tidning-feb2012 - Föreningen Grunden

Grunden Tidning
Nummer 1/mars 2012
Malin och Annika
och deras familjer
Mia Skottborn
rätten att skaffa barn
Pris 59 sek
Wanja Lundby-Wedin
om våra villkor
1
Föreningen Grunden

Det måste vara tryggt
att åka färdtjänst
Programmet Uppdrag granskning har
avslöjat att många tjejer och kvinnor med
funktionshinder har blivit sexuellt utnyttjade
av chaufförer när de åkt färdtjänst-taxi. Till exempel till
och från skolan. Det får aldrig hända igen.
Flera taxi-chaufförer har fått jobba kvar och köra
färdtjänst även efter att de blivit misstänkta eller dömda
och blivit av med sin taxilegitimation.
4
Foto: Gustavo Maturana
Beslut om indragen taxilegitimation skickas från
Transportstyrelsen direkt till chauffören. Varken
taxibolagen eller de ansvariga för färdtjänsten får den
informationen. De kan ta reda på det själva. Men det
gör de inte.
Kommunen säger att de garanterar trygg färdtjänst.
Taxibolagen säger att de garanterar trygg resa. Ändå
tar ingen av dem reda på om en taxilegitimation har
dragits in.
Kan vi vara trygga när taxibolagen inte har någon koll
på sina chaufförer som kör färdtjänst?
Hur skall vi kunna lita på färdtjänsten när det kommer
fram att förare av färdtjänst-taxi förgriper sig på
människor med funktionshinder?
De personer som blir utsatta kan inte försvara sig. De är
beroende av hjälp från sin omgivning.
Skall man behöva ha en skyddsvakt med sig för att våga
åka med taxi och färdtjänst?
Vi kan inte acceptera att människor som behöver
färdtjänst för att kunna vara aktiva i samhället blir
isolerade i sina hem för att de inte vågar åka.
Vi som har intellektuella funktionshinder är en väldigt
utsatt grupp som ibland har svårt att sätta ord på saker
som händer. Kvinnor med intellektuella funktionshinder
är dubbelt utsatta. Både som kvinnor och som människor
med funktionshinder. Oftast vågar vi inte berätta av
rädsla att få bestraffningar. Det är viktigt att veta att
det aldrig är vårt eget fel om människor utsätter oss för
sexuella övergrepp.
Det kan ibland hända att vi inte vet vad som är okej
och vad som inte är okej. Om man inte vet kan man
alltid prata med någon om det. Det är vår skyldighet att
hjälpa varandra att våga stå upp och säga vad vi tycker
är fel eller rätt.
Din kropp är din borg. Ingen får göra något mot dig
som du inte tycker är okej.
Det är hög tid att Transportstyrelsen, taxibolagen,
polisen och de på kommunen som har ansvar för
färdtjänst genast startar ett fungerande samarbete så
att övergreppen inte fortsätter. Tills systemet fungerar
borde passageraren kunna få namn på chauffören innan
bilen kommer så att den har möjlighet att kolla upp
själv om föraren har blivit dömd eller ej.
TANKESMEDJAN GRUNDEN
5

Annika
och katterna
Annika Ronneland har varit tillsammans med sin sambo Classe i tolv år. De bor
tillsammans i Göteborg och har valt att ha katter istället för barn.
Annikas och Classe har två katter. De heter Tess och
Saga och är bondkatter. Tess fyller fyra år i juli.
Saga fyller tre år i april.
Tess är svart och vit. Hon är nyfiken och vill gärna
vara med överallt.
- Hon tycker om att titta ner i vattenbrunnen när jag duschar,
säger Annika.
Sagas päls har sköldpaddsmönster. Hon har ingen broms.
Hon springer rakt in i dörrar och byråar så att det låter värre
än det är.
- Hon är inte så kelig och tycker inte om att bli buren, säger
Annika. Men jag bär henne ändå ibland så att hon ska lära
6
sig. Då gnäller hon och vill ner.
Tess och Saga är innekatter. De springer omkring i
lägenheten, leker kurragömma, jagar och skrämmer
varandra.
- De älskar varandra, säger Annika.
Saga jamar när hon inte ser Tess och vill alltid ligga bredvid
Tess på natten. Ibland gömmer sig Tess för att hon inte
orkar med Saga.
- Det är så roligt att de är så nyfikna och gärna vill vara med
hela tiden, säger Annika. De är ju familjemedlemmar så jag
har alltid låtit dem vara med på allt. De var med mig igår
och hjälpte till när jag pysslade.
Annika Emelie Ronneland
Familj: Sambon Classe och katterna Tess och
Saga.
Bor: I Skogome, Göteborg.
Jobbar: I Föreningen Grunden Göteborg
Tycker om: Ormar, döskallar,
sin familj, att ha vänner omkring sig.
Motto: Jag är inte funktionshindrad, jag är
samhällsförhindrad. Det är samhället som gör
mig annorlunda.
Foto: Johnny Koroschetz
7

När Annika går och lägger sig vill Saga ligga vid hennes
ben. Tess brukar lägga beslag på Annikas huvudkudde.
- Då slåss jag och Classe hela natten om hans kudde, säger
Annika.
Katterna älskar den inglasade balkongen. Där har de en liten
bänk som de hoppar upp på och sitter och tittar på fåglarna
och människorna utanför.
Annika brukar filma Saga så att hon kan visa andra hur Saga
är. För så fort någon annan människa än Annika och Classe
dyker upp springer Saga och gömmer sig. Hon borrar ner
sig bland kläderna i garderoben eller under madrassen i
sängen. Tess kommer däremot fram och hälsar. Hon möter
alltid Annika och hennes sambo vid dörren när de kommer
hem.
Annika matar sina katter med Risifrutti på sked morgon och
kväll.
- Tess älskar mjölkfritt smör också. Hon brukar sno mina
smörgåsar ibland, säger Annika.
Annika fick kämpa i sju år för att få ha katt. Hon ville ha
en katt redan när hon bodde hemma. Hennes mamma sa
nej. Hon gillade inte katter. Annika bestämde att hon skulle
8
Foto: Annika Ronneland
skaffa katt när hon flyttade hemifrån istället.
När Annika var 23 år flyttade hon till en egen lägenhet på
ett gruppboende. Efter ett år tyckte hon att det var lagom att
skaffa katt.
- Min mamma köpte en katt till mig, men det blev ett jäkla
liv på personalen. Det slutade med att hon fick ge bor den
till djurens vänner.
Annika gillar inte orättvisor.
- Jag säger ifrån när saker inte känns rätt. Jag går rakt på sak
och säger som det är. Folk kan ha lite svårt med att jag är så
rak och ärlig. Jag är antingen glad eller arg, aldrig mittemellan.
Annika berättar att hennes kontaktperson inte ville låta
henne ha katt trots att en annan boende hade det.
- Om det var så att man inte fick ha husdjur
alls på boendet hade jag förstått,
säger Annika.
Hennes kontaktperson sa att hon var allergisk
och att det inte skulle fungera.
Tillslut bytte Annika kontaktperson och
skaffade Tess.
- Då var den första kontaktpersonen
ändå inne och kelade en massa med
henne. Det var ju konstigt. Men jag sa
inget, jag orkade inte bråka mer.
Ett halvår senare flyttade Annika och
hennes sambo till en bostadsrätt. Då
hade Annika bott på gruppboendet i åtta
år. För Annika är det viktigt att bo utan
personal och själv kunna bestämma vad
hon vill göra i sin lägenhet.
- Vi har boendestöd en gång i veckan. Men då är det på
våra villkor, säger Annika. Boendestödet hjälper till med
hemarbete som jag inte klarar av på grund av mina leder så
att inte Classe ska behöva göra allt.
Men det kändes alltid svårt att lämna Tess ensam i lägenheten
när Annika och Classe skulle gå till jobbet. Så sommaren
2009 köpte de Saga.
- Det känns lättare att gå nu när Tess har Saga. När vi
kommer hem brukar mattorna ligga huller om buller i ett
hörn. Det ser ut som att de verkligen har lekt.
När Annika var liten ville hon ha egna barn.
- Men så har jag funktionshinder och de säger att man inte
ska ha barn man ska ha utredning och barnet kanske också
får funktionshinder, säger Annika. När jag var 22 år tänkte
jag om. Jag vill inte ha någon utredning och få ett barn som
hamnar på fosterhem. Jag bestämde att jag ville skaffa katt
istället.
Foto: Johnny Koroschetz
Det bästa med att ha katter är att de sköter sig själva och är
renliga, tycker Annika.
- Och så är de healingdjur, säger hon. Om jag har ont i
huvudet lägger sig Tess vid mitt huvud och ger mig energi.
Då händer det ofta att jag somnar och blir av med huvudvärken.
Tess känner av när Annika har ont någonstans. När hon har
ont i sitt lår lägger sig Tess vid foten.
- Om jag inte har pengar en månad kan jag strunta i allt, bara
katterna har mat, säger Annika. Det är som med barn. De
går före och man får backa lite.
Om Annika och Classe inte hade haft katterna hade de haft
hund.
- Classe är mer för hundar. Jag har lovat Classe att vi ska ha
hund i framtiden. Men så som han pratar med katterna kan
man tro att han haft katt i hela sitt liv.
TANKESMEDJAN GRUNDEN
9

10
Malin Andrén
Familj: Maken Mats och sonen
Jonatan. 4 syskon och 10 syskonbarn.
Bor: Landala
Jobbar: På Riksföreningen Grunden
Tycker om: Är schlagernörd och
tycker om realityserier, till exempel
Idol.
Motto: Jag är den jag är.
Foto: Gustavo Maturana
Familjen
Lejonhjärta
Malin Andrén har en son
som heter Jonatan. Han är
det viktigaste i hennes liv
och de bor inte tillsammans.
Malins son Jonatan är 11
år.
- Han är världens bästa
kille. Med ett hjärta av guld. Han
har fått sitt namn efter Jonathan
Lejonhjärta.
Jonatan har inte bott med Malin
sedan han var en månad gammal.
Då flyttade han till sina fosterföräldrar.
Malin och Jonatan träffas
varje torsdag.
- Det är en längtan, säger Malin.
På onsdagar längtar jag speciellt
mycket eftersom jag ska träffa
honom snart.
Jonatan har fått diagnosen ADHD
och behöver väldigt mycket struktur
i sin vardag.
- Han har fått en bra relation med
sin mor nu, där jag har hittat mitt
eget sätt att uppfostra.
Malin har satt som krav att
Jonatan inte ska leka med pistoler
11

och svärd. Malin är emot vapen och våld.
Han spelar dataspel som handlar om bilar
istället för våld.
Malin beskriver sig själv som en social
person som bryr sig mycket om människor
och ibland tänker mer på andra än på
sig själv.
- Jag lägger märke till saker som andra
kanske inte ser. Och när jag ser någon
som är glad blir jag själv glad.
Malin gillar om att ha mycket på gång.
- Jag tycker om att ta ansvar för många
arbetsuppdrag. Jag får stoppa mig ibland
så att det inte ligger halvklara jobb
liggande.
Det dröjde länge innan Malin berättade
att hon var gravid. Hon dolde magen väl
under höga byxor och stora klänningar.
Hon förnekade graviditeten för sig själv.
När hon var i sjätte månaden fick hon
hjälp att gå till en barnmorska.
- Det blev kaotiskt omkring mig, säger Malin.
Malins familj visste inget förrän månaden innan Jonatan
skulle födas.
- I maj släppte jag bomben, berättar Malin.
Frågorna kom. Vad är du rädd för? Varför har du inte
sagt något till oss?
- Det var svårt att berätta. De hade ju sagt att det inte
var lämpligt ett jag skulle skaffa barn eftersom jag har
det funktionshinder som jag har.
Så kom dagen då Malin skulle föda. Den 18 juni år
2000.
- Jag hade gått tre veckor över tiden. Jag kämpade och
slet i 18 timmar.
Beslutet om att Jonatan skulle få bo i en fosterfamilj
togs en månad senare. Malin fick träffa en fosterfamilj.
12
Foto: Johnny Koroschetz
Hon ställde frågor till dem och fick se papper där det
stod att de inte hade kriminell bakgrund. Malin tyckte
att föräldrarna var bra och bestämde mig för dem.
- Jag har aldrig ångrat att jag sa ja till den familjen. Och
jag har aldrig ångrat mitt beslut. Jag vet hur det skulle
ha blivit. Det krävs ett tålamod. När jag är så snäll som
jag är skulle jag inte kunna höja rösten och säga emot
på skarpen.
Malin känner sig mottagen som en i familjen hos
fosterfamiljen. De bjuder in till diskussioner kring
saker som gäller Jonatan och håller inget hemligt.
- Men det är en jobbig procedur att vara förälder på
distans som jag är. Det är en längtan. Jag får boka tid
för att kunna ta med honom på något.
Innan graviditeten levde Malin ett liv med mycket
festande umgicks med vad hon
kallar ”fel” personer. När Jonatan
hade kommit ville Malin inte
återvända till det gamla livet.
- Nu har jag det bra och han har
det bra. Det är jag som är den
juridiska vårdnadshavaren och
skriver på alla papper.
- Men det är också en sorg jag
går igenom, säger Malin.
Folk frågar mycket. Varför bor
han i fosterfamilj? Varför kan du
inte ha honom hemma? Så handikappad
är du väl inte?
- Det har inte med det att göra,
säger Malin. Med den problematiken
jag har skulle jag inte klara
av det. Vad skulle hända om han
skulle få ett av sina utbrott? Jag
har ingen aning om hur man hanterar
det.
När Malin och Jonatan träffas är
det oftast hemma hos Jonatan i
fosterfamiljen.
- Jag kan ge honom den kärleken
och den tryggheten att han får
bo där han bor men att jag ändå
existerar, säger Malin. Han är
nummer ett i mitt liv.
Malin ser sig själv i Jonatan.
- Jag ser en liten Mini-Malin
i honom. Mina hyss, min
påhittighet. Jag var precis sådan
i hans ålder. Jag kunde allt och
visste allt.
TANKESMEDJAN GRUNDEN
Foto: Gustavo Maturana
13

Rätten att
skaffa barn
Mia Skottborn från Tankesmedjan Grunden kommenterar uppsatsen: Alla har rätt
att skaffa barn men är det rätt?
J
Foto: Gustavo Maturana
14
ag och några kollegor på Föreningen
Grunden Göteborg hamnade en dag i ett
spontant samtal om funktionshindrades
rättigheter att skaffa barn och kvar barnet.
Jag sökte på nätet och hittade en mycket intressant
uppsats som skrivits av två studenter från HTU i
Vänersborg som gick på det socialpedagogiska
programmet år 2005. Uppsatsen heter:
“Alla har rätt att skaffa barn, men är det rätt?”
En studie om professionella yrkesutövares
föreställningar om kvinnor med lindrigt
intellektuellt funktionshinder, graviditet och
föräldraskap.
Uppsatsen handlar om kvinnor med intellektuella
funktionshinder. Den bygger på intervjuer med
personal som arbetar med kvinnor som har
funktionshinder.
I uppsatsen står det att funktionshindret är helt
avgörande när det gäller rättigheten att skaffa och
ha barn. Sedan är det tydligen bra att själv ha haft
bra föräldrar och en bra uppväxt. Det påverkar tydligen i
hög grad hur man själv blir som förälder sedan.
Uppsatsen är enligt min mening ganska förvirrande. Man
påpekar på ett par ställen att personer med intellektuella
funktionshinder är oförmögna att ta hand om barn.
Det är till och med så, sägs det i uppsatsen, att man vill
lära de unga kvinnorna preventivmetoder och smusslar ner
p-piller i deras dagliga mediciner.
Det sägs också att personer med intellektuella
funktionshinder alltid har rätt att bli gravida på naturlig väg
och att få föda barnet och att samhället har ansvaret för alla
barn som föds. Och att det kan fungera att människor med
intellektuella funktionshinder skaffar och har barn om de
får bra stöd från samhället.
I nästa stund sägs det att personer med intellektuella
funktionshinder inte klarar att ta hand om barn för att de
ofta är trötta och inte har den uthållighet som krävs för att
ta hand om ett barn.
Men hur skall de ha det
egentligen, frågar jag mig.
Det som var intressant var att
det faktum kvarstår (stod det i
uppsatsen) att även människor
som inte har ett så kallat
intellektuellt funktionshinder
kan vara olämpliga som föräldrar. Det är olika faktorer
som påverkar föräldraskapet. Man är inte nödvändigtvis
olämplig som förälder för att man har ett intellektuellt
funktionshinder. Tvärt om kan vi enligt uppsatsens
intervjuundersökningar vara riktigt bra föräldrar lika
mycket som personer utan intellektuella funktionshinder
kan vara riktigt dåliga föräldrar. Eller motsatsen. Så är det
faktiskt bara!
Så här sa en BVC-sköterska i intervjuundersökningen:
”Det finns mammor med låg begåvning som kan vara en
jättebra mamma och mammor som har bra begåvning som
inte är en bra mamma.”
Mycket intressant! Verkligen!
Det tar ju omedelbart död på de fördomar omgivningen har
om mig personligen och min eventuella förmåga att kunna
bli en bra mamma.
I uppsatsen står det att kvinnor med intellektuella
funktionshinder sällan får barn och får de det orsakar det
inte några problem för omgivningen.
Inte? Det var en nyhet! Kors Då!
Omgivningen har fördomar och de tycker inte att
funktionshindrade skall skaffa barn. De säger att socialen
kommer ta barnet ifrån dig.
En del säger att det beror på att personer med funktionshinder
inte har något socialt liv eller nätverk alls. Det är det
dummaste jag har hört på hundra år. I mitt fall har jag i alla
fall trots mitt funktionshinder ett rikt socialt liv.
Man blir tvingad av
Socialförvaltningen att göra
abort mot sin vilja annars tar
de barnet ifrån dig.
Man smusslar ner p-piller
i folks dagliga mediciner
och “lär de unga kvinnorna
preventivmedels-teknik“.
Allt detta måste ju ske bara för
att man som omgivning tycker att det blir bekymmer när
personer med intellektuella funktionshinder skaffar barn.
”Det finns mammor med låg
begåvning som kan vara en jättebra
mamma och mammor som har
bra begåvning som inte är en bra
mamma.”
BVC-sköterska
Jag blev inte förvånad när jag läste i uppsatsen att kvinnor
med intellektuella funktionshinder har bristande kunskap
om sexualitet. Däremot stod det att de flesta av kvinnorna
hade god kännedom om vilka preventivmedel som fanns.
Självklart har de koll på det! De blir ju dagligen påverkade
av sin personal hemma och på jobbet i den frågan.
MIA SKOTTBORN
15

Wanja Lundby-Wedin
Foto: Elsa Leth
Vad tycker du om dagliga verksamheter?
Wanja: För många med funktionshinder är den dagliga
verksamheten mycket viktig. Den som finns där har rätt att
få meningsfulla uppgifter, en schysst ersättning och god
arbetsmiljö.
16
tycker till om våra villkor
LO:s ordförande Wanja Lundby-
Wedin tycker att frågan om
villkoren för personer med
funktionshinder är viktig.
Hon har själv nära kontakt
med verkligheten för personer
med funktionshinder eftersom
hon är har personer med
funktionshinder i sin nära släkt.
Emily Gunnarson träffade henne
på Global Forum i Göteborg och
har ställt frågor till henne.
Ofta gör dagliga verksamheter vinst på oss som kallas
intellektuellt funktionshindrade. Vad tycker ni på LO
om det?
Wanja: När samhället hjälper personer med
funktionshinder att få en viktig uppgift och värdefulla
erfarenheter från en arbetsplats ska de pengar som avsätts
för detta också användas till verksamheterna. Inte slussas
vidare som vinster till privata intressen som ser detta som
ett lönande affärsområde.
När man har daglig verksamhet så behöver inte
kommunen betala lön. Till exempel som parkarbetare
sätter man in personer med funktionshinder att städa
istället för att sätta in ungdomar som behöver ha lön.
Jag har själv sett det i Göteborg och Mariestad men
det finns fler kommuner som gör det. Vad kan LO
göra för att förhindra detta?
Wanja: Personer som har daglig verksamhet ska
inte ersätta ordinarie personal och utföra ordinarie
arbetsuppgifter. Inom verksamheten skall det finnas
personal som behövs för att ge en bra verksamhet. Det är
viktigt att det är reglerat så att det blir en åtgärd som riktar
sig till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Det lokala facket har en uppgift att ta upp frågan med
arbetsgivaren om det riskerar att missbrukas och därmed
bidra till “lönedumpning”. Från LO:s sida försöker vi ta
upp sådana regler med Sveriges kommuner och landsting
och med regeringen för att denna typ av missbruk ska
undvikas.
Vad tycker du om särskolor? När man går i särskola
får man inte vanliga betyg då man vill läsa vidare
på högskola/universitet, man kan inte få ett vanligt
jobb på grund av det. Detta leder till arbetslöshet,
aktivitetsersättning och daglig verksamhet. Vad
kan LO göra för att förhindra detta? Tycker ni
att särskolan ska läggas ner, så vi intellektuella
funktionshinder ska få stöd i den vanliga skolan
istället?
Wanja: När det gäller frågor som betyg i särskolan har
vi från LO:s sida inte tagit ställning till det. Vi menar
att skolan måste ge alla elever lika möjligheter inför
arbetslivet, oavsett om man har ett funktionshinder
eller inte. LO har fört fram åsikter om den nya
gymnasiesärskolan till regeringen. Vi har där skrivit
“Skolan måste ge alla elever lika möjligheter inför arbetslivet,
oavsett om man har ett funktionshinder eller inte.”
Wanja Lundby-Wedin
att ambitionen att få till stånd en inkluderande
gymnasieskola där samverkan och integration mellan
skolformerna är ett viktigt mål. Att låta den nya
gymnasiesärskolan i så stor omfattning som möjligt
efterlikna gymnasieskolan blir en logisk följd av den
målsättningen. Där pekar vi också på hur viktigt det är att
det finns ett bra arbetsplatsförlagt lärande och handledare.
Vad tycker du om vår dagersättning på 42 kronor om
dagen? Ska den höjas?
Wanja: Inte heller om detta har LO uttryckt någon
uppfattning annat än att alla ersättningar inom
arbetsmarknadspolitiken måste vara generösa för dem
som deltar. Jag tycker att ersättningen är för låg. Det är
kommunerna som avgör vilken ersättning man får för
sin medverkan i daglig verksamhet. Tyvärr verkar en
del kommuner inte tycka att ersättningen är viktig utan
drar i stället in den. Jag tycker det är mycket oklokt av de
kommunpolitiker som gör så.
Hur tycker du att vi ska förändra samhället så att alla
kan ta del av det?
Wanja: En del av problemen för personer med
funktionshinder att få jobb handlar om ren
diskriminering. Det är helt oacceptabelt. Alla måste
ha chansen till ett jobb utifrån de erfarenheter och
den kompetens man har och inte “stämplas ut” därför
att förutfattade meningar och fördomar tillåts sortera
bort människor. Att ge personer med funktionshinder
bättre villkor i samhället handlar både om att frbättra
deras rättigheter med hjälp av lagar men också att med
opinionsbildning medverka till ett icke diskriminerande
samhälle.
EMILY GUNNARSSON
17

18
Grundenprojektet
i Bolivia
Foto: Gustavo Maturana
Föreningen Grunden Göteborg och Despertares, en
föräldraorganisation i Bolivia, har startat ett 2-årigt
projekt.
Syftet med projektet är att förstärka organisationen och
stödja deras arbete för att förbättra situationen för barn
och vuxna med intellektuella funktionshinder. Despertares
ska därför jobba som en intresseorganisation med
påverkansfrågor.
Vi ska jobba för att Despertares ska vara en stark,
demokratisk och självständig organisation.
Arbetet i projektet sker utifrån tre strategier:
- Organisationsutveckling.
- Politiskt påverkansarbete.
- Information och medvetandegörande.
I år ser vi fram emot att kunna träffa 2 personer från
Despertares som åker till Sverige.
Vi planerar också i oktober att två personer reser till
Cochabamba för att medverka i en konferens i Bolivia.
2011
Projektets grupp består av Kristin Svensson, Björn
Samuelsson, Patricia Martinez och Gustavo Maturana
från Grunden Göteborg. Vi reste till Bolivia och Chile
i september förra året. I Bolivia skrev Grunden och
Despertares ett gemensamt projektet för 2012-2013.
I Chile träffade vi flera lokala organisationer som Andalué
(grundskolan för autistiska barn) och Lideres (motsvarande
Grunden), Hanoprem från Perú och Despertares från
Bolivia.
Tillsammans bildade vi ”Yanapa”, ett nätverk för att öka
samarbetet. Vi håller kontakt en gång i månad via Skype
och e-post.
Vill du veta mer?
Ring till projekt-gruppen telefon: 031-707 20 67
BOLIVIAPROJEKTET
19

Så funkar:
Säkerhet på internet
nternet kan användas på många sätt. Det är bra
när man vill ha kontakt med andra människor och
söka information. Men det är viktigt att du vet
var informationen kommer ifrån och vem som skickar
meddelanden till dig.
På internet kan en del personer låtsas att de är någon annan
än de är. När du får mail från banken, Blocket, Facebook
eller andra ställen på Internet. Så litar du kanske på att det
är från rätt företag. Tyvärr kan det vara tjuvar som låtsas
vara från ett företag. Riktiga företag frågar aldrig efter ditt
lösenord via mail. För de går aldrig in på ett konto med
20
hjälp av dina uppgifter.
Tjuvar kan med hjälp av ditt
användarnamn och lösenord ta över
din identitet på sidan. På banken kan de
flytta över dina pengar till sitt konto. På
Blocket kan de lägga ut falska annonser i
ditt namn. Varor som de sedan tar betalt för men
aldrig skickar. På Facebook kan de låtsas vara du och be
dina vänner att skicka pengar.
Om du är osäker på vem det är som skriver till dig på
internet kan det vara bra att ringa till personen eller
företaget och fråga.
TANKESMEDJAN GRUNDEN
I J
Tips:
1 Lämna inte ut ditt lösenord till någon.
2 Om du råkar göra det, ändra det direkt till något
nytt.
3 Kommer du inte in på sidan, be någon om hjälp.
Vänta inte.
Riksföreningen
Grundens kansli
Mats Andrén rapporterar från Grundens nya rikskontor i Göteborg
ag sitter på Riksföreningen Grunden Sveriges nya
kontor. Det ligger på Svangatan 4 A, på våningen
under Grunden Göteborg. Det är elva personer
som arbetar här. Det luktar nymålat i hela lokalen. Rummen
är ljusa och fina. Tankesmedjan och Grunden Göteborgs
vaktmästare har flyttat in i samma lokaler.
Mina arbetskamrater sitter i det stora mötesrummet och
diskuterar arbetstider. Hur det fungerade förr när männen
drog in alla pengar till familjen. Medan kvinnorna skötte
hushållet med städning, matlagning, tvätt och barn. Sedan
börjar de diskutera daglig verksamhet och arbetstider
för personer med daglig verksamhet. En annan kollega
berättar att för några år sedan åkte hon och en kollega tåg
till Stockholm själva. Då blev det ett väldigt liv. Hon och
hennes kollega åkte på pensionärsbiljetter på tåget men
hade inga bevis med sig på att de var sjukpensionärer.
Foto: Johnny Koroschetz
En arbetskamrat går iväg och hämtar
en kopp kaffe och kommer tillbaka.
En annan arbetskamrat står och gör
rent sina glasögon. En tredje kommer
in och säger att det luktar äckligt på
toaletten. En av vaktmästarna fixar
med internetkablar.
Jag åker iväg och handlar. Jag köper
bland annat bananer. Frukt är bra
att ha som mellanmål när man har
diabetes.
Inne i det stora mötesrummet hänger
det en banderoll på vägen. På den står det Tillsammans Blir
Vi Starka. Den hade projektet Demokrati & Vardagsmakt
med sig för tre år sedan på sin husbils-turné runt om i Sverige
där de informerade om Grundens idéer och inspirerade till
att starta fler lokala Grundenföreningar. Målet och syftet
var ju att bilda den riksförening som nu är verklighet. När
man tittar ut genom fönstret så kan man se att det ligger
snö på taket. Några arbetskamrater från lokalföreningen
Grunden Göteborg kommer ner och hälsar på. De har med
sig pepparkakor.
Snart är det dags för lunch. Det ska bli spännande och
intressant och att få utveckla Grunden Tidning från en
lokaltidning till en rikstidning.
MATS ANDRÉN
21

Grunden SöSk
startar café i Ystad
Grunden SöSk (Sydöstra Skånes kommuner) berättar om sitt Kulturcafé där alla är
välkomna.
Vi delar vår verksamhet med elevrådet på
Västervångskolan.
Eleverna på skolan har byggt upp
cafét och Grunden SöSk hyr in sig på
lördagseftermiddagar i jämna veckor.
Det är vi som bestämmer vad som ska ske, med hjälp
av två coacher. Varje måndag bakar bakgruppen kakor
som sedan säljs på Cafét. Biljard och pingis är fasta
aktiviteter som finns där ständigt, TV spel
och vanliga spel är också aktiviteter som
man alltid kan sysselsätta sig med.
Trevlig miljö gör det mysigt
att bara träffa kompisar och
softa.
22
I en förslagslåda kan man lägga sina önskemål om vad
man vill göra.
Namnet KulturCafé säger lite om vad det skall handla om
här.
Vi kommer att bjuda in artister och andra
kulturpersonligheter som kan intressera oss.
Här kan vi mötas och ha trevligt! Unga som gamla.
KulturCafét är en plats där alla kan mötas på lika villkor.
Här ska du ha en röst.
Här ska du kunna träffa Grundenmedlemmar.
Här ska du helt enkelt ha roligt!!!
STYRELSEN GRUNDEN SÖSK
(Sydöstra Skånes kommuner)
Grunden Malmö
bakar hos Birgitta
Den 7:e december träffades vi hemma hos mig.
Närvarande: Roland, Jenny, John, Srdjan,
Cinthia, Gun och så klart jag, Birgitta.
Vi bakade 75 kanelbullar i Birgittas kök.
Alla hjälptes åt med att knåda, kavla ut smör på degen.
Cinthia höll koll på ugnen så att bullarna blev fint bruna.
Vi fikade efteråt och smakade bullarna, de var goda.
Alla fick med sig hem, hela baket var klart 21.30.
Det var en trevlig kväll.
BIRGITTA
Konstutställning
i Malmö
På katolska kyrkan vid Rosengård var det en
utställning från en daglig verksamhet från södra
Polen.
Det var Informationsgruppen, verksamheten Framtiden
och Grunden Malmö som var på den utställningen.
Det var en mycket trevlig man som tog emot oss och vi
gick runt och tittade på de finfärgade tavlorna.
Det var verkligen spännande och inspirerande.
Det var en mycket fin upplevelse att vara där.
HAMPUS OCH STEFAN
23

I Karlshamn blandas
allvar med skoj
Teatersmedjan är en amatörteater för alla som vill spela teater. Deras lokal
finns på Lokstallarna i Karlshamn. Just nu spelar de en pjäs som handlar om
flyktingar och hur vi människor behandlar varandra.
24
Foto: Jonathan Helgessor
A
ndreas Pettersson, som är ordförande i
Grunden Karlshamn, har varit skådespelare i
Teatersmedjan sedan 2002. Varje år brukar de
göra en sommarteater och en vinterteater. Just nu spelar de
föreställningen “Kurt kokar skallen”. Den är baserad på en
bok av den norske författaren Erlend Loe. Föreställningen
är ett samarbete mellan Teatersmedjan, Regionteatern och
Musik i Blekinge.
I pjäsens öppningsscen är Andreas en hamnarbetare. Men i
största delen av pjäsen är han flyktingen Mohammed som
bor i en container i hamnen. När huvudrollen Kurt en dag
öppnar containern väller det ut 20 flyktingar.
- Det är så roligt, säger Andreas. Vi dansar och sjunger.
Vi är av alla möjliga åldrar. Till och med de äldsta har
barnasinnet kvar. Och vi gråter.
Andreas har satt sig in i hur det är att vara flykting och
komma i en container. Och få beskedet att ”ni får inte
stanna här”. Och vara tvungen att åka vidare utan att få
mat eller någonting.
- Nu har jag gått in i rollen så mycket att jag känner mig som
en flykting. Och vet hur det är att inte få stanna i Sverige.
Och hela tiden resa vidare och söka tillstånd och få avslag,
säger Andreas.
På scenen finns hamnmiljö med containrar. Och en truck
som har ett eget nummer på scenen.
Teatersmedjan beskriver “Kurt kokar skallen” som en
musikalisk och humoristisk familjeföreställning. Den 24
februari hade pjäsen premiär på Lokstallarna i Karlshamn.
Det finns chans att se den ända fram till den 31 mars.
TANKESMEDJAN
25

Filmen handlar om ett
rymdskepp som åker från
den krigsdrabbade planeten
Cybertron. Rymdskeppet
kraschar på baksidan av
månen år 1961. USA och
Sovjet får veta det. De startar
en kapplöpning för att hinna
först till månen. 1969 skickar USA astronauter till
månens mörka sida för att ta reda på vad som finns
inne i rymdskeppet. De upptäcker före detta kaptenen
för Autobots som heter Sentinel Prime. Han dog i
skeppet. USA bestämmer sig för att hålla allt hemligt
26
Recension
Frida Kahlo och Diego Rivera
Göteborgs konstmuseum
Göteborgs Konstmuseum
ligger vid Götaplatsen i centrala
Göteborg. På museet såg jag
målningar av konstnärerna
Frida Kahlo och Diego Rivera.
Diego Rivera målade fina
tavlor i Paris på 1910-talet.
Sen återvände han till Mexico och målade ännu mer.
Jag tyckte speciellt mycket om porträttet av Natasha
Gelman. Hon ligger på en blå soffa i en vit klänning.
Runt henne finns några blommor, jag tror det är vita
liljor.
Frida Kahlo heter egentligen Magdalena Carmen Frida.
Hon föddes 6 juli 1907 i Mexico. Frida dog den 13 juli
1954.
Kahlo hade sin första utställning på Julien Levi i New
Transformers – Dark of the Moon
York 1938. Det var efter att hon upptäckts av Andre
Breton. Kahlo är mest känd för sina självporträtt. Ett
målade hon när hon klippt av sig håret eftersom Diego
Rivera hade varit otrogen. Hon kallade porträttet “Selfportrait
with cropped hair”.
Tavlorna som är utställda på Göteborgs Konstmuseum
turnerar världen runt. Enligt en som jobbar på museet
kommer tavlorna sedan åka tillbaka till Mexico.
Jag gillade utställningen. Det fanns många andra fina
tavlor på de andra våningarna. Carl Larsson och Jan
Lööf såg jag. Jag Lööf var nog mest för barn som kom
dit med sina skolor.
På Konstmuseet finns det ett café där man kan dricka
gott kaffe.
CARL-MAGNUS ERIKSSON
och Autobots går med i USA:s militär. De hjälper till
att stoppa konflikter runt om i världen.
Sam Witwicky har gått ur college och gjort slut med
sin förra flickvän Mikaela. Han har fått en medalj av
Barack Obama och en ny flickvän som heter Carly
Spencer. Hon spelas av Rosie Huntington-Whiteley.
De bor ihop i Washington DC.
Autobots nya kapten Optimus Prime väcker Sentinel
Prime till liv med kraft från sin Matrix of Leadership.
Men Sentinel Prime förråder Autobots. Han hjälper
Decepticon att aktivera pelare över hela världen för att
transportera Cybertron genom en rymdbro. Då börjar ett
stort krig i Chicago mellan Autobots och Decepticon.
Filmen hade en budget på 195.000.000 dollar.
Stevens Spielberg producerade den och Michael Bay
regisserade. Det här är tredje filmen i serien om de
goda Autobots kamp mot de elaka Decepticons.
Serie av Mark Singleton
Jag tycker att filmen är bättre än de två första. Den här
filmen är allvarligare och Decepticons är fler, elakare
och coolare. Det är mycket action i filmen. Många
saker går sönder och exploderar.
PETTER BONNEGÅRD
27

28
Posttidning B
Retur adress:
Svangatan 4A
416 68 Göteborg
Fototävling
Var med i Grunden Tidnings fototävling!
Tema: Familj
- Tänk på ordet familj.
- Ta ett foto.
- Skicka fotot till oss med post eller mail senast den 15 april.
- Skriv också din adress och ett telefonnummer som vi kan nå dig på.
Om du vinner tävlingen skickar vi en hemlig present till dig och
sätter in din bild i nästa nummer av Grunden Tidning.
Obs! Juryns beslut kan inte överklagas.