 

Att förbättra hälsa och välbefinnandet 

för europeiska kvinnor med gynekologiska 

cancersjukdomar via kvalitet i vården 

samt forskning och utbildning av hög 

kvalitet. 

Låt oss bryta tystnaden omkring kvinnors 

cancer, där äggstocks-, livmoder-, 

livmoderhals- och andra gynekologiska 

cancerformer är de vanligaste. Tyvärr 

så får dessa cancerformer inte den uppmärksamheten 

från allmänheten och de 

politiska beslutsfattarna som vi förväntar 

oss. Vi måste bryta denna tystnad för 

att förbättra förebyggandet, screening, 

behandling och vård av gynekologisk cancer 

så att kvinnor över hela Europa får 

den största chansen till överlevnad och 

livskvalitet. ESGO Patientseminariet ska 

arbeta för att främja kommunikationen 

mellan berörda europeiska och globala 

vetenskapliga och professionella organisationer 

och föreningar och att främja 

allmänhetens medvetenhet om gynekologisk 

cancer, deras prevention och 

behandling. 

dr. john butler, från Royal Marsden 

Hospital i London, föreläste om ojämlikheten 

i överlevnad av gynekologisk cancer 

i Europa idag. Han arbetar inom International 

Cancer Benchmarking Partnership 

(ICBP) och sammanställer data från 

olika europeiska länders cancerregister, till 

gemensamma rapporter. Butler inledde 

med orden »Framtiden är redan här, den 

är bara inte jämnt fördelad«. Variationer i 

diagnos, behandling och uppföljning leder 

till stora skillnader i överlevnad och livskvalitet 

både inom och mellan länder. Butler 

redogjorde för hur man kan förbättra 

resultaten genom att minska förekomsten 

av cancer (t.ex. genom HPV vaccinering, 

screening, livsstilsfaktorer och förebyggande 

kirurgi), förbättra överlevnaden genom 

tidigare diagnostik och tillgång till de 

bästa behandlingarna samt förbättra livskvaliteten 

för de som har cancer, och för de 

som överlevt en cancersjukdom. 

I världen får drygt fem miljoner kvinnor 

någon form av cancer varje år varav 

cirka 190,000 drabbas av gynekologisk cancer 

i Europa och av dessa dör ca 90,000. På 

grund av inkompletta cancerregistreringar 

i vissa länder kan dessa siffror vara underskattade. 

Han visade siffror från EURO- 

CARE 4-rapporten och pekade på de skillnader 

i 5-årsöverlevnad som finns för äggstockscancer 

i Europa. Här ligger de skandinaviska 

länderna bäst till, med undantag 

av Danmark. 

Storbritannien har bland de sämsta resultaten, 

en bra bit under genomsnittet. Om 

överlevnaden där skulle vara likvärdig med 

resultaten i de bästa länderna så skulle man 

spara 900 liv. Stora satsningar görs nu för 

att förbättra resultaten. Initiativ för tidig 

diagnostik, centralisering och byggandet 

av expertcentra för gynekologisk cancer, 

bättre diagnostisk tillgänglighet i primärvården 

och patientinformation är några av 

de steg som tagits. 

Professor frédéric amant, Katolska 

universitetssjukhuset i Leuven, Belgien 

föreläste om hur cancer uppstår. Han talade 

om dagens och morgondagens cancerläkemedel. 

Vi är i »början av början« när 

det gäller målriktad (engelska targeted 

therapies) behandling, det vill säga individualiserade 

behandlingar som är riktade 

mot specifika förändringar i en tumör. 

Utvecklingen av dessa nya behandlingar 

kan snabbas på om patienter ger tillstånd 

till att tumörvävnad och blodprov får 

användas för forskning.

dr john butler, 

royal marsden hospital, 

london, storbritannien 

emma elliot, specialistsjuksköterska i 

gynekologisk onkologi från London föreläste 

om mångvetenskaplig (multidisciplinär) 

behandling vid gynekologisk cancer 

och specialistsjuksköterskans roll för att 

koordinera och ge stöd vid olika typer av 

behandlingar (kirurgi, strålbehandling, 

medicinsk onkologi och omvårdnad) för 

att tjäna patienter holistiskt. Hon redogjorde 

övergripande för nya framgångsrika 

kirurgiska tekniker såsom robotkirurgi 

och de allt mer komplexa och avancerade 

kirurgiska ingrepp som introducerats. 

Även inom strålbehandling görs framsteg, 

såväl när det gäller brakyterapi (inre 

strålbehandlingsmetod där strålkällan 

placeras inuti eller intill det område som 

ska behandlas) som yttre strålbehandling. 

Syftet är att skräddarsy behandlingarna 

så att tumören får en hög och intensiv 

stråldos samtidigt som omkringliggande 

normal vävnad skonas från höga stråldoser. 

Emma Elliot redogjorde även för 

medikamentell cancerbehandling, det vill 

säga cytostatikabehandling (synonymer 

är kemoterapi, cellgiftsbehandling) vid 

äggstockscancer, långt gången livmoderhals-, 

livmoder- och blygdcancer. Cytostatikabehandling 

innebär behandling 

med olika typer av läkemedel som påverkar 

celler i kroppen som delar sig snabbt, 

vilket framförallt cancerceller gör. Hon 

redogjorde även för hur rollen som specialistsjuksköterskan 

ser ut i London och hur 

samarbetet med andra enheter på sjukhuset 

ser ut. 

Slutsats: Sjuksköterskorna är mycket viktiga 

för att säkra den holistiska vården, att 

koordinera patientens vård, säkerställa kontinuiteten 

och vara ett stöd för patienterna! 

Professor jalid sehouli, Charité universitetssjukhus 

i Berlin, Tyskland före- 

frédéric amant, professor, 

katolska universitetssjukhuset, 

leuven, belgien 

läste om betydelsen av kliniska behandlingsstudier. 

Vi kan endast få bättre 

behandlingar genom att utvärdera effekten 

av ny lovande behandling, och jämföra 

med standardbehandling. Andelen 

patienter som deltar i studier vid en klinik 

är ett mått på kvalitet. Den tyska forskningsorganisationen 

AGO har visat att 

patienter som deltar i studier har en bättre 

överlevnad jämfört med de som inte gör 

det. Det beror i regel inte på att de nya 

behandlingarna är mer effektiva utan mer 

sannolikt på att patienter som ingår i 

studier följs och behandlas väldigt noga av 

studiepersonalen. 

Även professor Sehouli förklarade vad 

som menas med traditionell, klassisk cancerbehandling 

och individualiserad, målriktad 

cancerbehandling. I den traditionella 

behandlingen får alla patienter 

samma behandling oavsett vilka specifika 

molekylära egenskaper tumören uttrycker. 

Målriktad behandling ges till patienter 

vars tumör uttrycker en specifik förändring, 

mot vilket behandlingen riktar sig. 

Syftet med en individualiserad behandling 

är att kunna få största möjliga effekt 

mot aggressiva tumörer och att kunna ge 

patienter med mindre aggressiva tumörer 

en skonsammare behandling än idag. 

Framsteg inom molekylärbiologin ger nya 

möjligheter att karaktärisera cancervävnad 

med avseende på mottagarstrukturer 

(receptorer) på cellytan, gener för reparation 

av arvsmassan (DNA) och faktorer 

som till exempel gynnar blodkärlsbildning. 

Morgondagens behandlingsstudier 

kommer därför utvärdera mer individualiserade 

behandlingar utifrån molekylära 

profiler i tumörvävnad. Det är viktigt att i 

dessa studier identifiera faktorer som kan 

förutsäga behandlingseffekten (prediktiva 

markörer) av målriktad läkemedels- 

kongress 

behandling. Vi behöver också bedriva mer 

forskning om sällsynta cancersjukdomar 

och cancersjukdomar hos de allra äldsta. 

Det är även hög tid att initiera studier om 

patienters livskvalitet och preferenser. 

Seminariet avslutades med några exempel 

på lovande målriktade läkemedel som 

nu utvärderas i olika studier och ett citat 

från en kvinna när hon blev dränerad av 

vätska (ascites) från buken: »My eyes were 

not able to follow my crying – therefore 

my abdomen is full of tears«! Min mage är 

full av tårar! 

Hur patientgrupper kan engageras mer 

i klinisk forskning talade Maria Flavia 

Bideri, från den italienska patientorganisationen 

ACTO Onlus (Alleanza Control 

il Tumore Ovarico) om. 

Hon inledde med att berätta om ACTO 

Onlus nyckelaktiviteter. Främsta uppgiften 

är att ge patienter information via 

deras hemsida, att främja och organisera 

möten om viktiga frågor såsom forskning 

och stöd. Att informera via lokala evenemang 

och att främja samarbetet mellan 

forskningscentra avseende gemensamma 

projekt. De områden ACTO Onlus prioriterat 

att arbeta med är: Att arbeta för 

upptäckt av cancer i ett tidigt stadium. 

Att identifiera och verka för utveckling av 

specialiserade centra för äggstockscancer 

i varje makroregion. Att påskynda forskning 

och utveckling av nya behandlingar. 

Att etablera positiva och konstruktiva 

relationer med vetenskapliga och medicinska 

organisationer. 

ACTO Onlus har lyckats med att bygga 

ett framgångsrikt samarbete med vetenskapliga 

och medicinska organisationer 

omkring olika forskningsprojekt. Startpunkten 

var resultaten från en webbaserad 

enkätundersökning som utfördes för att få 

en bättre kunskap om vilka förväntningar 

patienter har på forskning och hur de 

skulle vilja prioritera mellan olika forskningsområden. 

Enkäterna skickades ut 

till två italienska forskningsorganisationer 

(MITO och Mango) och till ACTOmedlemmar. 

Resultaten visade att såväl 

patienter som forskare i första hand prioriterade 

forskning av nya läkemedel, jämfört 

med andra forskningsområden. Bland 

forskarna angav 75 procent att de informerade 

patientorganisationer om forskningsresultat, 

medan enbart 24 procent 

av patienterna angav att de hade fått tillräckligt 

med information om studier. Man 

fann således ett behov av ökat samarbete 

mellan patientgrupper och professionen. >> 


kongress 

Ett sådant samarbete pågår nu mellan 

ACTO Onlus och två forskningsinstitutioner 

(IFOM= Fondazione Istituto Firc di 

Oncologia Molecolare och Mario Negri 

Institutet=Instituto di Ricerche Farmacologiche 

Mario Negri) samt cancercentret 

IEO (Instituto Europeo di Oncologiq). 

Forskarna informerar om nya forskningsresultat 

och patientgrupper och forskarna 

samarbetar i olika projekt. Det här samarbetet 

har också underlättat för forskargrupper 

att få anslag. 

Den tredje sessionen bestod av föredrag 

från olika patientgrupper och lyfte fram 

goda exempel på framgångsrika initiativ. 

louise bayne, vd på Ovacome betonade 

att alla människor har rätt att delta individuellt 

och/eller kollektivt vid planering 

och genomförande av hälsovård. (WHO/ 

UNICEF 1978). 

Ovacome startade med Sarah Dickinson 

år 1996 när hon vid 32 års ålder fick 

äggstockscancer. Hon skrev ett brev till 

tidningen »Good Housekeeping« som 

gav god respons och år 1997 registrerades 

rörelsen. Ovacome är en supportgrupp 

för alla som har eller har haft äggstockscancer, 

deras familjer, vänner, vårdare och 

professionen. Målet är att utbyta erfarenheter, 

skapa nätverk mellan alla »drabbade«, 

ge information om screening, behandling 

och forskning samt öka medvetenheten 

om sitt eget tillstånd (patienten). 

Från en modig kvinnas dröm till en 

organisation som är spridd över hela 

nationen. De har idag 4500 medlemmar, 

en hjälplinje, faktablad, informationsblad, 

webbsida och är opinionsbildare. De 

har en medlemskommitté, praktiska rikt- 


linjer, samarbetsfilosofi, tar in medlemmarnas 

synpunkter och har en tvärvetenskaplig 

rådgivande kommittee (advisory 

board). De samverkar med välgörenhetssektorn 

och läkemedelsindustrin. 

De ser till att 

alla nyckelpersoner deltar 

i debatter. De visar vägen 

framåt! 

hur kan man öka konsumenternas 

deltagande i 

hälsodebatten? Denna fråga 

ställde Paola mosconi 

från Mario Negri Institutet, 

Onkologiavdelningen, 

Italien. Italiens nationella 

hälsovård är offentlig och 

universell med betoning på 

regionalisering och viktiga 

skillnader mellan norr och söder. Ett stort 

antal italienska människor är inblandade 

i volontärverksamhet, och mer än 25 procent 

av volontärarbetet ägnas 

åt hälsoföreningar. Profilen 

på föreningarna har skiftat 

under åren, från konservativa, 

där främst stödverksamhet 

erbjöds, till mer demokratiska 

där även konsumenternas 

rättigheter och aktivt 

deltagande i hälsodebatten 

diskuteras. Patientorganisationernas 

deltagande i forskningsdebatten 

är fortfarande 

i ett tidigt skede. Detta beror 

delvis på den kliniska och 

forskarsamhällets förmyndarmentalitet 

men också på 

begränsad medvetenhet från 

Välkommen till Enheten för 

onkologisk rehabilitering vid 

Röda Korsets Sjukhus 

Professor john a green, 

från liverpool, 

storbritannien 

dr karen orloff kaplan, 

vd för ovarian cancer 

national alliance, 

(nationella alliansen 

för äggstockscancer), 

Washington, usa. 

patientorganisationernas sida om sina rättigheter 

som aktiva partners. Laboratoriet 

för medicinsk forskning och konsumenternas 

engagemang bildades 2005 som ett 

resultat av det ökande intresset 

för patienter att delta i hälsodebatten. 

Professor john a green, 

från Liverpool, Storbritannien: 

I Storbritannien tror vi att 

London är ett cancercentrum 

men så är inte fallet, vi måste 

försöka förstå att EU är de som 

måste bestämma och där alla 

beslut måste tas när det gäller 

cancerfrågor för Europas kvinnor 

Han talade vidare om hur 

ett cancercenter borde vara, en 

tvärvetenskaplig organisation 

med nationell representation, bra finansiering 

och ett win-win-koncept patient och 

profession. Ackreditering av sjukhus, specialister, 

utbildning, möten 

och webbsändningar måste 

till. Vidare talade han om 

kommunikation; standarddiagnostik, 

behandling och 

att ESGO är och bör vara den 

naturliga organisation som 

samarbetar med flera partners 

i cancerfrågor. 

dr. karen orloff kaPlan, 

vd för Ovarian Cancer National 

Alliance, (Nationella alliansen 

för äggstockscancer), 

Washington. En fantastisk 

kvinna! Liten till växten, men 

stor i orden. Och då menar >> 

Efter en cancersjukdom är det värdefullt att få möjlighet 

till rehabilitering som underlättar återgång till vardag och 

arbetsliv. Att uppnå en så god livskvalitet som möjligt är 

ett viktigt mål. 

Vi erbjuder ett två veckors rehabiliteringsprogram som 

är anpassat till din individuella förmåga och dina behov. 

Programmet består av fysisk aktivitet, samtal, information 

och möjlighet att dela tankar med andra i liknande situation. 

Vacker natur ger avkoppling och möjlighet till återhämtning. 

Mer information på 

www.rks.se 

eller tel. 08-791 14 18 

Röda Korsets Sjukhus

jag att hon var en otrolig bra talare och 

därför mycket intressant att lyssna till. Alla 

föreläsare var väl förberedda med OHbilder, 

men Karen, hon talade direkt från 

hjärtat. Eftersom det var den 11 september 

så började hon med att skänka en tanke på 

offren vid 11 septemberkatastrofen i USA 

och deras familjer och påminde oss om 

hur skört livet är och att man inte vet vad 

som kommer att hända oavsett om det är 

sjukdom eller olycka och uppmanade oss 

att ta vara på livet oavsett om det kommer 

att bli kort eller långt. Hon informerade 

bland annat om hur cancergrupperna i 

Canada ser ut, och hur alla ställer upp och 

gör insamlingar av pengar som ska användas 

i forskning. 

Med nästan 14 000 dödsfall i äggstockscancer 

under 2010, är äggstockscancer den 

främsta orsaken till dödsfall till följd av 

gynekologisk cancer och den femte vanligaste 

orsaken till cancerrelaterade dödsfall 

hos kvinnor. Över 70 procent av de 

kvinnor som får diagnosen äggstockscancer 

har redan en avancerad sjukdom, som 

är mycket svårare att behandla. Men det 

finns för närvarande ingen screening för 

denna form av cancer. I USA är september 

månad den nationella äggstockscancermånaden, 

då gör man alla uppmärksamma på 

denna sjukdom genom att sprida budskapet 

till alla amerikanare. (President Obamas 

mor avled i äggstockscancer). I år har 

man tillsammans med ett bokförlag fått 50 

000 dollar och sedan kommer föreningen 

att få 50 cent på varje såld bok under tiden 

30 augusti 2011 till den 28 februari 2012. 

Föreningen anordnar också insamlingsaktioner 

för läkare. 

90 procent av pengar till forskning om 

äggstockscancer kommer via regeringen, 

resterande 10 procent via medicinbolag. 

Som i så många andra länder så är behandlingen 

orättvis beroende av vart man 

nätverket för yngre 

cancerdiagnostiserade 

kvinnor, se 

www.gynsam.se 

bor i landet. Det spelar ingen roll om det 

är på federal eller statlig nivå, allt fallerar 

även basal behandling. Det är ett ekonomiskt 

kaos. Forskningen är det enda som 

går bra. Även i år lyckades de behålla standarden, 

vilket är mycket bra med tanke på 

den ekonomiska krisen i USA. 

kristina rsumovic milosavljevic var 

nästa föreläsare. Hon företrädde den serbiska 

patientorganisationen ILCO Srbije, 

Belgrad och talade om vikten av nätverk 

mellan Europas länder. 

Det sällsynta cancerperspektivet talade 

dr Paolo G. Casili från Cancerinstitutet i 

Milano, Italien om. Han började med att 

säga att de sällsynta formerna 

av cancer är mer vanliga 

än man tror. Nästan en halv 

miljon européer lever med 

en sällsynt cancer. Sällsynta 

cancerformer tillhör den 

grupp av sällsynta sjukdomar 

som normalt definieras 

av EU som sjukdomar med 

en förekomst (prevalens) av 

mindre än 5 på 10 000. Även 

om man tar hänsyn till his- 

toria och prognos, så utgör 

dessa cancerformer 20 procent 

av alla fall av maligna 

tumörer, inklusive alla cancerformer 

som drabbar barn och ungdomar. 

Överlevnadsskillnaderna men även 

dödligheten mellan dessa cancerformer 

varierar mellan EU-länderna. Patienter 

med dessa sällsynta cancerformer, 

lider brist på information, sen upptäckt 

och praktiska hinder i behandling och i 

vård eftersom deras tillstånd är så sällsynt. 

Mot denna backgrunden välkomnar 

European Action Against Rare Cancer 

(EAARC) nya policy-initiativ, såsom 

Europeiska Kommissionens meddelande 

om cancer. Inom ramen för detta och 

andra redan befintliga politiska initiativ, 

inklusive EAARC och Rådets rekommendation 

av sällsynta sjukdomar, uppmanar 

vi de europeiska beslutsfattarna att fortsätta 

att initiera målinriktade åtgärder 

och med en politik som kommer att hjälpa 

till med att öka medvetenheten och ta 

itu med de utmaningar som patienter med 

sällsynt cancer står inför. 

birthe lemley, vice ordförande i KIU, 

Danmark (KIU = Kraeft i underlivet) presenterade 

KIU och talade sedan om cervix- 

kristina rsumovic 

milosavljevic, patientföreningen 

ilco srbije, 

belgrad, serbien. 

kongress 

och äggstockscancer (eller ovarialcancer). 

När det gäller cervixcancer (livmoderhalscancer) 

så arbetar KIU för fri vaccination 

av alla flickor i Danmark. 400 kvinnor får 

diagnosen cervixcancer varje år. 

När det gäller äggstockscancer så är det 

500 kvinnor som får den diagnosen varje 

år. Orsakerna till att utveckla äggstockscancer 

vet man inte, men hög ålder, ärftlighet 

och om man tidigare haft bröstcancersjukdom 

ökar risken. Om man använt 

p-piller så minskas risken för denna typ av 

cancer. Ca 5-10 procent av äggstockscancer 

är ärftlig (mutationer i generna BRCA1 

och BRCA2). 

Hon redogjorde för stadium III och IV. 

I stadium III har cancern 

spridit sig till buken, i stadium 

IV har cancern spridit sig 

utanför bukhålan. Hon talade 

också om vilka alternativ 

som finns vid återkommande 

(recidiverande) äggstockscancer. 

Birthe talade också om 

vilka behandlingar och vilka 

biverkningar man får av cytostatikabehandling 

och strålning. 

Avslutningen i hennes 

föreläsning var att man måste 

får mer uppmärksamhet i 

media och hur ska man kunna 

påverka politiker. ESGO 

kan vara en lösning. 

jan geissler, CML Advocates Network, 

Tyskland fick i juli 2001 sin diagnos av 

en sällsynt cancer, kronisk myeloisk leukemi 

vid en rutinkontroll. Därefter började 

han sina behandlingar. Han ville 

veta mera om sjukdomen, men eftersom 

det knappast fanns någon information på 

tyska så började han att översätta och förenkla 

medicinska publikationer till tyska. 

År 2002 grundade han patientgruppen 

Leukämie-Online, som idag är en av 

de mest välbesökta patientwebbplatser 

för leukemi. År 2006 blev patientgruppen 

en välgörenhetsorganisation i Tyskland 

och Jan blev ordförande. 2007 bildades 

CML Advocates Network och Jan var 

en av grundarna tillsammans med CMLpatientgrupper 

från Israel, Storbritannien 

och Tjeckien. Idag finns det 57 CMLgrupper 

från alla kontinenter och man 

utbyter bästa praxis, opinionsbildning 

samt för kampanjer för bättre behandling 

och vård för alla CML-patienter världen 

över. Jan är också en av grundarna av 

European Cancer Patient Coalition – >> 


kongress 

ECPC och sitter som ledamot i ett antal 

rådgivande styrelser. 

Jan Geissler sa, att både Europa och 

cancern är full av orättvisor. Vi måste 

påverka och förespråka på alla nivåer; 

patientstöd, hälsopolitik och forskning. 

Han sa vidare att endast patienter kan 

representera patienter och att fragmentering 

används som en ursäkt 

för att inte inkludera oss. 

doris c. schmitt, Radolfzell, 

Tyskland föreläste om 

PATH (Patients’ Tumor Bank 

of Hope). Det är en stiftelse 

som grundades av en grupp 

tyska bröstcancerpatienter år 

2002 (tumörvävnadsbank för 

mamma-CA). Denna stiftelse 

är ett joint venture-bolag 

mellan patienter och forskare 

och målet är att ge stöd för 

klinisk och genetisk forskning 

och utan kostnad för patienter för att 

kunna lagra vävnad. Varför ska man då 

donera vävnad? I händelse av återfall kan 

diagnostiska metoder utföras. Patienten 

”Underlivet känns inte torrt längre” 


har tillgång till sin vävnad hela livet ut. 

Ingen extra operation behövs. Man kan 

testa vävnad med det senaste tillgängliga 

behandlingsalternativet som finns utan 

kostnad för patienten. Vävnadsbanken 

innehåller frusen vävnad -152 grader Celsius 

på: tumörprov, normala vävnadsprover 

samt blodprov. Den första delen av varje 

prov sparas, uteslutande för 

patienten. Patienten donerar 

sedan resten av materialet till 

PATH för forskningsändamål. 

Min tumör tillhör mig! 

Är en mapp som innehåller 

allt material om PATH och 

tumörvävnadsdonationer. 

PATH drivs av en passionerad 

lust att leva säger Doris. 

Avslutningstalet hölls av 

Nicoletta Colombo, ESGOs 

tillträdande President. 

doris c. schmitt, 

radolfzell, tyskland Alla kvinnor riskerar att få 

någon form av gynekologisk 

cancer och risken ökar väsentligt med stigande 

ålder. Varje specifik typ av gynekologisk 

cancer har en unik uppsättning av 

riskfaktorer. Det finns inga kända sätt att 

0515-77 78 79 www.helapharma.se 

När det känns torrt... 

FINNS I DIN HÄLSOBUTIK OCH PÅ VISSA APOTEK 

förebygga alla typer, det finns saker vi 

kan göra för att öka chanserna att hitta 

dem tidigt när behandlingen är mest 

effektiv, att få bästa tvärvetenskaplig vård 

inklusive kirurgi, onkologi, strålning, 

omvårdnad, psykosocialt stöd och för att 

förbättra patienternas tillgång till innovativa 

kliniska prövningar och behandlingar. 

Vi ska sätta fokus på vad vi kan göra tillsammans: 

Öka allmänhetens medvetenhet, 

Utbilda personal och främja multidisciplinära 

metoder, Engagera hälsopolitik 

och beslutsfattare, Övervinna tabun och 

minska stigmatisering, Främja god praxis 

inom cancervården, Bygga upp kapacitet 

och ömsesidigt stöd av patient- och intresseorganisationer, 

Samarbeta, Främja bästa 

praxis: att lära av framgångar, Bygga på 

synergier över gränserna och på specifika 

sjukdomar utan att glömma vad som är på 

gång. 

Ingen kvinna i Europa ska dö av gynekologisk 

cancer idag! Tack för fantastiska 

dagar i Milano! ESGO nästa möte är den 

5–8 oktober 2013 i Aten, Grekland! Europa 

innebär mångfald! 

…kan Membrasin göra stor skillnad. Klinisk forskning* vid bl a Åbo 

universitetssjukhus visar att detta kosttillskott baserat på olja från 

havtornsbär verkligen fungerar. Havtornsoljan i Membrasin innehåller 

fettsyrorna omega-3, 6, 7 och 9 som tillsammans hjälper till att bibehålla 

en normal funktion i kroppens slemhinnor. Membrasin kan därför med 

fördel användas i samband med torrhetskänsla i t ex ögon, mun, underliv, 

luftvägar eller urinvägar. Membrasin är även välgörande för huden. 

* Ett axplock av gjorda Membrasinstudier: Petra S Larmo m fl . Oral Sea Buckthorn Oil Attenuates Tear Film Osmolarity 

and Symptoms in Individuals with Dry Eyes. The Journal of Nutrition 2010. Erkkola R and Yang B (2003) Sea Buckthorn Oils 

towards Healthy Mucous Membranes. AgroFood Industry hi-tech.3,53-57. Yang B(2003) Effects of Sea Buckthorn Oil on 

Skin. Asia Pacifi c Personal Care 4 (5), 46 – 49. 

Nyhet! Membrasin Creme 

Näringsrik och fuktighetsbevarande creme 

för ansikte och kropp. 

HP_Membrasin_180x130_und.indd 1 2011-11-21 11.46

Staden utan kvinnor 

av madeleine hessérus 

Utgiven på boKFÖrLaget natUr & KULtUr i 

aUgUsti 2011. isbn 978-91-27-13038-8 

ilken kvinna känner inte rysningar 

inför att ensam passera genom 

en mörk gångtunnel eller genom 

en port där lampan slocknat eller stå, vänta 

på nattbussen vid en folktom busshållplats 

eller fastna i en hiss med en okänd man? 

Brutala kvinnomord skakar Stockholm. 

Efter långvariga stridigheter, där kvinnor 

och män tar till vapen mot varandra, byggs 

en mur. Bakom ringmuren förskansar 

sig kvinnorna i den södra stadsdelen som 

är hårt bevakad. I den norra delen lämnas 

männen kvar i en stad av förfall. Jakob 

Hall anländer till Norra staden en regnig 

morgon. Motståndsrörelsen mot muren 

som han tillhör har sitt fäste i skärgården. 

Nu minns han Hedda som han aldrig slutat 

älska. Hon försvann när muren byggdes. 

Staden utan kvinnor är en bisarr och 

trovärdig berättelse. 

madeleine hessÈrus, har tidigare 

givit ut två omskrivna novellsamlingar. 

inte vackrare äni valparaiso (1997) 

och den döda drottningen (2001) 

samt romanen till isola (2004) Hon 

är också verksam dramatiker. 

Allt om Mat – 

Julkokboken 

redaktör cecilia lundin, 

text eva Wrede och cecilia lundin 

Utgiven på norstedts FÖrLag i september 

2011. isbn 978-91-1-303841-4 

denna bok finns det mesta för en perfekt 

jul. För den som vill fira entraditionell 

jul med alla goda inslag ger Allt 

om Mats Julkokbok inspirerandeuppslag. 

Recept på den modernaste maten med 

mera frukt och grönt ochmed smak från 

andra länder. Det börjar redan i advent 

med recept på julklappar, glögg och 

kakor. Julpyssel finner Du efter tycke och 

smak. Pappersälskaren fixar stjärnor och 

strutar, sockerbagaren dekorerar småkakor. 

Den minsta lilla tomte kan vara med 

och trycka nejlikor i apelsiner. Ett stort 

antal recept för det stora julbordet och 

härliga ätbara julklappar. Det är alltid 

uppskattat med något hemgjort. Förslag 

ges på en liten enkel jul för två, en grön jul 

för den som så önskar. Varför inte bjuda 

på Afternon tea när Du får besök. Till 

sist ges förslag på nattamat, nyårssupé för 

två, knytkals och buffé. Inte att förglömma 

tolvslaget. Ja, nästan allt vad man kan 

tänka sig finns i denna vackra och inspirerande 

julbok. 

boktips 

boKtips av gUn-britH ottosson 

Kärlek, lust och begär 

Utgiven av 1,6 ocH 2,6 miLjonerKLUbben 

ocH respeKtive FÖrFattare (se Lista på 

www.1.6miLjonerKLUbben.com) i september 

2011.isbn 978-9186603-28-1 

en här boken är ett urval av det 

bästa från de tre tidigare utgivna 

böckerna Kvinna mitt i livet, Om 

kärlek och Farliga begär. De vetenskapliga 

texterna har uppdaterats och nya kapitel 

har skrivits. 

Boken Kärlek, lust och begär innehåller 

mycket nytt men är i huvudsak baserad 

på texter från de tidigare tre böckerna. 

Du möter älskade artister, kända kvinnor 

och duktiga journalister i de olika avsnitten. 

Alla vetenskapliga texter, skrivna av 

läkare som beskriver vad som händer med 

oss när vi blir kära och hjärtat svänger och 

ruskar om oss, är helt uppdaterade. I boken 

talar de som kvinnor, att vi är vackra, attraktiva 

och värdefulla. De tar även upp att 

det är farligare att vara kvinna än vi tror 

– men kan vara härligare än vi anar. Att 

kunskap är makt poängteras också. Vi ska 

ta kontroll över begäret och bejaka lusten 

och kärleken. 


min historia 

sofia sjökvist 

ina besvär började på våren 

2010 med diffusa magsmärtor 

och viktnedgång. Efter en 

sommar med feber fick jag en 

remiss för ultraljud av buken. Men mina 

fem månaders krämpor ansågs inte akut 

så det tog två månader. 

Jag gjorde senare en anmälan till Socialstyrelsen 

för att medverka till tidigare 

upptäckter av gyncancer. Vårdcentralen 

hade gjort alla rätt. Den 23 november kl 

7.30, på fastande mage, innan nästa operation 

meddelas min diagnos. Hade de tid 

för mig? 

Under tiden med cellgifter kom jag med 

glad, energisk, positiv 

och jordnära. så 

beskriver eva-maria 

strömsholm, från 

vasa i Finland, sig 

själv. Hon kunde vara 

som vilken 30-åring 

som helst men hon 

har under de tre 

senaste åren gått 

igenom en hel del. 


min kamp mot 

cancer och byråkrati 

i november 2010, mitt i livet, fick jag diagnosen avancerad 

äggstockscancer med spridning till lunga, lymfan 

och bukhinnan. den sträcker sig från nedre buken till 

upp över naveln. det skulle inte gå att operera och det 

gick inte att rädda några ägg. 

förslag om olika metoder men fick inget 

gehör mer än »det går inte«. I april meddelades 

att det inte fanns annat än palliativ 

vård. Jag minns att jag tänkte: hur kan 

det vara över innan vi ens har börjat! 

operation på akademiska sjukhuset 

Hade fått 6 cellgiftsbehandlingar när jag 

kom till Akademiska sjukhuset i Uppsala 

och möttes av dem som kom att förändra 

mitt liv. 

Nu planerades en avancerad operation 

för att ta bort äggstockar, livmoder, bukhinna, 

mjälte, tjocktarm, slemhinnor vid 

diafragma, lever och vid ena njuren. De 

Man ger bara inte upp 

et var hösten 2008 som Eva- 

Maria fick sin cancerdiagnos, 

en ovanlig form av äggstockscancer. 

Redan i januari 2009 

blev det en till operation och i september 

2009 hade cancern kommit tillbaka, 

denna gång i ena njuren. Då visste hon att 

hon inte skulle slippa undan en behandling 

utan det blev cytostatika med start 

januari 2010. 

mycket kraftig kur 

I och med att Eva-Maria var ung och 

annars i »bra skick«, tack vare hennes 

långdistanslöpning, valde läkarna att ge 

henne en dunderkur. Det blev tre olika 

sorters cellgifter, en så kallad BEP-kur 

bestående av Cisplatin, Vepesid och Bleomycin, 

fem dagar i rad. Sedan vilade hon 

under helgen och fick en ny kur påföljande 

tisdag, hon vilade en vecka och fick 

ifrågasatte varför jag inte hade skickats 

tidigare, varför jag hade fått så mycket 

cellgifter när det försvårar en operation. 

Då blev min upplevelse att jag varit 

utdömd sedan länge. 

med viljan kan man nå långt 

Senaste röntgen visar att hela buken är 

fri. Helt fantastiskt och det är bättre än 

förväntat. Det finns spridning till mina 

lungsäckar. Min resa är långt från slut 

men jag ser ljust på framtiden. 

Jag kommer inte att ge upp trots att cancern 

en dag kommer att ta mitt liv. Idag 

jobbar jag, trots cellgift, och jag har spelat 

igen på tisdag, vilade en vecka och 

fick fem dagar i rad. Så här upprepades 

kuren. 

Fast Eva-Maria var stark tog cellgifterna 

hårt på henne och hon blev sängliggande 

under hela tiden och klarade inte 

sig själv. Hennes familj fanns vid hennes 

sida hela den tiden och själv minns 

hon inte så mycket annat än att hon låg på 

sjukhuset två veckor efter att hon opererat 

in en venport, operationen gick snett. Det 

blev akut dränage i lungan hela två gånger 

med den påföljden att hon hade enorma 

smärtor. 

styrkan förde henne vidare 

Under loppet av ett år hade hon gått igenom 

tre stora operationer. Men Eva- 

Maria gav aldrig upp. Det var hennes 

styrka som förde henne vidare genom 

hela cancertiden.

golf hela sommaren, utan bukhinna. Jag 

har lärt mig att om viljan är stark så kan 

man nå långt. I 

dagarna väntar 

en ny röntgen 

som kommer 

att avgöra min 

närmaste framtid. Följ mig på min blogg 

www.missfiabloggar.blogspot.com. 

min histora 

»… hur kan det vara över 

innan vi ens har börjat!« 

bok och föreläsningar 

Man ger bara inte upp är också titeln på 

hennes bok, som kom ut i början av sommaren 

2011, och hon har sålt 

slut sin första upplaga i Finland. 

Nu har hon just fått en 

ny upplaga från tryckeriet 

och bestämt att boken också 

ska komma ut på den svenska 

marknaden. 

Eva-Maria har också valt 

att börja föreläsa om vad 

hon gått igenom, sina tankar 

och känslor om cancern, 

operationerna samt hur hon 

har upplevt vården. I Finland 

har hon åkt runt i ett år 

och föreläst för vårdpersonal, 

idrottsföreningar, olika 

institut samt alla möjliga 

instanser som är intresserade. 

Boken har fått bra kritik 

i Finland från både media och läsare. Eva- 

Maria har också medverkat i tv, tidningar 

och radio. 

eva-maria strömsholm. 

Cancerrehabilitering 

på Spenshult sjukhus 

Vi erbjuder ett rehabiliteringsprogram med syfte att 

ge ökad kunskap om sjukdomen, samt verktyg och 

hjälp för att mentalt hantera livssituationen. 

Målsättningen är att hjälpa personer med cancer 

att återfå livslust, ökad självkänsla och därigenom 

minska ångest och depressioner. 

l Vi vill ge bättre självkännedom, kunskap och 

verktyg som bidrar till ökad livskvalitet. 

l Rehabilitering med variation av individuella 

samtal/behandlingar och gruppaktiviteter. 

l Möjlighet att träffa och dela erfarenheter med 

andra i samma situation. 

l Ett program med fokus på din psykosociala 

situation i en läkande och unik miljö. 

l Omväxlande aktiviteter för att stärka det friska. 

Vi har avtal med Region Skåne, landstingen 

Blekinge och Kronoberg samt Stockholms läns 

landsting. Övriga regioner kan söka via riksavtalet. 

Har du behov av rehabilitering? Be din kurator eller 

läkare om en remiss till oss. 

Veckoplanering och mer om vår verksamhet finns 

på www.axessmedica.se 

Spenshult sjukhus, 313 92 Oskarström 

Telefon: 035-263 52 61 

E-post: cancerrehabilitering@axessmedica.se 

gynsamposten nr 4 december 2011 15

forskning 

livskvalitet och hälsofrämjande 

efter gyncancer 

toril rannestad, arbetar som försteamanuensis dr.polit. vid senter for 

helsefremmende forskning Hist/ntnU vid Högskolen i sör-tröndelag, 

avd. for sykepleierutdanning. Hon höll en mycket intressant föreläsning 

vid den norska gynkreftforeningens 10-årsjubileum. Här återges delar 

av hennes framförande. text ocH biLd maude andersson 

ästan var tredje person i Norge 

kommer att få cancer någon 

gång under sin livstid, och de 

flesta överlever eftersom cancerbehandlingen 

har blivit så mycket bättre 

idag än den var för 10–20 år sedan. Toril 

Rannestad talade om »Cancer survivors« 

som är en växande grupp av överlevare. 

Hon talade också om kunskap och långtidsverkningar 

av cancer och cancerbehandling. 

Det finns inte så många studier 

av gyncanceröverleverare. Livskvalitet är 

ett viktigt mått på effekten av behandling. 

När det gäller gynekologisk cancer så är 

det cirka 1500 nya fall i Norge varje år och 

dessa är: Livmoderhalscancer (drabbar de 

yngre, 80 procent överlever), Livmodercancer 

och Äggstockscancer (drabbar de 

äldre, uppdagas sent, 40 procent överlever). 

Behandling är operation, cellgifter, 

strålning och hormoner. 

möjliga långtidseffekter 

Fysiska: Trötthet, smärtor, övergångsplågor, 

benskörhet, sexuella problem, urin- 

och tarmproblem samt ödem. 

Psykiska: Depression, ångest, posttraumatiskt 

stressyndrom, existentiella 

problem, förändrad kroppsbild, »chemobrain«. 

Socialekonomiska: Ökade utgifter (cancerrelaterade) 

och förlorad arbetsinkomst. 

Det är inte säkert att det finns något 

samband mellan symptomen och upplevelser 

av livskvalitet. För närvarande har 

Har du frågor om cancer? 

020-59 59 59 

infostodlinjen@cancerfonden.se 

90x65 

Ring eller mejla Cancerfondens informations- och stödlinje. 


man liten förståelse för sambandet mellan 

överlevnad, cancerrelaterade symtom och 

självupplevd livskvalitet. 

»Vi är inte bara en medicinsk diagnos – 

var snäll och behandla oss som hela människor« 

och »Inte bara fokus på det sjuka 

i oss utan på det friska det som fungerar 

bra!« är vad patienter/patientorganisationerna 

i Norge kräver. 

livskvalitetsindex 

Toril Rannestad redogjorde också för 

Ferrans & Powers’ livskvalitetsindex 

(QLI) där en persons känsla av välbefinnande 

som härrör från belåtenhet eller 

missnöje med områden i livet som är viktiga 

för personen. 

Studier har gjorts i Norge där man tittat 

på den generella livskvaliteten; hälsa/ 

funktion, psykologiska/andliga, Socioekonomi 

och familj. Livskvalitet är ett 

relativt nytt begrepp som vi använder 

idag (1960-talet) medan lycka är ett 

mycket gammalt begrepp och lycka kan 

vara så mycket bra/positivt. Sedan beror 

livskvalitet också på hur tillfreds man är 

med livet. Detta varierar från person till 

person under livets gång och vid sjukdom. 

Ofta skiljer det sig mellan ens egen och 

andras värderingar av livskvalitet. 

Hon redogjorde för Response-shift 

(Sprangers & Schwartz 1999) som säger att: 

– Människan har en unik förmåga att 

anpassa sig till det oundvikliga 

– Förväntningarna ändras i takt med 

realiteterna, perspektivet flyttas 

Flera faktorer kan påverka livskvaliteten: 

– Att vara tillfreds med områden i 

livet som är viktiga för en själv 

– »Health within illness«, normalise- 

ring, motståndskraft och salutogenese. 

Vad leder till god livskvalitet? 

– Canceröverlevnaden ger både nega- 

tiva och positiva erfarenheter. Kan 

leva ett gott liv trots symptom. 

toril rannestad 

– Skapa mening med livet. 

– Response-shift; ändrade värderingar, 

prioriteringar, nytt perspektiv på livet. 

– Posttraumatisk tillväxt, motståndskraft. 

– Leva ett så normalt liv som möjligt. 

Vad leder till dålig livskvalitet? 

– Plågsamma symptom som trötthet, 

klimakteriet, sexuella problem samt 

mag- och tarmproblem. 

– Problem att acceptera förlust av 

fertilitet. 

– Yngre överlevande. 

– Låg utbildning, dålig socialt stöd, 

singel, arbetslös. 

Hon redogjorde för Aaron Antonovskys 

idéer om hälsomysteriet, hur människor 

lyckas hantera stress och må bra. 

hälsofrämjande program 

Till sist talade hon om hälsofrämjande 

program. Ta hänsyn till sambandet 

mellan alla dimensioner i människan. 

Uppmuntra till god hälsa; fysisk, psykisk, 

social och existentiell genom att äta sund 

mat, sluta röka och bemästra stress och 

delta i det sociala livet och finna mening 

i livet. 

När det gäller canceröverlevnadsprogrammet 

så glömmer/förtränger 20 procent 

av de som överlevt sin cancer att de 

någonsin har haft cancer. Canceröverlevare 

lever inte heller speciellt sunt. Det är 

viktigt att vara observant på tidiga tecken 

på återfall. Många har strålningsskador. 

De kan få problem med mage och tarm 

när de äter mycket frukt och grönt och de 

får problem med fysiska aktiviteter 

(skador på skelettet). 

Fysisk aktivitet förbättrar livskvalitet, 

och ökad livskvalitet förbättrar immunförsvaret 

och ökar chanserna att överleva. 

»Glädje i hjärtat ger god hälsa, missmod 

tär på märg och ben« (Salomos ordspråk, 

Bibeln).

ehabilitering för fullvärdig 

och hållbar cancervård 

nom svensk cancervård står vi inför 

en stor utmaning. Allt fler människor 

överlever idag sin cancersjukdom och 

allt fler lever också länge med sjukdomen. 

Cancerresan påverkar både patienten 

och de närstående fysiskt, psykiskt, 

socialt, existentiellt. Behoven kan dessutom 

skifta över tid. Utmaningen 

ligger i att utifrån 

den enskilda människans 

perspektiv och 

behov hjälpa henne till ett 

fortsatt gott liv. Ett gott 

liv inför, under och efter 

sjukdomens alla faser och 

behandlingar. 

sWedPos 

Genom att låta cancerrehabilitering 

vara en naturlig 

och integrerad del inom 

cancervårdens alla nivåer 

blir detta möjligt. SWED- 

POS, www.swedpos.com, 

erbjuder multiprofessionell 

sakkunskap inom cancerrehabilitering 

och arbetar 

för just detta. Med stöd av 

påtryckningar från patienter och närstående 

är nu cancerrehabilitering ett prioriterat 

område inom det omfattande arbetet 

med att forma och utveckla framtidens 

cancervård. Sedan någon månad finns 

ett vårdprogram för cancerrehabilitering 

inom Regionalt cancercentrum syd och i 

Patrik göransson, leg. 

psykolog och projektledare vid 

hallands sjukhus. 

kontakt: cancerrehabilitering@ 

regionhalland.se, 

tel 035-134693. 

oktober samlades forskare, kliniker och 

patientföreträdare från hela Sverige för 

att inleda arbetet med ett nationellt vårdprogram. 

Det nationella vårdprogrammet för 

cancerrehabilitering kommer bli klart 

under 2012. Det kommer utgöra ett gott 

stöd för vårdpersonal, 

inom alla nivåer av cancervården, 

när det kommer 

till att se, bedöma och 

bemöta rehabiliteringsbehov. 

Men vårdprogrammet 

kommer dessutom 

ha direkt betydelse för 

patienter och närstående 

då det kommer utgå från 

deras behov och vikten 

att av dessa behov uppmärksammas. 

Patienter 

och närståendes oomtvist- 

liga rätt att vara det centrum 

utifrån vilket behoven 

och behandlingsmålen 

definieras blir alltmer 

den riktning cancervården 

utgår ifrån. 

försöksverksamhet i halland 

Ett konkret exempel på denna utveckling 

är det projekt som bedrivs vid Hallands 

sjukhus i Halmstad som en av sex försöksverksamheter 

för en patientfokuserad 

och sammanhållen cancervård. Försöksverksamheterna 

finansieras av Social- 

forskning 

departementet, samordnas av Sveriges 

Kommuner och Landsting (SKL) och 

tanken är att erfarenheterna skall spridas 

nationellt. Syftet med projektet är att 

skapa och testa en modell för att sjukhusövergripande 

erbjuda en jämlik och 

patientfokuserad rehabilitering för cancersjuka 

patienter oberoende av cancerform 

och kliniktillhörighet. 

Med avstamp i SWEDPOS arbete och 

vårdprogramsarbetet kommer vi inom 

ramen för projektet arbeta för en integrerad 

cancerrehabilitering. Alla cancersjuka 

patienter skall få en individuell 

plan upprättad för sin rehabilitering 

och denna skall följas upp löpande. Ett 

särskilt cancerrehabiliteringsteam kommer 

finnas som en sjukhusövergripande 

resurs. Specialutbildade sjuksköterskor 

med cancerrehabiliteringskompetens 

och omfattande utbildningsinsatser är 

andra delar i projektet. 

kontakta projektgruppen 

För att projektet skall kunna lyckas är en 

god förankring nödvändig. Projektgruppen 

är därför beroende av att få in tankar, 

erfarenheter och åsikter från dem 

som projektet berör: patienter, närstående 

och vårdpersonal. 

För att lyckas med detta använder vi 

oss av referensgrupper, men också av en 

projektblogg och Facebook-sida där vi 

bjuder in hela Sverige att nära följa projektet 

och direkt påverka genom frågor 

och kommentarer. Sök på »Region Halland 

Cancerrehabilitering« så hittar ni 

både blogg och Facebook-sida. Tillsammans 

gör vi skillnad för cancerberördas 

livskvalitet! 

Återhämtning och reflektion 

Funderar du på vart du skall åka på rehabilitering? Hos oss 

på RehabCenter Mösseberg i Falköping får du värdefull tid 

för återhämtning och reflektion, i vår vackra park- och kurortsmiljö. 

Du får även möjlighet att delta i aktiviteter och gå 

på föreläsningar – oavsett var du befinner dig i livet. 

Läs mer på www.brackediakoni.se/mosseberg 


Landet rUnt 

referat från föreläsningskväll i lund 7 september 2011 

Gynekologisk cancer, 

patientsäkerhet, 

patienträttigheter, RCC Syd 

text gullbritt Palm, gcf viola 

vällen inleddes av George 

Schottl. 

George var en framgångsrik 

företagare, nygift och med stort 

hopp om framtiden när cancern slog till. 

När TV-dokumentären Himlen kan vänta 

spelades in var George mycket sjuk och 

helt utan framtidshopp. Ingen behandling 

hade lyckats. Men, en av George´s läkare 

hittade information om en klinisk läkemedelsstudie 

där George fick delta. Det 

nya medlet räddade George tillbaka till 

fortsatt liv – tumörerna finns kvar men 

har slutat växa och George vågar se framåt 

igen. Trots att behandlingen kan vara 

riktigt jobbig har George kraft för familjen, 

som utökats med en dotter, men också 

för andra nuvarande och framtida cancerpatienter. 

Bland annat har George skapat 

webb-platsen kliniskacancerstudier.se 

med information om lungcancerdiagnoser, 

dess standardbehandling och pågående 

kliniska studier för att göra det lättare 

att hitta information om studier. Arbete 

pågår nu med andra cancerdiagnoser som 

till exempel gyncancer. Socialdepartementet 

har visat stort intresse för arbetet 

och hjälper till med finansieringen. Viktigt 

nu är att finna någon samarbetspartner 

som kan garantera att informationen 

hålls uppdaterad. 

ny forskning och nya idéer behövs 

Kjell Bergfeldt, Karolinska sjukhuset, 

fortsatte att tala om kliniska studier, 

patienträttigheter och patientsäkerhet. 

Om vi ska få förbättrade behandlingsmetoder 

och läkemedel måste det forskas 

och idéer och substanser prövas. Om du 

blir erbjuden att delta i en studie ska du se 

det som en förmån. Det kan ju vara räddningen 

för dig (som för Georg Schottl) 


och du bidrar till att andra cancersjuka 

räddas till ett bra liv. Dessutom kan du 

vara ganska säker på att du som »försökskanin« 

blir mycket noga undersökt och 

uppföljd. 

Ny patientsäkerhetslag 

infördes i år. Syftet med 

lagen är att göra vården säkrare 

och att det ska bli enklare 

för patienter att anmäla 

felbehandling. Vårdgivare 

har ansvar att utreda händelser 

som lett till vårdskada 

men också sådant som hade 

kunnat leda till skada. Viktigt 

är att förhindra misstag 

och felbehandlingar genom 

att förbättra rutiner, kontroller 

etc. 

Patientjournaler gås igenom för att man 

ska finna de eventuella misstag som inte 

lett till anmälan. 

Se www.socialstyrelsen.se/start/regelverk/lagar 

och förordningar. 

Patienters rättigheter är 

till största delen reglerade av 

beslut av region/landsting. En 

lagstadgad rättighet är att vi 

kan tacka nej till en föreslagen 

behandling men vi kan inte 

kräva behandling. 

kjell bergfeldt 

rätten till en 

»second opinion« 

Du ska också veta att den som 

har en livshotande eller allvarlig 

sjukdom har rätt till 

att få en andra medicinsk bedömning 

(second opinion). Din läkare skall informera 

om detta och hjälpa dig till en lämplig 

instans. 

För patientens rättigheter i Skåne se 

carsten rose 

www.1177.se/skane/regler-och-rattigheter/ 

dina-rattigheter-i-skane. 

Maria Bjurberg, Skånes universitetssjukhus, 

gick igenom de olika gyncancerdiagnoserna. 

Olika former är olika lätta 

att upptäcka och behandla. 

En cancer som inte upptäcks 

förrän i ett sent skede har 

naturligtvis en sämre prognos 

än den som upptäcks 

tidigt. 

Störst överlevnadstal har 

livmoderkroppscancer och 

då ska man också ha i minnet 

att den cancerformen 

drabbar mest äldre kvinnor. 

Cancer på äggstockar och 

äggledare ger inledningsvis 

inga eller diffusa besvär. Diagnosen försenas 

därmed ofta. Maria Bjurbergs råd till 

såväl kvinnor i allmänhet som till vårdgivare 

är: en kvinna med diffusa bukbesvär 

skall undersökas av en gynekolog. 

Testet Ca125 har förts 

fram som en möjlig screeningmetod 

men Maria redovisade 

en studie som visar 

att det inte är tillförlitligt: 

det missar cancrar och det 

slår ut även för friska kvinnor. 

regelbundna kontroller 

För att upptäcka livmoderhalscancer 

och förstadier 

därtill kallas ju kvinnor 

regelbundet till cellprovskontroller. 

Min egen uppfattning är att man skulle 

kalla till undersökning hos en gynekolog 

som då också tar cellprovet. Kanske skulle 

då äggstocks-äggledarcancrar upptäckas

tidigare samtidigt som man inte försämrar 

kontrollen av livmoderhalsen. 

Avslutningsvis berättade Carsten Rose, 

Skånes universitetssjukhus, projektledare för 

Regionalt Cancercentrum Syd (RCC Syd) 

om projektet. Se rccsyd.se 

I början av 2009 överlämnades utredningen 

»En nationell cancerstrategi för 

framtiden« till Socialdepartementet. 

Utredningen förespår att år 2030 har antalet 

personer som lever med cancer fördubblats. 

För att sjukvården ska klara detta 

krävs en långsiktig strategi för utvecklingen 

av cancervården. Utredningen föreslår 

att regionala cancercentra, RCC, inrättas 

för detta. Socialdepartementet har utarbetat 

10 kriterier för RCC. Patientföreningarna 

har kunnat lämna synpunkter på kriterierna 

innan de fastställdes. 

Viktigt är en sammanhållen vårdprocess 

oavsett vårdgivare. RCC utvecklas i 

anslutning till universitetssjukhus men 

ska ha ett informations- och utbildningsansvar 

gentemot länssjukvård och primär- 

Det handlar om din trygghet på nätet! 

Alla som använder Internet idag har tillgång till mängder av information 

som kan besvara frågor om hälso- och sjukvård. Sökmotorer 

söker brett och erbjuder oftast långa listor med dokument från en 

mängd källor. Det är viktigt att du kritiskt granskar informationen 

och bl a tar reda på vem eller vilka som står bakom webbsidan samt 

om texten är aktuell. Det är först då du kan göra din bedömning av 

materialets trovärdighet. 

Läkemedelsföretag som är medlemmar i LIF följer idag ”Läkemedelsbranschens 

etiska regelverk”, ett etablerat etiskt regelverk för information 

om läkemedel. Läkemedelsbranschen har tagit ytterligare 

ett steg mot tryggare informationssökning på nätet genom en egen 

kvalitetsmärkning. LIFs kvalitetsmärke står för att informationen 

på läkemedelsföretagets webbsida är balanserad, saklig och aktuell. 

Att reglerna efterföljs övervakas fortlöpande av läkemedelsindustrins 

oberoende granskningsinstanser. 

Titta efter symbolen nästa gång du söker information 

– det handlar om din trygghet på nätet! 

vård så att regionala skillnader minskas. 

RCC skall utveckla cancervården 

genom ett patientprocessorienterat arbetssätt 

och skall 

• arbeta med förebyggande insatser och 

insatser för tidig upptäckt av cancer 

• leda och samordna sjukvårdsregionens 

arbete med att effektivisera vårdpro- 

cesserna inom cancervården 

• ha en plan som tillförsäkrar cancerpatienten 

tillgång till psykosocialt 

stöd, rehabilitering och palliativ vård 

av god kvalitet 

• arbeta för att stödet till närstående till 

cancerpatienter utvecklas 

• arbeta för att 

• en skriftlig vårdplan tas fram för varje 

cancerpatient 

• cancerpatienter får stöd av en kontakt 

sjuksköterska eller motsvarande kon- 

taktperson 

• patientrapporterade uppgifter samlas 

in och används i arbetet med att 

utveckla cancervården 

Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB 

Box 17608, SE -118 92 Stockholm, Tel +46 8 462 37 00 Fax +46 8 462 02 92 

E-mail info@lif.se www.lif.se www.fass.se 

Landet rUnt 

• kunskapen om patientens rätt till för 

nyad bedömning ökar bland hälso- 

och sjukvårdspersonalen och att 

berörda cancerpatienter får informa- 

tion om denna rätt 

Slutsats: Det är nu som framtidens 

cancervård utvecklas och det är nu vi 

som patienter och patientorganisationer 

har möjlighet att påverka! 

Prenumerationspris 2012 

prenumerationspriset för 

tidningen gynsamposten 

2012 är 250 kronor. 

LIF är branschorganisationen för forskande 

läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF 

företräder ca 75 medlemsföretag vilka står som 

tillverkare för ca 80% av alla läkemedel som 

säljs i Sverige. Läs mer om företagen och LIFs 

kvalitetsmärke på www.lif.se. 

LIF1109 


Landet rUnt 

Musik och bildskapande 

i cancerrehabilitering 

text margareta Wärja 

att lyssna till musik 

Genom tiderna har vi människor lyssnat 

till musik för att njuta, bli tröstade, hämta 

kraft och få inspiration. Musiklyssnande 

påverkar vårt medvetande och sätt att 

tolka och uppleva händelser i vårt inre 

eller i vår omvärld. Musiken rör sig bortom 

orden och talar direkt till oss genom 

känslorna. Musiken är påtaglig och samtidigt 

ogripbar. Den kan förmedla skönhet, 

ge inre bilder och väcka känslor. Den 

kan också skaka om och föra oss inåt till 

erfarenheter som finns lagrade i kroppen. 

Erfarenheter som också kan uttryckas i 

bild, i poesi och berättelser. Ögonblicken 

blir påtagliga, levande och närvarande. 

Det som hände då, ja det är också det som 

händer nu... Det smärtsamma kan lösas 

upp och ges mening och förståelse. 

Min yrkesbakgrund är att jag är musikterapeut, 

uttryckande konstterapeut, leg. 

psykoterapeut samt lärare och handledare 

i psykoterapi. Sedan ett och ett halvt år 

är jag doktorand med inriktning på gynekologisk 

cancer. I dag har man utvecklat 

framgångsrika metoder för cancerbehandling. 

Allt fler överlever och blir 

fria från sjukdomssymptom. När cancerbehandlingen 

är avslutad finns dock 

bland många ett stort behov av professionellt 

stöd att bearbeta den kris sjukdomen 

innebär. 

självkänsla och gynekologisk cancer 

Varje år diagnostiseras omkring 2900 fall 

av gynekologisk cancer i Sverige. Kvinnor 

som behandlas för dessa sjukdomar får 

många olika biverkningar, såsom varierande 

grader av förändrad tarm- och blåsfunktion, 

buksmärtor, lymfödem, kroppsförändringar 

och försämrad sexuell förmåga 

och hälsa. Det finns ett stort behov 

av psykosocialt stöd och specialiserad 

behandling eftersom man utsätts för stora 

sociala påfrestningar. 

Självkänslan blir ofta påverkad och det 

är inte ovanligt att uppleva skam- och 

skuldkänslor. Självkänsla handlar om att 


känna ett värde, att vara någon och att ha 

något att erbjuda andra människor. Den 

hör också ihop med känslan av makt att 

kunna påverka sitt eget liv, att ha kontroll 

och kunna sätta gränser. En bearbetning 

av krisen kan dock leda till en förbättrad 

självkänsla och att öka förmågan att 

kunna stå upp för sig själv och sina behov. 

ett pågående forskningsprojekt 

Genom ett doktorandstipendium vid 

Aalborgs Universitet har jag fått möjlighet 

att bedriva musikterapeutisk forskning. 

Projektet handleds av Karin Bergmark 

vid Karolinska Institutet och 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset och 

Lars Ole Bonde vid Aalborgs Universitet 

i Danmark. Syftet med projektet 

är att utvärdera en form av musikterapi 

för kvinnor som behandlats för gynekologisk 

cancer och befinner sig under en 

rehabilitering. Den musikterapeutiska 

metod som ska utvärderas kallas KMR 

(Korta musikresor) och bygger på en 

musikterapimetod (The Bonny Method 

av Guided Imagery and Music) som är 

utforskad i olika internationella studier. 

KMR används inom ramen för uttryckande 

konstterapi. I studien kommer vi 

att undersöka hur depression, ångest, 

kroppsupplevelse, sexuell funktion och 

existentiell hälsa påverkas av den musikterapeutiska 

behandlingen. Terapin skall 

rikta in sig på de specifika problem, som 

följer av gynekologisk cancer. 

Självbild, självkänsla och sexualitet är 

centrala frågor efter en genomgången 

behandling, men är ofta frågor som lämnas 

till »tystnad«. Kunskapen från vårt 

projekt kan få betydelse för att förebygga 

och behandla sexuella problem och öka 

den existentiella hälsan och välbefinnandet. 

Genom att medarbetare i organisationen 

kring studien är verksamma i vården 

kan kunskapen komma patienterna 

till godo direkt. Projektet omfattar olika 

yrkeskategorier och kunskapsområden, 

såsom onkologi, gynekologi, neuropsy- 

kologi, psykoterapi, musik- uttryckande 

konstterapi. 

Projektet är tänkt att genomföras som 

en kombination av en randomiserad kontrollstudie 

och flera kvalitativa delstudier. 

40 kvinnor med avslutad behandling 

för gynekologisk cancer, utan recidiv, 

som kontrolleras vid Radiumhemmets 

gyn-onkologiska mottagning erbjuds att 

delta i studien. I skrivande stund befinner 

vi oss i avslutningen av den inledande 

kvalitativa fasen. Projektet i sin helhet 

skall redovisas i en avhandling vid 

forskarskolan i musikterapi vid Aalborgs 

universitet. Samverkan sker med Enheten 

för klinisk cancerepidemiologi, KCE, 

vid Institutionen för onkologi-patologi, 

Karolinska Institutet, med Radiumhemmet, 

Karolinska Universitetssjukhuset 

och Expressive Arts Stockholm AB där 

jag är anställd. 

musikterapi och uttryckande 

konstterapi i cancervård 

Till konstnärliga terapier hör olika terapiformer 

där man använder konstnärliga 

språk och uttryck i terapeutiskt arbete, 

t.ex. musik-, dans-, bild- och uttryckande 

konstterapi. Den teoretiska referensram, 

som jag utgår från, grundar sig 

framför allt i den existentiella psykologin 

och i forskning kring tidig anknytning 

och hur man skapar varaktiga, ömsesidiga 

och meningsfulla relationer. Musikterapeuter 

inom den onkologiska vården 

arbetar med psykoterapeutiska, symptomlindrande 

och sociala mål och är en 

del av det psykosociala behandlingsutbudet. 

Arbetet kan handla om att hantera 

en cancerdiagnos, att uttrycka tankar 

och känslor, att arbeta med förluster och 

sorg eller för att hitta sin självkänsla, lust 

och förmåga att komma igång med arbete. 

Uttryckande konstterapeuter arbetar 

med alla de olika konstnärliga språken i 

terapi, t.ex. bild, skulptur, rörelse, musik, 

drama, poesi. Inte allt på en gång, men 

under en session kombineras ofta >>

två, tre konstnärliga språk. En musikupplevelse 

kan ge upphov till dans och rörelse, 

som sedan kan leda till ett måleri. Arbetet 

är undersökande, processinriktat och 

anpassas till individens rådande livssituation. 

De konstnärliga uttrycken och språken 

rör själva existensen. De hör ihop med 

våra sinnen, sinnesintryck och känslor. 

Genom konsten får man hjälp att kommunicera 

och berätta om sin livssituation. 

Den skapande processen i sig bidrar till att 

den som söker hjälp ofta upptäcker egna 

oanade resurser. Samtalet har en central 

plats och relationen mellan terapeut och 

klient är basen för arbetet. 

vad kan man behöva hjälp med? 

Livet efter cancerdiagnos och behandling 

skiljer sig radikalt från det liv man levde 

innan. Som jag ser det behöver därför det 

terapeutiska arbetet utgå från existentiella 

frågor om livets mening och värde. 

Det handlar om att får hjälp att våga se 

och så småningom våga acceptera verkligheten 

som den är. Det innebär samti- 

carlmlundh.se 

digt att få hjälp att upptäcka egna resurser 

och därmed kunna ta ett större ansvar 

för sina möjligheter. Och att få vara i de 

känslor som uppstår i en svår livssituation, 

finna värden och skapa mening i sitt 

liv. Det är ofta starka och mäktiga känslor 

i omlopp, såsom ångest, oro, rädsla, 

ilska, tvivel, förtvivlan och hopplöshet. 

Den som fått cancer kan ha med traumatiska 

upplevelser av själva behandlingen. 

Även dessa behöver självfallet få uttryckas 

och bearbetas, liksom eventuellt tidigare 

svåra livserfarenheter. Ett konkret 

mål i psykoterapi med människor som 

behandlats för cancer är att lära sig leva 

med och bearbeta sin oro och rädsla, och 

inte minst sin oro och ångest för att återinsjukna. 

Det handlar om att undersöka 

livets villkor, se möjligheter och acceptera 

sina begränsningar. En kris kan även 

innebära en väg till ett rikare liv än tidigare 

och ökad mognad. Erfarenheter av 

en kris kan medföra att man ser och tar 

emot de upplevelser och korta meningsbärande 

ögonblick och möten som uppstår 

i vardagen. 

Landet rUnt 

hjälP! 

sitter du hemma på din kammare 

och känner att du själv 

eller någon du känner brinner 

för att arbeta med gynsam? vi 

i valberedningen söker med ljus 

och lykta efter bland annat en 

ny kassör till gynsams styrelse. 

Hör av dig! 

gärna så fort som möjligt, men 

senast den 1 februari 2012. 

Iréne Andersson 

0346-81779 

irene_pluto@hotmail.com 

Marie-Louise Jansson 

0550-52072 

ma-lo.jansson@telia.com 

Gun-Brith Ottosson 

035-211694 

sv.magnusson@telia.com 

en helt ny frisyr. 

PERUKER TILL BÅDE VARDAG & FEST - FöR BäSTA KänSLA och KomFoRT. 

Vi erbjuder ett stort utbud av peruker i olika modeller och i en mängd både moderiktiga och klassiska frisyrer. 

Perukerna görs i material och fiber som är naturliknande och stämmer väl överens med ett naturligt hår. 

Kontakta oss för fri konsultation. Vi har avtal med landstinget. Varmt välkommen till Carl M Lundh / C.M.L. Haircenter! 

BUTIKER/SALONGER CARL M LUNDH & PERUKSHOPEN: 

STOCKHOLM: Storgatan 11, 08-545 66 800 STOCKHOLM Perukshopen: Gamla Brogatan 34, 08-20 10 06 GÖTEBORG: 

Västra Hamngatan 5, 031-10 23 80 Salong Wivi: Sahlgrenska Sjukhuset, 031-342 17 17 MALMÖ: Kalendegatan 12, 040-733 20 

JÖNKÖPING: Östra Storgatan 16, 036-15 02 70 KALMAR: Funkabotorget 1, 0480-268 30. 

SAKNAR DU EN BUTIK/SALONG DÄR DU BOR? ring 020-36 87 00 för din närmaste återförsäljare. 

& 

ELLEn wILLE© 


Landet rUnt 

Regionalt cancercentrum 

Stockholm Gotland 

För nästan exakt ett år sedan fick jag frågan om jag ville vara projektledare för 

att starta stockholm gotlands regionala cancercentrum. det var förstås en 

rolig utmaning som jag tackade ja till direkt. efter att ha arbetat många år som 

chef på ett stort sjukhus hade jag sedan en tid börjat leta efter uppdrag där jag 

skulle få möjlighet att påverka patientens situation i vården på ett mer påtagligt 

sätt än vad jag kunde som enhetschef. 

text nicole silverstolPe 

ånga har undrat över hur det 

kom sig att man valde en person 

som stod helt utanför cancersjukvården, 

som jag i egenskap 

av chefbarnmorska gjorde. Cancersjukvården 

är komplex och sträcker sig 

över många olika specialiteter. Det finns 

många gamla sanningar och problem som 

brukar hänföras till att det »sitter i väggarna«. 

Att få komma med nya ögon och ställa 

frågor utifrån ett annat perspektiv har 

varit en fördel på många sätt, och till hjälp 

för oss i uppdraget att åstadkomma något 

nytt med allt bra som redan är gjort tillsammans 

med de nya möjligheter som ett 

Regionalt cancercentrum erbjuder. 

I linje med den nationella cancerstrategin 

startade Stockholms läns landsting 

och Region Gotland ett gemensamt 

»Regionalt cancercentrum Stockholm 

Gotland« den 1 juni 2011. Verksamheten 

har etablerats successivt under sommaren 

och hösten och beräknas vara i drift 

från den 1 januari 2012 då Roger Henriksson 

tillträder som chef för verksamheten. 

Under etableringsfasen har en regional 

cancerstrategi för åren 2012 – 2014 tagits 

fram. 

I överensstämmelse med den nationella 

cancerstrategins fem mål ska Regionalt 

cancercentrum Stockholm Gotland verka 

för att 

• minska risken att insjukna och 

dö i cancer 

• förbättra omhändertagandet av 

patienter med cancer 

• förlänga överlevnad och förbättra 

livskvaliteten efter diagnos 

• minska regionala skillnader i överlevnad 

• minska skillnader mellan befolknings 

grupper i insjuknande och överlevnad. 


En annan viktig uppgift är att uppnå en 

för patienten väl sammanhållen vårdprocess, 

som utgår från ett helhetsperspektiv 

för den enskilda cancerpatienten och som 

präglas av ett multidisciplinärt omhändertagande 

genom hela vårdprocessen. 

För att åstadkomma detta har processledare 

anställts. Vi startar med fem processer 

under hösten; bröst-, colorectal-, 

gyn-, prostata- och lungcancer. Målet 

är att initialt kartlägga processerna och 

finna de delar där förbättringar kan göras 

och att därefter prioritera i vilken ordning 

saker ska åtgärdas. Detta är förstås ett 

arbete som sträcker sig över lång tid och 

ansatsen är att vi börjar där vi står och 

försöker med ständiga förbättringar nå 

målet med en sammanhållen vårdprocess 

där patienten känner delaktighet och blir 

sedd utifrån sina behov under hela sjukdomstiden. 

Ett samarbete med patientföreningarna 

i Stockholm och på Gotland startade 

under våren. Förhoppningarna är 

att kunna arbeta gemensamt med alla de 

frågor där patienten och de närståendes 

perspektiv behöver tydliggöras. På detta 

område finns mycket att göra och jag är 

oerhört glad över den starka vilja som 

finns i patientföreningarna för att göra 

gemensam sak med Regionalt cancercentrum 

i dessa frågor. 

Under hösten pågår intensivt arbete 

med att skapa den nya organisationen, 

anställa processledare och färdigställande 

av cancerstrategin. När detta är gjort ska 

arbetet med framtagande av cancerplan 

för år 2012 påbörjas. I planen ska anges på 

ett tydligt sätt vad som ska göras och vem 

som bär ansvaret för att det blir gjort. Vi 

tror att vårt sätt att arbeta med årliga cancerplaner 

kommer tydliggöra problemen 

och möjliggöra lösningar. Regionalt cancercentrum 

Stockholm Gotland tillhör 

organisatoriskt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 

Det har bland annat som fördel 

att vi kommer ha ett nära samarbete 

med beställare av vård, och vi kan på så 

vis påtala behov av förändringar direkt 

med de som ansvarar för avtalen. 

Regionala cancercentrum arbetar även 

nationellt genom en samverkansgrupp där 

alla chefer träffas regelbundet. Syftet är 

att gemensamt verka för god och jämlik 

vård över landet och att driva frågor tillsammans 

för att nå optimala lösningar 

som kommer patienterna till nytta. 

Den nationella cancerstrategin och de 

satsningar som nu görs på cancersjukvården 

känns mycket lovande. Det finns 

en vilja i professionen, hos politiker och 

tjänstemän och inte minst företrädare för 

patienter och närstående att samverka och 

att gå över organisatoriska gränser för att 

Sverige ska fortsätta vara världsledande 

inom cancerområdet. Vi som arbetar med 

dessa frågor ser fram mot fortsättningen 

med tillförsikt! 

nicole silverstolpe är 

tf chef för regionalt 

cancercentrum 

stockholm gotland

gcf ada & beda 

på rcc väst 

saxat och LÄsVÄrt 

i början av hösten fick gcF ada & beda en inbjudan från regionalt cancercentrum 

väst (rcc väst) och nils conradi, nyutnämnd chef och tidigare projektledare. 

arbetet med att inrätta rcc väst hade pågått ett år och det var dags att ta nästa 

steg. det blev en givande, gemensam, arbetsdag under rubriken »den goda cancer- 

vården - hjälp oss att ta nästa steg«. 

text kerstin mårdberg 

CC väst är ett samarbete mellan 

Västra Götalandsregionen och 

Region Halland. 

Inbjudan var ställd till 

patientföreträdare, ledande politiker och 

ledande tjänstemän vid förvaltningarna. 

En gemensam arbetsdag med rubriken 

»Den goda cancervården – hjälp oss att ta 

nästa steg« var planerad 

till den 16 september 

på Hotel Scandic 

Crown i Göteborg. 

Berit Larsson och jag 

själv fick uppdraget 

att representera GCF 

Ada & Beda och därmed 

vara patientföreträdare 

för gynekologisk 

cancer. 

Nils Conradi, med 

en bakgrund som professor 

vid Sahlgrenska 

universitetssjukhuset, 

inledde dagen med att 

visa den vackra bilden 

av en akvedukt som 

en symbol för visionen 

om samverkan om den goda cancervården. 

- Vi ordnade det här mötet, sa Nils 

Conradi, för att ge en lägesrapport, men 

framför allt för att utbyta idéer och erfarenheter 

mellan olika grupper, så att vi får 

in alla viktiga perspektiv i vårt fortsatta 

arbete. 

En dag för utbyte blev det verkligen. Vi 

satt indelade i grupper, ett tiotal i varje 

grupp. Sammanlagt över hundra personer. 

Regionala processägare, vårdmedarbetare, 

politiker, tjänstemannaledare och 

patientföreträdare var blandade i grupperna. 

för människors behov, genom människors 

samlade kompetens, med gemensamma 

resurser. akveduktens alla stenar samverkar 

till att leda vattnet vidare. På samma 

sätt ska en förbättrad samverkan göra att 

de olika delarna i cancervård och forskning 

ger patienten en bättre väg genom vården. 

snabbare, mer sammanhållen – bättre flyt. 

Utsedda processägare är nyckelpersoner 

i utvecklingsarbetet och två av dem, 

Marie Sjögren, nervsystemets tumörer, 

och Gunnar Eckerdal, Supportive care, 

inledde. Marie Sjögren betonade vikten 

av kontinuerliga förbättringar gällande 

patientens resa genom vården med 

utveckling av kvalitetsregisterarbetet och 

därmed fastställande 

av bra kvalitetsmått 

så att förbättringar 

kan mätas. Gunnar 

Eckerdal berättade 

om processen Supportive 

Care som 

är gemensam för 

alla cancerdiagnoser. 

Det kan handla 

om smärtlindring, 

om symtomlindring, 

om bemötande eller 

om att alla cancerpatienter 

ska ha en 

kontaktsköterska. 25 

olika områden kommer 

att ha sin processägare 

som ansvarar 

för att utvecklingsarbetet drivs framåt. 

Viktiga områden för oss i Gynsam är 

• Livmoderhalscancer 

• Livmoderhalscancer – prevention 

• Livmodercancer 

• Äggstockscancer 

Under dagen förde vi dialogen i grupperna 

och samtalen blev intensiva då var 

och en bidrog med sina egna perspektiv på 

dagens huvudteman: 

– En patientfokuserad, 

säker och jämlik vård 

– En kunskapsbaserad och 

ändamålsenlig cancervård 

– En effektiv cancervård i rimlig tid 

– Hållbar utveckling. 

Ingrid Kössler, känd för sitt mångåriga 

arbete som ordförande för bröstcancerföreningarna 

i Sverige och Europa, är med i 

styrgruppen för RCC väst. Så här sa 

Ingrid Kössler vid dagens slut. 

- Det har långt ifrån varit självklart för 

vården att lyssna på oss patienter. Men 

sammansättningen av deltagare den här 

dagen visar att vi nu tas på största allvar. 

Vi är med och påverkar hur vården förbättras. 

Dagen har varit mycket intressant 

och lärorik och det har varit givande samtal 

i arbetsgrupperna. 

För GCF Ada & Beda är det glädjande 

att Ingrid nu är medlem i vår förening. Vi 

har därmed en länk rakt in till styrgruppen 

för utvecklingsarbetet. 

Nils Conradi avslutade med att betona 

att RCC väst är en kunskapsorganisation 

som ska stödja vårdens utveckling. 

– Genom arbete med olika forsknings- 

och utvecklingsprojekt, vårdprogram och 

kvalitetsregister ska vi ge medarbetarna 

som finns närmast patienterna och deras 

närstående förutsättningar att erbjuda en 

ännu bättre och säkrare cancervård, med 

ännu tydligare patientfokus. 



020-59 59 59 


90x65 



gcf stockholms 

15-årsjubileum 

gcF stockholm firade sitt 15-årsjubileum den 5 oktober 2011. 

som festlokal hade vi återigen valt stigbergets borgarrum 

som är ett litet museum. det visar hur en borgarfamilj bodde 

under mitten av 1800-talet. Festlokalen ligger på Fjällgatan 

på södermalm med en vidunderlig utsikt från gamla stan 

mot djurgården och stockholms inlopp. 

text Wiveka ramel 

vi var drygt 30 medlemmar och 

särskilt inbjudna gäster som 

arbetar på Radiumhemmet. 

Vi har en mycket nära kontakt 

med många i personalen och vi var mycket 

glada över att de ville komma och fira 

tillsammans med oss. 

Vi började kvällen med bubbel, mingel 

och rundvandring i den fantastiska lokalen. 

Efter det lyssnade vi till vår gästföreläsare, 

Birgitta Holm, som är professor 

i litteraturvetenskap och författare. Hon 

talade över ämnet »Poesi, passion och pardans«. 

Hon berättade om de böcker hon 

skrivit och om sin mycket nära vän poeten 

Rut Hillarp. Birgitta var elev till Rut och 

de fann varandra och blev de bästa vänner, 

en vänskap som höll i sig ända fram 

till Ruts bortgång. Hon var då 90 år gammal. 

Birgitta ärvde Ruts dagböcker och 

brev som hon haft som källa och underlag 

till böckerna. Birgitta Holm berättade 

om Ruts annorlunda liv där passionen, 

erotiken och pardansen spelade en mycket 

viktig roll. Birgitta berättade om sin vän 

med mycket stark inlevelse, humor och 

kärlek. Det var fantastiskt att se hur Bir- 

nätverket för yngre 

cancerdiagnostiserade 

kvinnor, se 

www.gynsam.se 


gitta levde sig in i sin berättelse med hela 

kroppen. Hon berättade med en stor portion 

humor och alla fick vi oss flera glada 

skratt. 

Efter föreläsningen avnjöt vi middagen 

och stämningen var mycket hög. Roger 

Henriksson, Radiumhemmets verksamhetschef, 

höll tal och poängterade vikten 

av kontakten mellan patientföreningar 

och sjukvården. Det är något som vi i föreningen 

arbetar mycket för. På det sättet 

kan vi framföra vad våra medlemmar förmedlar 

direkt till berörd personal. Vi får 

också på detta sätt viktig information om 

vad som händer på mottagningen och de 

olika avdelningarna. När vi träffas utbyter 

vi tankar och funderingar vilket är betydelsefullt 

för båda parter. 

Till kaffet var det många som bytte 

plats för att knyta nya bekantskaper eller 

byta några ord med gamla bekanta. Kvällen 

blev sen men vad gör det när man har 

trevligt! 

Vi tackar alla som kom och ville göra 

denna dag för föreningen till en minnesvärd 

fest, för det blev det verkligen! 


90x65 


020-59 59 59 


venusmottagningen på radium- 

hemmet besvarar dina frågor. 

frågor och 

svar om sex 

och samliv 

smittar cancer? 

nej 

kan man ha samlag under 

behandlingen? 

oftast är slemhinnorna i slidan 

sköra och det kan kännas smärtsamt 

och ömt. all form av annan 

närhet kan kännas bättre. till 

exempel oralsex eller smekningar. 

kan man öka risken för återfall 

om man har sex efter behandlingarna? 

nej 

är det verkligen läkt efter operationen? 

kan inget gå sönder? 

inget kan gå sönder. det kan 

ibland vara så att slemhinnan i 

vagina är skörare och mer lättblödande. 

då kan det hjälpa med 

glidmedel och eventuellt östrogen 

lokalt. 

vad finns det för olika 

glidmedel? 

det finns siliconbaserade, vattenbaserade 

med doft eller utan. 

en del är värmande och en del 

har kylande effekt. 

var kan jag köpa glidmedel? 

det finns på apoteket och bland 

annat på afrodites apotek på 

Katarina bangata 17 i stockholm. 

är det sant att slidan kan bli 

kortare efter en operation av 

livmodercancer? 

ja, det kan den. det är inget som 

kvinnan eller mannen behöver 

känna men ibland kan det vara så. 

det känns lite ömt när jag ligger 

med min man. vad kan jag göra 

för att det ska kännas bättre? 

Lokalt östrogen stärker slemhinnan 

och finns att köpa på apoteket. 

du ska se till att du är upphetsad 

när ni ska ligga med varandra. 

om du inte blir tillräckligt 

fuktig kan det hjälpa med ett 

glidmedel.

ökavvänjning med 

professionellt stöd 

många som drabbas av en cancerdiagnos önskar 

hjälp med att sluta röka. stödet når dock inte fram 

till alla. ofta är tiden kring diagnos och behandling 

mycket stressfylld och chanserna att lyckas sluta 

röka är mer begränsade än när stöd till tobaksfrihet 

ges vid ett lugnare skede. 

i samband med den planerade onkologiska rehabiliteringen 

finns goda förutsättningar att ge detta 

stöd. denna rehabiliteringsperiod innehåller även 

fysisk aktivitet i olika former vilket har en gynnsam 

effekt på möjligheterna att bli tobaksfri. 

enheten för onkologisk rehabilitering vid röda 

Korsets sjukhus har i samarbete med socialmedicin, 

Karolinska institutet, startat ett projekt med stöd till 

personer som önskar sluta röka. projektet innebär 

att ett aktivt stöd ges vid upprepade tillfällen under 

den två veckor långa onkologiska rehabiliteringen. 

rökavvänjningspersonal finns på plats vid enheten 

under behandlingsperioden. möjlighet till återbesök 

efter avslutad rehabilitering bokas efter önskemål. 

stödet fortsätter med uppföljande samtal per telefon 

upp till ett år efter avslutad rehabilitering. 

För ytterligare information kontakta 

röda Korsets sjukhus 

enheten för onkologisk rehabilitering 

enhetschef, Karin eriksson 

tel. 08-791 14 18 

karin.eriksson@redcross.se 

Vill du ha någon att 

prata med? 

020-59 59 59 

Cancerfondens informations- och stödlinje 



nyck och mariarosen bubblar tillsammans. 

sPa-dag 

i västerås 

text janita strutZ 

lördagen 22 oktober hade NYCK (Nätverket 

för Yngre Cancerdiagnostiserade Kvinnor) Västerås 

tillsammans med Gyncancerföreningen Mariarosen 

en härlig SPA-dag på Apalby friskvårdscenter 

i Västerås. 

Alla fick först vara med på ett 45 minuters 

Qigongpass som utfördes i poolen och var väldigt 

avslappnande. Efteråt fick vi bada bastu, sitta 

i bubbelpoolen eller simma fritt i den stora poolen 

ett par timmar. Det blev också en gemensam fikastund, 

där förbeställda baguetter och måltidsdryck 

förtärdes. SPA-dagen var väldigt uppskattad av alla 

som deltog. 

NYCK testar tapas 

text janita strutZ 

under kulturnatten passade NYCK Västerås på att göra ett 

besök på den relativt nyöppnade tapas-restaurangen INDIGO. 

Vi fick pröva många olika tapas-rätter medan vi som vanligt 

pratade bort ett par timmar. 

Förutom det har vi även haft en härlig spa-dag ihop med 

GCF Mariarosen och den 26 november blir det pubrunda 

(Red. ser fram mot en notis i nästa nummer). 

Vi ska även försöka få till en julavslutning i form av bowling 

tillsammans med våra familjer innan alla får bråda 

dagar med julbestyren. 



Öppen föreläsning 

om gynekologisk cancer 

i Karlstad text ocH Foto maude andersson 

en 28 september bjöd GCF 

Musslan in till en öppen föreläsning 

om gynekologisk cancer. 

Detta var ett samarbete 

med läkemedelsföretaget Roche. 

Platsen var Sessionssalen i Bibliotekshuset 

i Karlstad och det var ganska 

många, både män, kvinnor och 

ungdomar som hade kommit 

för att lyssna till de båda överläkarna 

Margareta Bergendahl 

och Margareta Lood från Kvinnokliniken, 

Centralsjukhuset 

Karlstad. 

Ämnet var En kvinnas 

omhändertagande vid gynekologisk 

cancer. Vad händer när 

man söker vård? Hur ser vi till 

att alla får en lika bra vård? Vilka 


överläkarna margareta 

bergendahl och margarta 

lood, från centralsjukhuset 

i karlstad, föreläste. 

trubaduren rune blidh 

stod för uppskattad 

underhållning under kvällen. 

kirurgen henrik lublin, som 

var åhörare, är den som har 

opererat de flesta av oss i gcf 

musslan. nu är han pensionär, 

men jobbar ändå. 

gcF vioLa inFormerar Landstinget i bLeKinge inFÖr nationeLL patientÖversiKt (npÖ) 

nationell e-tjänst ökar patientsäkerheten 

Landstinget blekinge inför en ny nationell e-tjänst, nationell patientöversikt (npÖ), 

som gör det möjligt för vårdpersonal att via datorn ta del av patientens journaler hos 

andra vårdgivare. 

detta förutsatt att vårdpersonalen 

har rätt behörighet, en vårdrelation med 

patienten och att patienten gett sitt samtycke. 

NPÖ är en teknisk lösning som 

gör det möjligt för sammanhållen journalföring 

mellan vårdgivare i hela 

landet. 

Det finns många fördelar med att 

olika vårdgivare kan ta del av samma 

information. Vårdkvaliteten ökar när 

man kan få en helhetsbild av patientens 

tidigare diagnoser, provresultat och 

medicinering. 

Patientsäkerheten ökar också då risken 

för felbehandlingar eller felmedicinering 

minskar tack vare tillgången på 

rätt beslutsunderlag. Varningar för till 

exempel överkänslighet gör att behand- 

nya behandlingsmöjligheter finns det? och 

Vad händer när man får sin diagnos? Ja, 

detta var frågor som vi fick svar på. Vi fick 

också svar på hur det ser ut i Värmland när 

de gäller cancer. Cirka 100 kvinnor får cancer 

varje år och den vanligaste formen är liv- 

lingar som innebär risker eller obehag 

kan undvikas. 

Bedömning och behandling underlättas 

även vid akuta lägen då det inte finns 

tid att vänta in information från andra 

vårdgivare. 

Patienter kan spärra sina journaler så 

att de inte syns i NPÖ, men ska då vara 

medvetna om att de blir ansvariga att 

informera om hela sin vårdhistoria i alla 

lägen. 

Befintliga spärrar i landstingets journalsystem 

kommer även att finnas i 

NPÖ. Vårdnadshavare kan inte spärra 

sina barns journaler men barn kan i takt 

med stigande ålder och mognad själva 

spärra sina journaler. 

De som tillhör Landstinget i Blekinge 

moderskroppscancer, sedan kommer äggstockscancer 

och slutligen livmoderhalscancer 

samt cancer i slidan och blygden. 

Det var en intressant och lärorik kväll 

bra föreläsare, bra publik och många frågor. 

Vi hoppas att kunna komma tillbaka till 

våren med en ny föreläsning, kanske inom 

ämnet sex och samlevnad. 

Kvällen slutade med musiksamvaro. Det 

var trubaduren Rune Blidh från Kristinehamn 

som sjöng och spelade egna låtar 

och dessutom läste ur sin poesibok. Mycket 

trevligt och underhållande. 

GCF Musslan tackar alla som ställde 

upp och gjorde denna kväll till en mycket 

intressant kväll. 

och vill spärra sina uppgifter eller 

ha mer information ringer 

0455-73 10 99, vardagar mellan 

kl. 10.00–12.00. 

Landstinget i Blekinges journaler 

kommer att visas upp för andra 

vårdgivare i NPÖ från november 

2011. Inom landstinget planerar man 

att börja använda tjänsten aktivt och 

läsa andras journaler under nästa år 

(2012). 

Nationellt räknar man med att 

alla landsting, de flesta kommuner 

och flertalet privata vårdgivare har 

anslutit sig under 2012. 

Läs mer om Nationell Patientöversikt 

och vilka uppgifter som visas 

där på www.ltblekinge.se/npo.

gynsams styrelse 

OrdFörAnde 


060-12 77 54 

mobil 0730-82 23 24 

ordforande@gynsam.se 

kAssör 

ulla samuelsson 

021-248 71 

kassor@gynsam.se 

sekreterAre 

janita strutz 

073-632 45 02 

janitajohnsson@hotmail.com 

LedAMOt 

kerstin mårdberg 

031-12 16 15 

kerstin.mardberg@telia.com 

LedAMOt OcH redAktör 


054-18 52 90 

maude.andersson@telia.com 

suppLeAnt 

camilla johansson 

0704-82 33 33 

camilla24@hotmail.com 

suppLeAnt 

yvonne subay 

013-21 10 46 

subay@live.se 

VALBerednInGen 

iréne andersson 

0346-817 79 

irene_pluto@hotmail.com 


08-647 15 17, 035-21 16 94 

marie-louise jansson 

0550-520 72 

ma-lo.jansson@telia.com 

reVIsOr 

osborne revision ab 

reVIsOrssuppLeAnt 

catherine dahlström 

08-643 55 44 

catherine.dahlstrom@swipnet.se 

gynsams adressregister 

gynsam har ett centralt medlemsregister 

för distribution av gynsamposten. 

Uppgifterna behandlas 

med sekretess och lämnas inte ut 

till obehöriga. Är du medlem i lokal 

gcF och upptäcker felaktigheter – 

eller om du flyttar och ändrar adress 

– kontakta din lokala gcF för rättelse. 

i övriga fall kontakta gynsam. 

kalendarium 

för gynsam finns på gynsams 

hemsida, www.gynsam.se. 

gynsams medlemsföreningar 

gcf ada & beda 

GöteBOrG Med OMneJd 

Önnereds bryggväg 69 d 

421 57 västra Frölunda 

031-69 18 03 

bea.andreasson@posten.se 

plusgiro 25 79 48-0 

gcf anemonen 

HALLAnd 


070 35 30 480 

anemonen.halland@gmail.com 

bankgiro 5883-7428 

gcf linnéa 

MedeLpAd 


storgatan 52 b, 852 30 sundsvall 

060-12 77 54 

gcflinnea@brfguldsmeden.se 

plusgiro 498 01 70-7 

gcf mariarosen 

Västerås Med OMneJd 

maija parviainen 

stockrosvägen 2, 722 46 västerås 

070-294 11 63 

gcf.mariarosen@telia.com 


diskussionsforum På internet 

stödPersoner 

gynsam kontakt 

gcf musslan 

VärMLAnd 


Östra Kanalgatan 4, 652 20 Karlstad 

054-18 52 90 

gcf.musslan@gmail.com 

plusgiro 607 68 16-5 

gcf stockholm 

stOckHOLMsOMrådet 

box 22245, 104 22 stockholm 

08-644 84 46, 0176-813 12 

info@gcf.nu 

www.gcf.nu 


gcf viola 

skåne 

gullbritt palm 

brunkelstorp 3086, 283 91 osby 

040-97 39 58 

gcfviola@hotmail.com 

plusgiro 921 31 12-7 

gcf örebro 

öreBrO 

teija ericsson 

sergeantvägen 7e, 632 36 eskilstuna 

073-706 06 91, gcf.orebro@live.se 

bankgiro 754-5593 

på cancerfondens hemsida, www.cancerfonden.se, hittar du forumet »diskutera 

cancer«. det finns flera olika rubriker, bland annat »gynekologisk cancer« och 

»anhörigas situation«. 

Vill du tala med någon som lyssnar? 

våra stödpersoner träffas på sina hemtelefoner — välkommen att ringa. 

britt björk 044-21 48 15 

vivianne johansson 0456-250 21 

liss-britt Persson 044-573 00 

yvonne subay 013-21 10 46 

ulla samuelsson 021-248 71 

britt-marie moberg 0226-711 40 

iréne andersson 0346-817 79 

ann håkansson 070-35 30 480 

maude andersson 054-18 52 90 

marie-louise jansson 0550-520 72 

ann-christine broström 08-645 70 93 

birgit feychting 08-644 84 46 eller 

0176-813 12 

cecilia hägglund 070-777 80 45 

ann-christin hjertström 060-53 68 16 

iris Westman 0611-103 12 

För AnHörIGA 

Wiveka ramel 08-660 51 31 

En stödperson 

• har själv haft gynekologisk 

cancer eller är närstående 

• vet genom egen erfarenhet 

hur viktigt det är att ha någon 

att tala med om sin situation 

• har tid att lyssna 

• har moralisk tystnadsplikt 

• hänvisar till sjukvårdspersonal 

i medicinska frågor 

• är ett komplement till sjukvården 

• är utbildad för sin uppgift 

• träffas på sin hemtelefon 

eller via gynsams hemsida. 


Posttidning b 

returadress: gynsam, Ulla samuelsson 

Hökåsvägen 35, 722 31 västerås 

gynsam stödjer kvinnor 

med gynekologisk cancer 

och deras anhöriga 

vad är gynsam? 

Föreningens medlemmar är kvinnor som in sjuknat i underlivscancer 

(patientmedlemmar) och deras anhöriga samt 

övriga som stödjer gynsams verksamhet (stödmedlemmar). 

gynsam ger stöd och information till alla patientmedlemmar 

och deras anhöriga via stödpersonsverksamheten, 

www.gynsam.se, tidningen gynsamposten och olika aktiviteter 

i de lokala medlemsföreningarna. 

gynsam informerar och debatterar med politiker och 

andra som i sitt beslutsfattande påverkar situationen för 

kvinnor med gynekologisk cancer. vårt mål är att alla kvinnor 

med gynekologisk cancer ska ha tillgång till optimal 

sjukvård. 

gynsambandet 

stöd 

gynsam! 

VÄLkommen 

med ert bidrag. 

pLUsgiro 

129 69 63-0. 

stöd till verksamheten 

Företag och organisationer kan stödja gynsam genom 

gåvor och annonsering i gynsamposten. genom att stödja 

vårt arbete i gynsam är ni med och påverkar vården för 

kvinnor med gynekologisk cancer! 

bli medlem 

anmäl dig på www.gynsam.se, eller kontakta föreningens 

kassör på 021-248 71 eller e-post kassor@gynsam.se. årsavgiften 

är 150 seK, sätts in på gynsams plusgiro 129 69 63-0 

eller bank giro 374-9660. 

Uppge namn och adress, samt om du önskar vara patienteller 

stödmedlem. Företag, organisationer och mottagningar 

stödjer genom sitt medlemskap verksamheten och får 

tidningen gynsamposten. 

beställ gärna gynsambandet. det är vår symbol. bandet, i förgylld metall, kostar 30 kronor som sätts in på gynsams 

plusgiro 129 69 63-0 eller bankgiro 374-9660. Uppge namn och adress och att betalningen avser gynsambandet, 

så kommer det per post.

GCF Stockholm 15 år! - Gynsam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?