SDK#99 - Sverigedemokraterna
SDK#99 - Sverigedemokraterna
SDK#99 - Sverigedemokraterna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nummer 99 | April 2012<br />
s v e r i g e d e m o k r a t i s k t i d s k r i f t<br />
SDU räds inte<br />
det kontroversiella<br />
4 Sverigedemokratisk Ungdom<br />
(SDU) räds inte kontroversiella utspel<br />
utan sticker ut hakan ordentligt<br />
genom den nationalistiska kampanjen<br />
”Stolt svensk”. Därtill slår SDU<br />
ett slag för repatriering av immigranter.<br />
Sidan 4<br />
SD-Kvinnor har<br />
hållit årsmöte i Eksjö<br />
4 SD:s kvinnoförbund SD-Kvinnor<br />
har hållit ett välbesökt årsmöte<br />
i Eksjö. Celeber gäst var Jimmie<br />
Åkesson. På mötet delades förbundets<br />
verksamhet in i tre regioner:<br />
Norra, Mellersta och Södra.<br />
Sidan 9<br />
Älskad och hatad:<br />
Motboken jubilerar<br />
4 Motboken var på sin tid Sveriges<br />
mest ägda bok tillsammans med Bibeln<br />
och psalmboken. Den tillkom<br />
på initiativ av läkaren och den liberale<br />
politikern Ivan Bratt för att<br />
få svensken nyktrare. Men blev det<br />
verkligen så?<br />
Sidan 10<br />
Reportage från Rinkeby:<br />
Ullenhags stängda öppenhet<br />
Statsrådet Erik Ullenhag (FP) skulle demonstrera alliansregeringens öppenhet och tolerans gentemot Rinkebys så kallade etniska minoriteter. Det visade sig vara en öppenhet med<br />
förhinder.t. Foto: Photo2be<br />
4 Orten Rinkeby i nordvästra Storstockholm<br />
är ett typexempel på det<br />
svenska ”miljonprogrammet” som<br />
drogs upp under Tage Erlanders<br />
tid. Bostadsbristen skulle byggas<br />
bort genom tillskapandet av nya<br />
bostadsområden, ofta i anslutning<br />
till storstäderna, där svenska ungdomar<br />
skulle kunna få bra, billiga<br />
och moderna bostäder.<br />
Tanken bakom detta miljonprogram<br />
var god. Men vad Erlander<br />
och andra tillskyndare av det nya,<br />
tydligt S-märkta bostadspolitiska<br />
programmet inte förutsåg var den<br />
nya immigrationspolitik som vid<br />
decennieskiftet 1969/70 bara låg<br />
några få år framåt i tiden. Under<br />
Palme-eran beslöts nämligen att<br />
Sveriges gränser skulle öppnas på<br />
vid gavel för fattiga och förföljda<br />
från olika delar av världen.<br />
De nya immigranterna måste ju<br />
ha någonstans att bo. Och då blev<br />
lösningen att låta dem inhysas i miljonprogramsområdena<br />
och andra<br />
därmed jämförbara orter på olika<br />
håll i riket: Rinkeby, Tensta, Fittja,<br />
Ronna, Hovsjö, Rosengård, Hammarkullen,<br />
Gottsunda…<br />
Följden blev att de nybyggda och<br />
ofta futuristiskt utformade bostads-<br />
Hänt i riksdagen SD:aren Mona i Västsahara Sidan 7<br />
områdena alltmer kom att domineras<br />
av invandrargrupper från olika<br />
håll i världen: Libanon, Palestina<br />
och många, många andra länder..<br />
Rinkeby har blivit något av en<br />
symbol för detta fenomen med<br />
en invandrarandel på omkring 90<br />
procent. Termen ”rinkebysvenska”<br />
för den sorts svenska dialekt som<br />
talas har blivit riksbekant. Det har<br />
blivit en välbekant term tack vare<br />
ungdomliga musikartister, idrottsstjärnor<br />
och andra mer eller mindre<br />
välkända förortsbor med utländska<br />
rötter.<br />
Detta tog naturligtvis regerings-<br />
Hallå där, Peter Aldenlöv!<br />
representanten Erik Ullenhag fasta<br />
på när han under en vecka och under<br />
stor uppmärksamhet i media<br />
förlade sin arbetsplats till Rinkeby<br />
Folkets hus. SD-Kurirens reportageteam<br />
hängde på och stötte ihop<br />
med Ullenhag på Rinkeby torg.<br />
Fortsättningen blev dock litet oväntad<br />
och inte odelat angenäm… <<br />
Sidan 6<br />
Sidan 3 Sidan 12
2 | Ledare<br />
SD-Kuriren 99<br />
Saudiarabien-affären har flera bottnar – och går långt tillbaka i tiden<br />
böR j a n av m a R S avslöjade de<br />
två radioreportrarna Bo-<br />
Göran Bodin och Daniel<br />
Öhman vid Ekot att Sverige<br />
under en följd av år bedrivit förhandlingar<br />
med Saudiarabien om<br />
att bygga en fabrik för tillverkning<br />
av militärmateriel.<br />
För svensk del gällde det att främja<br />
svensk militärindustri och säkra<br />
värdefulla arbetstillfällen. För saudierna<br />
var det frågan att tillskansa<br />
sig fördelar man bedömde att inte<br />
USA och Storbritannien kunde erbjuda.<br />
Sju partier i riksdagen har varit<br />
införstådda med Sveriges militära<br />
samarbete med Saudiarabien. Det<br />
åttonde av de partier som i dag har<br />
säte i riksdagen, <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
(SD), har av naturliga skäl befunnit<br />
sig utanför den gemenskapen<br />
då man inträdde i riksdagen först<br />
hösten 2010.<br />
Saudiarabien är en av världens<br />
absolut hårdaste diktaturer. Dess<br />
statsskick är absolut monarkism<br />
och dess bärande ideologi den sunnimuslimska<br />
wahhabismen (salafismen),<br />
en extrem variant av islam<br />
som kungaätten Saud hämtade från<br />
den muslimske reformatorn Abd al<br />
Wahhab redan på 1700-talet.<br />
Fria val är ett okänt begrepp i dagens<br />
Saudiarabien, liksom rättigheter<br />
för kristna. Kyrkor är förbjudna<br />
också för de många utländska gästarbetare<br />
som finns i landet vilka<br />
behandlas som paria. Religionspolisen,<br />
i dagligt tal kallad muttawa,<br />
håller invånarna i ett järngrepp i<br />
sin officiella strävan att främja dygd<br />
och förebygga synd. Särskilt hårt går<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
trospoliserna åt kvinnor som anses<br />
klä sig utmanande eller bete sig<br />
olämpligt på annat sätt.<br />
I Saudiarabien får kvinnor inte<br />
köra bil, detta trots att profeten<br />
Muhammed rimligen inte kunde<br />
fentliggjord av utrikesminister Carl<br />
Bildt, har hittills varit att affärer och<br />
moral inte skall blandas ihop i onödan<br />
och att om inte Sverige förser<br />
saudierna med efterfrågad materiel<br />
så steppar bara något annat land in<br />
och gör det.<br />
Det finns ytterligare ett betänkligt<br />
inslag i affären Saudiarabien.<br />
Det handlar om att hemligstämplade<br />
dokument uppenbarligen överlämnats<br />
till de båda radioreportrar<br />
som först rapporterade om de saudiska<br />
förvecklingarna.<br />
Både att överlämna sådana dokument<br />
till media och att offentliggöra<br />
dessa måste anses vara allvarliga<br />
brott mot rikets säkerhet. Totalförsvarets<br />
forskningsinstitut (FOI) har<br />
anmält saken till Justitiekanslern<br />
(JK), som har rätt att efterforska<br />
källan till ett så pass allvarligt brott<br />
det här är fråga om.<br />
Det finns alltså ett betydande dilemma<br />
i den saudiarabiska affären.<br />
Dels har svenska regeringar, både<br />
April 2012 www.sdkuriren.se<br />
Vad har Sverige 1624 för likheter med Sverige 2012?<br />
ÅR E T 16 2 4 UnDE R Gustaf II<br />
Adolfs regeringstid blev<br />
skickelsedigert för de fåtaliga<br />
katolikerna i Sverige.<br />
I september detta år halshöggs<br />
nämligen de tre romersk-katolska<br />
trosbekännarna Zacharias Anthelius,<br />
Georg Bähr-Ursinus och<br />
Nicolaus Campanius på Stockholms<br />
torg (nuvarande Stortorget<br />
i Gamla stan). Andra som drogs<br />
in i rättsprocessen mot dessa tre<br />
klarade sig undan med utvisning<br />
ur riket eller blotta förskräckelsen.<br />
Jag blev medveten om förföljelsen<br />
av svenska katoliker inklusive borgmästaren<br />
i dåtidens Söder Tällije i<br />
mitten på 1990-talet. Det ledde till<br />
att jag i fullmäktige motionerade<br />
om att få en gata i min hemkommun<br />
Södertälje uppkallad efter Anthelius<br />
– borgmästare 1623-24 och den förste<br />
ämbetsman i sitt slag som var utbildad<br />
för denna ansvarspåliggande<br />
syssla – men framförallt till att jag<br />
Kungafamiljen styr Saudiarabien med järnhand. Foto: arkiv<br />
ha några synpunkter på den saken.<br />
Veterligt uttalade sig profeten inte<br />
ens om kvinnliga kamelryttare.<br />
Stater med lika hårt eller hårdare<br />
förtryck än Saudiarabien kan räknas<br />
på båda händernas fingrar. Det rör<br />
sig om stater som Nordkorea, Vietnam,<br />
Zimbabwe, Eritrea, Iran och<br />
kanske något land till.<br />
Till skillnad från dessa länder,<br />
Iran undantaget, har emellertid<br />
Saudiarabien extremt gott om olja<br />
vilket gör att medborgarna trots allt<br />
kan föra en ganska komfortabel tillvaro<br />
och att omvärlden gärna överser<br />
med den hårda diktaturen.<br />
Frågan är om Sverige bör exportera<br />
militärmateriel till en diktatur<br />
av ovan beskrivet slag. Den officiella<br />
svenska hållningen, tydligast of-<br />
uppsökte Riksarkivet i Stockholm<br />
och läste in mig på originalhandlingarna<br />
i ämnet. Det var en ganska<br />
skakande läsning.<br />
Min motion om en Antheliusgata<br />
bifölls i alla instanser men har<br />
ännu inte, av någon för mig okänd<br />
anledning, blivit förverkligad. Antagligen<br />
ansågs inte förslagsställaren<br />
vara tillräckligt politiskt korrekt.<br />
Jag funderar nu i egenskap av<br />
SD:s gruppledare i fullmäktige att<br />
göra ett nytt försök – hedras den<br />
som hedras bör, det vill säga mäster<br />
Anthelius!<br />
Det främsta resultatet av mina efterforskningar<br />
och min skrivmöda<br />
är emellertid den bok jag nu, sent<br />
omsider, publicerat: Religionsfrihetens<br />
martyrer. Borgmästaren i Söder<br />
Tällije och hans katolska trosfränder<br />
(Contra förlag , 217 sidor). Boken tar<br />
avstamp i Gustaf Vasas omdaning<br />
av Sverige, fortsätter med att skildra<br />
den lutherska militärstat som<br />
byggdes upp under Gustaf II Adolf<br />
och dess oförsonliga inställning till<br />
rikets fåtaliga katoliker samt drar<br />
även paralleller till vår egen tid.<br />
Ty likheter mellan Sverige 1624<br />
och samma rike 2012 finns faktiskt,<br />
även om olikheterna givetvis överväger.<br />
För det första låg Sverige i ett<br />
mångårigt krig med den katolska<br />
ärkefienden Polen 1624, ett Polen<br />
där Gustaf Adolfs kusin Sigismund<br />
var konung. Samme Sigismund som<br />
även var svensk monark 1592-99 och<br />
fortfarande gjorde anspråk på den<br />
svenska tronen.<br />
Processen mot Zacharias An-<br />
thelius och de övriga svenska katolikerna<br />
var på så sätt minst lika<br />
mycket en politiskt-militär som en<br />
religiös process. Att vara romersk<br />
katolik ansågs per definition vara<br />
landsförrädiskt emedan den som<br />
var det utan vidare antogs gå fiendens<br />
ärenden. Det gjordes yttermera<br />
försök att under rättegångarna i<br />
den nybildade Svea hovrätt visa att<br />
de åtalade bedrivit regelrätt spioneri<br />
för Polens och Sigismunds räkning,<br />
men det lyckades inte ens dåtidens<br />
Tommy Hanssons nya bok tar upp religionsfriheten<br />
i ett historiskt perspektiv.<br />
innovativa förhörsmetoder (läs: tortyr)<br />
leda i bevis.<br />
Sverige 388 år senare är ett helt<br />
annat samhälle. I dag är, förutom<br />
alla andra demokratiska landvinningar<br />
såsom fria val, yttrandefrihet<br />
och mötesfrihet, religionsfriheten<br />
inskriven i grundlagen. Ingen<br />
religiös avvikare riskerar längre<br />
dödsstraff eller tortyr. Det politiska<br />
landskapet i Sverige ger dock upp-<br />
socialdemokratiska och borgerliga<br />
sådana, under en längre tidsperiod<br />
ägnat sig åt tveksam militärexport<br />
till en av världens mest motbjudande<br />
diktaturer. Dels har hemligstämplade<br />
handlingar överlämnats<br />
till media som sedan offentliggjort<br />
dem.<br />
Affären har så här långt krävt sin<br />
tribut i form av försvarsminister<br />
Sten Tolgfors avgång samt ett starkt<br />
minskat förtroende för alliansregeringen<br />
från allmänhetens sida. Det<br />
har smusslats och halvljugits så att<br />
det varit rent bedrövligt.<br />
Det måste slutligen framhållas<br />
att det hemligstämplade samarbetet<br />
med den saudiska diktaturen går<br />
långt tillbaka i tiden. Den nu pensionerade<br />
biståndsingenjören Göran<br />
Näsmark berättar exempelvis i<br />
boken Mzungu (Recito förlag 2009)<br />
om hur han i ett par omgångar med<br />
början på 1970-talet blev djupt involverad<br />
i topphemligt samarbete<br />
med det saudiska flygvapnet.<br />
”Det fick inte komma ut i Sverige<br />
att vi arbetade på uppdrag av Saudis<br />
Flygvapen”, skriver Näsmark (sidan<br />
160). ”Vi skulle övervaka byggandet<br />
av landningsbanor, hangarer och<br />
bombsäkra flygplansbeskydd, och<br />
bostäder. Arbetet skedde på fem olika<br />
flygbaser i landet utspridda från<br />
norr nära gränsen mot Jordanien och<br />
i söder nära gränsen till Jemen.” <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
hov till frågan, om åtminstone inte<br />
några drag från 1600-talet levt vidare<br />
in i vår tid.<br />
Det kan så knappast råda några<br />
tvivel om att toleransens fernissa är<br />
ganska tunn om man skrapar litet på<br />
ytan. Det finns några få fundamenta<br />
som den som önskar undgå att löpa<br />
gatlopp inom politiken och mediavärlden<br />
bör bekänna sig till. Det<br />
sannolikt viktigaste av dessa fundamenta<br />
är att vara entydigt positiv<br />
till synen att all immigration och all<br />
mångkultur är av godo.<br />
Den som inte är det löper överhängande<br />
risk att anklagas för rasism<br />
och nazism och att bli förklarad<br />
persona non grata i talrika<br />
sammanhang. Partitillhörighet i SD<br />
skall vi inte tala om. Då väntar oftare<br />
än inte uteslutning ur organisationer,<br />
föreningar och fackförbund.<br />
Nej, ingen blir längre avrättad eller<br />
ens fängslad för olämpliga religiösa<br />
eller politiska åsikter. Det som kan<br />
förestå är en betydligt mer förfinad<br />
form av ostracism vilken kan vara<br />
nog så smärtsam för de som drabbas<br />
därav. Arvet från det ogästvänliga<br />
och stundom brutala 1600-talet<br />
lever kvar.<br />
Fotnot: Religionsfrihetens martyrer<br />
beställs enklast genom att kontakta<br />
Tommy Hansson via uppgifterna i redaktionsrutan<br />
eller genom beställning<br />
i närmaste bokhandel! <<br />
En budkavle är utskickad. Den<br />
löper genom dag och natt. Den<br />
går, såsom otaliga budkavlar fordom<br />
har gått, rättsols från gård<br />
till gård, från härad till härad. Det<br />
är den löpande elden som genom<br />
dag och natt skall kringföras.<br />
Budkavle går! Rid i natt!<br />
Vilhelm Moberg, 1941<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
Riksdagen<br />
100 12 Stockholm<br />
08 - 50 00 00 50<br />
info@sverigedemokraterna.se<br />
www.sverigedemokraterna.se<br />
SD-Kuriren<br />
Box 26<br />
291 21 Kristianstad<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
tommy.hansson@sverigedemokraterna.se<br />
08-50 00 00 66<br />
Ansvarig utgivare<br />
Richard Jomshof<br />
richard.jomshof@sdkuriren.se<br />
Redaktion<br />
Daniel Engström<br />
Jens Leandersson<br />
Mats Dagerlind<br />
Rickard Håkansson<br />
Robert Stenkvist<br />
Therese Borg<br />
Fasta krönikörer<br />
Stellan Bojerud<br />
Linus Bylund<br />
Robert Stenkvist<br />
Övriga medarbetare i detta nummer:<br />
Joakim Isheden<br />
Joakim Larsson<br />
Bertil Malmberg<br />
Malte Holm<br />
Utgivning<br />
SD-Kuriren utkommer med cirka<br />
sex nummer per år till <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
medlemmar samt<br />
övriga prenumeranter.<br />
Prenumeration, 6 nummer<br />
150 kronor på bg 5280 - 7005.<br />
Annonsering<br />
Se www.sdkuriren.se eller ring<br />
08-50 00 00 50.<br />
Upplaga<br />
18 300 ex (April 2012)<br />
SD-Kuriren utges av <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
och är officiellt partiorgan.<br />
De åsikter redaktionen<br />
eller externa skribenter uttrycker<br />
i tidningen behöver inte nödvändigtvis<br />
motsvara partiets<br />
ståndpunkter. Redaktionen tar<br />
tacksamt emot foton, artiklar,<br />
sakuppgifter, tidningsutklipp och<br />
teckningar. Insänt material betraktas<br />
som tillhörande SD-K:s<br />
arkiv. Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att korta, rätta, redigera,<br />
illustrera och publicera insänt material.<br />
Redaktionen ansvarar inte<br />
för obeställt material.<br />
© <strong>Sverigedemokraterna</strong>. Eftertryck<br />
tillåts endast om källan<br />
anges.<br />
ISSN 0284 - 6861
www.sdkuriren.se SD-Kuriren 99 April 2012<br />
Sverige | 3<br />
Något av det som hänt i riksdagen sista tiden:<br />
Alla utom SD:s Jomshof hoppade av debatt!<br />
Den 29 mars var det dags för<br />
statsministerns frågestund. Denna<br />
frågestund innebär att representanter<br />
från de olika riksdagspartierna<br />
får tillfälle att ställa frågor<br />
till statsministern.<br />
n R E P l iK ä R T il l åT E n vid<br />
denna frågestund. Jimmie<br />
Åkesson tog chansen<br />
att fråga Reinfeldt<br />
hur det kan komma sig att Sverige<br />
tar emot så många fler så kallade ensamkommande<br />
barn än våra nordiska<br />
grannländer. Åkesson påpekade<br />
att antalet ensamkommande<br />
barn ökat dramatiskt från 2003 till<br />
i dag.<br />
Reinfeldt svarade att det är en<br />
återspegling av en trasig värld.<br />
Reinfeldt hade personligen träffat<br />
en ensamkommande från Afghanistan<br />
med 1,5 års utbildning bakom<br />
sig. Reinfeldt erkände att det är<br />
en mycket tuff väg dessa barn/ungdomar<br />
har framför sig i vårt land.<br />
Reinfeldt menade sedan att han inte<br />
tror på att ”stänga in” dessa barn i<br />
sina hemländer, och ”döma” dem till<br />
en sämre framtid.<br />
Åkesson påpekade att han inte<br />
fått svar på sin fråga, varför Sverige<br />
avviker så kraftigt mot våra nordiska<br />
grannländer avseende hur många<br />
ensamkommande vi tar emot. Åkesson<br />
påpekade för statsministern att<br />
det förmodligen beror på att vi har<br />
ett slappare regelverk i denna fråga.<br />
Åkesson sade också att det som skiljer<br />
sig kraftigt åt mellan länderna är<br />
åldersbestämning av dessa ”barn”.<br />
Sverige har knappt några regler<br />
alls medan man i de flesta av våra<br />
nordiska grannländer har en mycket<br />
noggrann kontroll. Vidare påpeka-<br />
SD:s Richard jomshof fick debattera med sig själv i utbildningsutskottet! Foto: Photo2be<br />
de Jimmie Åkesson att migrationsministern<br />
lovat att en harmonisering<br />
skall ske mellan våra nordiska<br />
grannländer. Åkesson ställde då en<br />
mycket rak och enkel fråga – när<br />
skall denna harmonisering ske?<br />
Reinfeldt svar var mycket vagt<br />
och svepande. Så svepande att det<br />
helt enkelt inte går att få ut något<br />
konkret alls av svaret.<br />
Debatt i plenisalen<br />
Värt att anmärka på är också den debatt<br />
som Utbildningsutskottet höll<br />
den 28 mars där Richard Jomshof<br />
satt upp sig på talarlistan tillsammans<br />
med en rad andra oppositionspolitiker<br />
från den röd-gröna<br />
sidan. När väl debatten skulle starta<br />
hoppade samtliga anmälda debattörer<br />
av, precis före mötet.<br />
När debattörerna från oppositionen<br />
hoppat av och tågade ut från<br />
plenisalen så valde även regeringssidan<br />
att ta sin Mats ur skolan och<br />
lämna plenisalen. Richard fick med<br />
andra ord stå och debattera med sig<br />
själv i rikets högsta beslutande organ!<br />
Debaclet angående vapenexport<br />
till Saudiarabien<br />
De flesta har väl noterat massmedias<br />
diskussion om Sveriges eventuella<br />
deltagande i byggnationen av<br />
en vapenfabrik i Saudiarabien. Här<br />
i riksdagen har det talats en hel del<br />
om detta i korridorerna, men ännu<br />
inte särskilt mycket i den mer formella<br />
verksamheten, i utskott och<br />
kammare.<br />
Det närmaste vi kommer sådan<br />
behandling är att det har beslutats<br />
om en granskning av vad det egentligen<br />
är som regeringen har gjort i<br />
konstitutionsutskottet. Dessutom<br />
har det fattats ett principbeslut om<br />
att en särskild debatt om detta skall<br />
avhållas, även om något datum för<br />
detta ännu inte är satt.<br />
För den som inte har hängt med<br />
så har ju vi i <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
uttalats oss flera gånger om vår allmänna<br />
syn på vapenexporten. Vi<br />
säljer inte vapen från Sverige enbart<br />
i vinstsyfte utan det mer vittfamnande<br />
syftet är att främja Sveriges<br />
förmåga att försvara sig genom att<br />
upprätthålla en stark försvarsindustri<br />
så vårt försvar har en god tillgång<br />
till materiel i händelse av krig.<br />
När det fattas beslut om vilken<br />
export som skall tillåtas så är det<br />
alltid detta som är perspektivet som<br />
man tar hänsyn till – det vill säga.<br />
vilka följder detta har för viktig försvarsindustri.<br />
I just det här fallet är det svårt att<br />
veta exakt vad det är som har förevarit.<br />
Mycket av besluten är hemligstämplade<br />
och regeringen försöker<br />
undvika frågor om det hela. Vad<br />
som dock förefaller vara uppenbart<br />
är att hela konstruktionen med bulvanföretag<br />
i Saudiarabien har kommit<br />
till för att undvika besvärliga<br />
frågor om varför man alls säljer vapen<br />
till ett land som detta.<br />
Man kan med rätta kritisera landet<br />
för dess långt gångna islamism,<br />
men trots allt är det så att alla länder<br />
i världen har rätt till ett eget försvar<br />
och Mellanöstern-regionen är ett av<br />
de oroligaste områdena i världen.<br />
För <strong>Sverigedemokraterna</strong>s del är<br />
det också den linjen som vi har valt<br />
att lägga oss på, det vill säga att det<br />
är olämpligt av regeringen att försöka<br />
undandra sig ansvaret för vapenhandelskontrakt<br />
med Saudiarabien<br />
trots att man fattat beslut därom.<br />
<<br />
Robert Stenkvist<br />
Redaktionen<br />
joakim larsson<br />
Politisk sekreterare riksdagen<br />
Syndikalisternas extremism avslöjas i ny bok<br />
y nDiK a l i S mE n uppstod<br />
i Frankrike 1910 men<br />
hade funnits i den teoretiska<br />
diskursen sedan<br />
slutet av 1800-talet.<br />
Ordet ”syndikalism” kommer från<br />
franskans syndicalisme vilket betyder<br />
fackföreningsverksamhet. I<br />
Sverige talades initialt om ”revolutionär<br />
syndikalism”, men det revolutionära<br />
tonades efter hand ner.<br />
De svenska syndikalisterna organiseras<br />
inom Sveriges Arbetares<br />
Centralorganisation (SAC) och kan<br />
sägas ha fått sitt elddop genom storstrejken<br />
1909. Denna pågick i ungefär<br />
en månads tid och fick djupgående<br />
konsekvenser. Som mest berörde<br />
strejken 300 000 svenska arbetare.<br />
Till följd av krympande strejkkassor<br />
tvingades de strejkande dock till<br />
slut ge upp.<br />
Om syndikalismen i går men<br />
framförallt i dag och i någon mån<br />
framtiden handlar en ny, intresseväckande<br />
bok med titeln Syndikalisternas<br />
nya ansikte (Bilda förlag<br />
2011, 155 sidor) av Lars-Olof<br />
Pettersson och Willy Silberstein.<br />
I boken tecknas en bild av dagens<br />
syndikalister som en liten, hårdför<br />
facklig gruppering som inte tvekar<br />
att tillgripa våldsmetoder och andra<br />
olagligheter.<br />
Rörelsen – vilken antas bestå av<br />
vid pass 5 000 medlemmar organiserade<br />
i lokala samorganisationer<br />
(LS) – har sedan 2000-talets början<br />
utvecklats från att ha varit en i stort<br />
hedervärd, facklig organisation till<br />
att främst bli en tummelplats för<br />
vinddrivna existenser från Antifascistisk<br />
aktion (AFA), den militanta<br />
djurrättsaktivismen, Reclaim the<br />
street-rörelsen och andra delar av<br />
den så kallade autonoma vänsterrörelsen.<br />
Det är just dessa, ofta kriminella<br />
och lösligt ihopkomna grupperingar<br />
vilka tagit politiska mötesstörningar<br />
och kriminella trakasserier<br />
mot politiker man inte gillar på entreprenad.<br />
Särskilt har <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
drabbats, men det finns<br />
också exempel på att aktivister från<br />
den här typen av kotterier angripit<br />
representanter från andra politiska<br />
partier. Ännu har inga dödsoffer<br />
krävts, men det är i värsta fall bara<br />
en tidsfråga innan så sker.<br />
Författarna ger i boken ett antal<br />
exempel på uppmärksammade<br />
bojkott- och blockadaktioner genomförda<br />
av SAC-medlemmar och<br />
som riktats mot företag som Berns,<br />
Systembolaget, Lilla Karachi och Josefina,<br />
de båda senare restauranger i<br />
Stockholm. Metodiken har bestått i<br />
att ta fasta på någon verklig eller (oftast)<br />
påhittad oförrätt som påståtts<br />
ha drabbat en eller annan SACansluten<br />
arbetare och därefter med<br />
våld, om så behövts, göra allt för att<br />
sabotera för vederbörande företag.<br />
En vanlig metod har bestått i att ett<br />
stort antal så kallade strejkvakter<br />
hindrat besökare från att besöka<br />
det aktuella företagets lokaler.<br />
Många tidigare SAC-anslutna<br />
har tröttnat på den gangsterliknande<br />
organisation SAC utvecklats<br />
mot att bli. Dessa pekar på att demokrati<br />
och yttrandefrihet är obefintliga<br />
inom organisationen: mobben<br />
styr. Dessutom saknas godtagbar<br />
redovisning av vart de skadeståndspengar<br />
rörelsen i förekommande<br />
fall tillerkänts i samband med arbetsmarknadskonflikter.<br />
Det är således en mörk bild fack-<br />
Syndikalisternas nya, extremistiska ansikte<br />
avslöjas i ny bok.<br />
föreningsmannen Lars-Olof Petterson<br />
och journalisten Willy Silberstein<br />
tecknar av SAC, som kanske<br />
mest är bekant för den en gång respekterade<br />
tidningen Arbetaren som<br />
numera står i farlig närhet av nedläggningens<br />
brant. Författarna ser<br />
två vägar för framtiden (sidan 154):<br />
”Antingen återgår man till att bli<br />
en vanlig facklig organisation som<br />
förtjänar respekt för att den står för<br />
hederliga ideal, en verksamhet som<br />
bygger på decentraliserad beslutsstruktur,<br />
men där man också respekterar<br />
beslut och följer lagar och<br />
regler i samhället.<br />
Eller också fortsätter man att<br />
vända sig till den lilla skara som anser<br />
att den hårdhänta, konfliktfyllda<br />
verksamheten är något att bygga<br />
vidare på. Man respekterar inte demokratiskt<br />
fattade beslut. Medlemmarna<br />
driver varje litet problem till<br />
konflikt, blir fruktade av alla arbetsgivare.”<br />
Om man väljer den senare vägen,<br />
menar författarna, kan den slutliga<br />
undergången inte undvikas. Men på<br />
vägen dit kan man ställa till åtskilligt<br />
med problem. Därför uppmanar<br />
Petterson/Silberstein det omgivande<br />
samhället att reagera i tid. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör
4 | SDU<br />
SDU populärt i<br />
sociala medier<br />
4 Internet i allmänhet och Facebook<br />
i synnerhet är platser<br />
där många ungdomar och sverigedemokratiska<br />
sympatisörer<br />
återfinns. Detta gör Internet till<br />
en viktig plattform för att nå ut<br />
med vårt budskap. SDU tar fasta<br />
på detta och arbetar för att synas<br />
i sociala medier. För närvarande<br />
har vår Facebook-sida över 3000<br />
så kallade gilla-markeringar. Det<br />
är fler än någonsin som visar intresse<br />
och uppskattning för vårt<br />
förbund.<br />
Meningen är också att förbundets<br />
egen hemsida (sdu.nu) ska<br />
uppdateras ofta och kontinuerligt,<br />
med nyheter såväl från riksorganisationen<br />
som från distrikt och<br />
lokalavdelningar. På hemsidan<br />
finns bland annat Gustav Kasselstrands<br />
ordförandeblogg, där<br />
han skriver om förbundet ur sitt<br />
perspektiv.<br />
”För närvarande har vår<br />
Facebook-sida över 3000<br />
så kallade gilla-markeringar.<br />
Det är fler än någonsin<br />
som visar intresse<br />
och uppskattning för vårt<br />
förbund.”<br />
När SDU skriver en debattartikel<br />
eller gör något annat utspel<br />
publiceras dessa naturligtvis även<br />
på vår hemsida. Från distrikt och<br />
lokalavdelningar brukar det inkomma<br />
mindre reportage från<br />
deras medlemsaktiviteter och<br />
skolbesök.<br />
Trots att det känns bra att fler<br />
och fler gillar vår Facebook-sida<br />
SDU<br />
är det egentligen medlemsantalet<br />
SVERIGEDEMOKRATISK UNGDOM<br />
som står i fokus. SDU:s ambition<br />
är att nå 3000 medlemmar under<br />
året. Hemsidan och Facebook är<br />
viktiga medel för att ta oss dit.<br />
Tipsa dina vänner om SDU! <<br />
SDU<br />
SVERIGEDEMOKRATISK UNGDOM<br />
Ordförandeduell<br />
CMYK 100 22 00 18<br />
4 Inför årets förbundskongress<br />
har den intressanta situationen<br />
CMYK 63 24 01 00<br />
uppstått att det finns två stycken<br />
ordförandekandidater. Den nuvarande<br />
förbundsordföranden,<br />
Svart80%<br />
Gustav Kasselstrand, utmanas av<br />
Paula Bieler från Uppland. Det är<br />
ännu inte klart om det kommer<br />
att finnas flera kandidater även till<br />
andra poster i förbundsstyrelsen.<br />
Liksom i <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
utser distrikten ombud som<br />
uppbär rösträtt vid kongressen.<br />
Medlemmarna gör således sin<br />
röst hörd via representanter. SDU<br />
Stockholm har valt att offentligt<br />
stödja Gustav Kasselstrand. Övriga<br />
distrikt har inte uttalat sig officiellt.<br />
<<br />
SD-Kuriren 99<br />
Stolt svensk!<br />
SDU sticker ut hakan genom den nationalistiska kampanjen ”Stolt svensk”. Foto: SDU<br />
mi T T E n av m a R S lanserade<br />
SDU en stor vårkampanj,<br />
som vi valt att döpa kort<br />
och kärnfullt till ”Stolt<br />
svensk”. Vi vet att det finns en<br />
stark inneboende nationalism<br />
hos många ungdomar. Andra<br />
partier och ungdomsförbund<br />
gör sitt bästa för att beskriva<br />
nationalism som något fult, vilket<br />
naturligtvis smittar av sig på<br />
samhällsklimatet. Ibland hjälper<br />
det dock inte.<br />
I samband med exempelvis<br />
Nytt projekt från SDU:<br />
April 2012 www.sdkuriren.se<br />
Borta bra men hemma bäst!<br />
Åter en gång upprörs det mediala<br />
och politiska etablissemanget<br />
över påstådd sverigedemokratisk<br />
hjärtlöshet. Ord som<br />
”odemokratiskt” och ”propaganda”<br />
blandas med upplevda<br />
kopplingar till lynchningar av<br />
minoriteter när vi, Sverigedemokratisk<br />
Ungdom, ansöker om<br />
bidrag från Migrationsverket i<br />
syfte att inleda ett projekt som<br />
ska underlätta frivillig återvandring.<br />
E D vå R T P R o jE K T<br />
”Borta bra men<br />
hemma bäst” vill<br />
vi nå ut till alla de<br />
som levt i ett långvarigt utanförskap<br />
i vårt land, långt bort från<br />
svensk kultur och det svenska<br />
språket. Om man på detta sätt<br />
valt bort det svenska och fortsätter<br />
att i tankar och handling leva<br />
kvar i sitt hemland så undrar vi<br />
om man verkligen trivs i Sverige<br />
och om man inte hellre skulle<br />
vilja återvända, om man såg det<br />
som möjligt.<br />
Det finns naturligtvis stora<br />
praktiska och ekonomiska svårigheter<br />
med en flytt av den vidd<br />
som en återvandring innebär<br />
men detta är ett faktum som har<br />
uppvägts av det stora stöd man<br />
kan erhålla i form av bland annat<br />
hemresebidrag och återetableringsstöd.<br />
Vi i Sverigedemokratisk<br />
Ungdom tvivlar dock på<br />
att information om dessa bidrag<br />
har kommit människor till handa<br />
då de är näst intill oanvända.<br />
10 000 goodiebags<br />
Den 5 mars i år ansökte vi om ett<br />
större sportevenemang visar många<br />
tydligt och öppet att de älskar Sverige.<br />
Om man hejar på Sverige i en<br />
match i fotbolls-EM är man de facto<br />
nationalist, annars vore det ju bara<br />
två fotbollslag vilka som helst som<br />
möttes.<br />
Sverige är ett helt fantastiskt land,<br />
kanske världens bästa land att leva<br />
i. Vi är med i den sverigedemokratiska<br />
folkrörelsen för att vi älskar<br />
Sverige. Att vi älskar Sverige är något<br />
vi måste bli mycket bättre på att<br />
förmedla – vår uppfattning är att vi<br />
Kampanjen ”borta bra men hemma bäst” informerar om frivillig återvandring. bild: migrationsverket<br />
projektstöd som Migrationsverket<br />
ger ut till organisationer som arbetar<br />
för att underlätta frivillig återvandring<br />
för individer i Sverige.<br />
Vårt projekt kretsar kring ledorden<br />
information och rådgivning och dess<br />
syfte är att informera kring återvandring:<br />
hur man går tillväga och<br />
vilket stöd man kan ansöka om.<br />
Vi tänker arbeta genom att samla<br />
all matnyttig information i egentillverkade<br />
goodiebags och sedan dela<br />
ut dessa till människor som vi tror<br />
kan uppskatta det. Vi har ansökt om<br />
100 000 kronor för framställning av<br />
10 000 stycken goodiebags där kostnader<br />
för grafisk design, materialutveckling<br />
och tolkverksamhet ligger<br />
till grund för summan.<br />
Detta bidrag från Migrationsverket<br />
är nödvändigt för produktionen<br />
av materialet men planerings- och<br />
utdelningsarbetet kommer vi att utföra<br />
ideellt.<br />
Tabu driva återvandring<br />
Efter att vi skickade in vår ansökan<br />
dröjde det inte många timmar<br />
innan människor stod i kö för att<br />
fördöma den. Från MUF och SSU<br />
kallades initiativet smaklöst och i<br />
Grön Ungdom gick man så långt<br />
som att beskylla det för att vara<br />
ibland kan låta som om vi inte alls<br />
tycker om det här landet, eftersom<br />
vi ofta pekar på alla de problem som<br />
finns i samhället.<br />
De problemen ser vi givetvis fortfarande,<br />
och vi kommer fortsatt att<br />
rikta skarp kritik mot samhällsutvecklingen,<br />
men vi får aldrig glömma<br />
att vi engagerar oss politiskt för<br />
att vi älskar det här landet, och då<br />
ska vi givetvis tala om allt det som<br />
är positivt med Sverige.<br />
Kampanjen visar vad vi vill och<br />
berättar om våra mål, inte vad vi är<br />
både vidrigt och diskriminerande.<br />
Att dessa reaktioner uppstod var<br />
föga förvånande, mot vårt parti<br />
tycks de reflexmässiga vid det här<br />
laget, men det tål att tillägga att även<br />
Migrationsverket utdömde det som<br />
en ”propagandaskrift med syfte att<br />
övertala människor att åka tillbaka”.<br />
Det genomgående temat verkade<br />
vara att SDU med detta projekt angrep<br />
utsatta människor och aktivt<br />
manade individer att lämna landet.<br />
Samtliga kritiker verkar antingen ha<br />
undgått faktumet att projektstödet<br />
riktades till projekt som underlättade<br />
frivillig återvandring, eller så<br />
anser de att en återvandring inte<br />
längre kan räknas som frivillig om<br />
någon utestående hjälper vederbörande<br />
att förverkliga den.<br />
Det sistnämnda kan med all sannolikhet<br />
kopplas till det faktum att<br />
det i det svenska politiska rummet<br />
är tabu att driva återvandring som<br />
politisk fråga. Kanske är man rädd<br />
att detta ska uppfattas som att vi inte<br />
är tillräckligt välkomnande eller tillmötesgående<br />
mot invandrare. Sannolikt<br />
är det därför man yrar i politiskt<br />
korrekta termer istället för att<br />
ge vårt förslag den seriösa bedömning<br />
det förtjänar.<br />
emot. På en och samma gång är det<br />
den enklaste kampanj vi någonsin<br />
drivit, och samtidigt den djupaste<br />
och mest kraftfulla. Vi vill återigen<br />
se att en sund nationalism genomsyrar<br />
det svenska samhället – det är<br />
vad vi eftersträvar. Svenskhet är för<br />
oss något positivt. <<br />
joakim isheden<br />
Sverigedemokratisk Ungdom<br />
Gynnar absolut ingen<br />
Personligen tycker jag att återvandring<br />
bör vara en utgångspunkt i flyktingpolitiken,<br />
inte för att svenska<br />
staten önskar detta utan för att man<br />
kan anta att det i flera fall är det som<br />
flyktingen själv vill.<br />
Det gynnar absolut ingen att individer<br />
vantrivs i det svenska samhället<br />
och finner sig ovilliga att integreras<br />
samtidigt som svenska staten<br />
undgår att informera dessa om möjligheten<br />
till återvandring.<br />
Man tycks dessutom bland kritikerna<br />
utgå från det felaktiga antagandet<br />
att all återvandring per definition<br />
alltid sker till krigsdrabbade<br />
oroshärdar. Konflikter som en gång<br />
förorsakade flyktingströmmar kan<br />
idag ha upphört så att återvandring<br />
är möjlig.<br />
Livssituationen<br />
Initiativet ”borta bra men hemma<br />
bäst” spelar många roller i det svenska<br />
samhället där liknande satsningar<br />
lyser med sin frånvaro.<br />
Om man bortser från det stöd till<br />
frivillig återvandring som är kampanjens<br />
syfte så uppmärksammar<br />
den för det första den ovilja som<br />
finns bland politiker att diskutera<br />
ämnet, något som de starka reaktionerna<br />
visar, och för det andra livssituationen<br />
för de människor som<br />
den riktar sig mot.<br />
Om långtidsarbetslöshet i utanförskap<br />
ska ställas mot återvandring<br />
tycker jag att den sistnämnda bör<br />
vara prioriterad, för alla parter! <<br />
malte Holm<br />
Sverigedemokratisk Ungdom
April 2012<br />
www.sdkuriren.se SD-Kuriren 99 Sverige/Utrikes | 5<br />
DEBATT:<br />
Malaysiernas protester mot<br />
”kristianiseringen” ger perspektiv<br />
Öst är öst och väst är väst och<br />
aldrig mötas de två, slog en gång<br />
författaren Rudyard Kipling fast.<br />
Medan vi i vår del av världen ser<br />
vår judeo-kristna värdegrund,<br />
upplysningstradition och sekulära<br />
demokrati alltmer hotad av<br />
tilltagande islamisering och arabisering<br />
med sharia, islamistisk<br />
teokrati och kvinnoförtryckande<br />
hederskultur, upplever man de<br />
omvända problemen i Malaysia.<br />
Här mobiliserar muslimska organisationer<br />
mot det man upplever<br />
som hotet från en tilltagande<br />
”kristianisering” och mot västerländska<br />
påfund som pluralism och<br />
liberalism.<br />
DE n m a l ay S i S K a delstaten Johor<br />
anordnades exempelvis<br />
nyligen en lärarkonferens<br />
under parollen ”Stärk tron<br />
- farorna med liberalism och pluralism<br />
och hotet från kristendomen<br />
mot muslimer. Vilken roll spelar lärarna?”<br />
Det var obligatoriskt för alla<br />
offentliganställda lärare att delta i<br />
konferensen.<br />
Datuk Sheikh Abdul Halim Abdul,<br />
ordförande för det malaysiska<br />
ulamaförbundet, PUM, och en av<br />
initiativtagarna till konferensen<br />
formulerade det hot som Malaysia<br />
står inför på följande sätt: ”Problemet<br />
med kristianisering har funnits<br />
länge. Det är verkligt. Vi behöver utbilda<br />
lärarna, i synnerhet de unga<br />
som inte är medvetna om det här<br />
problemet.”<br />
”Vad vi däremot<br />
kan och bör göra är<br />
att slå vakt om vårt<br />
eget sätt att leva,<br />
vår kultur, vår värdegrund<br />
och vårt<br />
politiska system genom<br />
att erinra oss<br />
Kiplings ord och,<br />
precis som malaysierna,<br />
låta öst vara<br />
öst och väst vara<br />
väst och se till att de<br />
två aldrig mötas.”<br />
Tror på mångfald<br />
De kristna i Malaysia utgör strax<br />
över nio procent av landets drygt<br />
28 miljoner invånare - en inverterad<br />
spegelbild av Sveriges demografiska<br />
situation. Malaysia har också<br />
sin motsvarighet till våra multikulturalister,<br />
bland annat det så kallade<br />
konsultativa rådet för buddhism,<br />
kristendom, hinduism, sikhism och<br />
taoism, MCCBCHST, vars företrädare<br />
i skarpa ordalag kritiserade<br />
den nyss nämnda lärarkonferensen.<br />
De tror på mångfald, vill gärna<br />
lägga locket på en diskussion som<br />
man anser skapar främlingsfientlighet<br />
och avfärdar hotbilden från<br />
en tilltagande kristianisering, pluralisering<br />
och liberalisering som<br />
fördomsfull, konspiratorisk och<br />
populistisk.<br />
En för oss välbekant situation således,<br />
om än med andra förtecken.<br />
Flera steg före<br />
En avgörande skillnad jämfört med<br />
Sverige är att de malaysier som är<br />
medvetna om de utifrån kommande<br />
hoten mot den egna kulturen och<br />
värdegrunden faktiskt har makten i<br />
Johor och kan göra något åt saken,<br />
exempelvis som här genom att fortbilda<br />
lärarna.<br />
I vårt land är det som bekant<br />
ännu så länge de blinda som styr<br />
och som i stället - inte minst genom<br />
just kampanjer i skolorna - hjälper<br />
till att underminera den egna kulturen<br />
och bana väg för de utifrån<br />
kommande eroderande krafterna.<br />
Förhoppningsvis är det endast<br />
en tidsfråga innan också en majoritet<br />
av de svenska väljarna insett vad<br />
som håller på att ske och ritar om<br />
den politiska kartan. Men i Malaysia<br />
ligger man, i likhet med många<br />
andra länder, flera steg före oss när<br />
det gäller nationell mobilisering<br />
och åtgärder för att slå vakt om den<br />
egna kulturella identiteten.<br />
Det finns en gräns<br />
Genom att betrakta Malaysia och,<br />
bakom de förvillande skillnaderna,<br />
se de principiella likheterna i den<br />
nationella och kulturella identitetsproblematik<br />
man brottas med inser<br />
vi på ett mer allmängiltigt sätt att<br />
den mångkulturella ekvationen<br />
saknar lösning.<br />
De gemensamma värdegrundsnämnarna<br />
är för få och uppfattningarna<br />
om vad som är rätt och<br />
gott respektive fel och ont ofta så<br />
diametralt motsatta att integrerad<br />
samexistens inom ett och samma<br />
territorium eller statsbildning inte<br />
är en realistisk vision. För oss i Sverige<br />
syns det obegripligt att människor<br />
i Malaysia förkastar sekulär demokrati<br />
till förmån för islamistisk<br />
teokrati. För det stora flertalet människor<br />
i Malaysia framstår vårt val<br />
av samhälle som lika obegripligt.<br />
Vad som anses vara rätt, fel, gott<br />
och ont skiljer sig åt från en människa<br />
till en annan och än mer från<br />
ett samhälle till ett annat. Man skulle<br />
kunna hävda att dessa begrepp<br />
är relativa. Men denna relativitet<br />
är inte av ett slag som kan användas<br />
som ett argument för<br />
ett mångkulturellt samhälle,<br />
tvärtom. Inom ramen för ett<br />
pluralistiskt och demokratiskt<br />
samhällssystem kan förvisso<br />
inrymmas ett stort antal åsiktsriktningar<br />
och värderingar.<br />
Men det finns en gräns och<br />
den går om inte förr vid värdesystem<br />
som inte erkänner den<br />
sekulära demokratins spelregler<br />
och de värdegrundsaxiom<br />
som utgör detta samhälles fundament.<br />
Kiplings ord<br />
Politisk islam är ett sådant värdesystem<br />
som med sin totalitära<br />
teokrati är närbesläktad<br />
med bland annat kommunism<br />
och militärdiktatur och på ett<br />
grundläggande sätt är inkompatibelt<br />
med demokrati. Inom<br />
den islamistiska ideologin finns<br />
ingen tolerans och inget utrymme<br />
för politisk pluralism.<br />
Författaren och nobelpristagaren Rudyard Kipling menade att öst och väst aldrig möts.<br />
Foto: arkiv<br />
Här finns ingen plats för andra<br />
livsåskådningar, ingen förståelse<br />
för jämställdhet mellan män och<br />
kvinnor, ingen acceptans för homosexuella.<br />
För allt sådant finns<br />
för islamister bara ett svar - brutal<br />
repression och bestraffning,<br />
inte sällan med döden.<br />
Vi kan utifrån vårt synsätt fördöma<br />
avsaknaden av demokrati<br />
och hur kvinnor och minoritetsgrupper<br />
förtrycks under islamistiska<br />
regimer, men vi kan inte bestämma<br />
hur malaysierna ska leva<br />
eller styra sitt land. Detsamma<br />
gäller iranierna, saudiaraberna,<br />
libaneserna, palestinierna, afghanerna<br />
och somalierna.<br />
Vad vi däremot kan och bör<br />
göra är att slå vakt om vårt eget<br />
sätt att leva, vår kultur, vår värdegrund<br />
och vårt politiska system<br />
genom att erinra oss Kiplings ord<br />
och, precis som malaysierna, låta<br />
öst vara öst och väst vara väst och<br />
se till att de två aldrig mötas.<br />
<<br />
mats Dagerlind<br />
Redaktionen<br />
robert.stenkvist@sverigedemokraterna.se<br />
R O B E R T S T E N K V I S T<br />
A N A L Y S E R A R<br />
Starke man<br />
Jag bevistade ett seminarium om strandskyddet och den relativt nya lag<br />
som skall reglera vårt strandskydd. I denna fråga råder vitt skilda åsikter<br />
och diametralt olika intressen. Detta är i själva verket en paradfråga när det<br />
gäller olika intressen som bryts mot varandra.<br />
På seminariet deltog även företrädare för vitt skilda organisationer. Det<br />
var representanter för justitieutskottet samt de jurister som arbetat med den<br />
nya strandskyddslagen. Där var även representanter för Naturvårdsverket,<br />
Sveriges kommuner och landsting (SKL), tre olika kommuner, länsstyrelser<br />
samt några politiska sekreterare. Hela seminariet var som upplagt för starka<br />
åsiktsskillnader som bröts mot varandra.<br />
Vitsen med sådana här seminarier är inte att alla skall tycka likadant vid<br />
dagens slut, eller att alla skall komma fram till samma slutsats. Meningen<br />
är att alla skall få förståelse för varandras synpunkter för att så småningom<br />
kunna komma fram till ett förslag som alla är lika missnöjda med.<br />
Nu blev det inte riktigt så. Ett par av kommunpamparna uppträdde med<br />
pondus och mycket styrka, både i åsikter och i röstläge. På något omärkligt<br />
sätt påverkade dessa starka kommunalpampar övriga deltagare, vilket<br />
innebar att de försköt sina åsikter väldigt mycket åt kommunfolkets håll.<br />
Naturvårdsverkets representanter låg plötsligt mycket nära de starka kommunrepresentanternas<br />
åsikter.<br />
Jag som passiv deltagare (med från början noll kunskaper om strandskyddslagen)<br />
kunde med oförställd förvåning se hur vissa mycket starka<br />
och självsäkra kommunalpampar påverkade övriga deltagare, som ändå<br />
var högutbildade och var i besittning av högstatustjänster.<br />
Det är inte första gången jag betraktar denna mycket effektiva metod att<br />
påverka ett auditorium. Under politikerveckan var jag på ett seminarium<br />
om mediedrev. En av de inbjudna deltagarna var Expressens chefredaktör<br />
Thomas Mattsson. Nu trodde undertecknad att just Expressen skulle hamna<br />
i hetluften som initiativtagare till drev mot enskilda människor. Jag och<br />
många med mig ser nog kvällstidningarna med Expressen och Aftonbladet<br />
som själva symbolerna för drevjournalistik.<br />
Döm om min förvåning när Mattsson med exakt samma metod som<br />
kommunalpamparna påverkade både publiken och panelen till att helt frikänna<br />
kvällspressen från all drevjournalistik. Seminariet avslutades med<br />
att alla var rörande överrens om att det i själva verket är morgontidningarna<br />
som är de stora bovarna vad gäller besinningslösa drev mot enskilda<br />
personer.<br />
Hur lyckades Mattsson med detta trick, som inte stod Joe Labero efter?<br />
Jag har inte ens läst en enda rad av detta med ”härskartekniker”, då jag tycker<br />
hela den diskussionen rör sig på en infantil nivå. Jag lade dock tydligt märke<br />
till Mattssons kroppsställning och blick, det torde vara det mest grundläggande<br />
i nämnda teknik. Hela Mattssons fysionomi sade att den som vände<br />
sig emot honom skulle få det hett om öronen.<br />
Han hade en nästan omärklig aggressivitet i rösten och mig naglade han<br />
fast med svart blick då han inte kände igen mig från medievärlden. Det finns<br />
självklart en massa andra mycket subtila signaler som viljestarka män som<br />
Mattsson sänder ut. Det är omöjligt att definiera alla dessa signaler, men<br />
de finns där och de känns.<br />
Vi lever i en demokrati, hur den nu ser ut. En grundläggande princip<br />
är att åsikter skall kunna brytas mot varandra utan att någon sida viker<br />
ned sig på grund av mer eller mindre subtila signaler. Starka, dominanta<br />
ledarfigurer kommer vi nog alltid ha, ibland har vi också en oerhörd nytta<br />
av dessa människor. Det är människor som i krislägen kan agera kraftfullt<br />
och ibland få saker att hända.<br />
Däremot har vi ett demokratiskt systemfel om andra människor lättvindigt<br />
viker ner sig för att kraftfulla ledargestalter ger mer eller mindre subtila<br />
härskarsignaler. Ett av problemen är förmodligen den konsensuskultur vi<br />
alla är uppfostrade i. Samma konsensuskultur som gör att 90 procent av<br />
befolkningen snällt lyder det politiska skiktet om de samfällt påstår att vår<br />
immigrationspolitik är human och till gagn för vårt land och att EU är ett<br />
fredsprojekt som är värt vartenda öre vi betalar in.<br />
Det är samma lydnad och obegripliga tro på auktoriteter som blottlades<br />
i all sin chockerande nakenhet när Millgram i sitt numera klassiska experiment<br />
lät helt vanliga människor med god utbildning ge elektriska stötar<br />
med dödlig styrka till försökspersoner bara för att män i vita rockar beordrade<br />
dem till det. Här var det vita rockar och allvarligt rynkade ansikten<br />
som symboliserade auktoritet.<br />
Det hela var ett försök om människors lydnad och självständiga tänkande<br />
så självklart gavs inga riktiga stötar, men det förändrar ingenting<br />
vad gäller själva slutsatserna. Tyvärr har det visat sig att hög utbildning och<br />
hög intelligens inte heller på ett avgörande sätt vaccinerar människor mot<br />
hjärntvätt och propaganda. Ibland kan det vara precis tvärtom, då högutbildade<br />
människor har förmåga att abstrahera rena självklarheter och på så<br />
sätt lättare kan lura sig själva. .
6 | Sverige<br />
Rapport från Rinkeby:<br />
I mars meddelades att integrationsminister<br />
Erik Ullenhag (FP)<br />
skulle flytta sitt kontor till Rinkeby<br />
i syfte att demonstrera alliansregeringens<br />
varma omtanke om<br />
de många invandrarna på orten.<br />
Ullenhag skulle umgås med rinkebyborna<br />
på ett öppet och otvunget<br />
sätt och demonstrera sin antirasistiska<br />
övertygelse. Det blev dock<br />
inte mycket bevänt med öppenheten<br />
– i vart fall inte för intresserade<br />
media.<br />
K a DE mil E D a mo T E n Kerstin<br />
Ekman skrev en gång så<br />
här om stockholmsförorten<br />
Rinkeby:<br />
”Men Rinkeby! Gud, en värld…<br />
De flesta människor är mycket mörka<br />
och mycket fattiga. Nu rör de sig<br />
i väldiga vågor över kontinenterna.<br />
Bildar världar inuti den kända världen…fyller<br />
den med växtkraft som<br />
spränger, obevekligen.” (Texten, ur<br />
serien ”Det litterära Stockholm”,<br />
finns återgiven på plattor som satts<br />
upp i Rinkeby centrum).<br />
Ekman återger den intill leda<br />
återupprepade schablonen om den<br />
saliggörande invandringen, vilken<br />
berikar oss stackars européer med<br />
sin obändiga livs- och skaparkraft<br />
– tänk på alla färggranna klädedräkter,<br />
all spännande mat, alla exotiska<br />
seder och bruk samt religioner, alla<br />
språk.<br />
Och som inte minst förgyller<br />
tillvaron i socialkontoren och fängelserna<br />
med sin pockande närvaro<br />
(fast det skrev Ekman inget om vad<br />
jag vet).<br />
Ingen tillfällighet<br />
Det var ingen tillfällighet att integrations-<br />
samt arbetsmarknadsminister<br />
Erik Ullenhag valde just<br />
Rinkeby som plats för sitt tillfälliga<br />
kontor. Just Rinkeby i västra Storstockholm<br />
har blivit något av en<br />
symbol för det Sköna, Nya Sverige<br />
som grundlades av den socialdemokratiska<br />
regeringen Palme i mitten<br />
på 1970-talet och som i dag, likt ett<br />
kulturarv, ömt vårdas av alliansregeringen<br />
med Nye Moderaten Fredrik<br />
Reinfeldt som statsminister.<br />
Rinkebys arkitektur – eller kanske<br />
snarare brist på sådan – är ett<br />
typiskt exempel på sossarnas beramade<br />
miljonprogram, framtagna<br />
redan av regeringen Erlander på<br />
1960-talet, som skulle bygga bort<br />
den besvärande bostadsbristen och<br />
ge svenskarna nya, moderna och<br />
funktionella bostäder att framleva<br />
sina liv i. Då hade man inte räknat<br />
med att den skenande invandringen<br />
skulle göra etniska svenskar till en<br />
minoritet i de aktuella områdena.<br />
Rinkeby ingår i stadsdelsområdet<br />
Rinkeby-Tensta och har befolk-<br />
SD-Kuriren 99<br />
Erik Ullenhag slog sig i slang med en rinkebyit. Foto: Photo2be<br />
ning som till omkring 90 procent<br />
utgörs av personer med utländsk<br />
bakgrund, de flesta från Asien. Den<br />
speciella sorts svenska som talas i<br />
Rinkeby och på andra jämförbara<br />
orter kallas inte för inte för ”rinkebysvenska”.<br />
Hur mycket denna sorts dialekt<br />
har att göra med ärans och hjältarnas<br />
språk kan dock diskuteras.<br />
Ullenhag på torget<br />
SD-Kurirens fotograf från Photo2be<br />
och undertecknad beslutade oss för<br />
att bege oss till Rinkeby en av de dagar<br />
statsrådet Ullenhag hade förlagt<br />
sin arbetsplats till orten. Vi ville gärna<br />
på nära håll studera hur ministern<br />
tacklade sin uppgift att skapa<br />
förutsättningar för integration och<br />
förståelse över gränserna.<br />
”Jag och fotografen<br />
var förståeligt nog<br />
rätt snopna. Här<br />
hade regeringen<br />
gått ut offentligt<br />
med minister Ullenhags<br />
hela program<br />
– och så tillåts<br />
inte media närvara!<br />
Vi undrade i vårt<br />
stilla sinne vad det<br />
var för slags öppenhet.<br />
Kanske en ny<br />
innovation från vår<br />
förändringsbenägna<br />
regering: öppenhet<br />
med stängda dörrar!”<br />
April 2012 www.sdkuriren.se<br />
Ullenhags öppenhet blev till stängda dörrar<br />
De allra flesta rinkebybor kommer från andra kontinenter än den europeiska. Foto: Photo2be<br />
Det började bra. Precis när vi<br />
träder in på Rinkeby torg får vi syn<br />
på Erik Ullenhag som, omgiven<br />
av en SÄPO-man och en kvinnlig<br />
medarbetare, står och samtalar med<br />
en mörkhyad man. En stund senare<br />
skall ministern enligt programmet<br />
hålla samråd med företrädare för etniska<br />
minoriteter i ett rum på Folkets<br />
hus i torgets utkant.<br />
När vi kommer till Folkets hus<br />
En typisk rinkebykvinna med barnvagn. Foto: Photo2be<br />
verkar dock ingen av dem vi frågor<br />
ha en susning om att Ullenhag skall<br />
ha möte där. Så småningom får vi<br />
dock klart för oss att mötet skall hållas<br />
högst upp i byggnaden. Glada i<br />
hågen går vi dit i god tid, och det<br />
första vi ser när vi kommit innanför<br />
dörren är en inbjudande lunchbuffé.<br />
Därintill sitter några personer med<br />
svenskt utseende och pratar och<br />
äter.<br />
Om vi hade trott att vi och representanter<br />
för andra media skulle få<br />
bevista Ullenhags möte med lokala<br />
rinkebyiter högg vi dock i sten. Sådana<br />
här samråd hade hållits i tio<br />
år utan media närvarande och så<br />
skulle det förbli, fick vi veta. Också<br />
en reporter och en kameraman från<br />
SVT:s finska redaktion fick nobben.<br />
Lunchbuffén fick vi byta mot en<br />
ostfralla och en kopp kaffe på ett<br />
kafé i en varuhusarkad.<br />
Öppenhet med stängda dörrar<br />
Jag och fotografen var förståeligt<br />
nog rätt snopna. Här hade regeringen<br />
gått ut offentligt med minister<br />
Ullenhags hela program – och<br />
så tillåts inte media närvara! Vi<br />
undrade i vårt stilla sinne vad det<br />
var för slags öppenhet. Kanske en<br />
ny innovation från vår förändringsbenägna<br />
regering: öppenhet med<br />
stängda dörrar!<br />
Hur som haver –SD-Kurirens<br />
förhoppningsfulla reportageteam<br />
åkte hem en erfarenhet rikare. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör
www.sdkuriren.se SD-Kuriren 99 April 2012<br />
Sverige | 7<br />
SD:aren Mona reste till Västsahara<br />
för att hjälpa flyktingar på plats<br />
Här syns mona Erichsén tillsammans med några västsahariska kvinnor. Slöjan skyddar mot sol och sand. Foto: Privat<br />
Det finns en spridd nidbild av den<br />
typiske sverigedemokraten som<br />
en insnöad individ som knappt<br />
är medveten om världen utanför<br />
Sveriges gränser. Den bilden<br />
stämmer definitivt inte in på Mona<br />
Erichsén, aktiv SD:are med hemvist<br />
i Simrishamn/SD Österlen.<br />
Hon arbetade nyligen en tid som<br />
biståndsarbetare i västsahariska<br />
flyktingläger som administreras<br />
av Algeriet. En insats som går väl i<br />
linje med SD:s hållning: bättre att<br />
hjälpa flyktingar på plats än att<br />
importera dem till Sverige.<br />
i va R F y R a kvinnor som<br />
åkte till Västsahara<br />
för att arbeta socialt<br />
bland kvinnor och<br />
barn, etablera kontakter för kom-<br />
mona medföljde ofta lägrets ambulansfordon. Foto: Privat<br />
mande resor samt i studiesyfte, berättar<br />
Mona Erichsén för SD-Kuriren.<br />
Jag tror att de flesta skulle må<br />
bra av att hjälpa andra människor<br />
litet mer.<br />
Gruppen bestod av en läkare,<br />
en sjuksköterska samt två andra –<br />
bland vilka Mona återfanns – vilka<br />
hjälpte till med bland annat undervisning.<br />
Kräver självständighet<br />
– Trots naturrikedomarna är folket<br />
fattigt, säger Mona. Alla har mobiltelefon<br />
men inte mycket annat. Saker<br />
som tandkräm, tvål och husgeråd<br />
är bristvaror. Maten består mest<br />
av pasta, ris och couscous. Nästan<br />
aldrig kött. Maten importeras från<br />
Spanien, Frankrike och Italien.<br />
Det uppskattas att omkring<br />
165 000 människor lever i de algeriska<br />
flyktinglägren. Hela den sahariska<br />
befolkningen beräknas uppgå<br />
till drygt en halv miljon. Västsahara,<br />
som är ungefär hälften så stort som<br />
Sverige, utropade sin självständighet<br />
som Sahariska Arabiska Demokratiska<br />
Republiken den 27 februari<br />
1976 sedan Spanien uppgivit sina<br />
anspråk på området som man administrerat<br />
sedan 1884.<br />
Samma dag ockuperades Västsahara<br />
av Marocko, något som fick<br />
motståndsrörelsen Polisario att inleda<br />
ett gerillakrig vilket slutade<br />
med ett eldupphör efter FN-ingripande<br />
1991. Även Mauretanien<br />
gick in i Västsahara men uppgav<br />
sina anspråk 1979. Den västsahariska<br />
nationen kräver självständighet<br />
under parollen ”frihet, enighet,<br />
demokrati”, men det är ett krav som<br />
emfatiskt avvisas av Marocko som<br />
vill att området skall förbli marockanskt<br />
med viss autononomi.<br />
80 länder har erkänt Västsahara<br />
som självständig stat men 20 av<br />
dessa har dragit tillbaka sina erkännanden.<br />
USA och Frankrike stödjer<br />
tanken på Västsahara som en autonom<br />
del av Marocko.<br />
”Naturtillgångarna en olycka”<br />
– Vi hämtades upp av Polisario som<br />
förde oss ut till flyktinglägren som<br />
tillhör Algeriet, omtalar Mona Erichsén.<br />
Vi var också i den fria delen<br />
av Västsahara men fick inte röra oss<br />
fritt utan åkte alltid jeep med Polisario<br />
eller någon som arbetade i<br />
lägren.<br />
Mona berättar vidare om hur hon<br />
såg halvt förskrämda, magra getter<br />
vilka sprang omkring och åt vad de<br />
kunde få tag på i det ogästvänliga<br />
området. Till exempel papper som<br />
flög omkring.<br />
– Religionsfrihet råder faktiskt,<br />
även om islam är den officiella religionen.<br />
Rasism finns till viss del<br />
mellan de arabiska och svarta befolkningsgrupperna.<br />
Mona säger vidare att det var<br />
många i flyktinglägren som bad<br />
hjälparbetarna föra ut deras budskap:<br />
– De berättade bland annat att<br />
de väntat i 37 år, att de inte kommer<br />
någonstans utan sitter fast i lägren<br />
därför att de inte kan få något pass<br />
- deras naturtillgångar har blivit deras<br />
olycka, säger de.<br />
”Marocko förkastar allt”<br />
Ty naturtillgångar finns det gott<br />
om i detta eljest karga hörn av världen<br />
med ökenklimat, det kan bli<br />
50-60 plusgrader på sommaren<br />
medan det kan bli minusgrader vintertid.<br />
Här finns fosfat, järn, koppar,<br />
uran och troligen också olja. Utanför<br />
kusten finns rikliga fisketillgångar.<br />
Detta förklarar mer än väl varför<br />
Marocko hårdnackat vägrar släppa<br />
taget.<br />
Västsahara är Afrikas sista koloni<br />
och står på FN:s lista över områden<br />
som skall avkoloniseras. Den folkomröstning<br />
som saharierna blivit<br />
lovade har dock skjutits upp ett antal<br />
gånger. En i stort tyst omvärld har<br />
låtit Marocko sabotera och hindra<br />
avkoloniseringen.<br />
– Motståndsrörelsen Polisario<br />
har gått med på olika fredsförslag,<br />
men Marocko förkastar allt, konstaterar<br />
Mona. Marocko har också<br />
tecknat ett avtal med ett amerikanskt<br />
och ett franskt oljebolag om<br />
prospektering utanför Västsaharas<br />
kust. FN har dock fastslagit att man<br />
inte får utvinna olja mot västsahariernas<br />
vilja.<br />
arbetet i flyktinglägret bestod för monas del<br />
huvudsakligen i att verka bland barn och<br />
kvinnor. Foto: Privat<br />
Inte ofarligt<br />
De arma människor vilka försmäktar<br />
i flyktingläger i en tidigare obebodd<br />
del av Sahara-öknen är för<br />
sitt uppehälle helt beroende av utländskt<br />
bistånd och de insatser som<br />
utförs av Mona Erichsén och andra<br />
hjälparbetare med hjärtat på rätta<br />
stället.<br />
Det bör framhållas att Monas<br />
oegennyttiga insats går väl i linje<br />
med <strong>Sverigedemokraterna</strong>s linje: att<br />
hjälpa flyktingar på plats hellre än att<br />
importera dem till Sverige!<br />
Helt ofarligt är inte detta arbete -<br />
det har hänt att utlänningar mördats<br />
eller bortförts av banditer. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
västsahariska barn iförda moderna, västerländska kläder. Så värst mycket moderna prylar<br />
i övrigt, utom mobiltelefoner, fanns inte i lägret. Foto: mona Erichsén
8 | Utrikes<br />
STELLAN BOJERUD KOMMENTERAR<br />
Jag är en helt vanlig svensk man som<br />
tror att det finns ett svenskt folk med<br />
hemvist i ett land som heter Sverige.<br />
Det finns inte svenskar och ingen<br />
svensk kultur, säger den politiska<br />
eliten. Barbari, löjlig dans kring<br />
midsommarstången. Det viktigaste<br />
är att bekämpa israeliska bosättningar<br />
i Palestina. Kurderna har rätt<br />
till en egen stat. Syrianerna har rätt<br />
till en egen stat. Alla folk har rätt till<br />
egna stater – utom svenskarna, för<br />
det finns inga svenskar.<br />
Att fälla tårar över judiska bosättningar<br />
på Västbanken och samtidigt<br />
applådera muslimska bosättningar i<br />
Malmö?<br />
Svenskarna finns! Det finns tre<br />
slags svenskar. Svensk medborgare<br />
kan envar som fyller lagstadgade<br />
krav härför bli. Svensk i allmän<br />
bemärkelse är den som lever efter<br />
svenska normer och sedvänjor.<br />
Etnisk svensk är däremot blott den<br />
som antingen har svenska föräldrar<br />
eller är född och uppvuxen i Sverige<br />
och har en etniskt svensk förälder.<br />
Lika lite som det går att konvertera<br />
till att bli eskimå är det omöjligt<br />
att konvertera till att bli svensk.<br />
Assimilering under århundraden<br />
leder till etnicitet. De mångomtalade<br />
vallonerna, som kom till Sverige<br />
för 300 år sedan, är numera etniskt<br />
svenska. Romerna, som under namnet<br />
zigenare funnits i Sverige sedan<br />
1500-talet, har däremot inte assimilerats<br />
på grund av självvald rasistisk<br />
segregering.<br />
”Jag är en<br />
helt vanlig<br />
svensk man<br />
som tror att<br />
det finns ett<br />
svenskt folk<br />
med hemvist<br />
i ett land<br />
som heter<br />
Sverige.”<br />
Jag tycker det är beklämmande<br />
att journalisten Dawit Isaak sitter<br />
fängslad i Eritrea. Hans frigivning<br />
skulle glädja mig, och de som arbetar<br />
för att åstadkomma detta förtjänar<br />
beröm och stöd. Men Dawit<br />
Isaak är inte svensk. Han har bott i<br />
Sverige och förvärvat svenskt medborgarskap.<br />
Men han valde att återvända<br />
till Eritrea och åberopa medborgarskap<br />
i det landet.<br />
Olika mått<br />
Det är märkligt att allehanda<br />
utlänningar, som blivit svenska<br />
medborgare, kallas svenska medan<br />
existensen av ett svenskt folk<br />
och en svensk kultur förnekas.<br />
Men svenskarna och den<br />
svenska kulturen finns, även om<br />
våra ledande politiker inte orkat<br />
lyfta blicken tillräckligt för att<br />
se den. Grunden är nordbons<br />
förbundenhet med naturen och<br />
förmågan att hålla rent kring sig<br />
samt omtanken om barn och<br />
djur. Högtstående forskare, kvalificerad<br />
industri, konst (Zorn,<br />
Liljefors, Carl Larsson med flera)<br />
musik (Cornelis Vreeswijk – holländare,<br />
Calle Jularbo – zigenare<br />
och så vidare), arkitektur, litteratur,<br />
filmkonst med mera.<br />
Notera särskilt hur Cornelis<br />
Vreeswijk och Calle Jularbo genom<br />
öppen bekännelse till den<br />
svenska kulturen själva blir bärare<br />
av den.<br />
Är Zlatan svensk? Ja och nej.<br />
Han är född och uppvuxen i Malmö,<br />
men har bosnisk och kroatisk<br />
härkomst. Han kan välja om<br />
Dragspelskungen Calle jularbo var av zigensk<br />
härkomst. Foto: arkiv<br />
han ser sig själv som bosnier,<br />
kroat eller svensk. Men vad anser<br />
jag då om Zlatan? Jag anser att<br />
Zlatan är Zlatan med förtjänster<br />
och brister oavsett vilken etikett<br />
som klistras på honom.<br />
Så är min världsbild. En god<br />
människa är god och en ond är<br />
ond oavsett hudfärg, kön, sexuell<br />
läggning, kroppslängd, skostorlek<br />
och så vidare.<br />
Det är blott en sak jag skäms<br />
för. Jag har inte kunnat leva upp<br />
till min livsroll. Jag har aldrig förolämpat<br />
någon med färgad hud.<br />
Jag har fällt nedlåtande omdömen<br />
om ”bögar” till dess en god<br />
vän för 30 år sedan framhöll att<br />
han kände sig sårad av sådant tal.<br />
Nej, det som stör mig är att<br />
jag är totalt oduglig som nazist.<br />
Därigenom sjunker ju sanningshalten<br />
i mediaskvallret. <<br />
SD-Kuriren 99<br />
April 2012 www.sdkuriren.se<br />
Demokrati ingen naturlig följd<br />
av ”den arabiska våren”<br />
För ett år sedan rådde nästan<br />
eufori i svenska och västliga<br />
media över det man snabbt<br />
döpte till den ”arabiska våren”.<br />
Förhoppningsfullt och naivt<br />
aningslöst tog man nästan för<br />
givet att de vacklande regimerna<br />
i Tunisien, Egypten och<br />
Libyen skulle komma att ersättas<br />
av demokratier.<br />
E R a n y K T R a röster<br />
som kristna minoriteter<br />
och intellektuellaex-muslimer<br />
varnade dock tidigt för att i<br />
Egypten Muslimska brödraskapet<br />
(MB) redan då var den star-<br />
kaste kraften vid sidan av regimen.<br />
Man bortser oftast från att<br />
de sekulära regimerna i dessa<br />
länder och i Syrien länge varit<br />
garanter för olika minoriteter<br />
mot islamiska krafter.<br />
”Utvecklingen i Tunisien,<br />
Egypten och<br />
Libyen förskräcker. I<br />
de två förstnämnda<br />
länderna har islamistiska<br />
rörelser<br />
vunnit valen, vilket<br />
fått till exempel kopter<br />
och liberala intellektuella<br />
att frukta<br />
det värsta. I Libyen<br />
är det mera kaosartat,<br />
men ledaren för<br />
övergångsstyret förkunnade<br />
samma dag<br />
Khadaffi dödades<br />
att landet nu skulle<br />
få en konstitution<br />
grundad på sharia.<br />
Adjöss med den demokratin!”<br />
I väst tar alltför många för givet<br />
att diktatur med närmast naturnödvändighet<br />
skall ersättas av demokrati.<br />
Dessa förhoppningar odlas i<br />
avsaknad av en djupare analys och<br />
brist på förståelse för omständigheterna.<br />
En av dessa omständigheter<br />
är att islam har mycket starka politiska<br />
komponenter, vilka inpräntas<br />
ständigt under fredagsbönen. Trots<br />
att man gjort exakt samma misstag<br />
förr är man fullt beredd att göra det<br />
igen.<br />
Demokratisk tradition saknas<br />
Alltför många förstår inte att den<br />
kulturella kontexten är så starkt<br />
färgad av islam och dess dogmer att<br />
Regimkrititiska demonstranter visar sitt missnöje med Tunisiens gamla, korrupta styre. Foto: arkiv<br />
utgången snarare blir att diktaturen<br />
ersätts av islamistisk totalitarism,<br />
som fallet var i Iran. Och då hamnar<br />
folket ur askan i elden. Mina iranska<br />
vänner har bekräftat att så var fallet.<br />
En annan viktig omständighet är<br />
att demokratisk tradition fullständigt<br />
saknas i dessa länder. Många<br />
hundra år under islamiska kalifat<br />
ersattes efter ett kort kolonialt mellanspel<br />
med delvis sekulära diktaturer,<br />
vilka dock alltid måste ta viss<br />
hänsyn till islam.<br />
Utvecklingen i Tunisien, Egypten<br />
och Libyen förskräcker. I de två<br />
förstnämnda länderna har islamistiska<br />
rörelser vunnit valen, vilket<br />
fått till exempel kopter och liberala<br />
intellektuella att frukta det värsta. I<br />
Libyen är det mera kaosartat, men<br />
ledaren för övergångsstyret förkunnade<br />
samma dag Khadaffi dödades<br />
att landet nu skulle få en konstitution<br />
grundad på sharia.<br />
Adjöss med den demokratin!<br />
En i grunden falsk bild<br />
Jag talade helt nyligen med en syriansk<br />
vän, som har nära släktingar<br />
i Syrien. Han förklarade att syrianerna<br />
där menar att regimen varit<br />
förutsägbar även om det varit diktatur,<br />
men fruktar nu ett islamistiskt<br />
maktövertagande. Samma oro finns<br />
bland alaviter och andra minoriteter.<br />
”Eftersom islam är ett<br />
omfattande system av<br />
dyrkan (Ibadah) och<br />
lagstiftning (Sharia)<br />
innebär godkännande av<br />
sekularism övergivande<br />
av sharia, ett förnekande<br />
av den gudomliga vägledningen<br />
och ett förkastande<br />
av Allahs förelägganden.”<br />
Kan det sägas tydligare<br />
än då?”<br />
Man måste ständigt hålla i minnet<br />
att ”fria val” endast är ett av de<br />
rekvisit vilka är oumbärliga för en<br />
demokrati. Minst lika viktiga är<br />
åsikts- och yttrandefrihet samt allas<br />
likhet inför lagen. Till saken hör att<br />
sharia är en integrerad del av islam<br />
och den tillåter ingendera av dessa<br />
centrala rättigheter.<br />
Inte minst SR:s korrespondenter<br />
har ofta gett en i grunden falsk bild<br />
av MB såsom varande en ”moderat”<br />
rörelse, trots att det är väldokumenterat<br />
att den strävar efter en teokratisk<br />
stat styrd enligt sharia.<br />
Kan det sägas tydligare?<br />
Al-Qaradawi: ”Eftersom islam är<br />
ett omfattande system av dyrkan<br />
(Ibadah) och lagstiftning (Sharia)<br />
innebär godkännande av sekularism<br />
övergivande av sharia, ett förnekande<br />
av den gudomliga vägledningen<br />
och ett förkastande av Allahs<br />
förelägganden.”<br />
Kan det sägas tydligare än så? <<br />
bertil malmberg<br />
Gruppledare SD Trosa
www.sdkuriren.se SD-Kuriren 99 April 2012<br />
SD-Kvinnor | 9<br />
SD-Kvinnor höll årsmöte i Eksjö<br />
SD-Kvinnors nyvalda styrelse. Foto: matthias Rausbo<br />
Den 17-18 mars höll SD-Kvinnor<br />
årsmöte med efterföljande föreläsningar<br />
och grupparbete. Styrelse,<br />
valberedning samt fotograf/<br />
filmare anlände till hotell Ullinge i<br />
Eksjö redan på fredagskvällen den<br />
16 mars för att hinna förbereda<br />
allt.<br />
å l öR D a GE n a nl ä nDE ytterligare<br />
drygt 40 medlemmar<br />
och direkt efter<br />
lunch hölls årsmötet<br />
under vilket det valdes en ny styrelse<br />
och valberedning. Nya stadgar<br />
antogs också, och det beslutades<br />
därmed att SD-Kvinnor nu delas i<br />
anna Wigenstorp har lämnat sin plats som suppleant och sekreterare i styrelsen och avtackas<br />
med en blomma. Foto: matthias Rausbo<br />
SD-Kvinnan den här gången heter Victoria<br />
Wärmler och bor i Grums tillsammans med två<br />
katter och tre hundar. Det senaste tillskottet i<br />
familjen är en adopterad gatuhund från Rumänien<br />
som hittats i en soptunna.<br />
På fritiden tycker Victoria om att ta del av<br />
andras åsikter och följa med i vad som händer i<br />
världen, speciellt via bloggdebatter på Internet.<br />
Hon är också intresserad av långa sköna skogspromenader<br />
samt en sport som kräver pricksäkerhet,<br />
närmare bestämt pistolskytte.<br />
Victoria har tidigare studerat TV-journalistik<br />
i Stockholm och därefter varit egen företagare.<br />
Nu har karriären bytt riktning och Victoria<br />
arbetar halvtid som undersköterska samtidigt<br />
som hon studerar på Vårdyrkeshögskolan. Stu-<br />
verigedemokrater<br />
SD-Kvinnan<br />
tre regioner: Södra, Mellersta och<br />
Norra.<br />
För var och en av dessa regioner<br />
utsågs två regionansvariga, och deras<br />
huvudsakliga uppgift är att hädanefter<br />
utgöra en viktig kommunikativ<br />
länk mellan styrelsen och<br />
medlemmarna ute i kommunerna.<br />
Efter årsmötet följde några fria<br />
timmar då medlemmarna gavs tillfälle<br />
att koppla av och att lära känna<br />
varandra, och kvällen avslutades sedan<br />
med en god middag och därefter<br />
underhållning i form av musik<br />
framförd av trubadurer.<br />
Söndagen inleddes med en både<br />
gripande och upprörande föreläsning<br />
om hedersförtryck och hedersvåld,<br />
och följdes av ett besök av<br />
Jimmie Åkesson som föreläste och<br />
svarade på frågor. Slutligen samlades<br />
medlemmar ur de nybildade regionerna<br />
för att lägga grund för det<br />
fortsatta arbetet, och helgens sammankomst<br />
avslutades sedan med<br />
fika. <<br />
dierna leder till specialistkompetens inom hälsa<br />
och vård av äldre.<br />
Victoria är aktiv inom politiken och har<br />
förtroendeuppdrag som ordförande i kommunföreningen<br />
Mellerud-Åmål-Säffle-Grums,<br />
suppleant i SD Värmlands distriktsstyrelse och<br />
fullmäktigeledamot i Grums. Hon sitter även<br />
med i mittregionens skattenämnd. Frågor som<br />
rör folkhälsa, vård och omsorg, trygghet samt<br />
djurskyddsfrågor ligger Victoria varmt om hjärtat.<br />
<<br />
På söndagen besökte jimmie åkesson SD-<br />
Kvinnor för att föreläsa och svara på frågor.<br />
Foto: Therese borg<br />
Therese borg<br />
SD-Kvinnor<br />
SD-Kvinnors<br />
nya styrelse<br />
Carina Herrstedt<br />
– ordförande (omval)<br />
Therese Borg<br />
– vice ordförande (omval)<br />
Janita Kirchberg<br />
– ledamot (omval)<br />
Hanna Wigh<br />
– ledamot (omval)<br />
Paula Bieler<br />
– ledamot (nyval)<br />
Kristina Winberg<br />
– suppleant (nyval)<br />
Cassandra Sundin<br />
– suppleant (nyval)<br />
SD-Kvinnors nya valberedning<br />
Louise Erixon (omval)<br />
Alexandra Brunell (omval)<br />
Julia Holmelius (nyval)<br />
Regionansvariga SD-Kvinnor<br />
Norra<br />
Ann-Katrin Löfwenhamn<br />
Felicia Lindell<br />
Regionansvariga SD-Kvinnor<br />
Mellersta<br />
Lina Boy<br />
Birgitta Kullvén<br />
Regionansvariga SD-Kvinnor<br />
Södra<br />
Sara-Lena Bjälkö<br />
Jennie Åfeldt <<br />
SD-Kvinnor<br />
Trygghet & Tradition<br />
victoria Wärmler ägnar sig gärna åt pistolskytte när hon har en<br />
stunds ledighet från studier och politiska uppdrag. Foto: Privat
10 | Kultur<br />
SD-Kuriren 99<br />
95 år sedan motboken infördes i hela landet:<br />
Jag sitter här och kolkar, snart är<br />
jag full och snäll.<br />
Så sjunger framlidne Björn Afzelius<br />
i sin låt ”DSB blues”. Tyvärr är<br />
det inte alla alkoholnyttjare som<br />
blir snälla när de dricker. I början<br />
på förra seklet var det dessutom<br />
inte ovanligt att den familjeförsörjande<br />
mannen söp upp hushållskassan.<br />
Detta var faktorer som låg<br />
bakom motbokens införande.<br />
o T boK E n inFöR DE S först<br />
i Sverige 1914 och användes<br />
i hela landet<br />
mellan 1917 och 1955.<br />
I år kan vi alltså fira 95-årsjubileum<br />
av den både älskade och hatade bokens<br />
nationella debut. Motboken<br />
var ett häfte där alla alkoholinköp<br />
bokfördes genom stämplar. Motivet<br />
var att hålla ordentlig koll på drickandet<br />
och att minska alkoholkonsumtionen.<br />
Det var dock i första hand starkspriten<br />
myndigheterna ville åt. Den<br />
var starkt förknippad med misär,<br />
fylleri och våldsbrott. Vin kunde<br />
den som hade motbok köpa i stort<br />
sett utan restriktioner. Vin ansågs<br />
kunna intagas under mer kontrollerade<br />
former och var heller inte på<br />
långa vägar lika populärt i Sverige<br />
som drycken i fråga är i dag.<br />
Motbok och systembolag<br />
Motbokens pionjärgestalt var<br />
Ivan Bratt (1878-1956), som var<br />
en svensk läkare, liberal politiker<br />
och entreprenör. Den modell för<br />
alkoholkontroll, som även omfattande<br />
Systembolaget (ursprungligen<br />
”Göteborgssystemet”), Bratt<br />
var upphovsman till kom att kallas<br />
Brattsystemet.<br />
Ivan Bratt var son till hovrättsrådet<br />
Axel Bratt och Ellen Wahlberg.<br />
Han blev medicine licentiat i Stockholm<br />
1903 och var verksam som<br />
sjukhusläkare 1903-06. Därefter<br />
öppnade han egen praktik. 1908-19<br />
var Bratt ledamot av Stockholms<br />
stadsfullmäktige och blev invald i<br />
riksdagens andra kammare för Liberala<br />
samlingspartiet 1921. 1929<br />
blev han chef för Svenska kullagerfabrikens<br />
(SKF) Paris-kontor.<br />
Det var 1908 som Ivan Bratt inför<br />
Läkaresällskapet presenterade sitt<br />
förslag till lösning på samhällets alkoholproblem.<br />
1909 gav han ut bo-<br />
Författaren/konstnären albert Engströms berömda affisch hjälpte nej-sidan att vinna folkomröstningen. Foto: arkiv<br />
ken Kan nykterhetsfrågan lösas utan<br />
totalförbud? Bratt blev samma år<br />
revisor för Stockholms spritbolag,<br />
vilket fungerade enligt Göteborgssystemet.<br />
Det senare avvecklade<br />
Bratt och inrättade ett nytt bolag<br />
som kallade Stockholmssystemet,<br />
där Bratt från 1914 själv innehade<br />
chefssysslan.<br />
Ivan Bratt lyckades snart få koncession<br />
för all detaljhandel för sprit<br />
i Stockholm och hade på fyra år<br />
skapat ett privat monopol på spritdrycker.<br />
Överskottet på handeln<br />
tillföll statskassan. 1917 skapades<br />
Vin & Spritcentralen.<br />
Först 1955, då motboken avskaffades,<br />
samlades all form av lokal<br />
spritförsäljning under ett tak i form<br />
av Systembolaget.<br />
Eget ansvar<br />
Spritkonsumtionen i riket ansågs<br />
alltfort vara ett stort samhällsproblem,<br />
och nykterhetsivrarna var ordentligt<br />
på hugget med en röststark<br />
propaganda i vilken man påtalade<br />
alkoholens skadeverkningar. Den<br />
27 augusti 1922 hölls en rådgivande<br />
folkomröstning om införande av<br />
totalförbud vilken, kanske något<br />
överraskande, slöt med en knapp<br />
seger för förbudsmotståndarna. Att<br />
omröstningen hölls mitt under pågående<br />
kräftsäsong var dock inte<br />
något som gynnade förbudsivrarna.<br />
Det är dock inte säkert att det<br />
blivit något förbud även om förbudsanhängarna<br />
vunnit – riksdagens<br />
nykterhetskommitté hade slagit<br />
fast att det skulle krävas minst<br />
60 procents ja-röster för att ett rusdrycksförbud<br />
skulle införas. Det<br />
måste understrykas att förnuftet<br />
segrade den gången – hade vi fått ett<br />
totalförbud hade vi med stor sannolikhet<br />
i Sverige fått en situation<br />
som i USA, där förbudstiden kring<br />
decennieskiftet 1930 ledde till ett<br />
avstamp för den organiserade, maffialiknande<br />
brottsligheten med Al<br />
Capone som galjonsfigur.<br />
Den mest kände förbudsmotståndaren<br />
var den humoristiske<br />
författaren och konstnären Albert<br />
Engström (1869-1940), vars nuna<br />
prydde den mest kända affischen<br />
från folkomröstningen med texten<br />
”Kräftor kräva dessa drycker”.<br />
Efter nej-sidans seger i folkomröstningen<br />
kom båda sidor överens<br />
om att permanenta Bratts motbokssystem<br />
med målsättningen att<br />
minska spridrickandet. Motbokens<br />
införande och permanentande var<br />
April 2012 www.sdkuriren.se<br />
När det skulle hållas ordentlig koll på drickandet<br />
Den liberale läkaren ivan bratt tog initiativet till motboken. Foto: arkiv<br />
kantade av goda intentioner men<br />
ansågs inte leda till avsedd effekt.<br />
Följden blev att det både älskade och<br />
avskydda häftet efter riksdagsbeslut<br />
gick i graven den 1 oktober 1955.<br />
I fortsättningen fick svenska<br />
folket inmundiga alkoholhaltiga<br />
drycker under eget ansvar. Det statliga<br />
monopolet var det dock aldrig<br />
tal om att avskaffa, varför Systembolaget<br />
fortsatte att leva och frodas.<br />
Bibel, psalmbok – och motbok<br />
Motbokssystemet kan på goda<br />
grunder anses vara en hittills oöverträffad<br />
form av byråkrati i svensk<br />
historia. Att få ut sin ranson – ”köpa<br />
ut” – var förenat med ett ganska<br />
komplicerat köande i den statliga<br />
butiken.<br />
I motboken fanns dels sidor för<br />
stämpling, dels ett antal rekvisitionsblad<br />
som kunden måste fylla i<br />
och lämna vid varje inköp. I samband<br />
med detta kontrollerade en<br />
av butikens tjänstemän att köparen<br />
fanns med i kundregistret, stämplade<br />
i den godkände kundens motbok<br />
och hänvisade denne till nästa<br />
kö där betalning skedde. Därefter<br />
var det dags för den tredje och sista<br />
kön där köparen fick ut sin vara i<br />
inslaget skick. Avlöningsdagar och<br />
helger var de stora köptillfällena.<br />
Extra rigorös var kontrollen om<br />
motboksinnehavaren ansökte om<br />
extra tilldelning i samband med fester/högtider<br />
av typ bröllop, begravning<br />
eller födelsedag. Då måste den<br />
sökande på en blankett ange antalet<br />
gäster, lokalens storlek, den mat<br />
som skulle förtäras samt hur länge<br />
evenemanget beräknades hålla på.<br />
Även spritservering på restau-<br />
ranger var föremål för noggrann<br />
kontroll. Statliga spritspioner skulle<br />
säkerställa att ingen gäst serverades<br />
mer än 15 centiliter sprit och då enbart<br />
i samband med måltid. Barer<br />
där man kunde stå och dricka var<br />
förbjudna. Envar som misstänktes<br />
missbruka alkohol rapporterades<br />
till kommunernas nykterhetsnämnder<br />
som kunde ingripa och dra in<br />
motboken.<br />
Att bli av med motboken ansågs<br />
vara jämbördigt med att få rösträtten<br />
annullerad. Efter Bibeln och<br />
psalmboken var motboken den vanligaste<br />
boken i svenska hem.<br />
Djupt orättvist<br />
Motboken var till allt annat även ett<br />
djupt orättvist system. Det var nämligen<br />
inkomst, kön, förmögenhet<br />
och samhällsposition som var avgörande<br />
för vilka medborgare som<br />
ansågs kunna få ansvaret att förfoga<br />
över dokumentet i fråga.<br />
Arbetslösa och andra personer<br />
vilka saknade inkomst gjorde sig<br />
icke besvär . Det innebar att hemarbetande<br />
kvinnor – hemmafruar<br />
– vilka var beroende av makens inkomst<br />
för sin försörjning inte kom<br />
ifråga, sak samma för hushållerskor<br />
där husbonden innehade motbok.<br />
Samma gällde studenter och ungdomar<br />
i allmänhet. En ogift kvinna<br />
kunde få motbok men med en betydligt<br />
lägre ranson än vad männen<br />
fick.<br />
Ingen bestrider att excessiv alkoholkonsumtion<br />
kan vara skadlig.<br />
Veterligt har ändå inga krav på ett<br />
återinförande av ett system liknande<br />
motbokens rests i modern tid. Visserligen<br />
råder fortfarande statligt<br />
alkohoholmonopol, men det måste<br />
ändå sägas att de radikala nykteristerna<br />
jobbar i motvind. Svenskarna<br />
har blivit alltmer internationella i<br />
sitt drickande vilket medfört ökad<br />
motboken – svenskt förmynderi i kvadrat.<br />
Foto: arkiv<br />
konsumtion och att reklam för alkohol<br />
är inte längre förbjudet.<br />
Jag kan med viss tvekan gå med<br />
på att motboken sannolikt fyllde en<br />
viss funktion på sin tid. Men att<br />
sörja dess frånfälle skulle aldrig falla<br />
mig in, en hållning jag säkerligen<br />
delar med det övervägande flertalet<br />
svenskar. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör
April 2012<br />
www.sdkuriren.se SD-Kuriren 99 Sverige | 11<br />
Jens Leandersson<br />
kommenterar<br />
uttalanden<br />
”Om till exempel nån i fikarummet säger att invandrarna<br />
är för många, då ska debattören agera.<br />
-Som förtroendevald måste man ställa sig bakom<br />
den värdegrund som finns i fackförbundet.”<br />
(Källa: http://svt.se/2.22620/1.2753262/facket_utslot_<br />
sd-fortroendevald)<br />
Kennet Bergqvist, facklig debattör på LO ger<br />
prov på hur en hjärntvättad papegoja låter.<br />
Upprinnelsen är att LO ska i samarbete med<br />
Expo utbilda 150 000 debattörer i konsten att<br />
argumentera mot främlingsfientlighet och rasism.<br />
Fast egentligen handlar satsningen enbart<br />
om att få arbetare att inte rösta på SD. På vilket<br />
sätt det står i värdegrunden vilket parti och<br />
vilka politiska åsikter du ska ställa dig bakom är<br />
oklart…<br />
•<br />
”Det är fel att peka ut ’islamistisk extremism’.<br />
Definitionen är problematisk eftersom man inte<br />
har tagit sig tiden att definiera våldsbejakande<br />
islamism, vilket också kan innebära att man<br />
misstänkliggör svenska muslimer och stigmatiserar<br />
dem ytterligare.”<br />
(Källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?progra<br />
mid=3993&artikel=5032072)<br />
Fatima Doubakil vid Muslimska Mänskliga rättighetskommittén<br />
(vad är det för organisation<br />
egentligen?) är kritisk till att islamism tillsammans<br />
med nazism och kommunism pekas ut<br />
som extremrörelser. Muslimska Mänskliga<br />
rättighetskommittén arbetar för att implementera<br />
sharia i Sverige enligt deras hemsida vilket<br />
påminner om hur kommunistiska Östtyskland<br />
(DDR) stod för Tyska demokratiska republiken.<br />
•<br />
”De boende på demensboendet Klockargården i<br />
Löt på norra Öland får inte längre gå på de andakter<br />
som hålls i den gamla skolan alldeles intill<br />
Klockargårdens lokaler. Det har socialnämnden i<br />
Borgholms kommun beslutat. Skälet till förbudet<br />
är att det finns flera religioner i vårt mångkulturella<br />
samhälle.”<br />
(Källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?program<br />
id=86&artikel=5032554)<br />
Anna Hasselbom Trofast på socialförvaltningen<br />
i Borgholms kommun ger den politiska korrektheten<br />
ett ansikte. Att ta ifrån äldre möjligheten<br />
till att sitta tillsammans och sjunga de gamla<br />
psalmerna de känner igen och dricka kaffe visar<br />
att man är olämplig i sin tjänstemannaroll. Vad<br />
är nästa steg, förbjuda jul- och påskpynt?<br />
•<br />
”Mohammed Mareh – söndersliten av de globala<br />
krigen och motsättningarna, men också av det<br />
franska samhälle där klassorättvisorna och främlingsfientligheten<br />
är starka.”<br />
(Källa: http://www.dalademokraten.se/Opinion--Kultur/<br />
Ledare/Och-Mohammed-Merah-singlar-genom-vartid-/)<br />
Göran Greider gör det igen. Den islamistiske<br />
terroristen som sköt oskyldiga judiska skolbarn<br />
var i själva verket ett offer! Likheterna med Anders<br />
Bering Breivik är slående men reaktionerna<br />
från svenska ledarredaktioner ter sig fundamentalt<br />
annorlunda nu jämfört med dåden på Utöya.<br />
Att jämföra ondskan i de olika dåden är som att<br />
diskutera grader i helvetet men för svenska journalister<br />
så diskuteras det himmel och helvete<br />
istället. Sjukt<br />
•<br />
”Jag har fått ett svar från vår avdelning i Stockholm<br />
som säger att vi endast samarbetar och gör<br />
utbildningar tillsammans med de partier som<br />
vi redan har ett samarbete med. Detta innebär<br />
alltså att vi inte kan hjälpa till med ert önskemål.”<br />
(Källa: Sydsvenskan 120203 http://www.sydsvenskan.se/<br />
malmo/article1605820/Akuten-fick-stanga-dorrarna.<br />
html)<br />
SD i Trelleborg ville bättra på sina datorkunskaper<br />
och vände sig därför till Studieförbundet<br />
Vuxenskolan, SV, för att anmäla sig till en datorutbildning.<br />
Man fick dock kalla handen när<br />
studieförbundet fick klart för sig att de som ville<br />
anmäla sig till kursen var sverigedemokrater.<br />
Samtidigt uppbär studieförbunden kommunala<br />
bidrag och säger sig vara öppna för alla<br />
men svaret från Josefin Holmberg som<br />
är avdelningschef på Studieförbundet<br />
Vuxenskolan säger något annat…<br />
Problem med introduktion av nya sedlar<br />
4 Svenska bankföreningen<br />
varnar nu för konsekvenserna<br />
av att Sverige under obestämd<br />
tid framöver kommer att ha<br />
elva olika sedeltyper. Detta<br />
riskerar leda till ett betydande<br />
mått av ineffektivitet.<br />
De nya sedlar riksbanken<br />
planerar att introducera kommer<br />
att ersätta dagens sedlar<br />
om 20, 50, 100, 500 och 1000<br />
kronor. Därtill tillkommer en<br />
ny valör med 200-kronorssedeln,<br />
vilken kommer att få<br />
regissören Ingmar Bergman<br />
som motiv.<br />
Dagens mynt kommer att<br />
bestå men ett nytt mynt, tvåkronan,<br />
införs. Alla mynt förutom<br />
tiokronan skall bli mindre<br />
och lättare.<br />
De nya sedlarna beräknas<br />
komma i omlopp tidigast om tre<br />
till fyra år. Förutom Bergman kommer<br />
svenska storheter som Astrid<br />
Lindgren, Evert Taube, Birgit Nilsson,<br />
Greta Garbo och Dag Hammarskjöld<br />
att stirra mot oss från de<br />
olika sedlarna.<br />
”I ett remissvar till Sveriges riksbank”,<br />
heter det i tidningen Riksdag<br />
& Departement, ”skriver föreningen<br />
att det under obestämd tid kommer<br />
att finnas elva olika sedelvalörer<br />
som är giltiga parallellt. Hårdvaran<br />
till maskiner och utrustning som<br />
ska hantera kontanterna kommer<br />
inte att mäkta med detta.”<br />
Emedan systemet med två varianter<br />
av samma sedelvalör troligen<br />
blir av begränsad varaktighet ”finns<br />
heller inget incitament för att göra<br />
förändringar i hårdvaran”. Bankföreningen<br />
menar i sin remiss också att<br />
nationaltrubaduren Evert Taube är ett<br />
av motiven på de nya sedlarna. Foto:<br />
arkiv<br />
det är ineffektivt att sätta de nya<br />
sedlarna i omlopp så länge de<br />
gamla cirkulerar. <<br />
Foto: Photo2be<br />
Bild: Arkiv<br />
Foto: Rickard Håkansson<br />
UNDRA OM JAG SER UT SOM<br />
MARGARETH THATCHER OM JAG<br />
LÄGGER HUVET PÅ SNE SÅ HÄR...<br />
...OCH GLÖM NU<br />
INTE ATT GÅ MED<br />
I SD-KVINNOR!
12 | Sverige<br />
a G T R ä F Fa R distriktsordföranden<br />
från Norrbotten,<br />
Peter Aldenlöv, på mitt<br />
kontor en sen eftermiddag.<br />
Att Peter med sin karaktäristiska<br />
dialekt och sitt otvungna sätt<br />
kommer från Norrbotten är inte att<br />
ta miste på.<br />
Peter börjar med att berätta lite<br />
om sin bakgrund. Han är uppvuxen<br />
i Tornedalen och Malmfälten, därigenom<br />
behärskar Peter både det<br />
finska och svenska språket lika bra.<br />
Peter bor nu i Gamlestaden utanför<br />
Luleå och där trivs han alldeles utmärkt.<br />
På frågan varför Peter blev<br />
medlem i <strong>Sverigedemokraterna</strong> svarar<br />
han så här:<br />
– Jag hade länge haft åsikter som<br />
liknade de SD stod för, det var helt<br />
enkelt det parti som hade en politik<br />
jag tyckte bäst om. Jag röstade länge<br />
på SD innan jag bestämde mig för<br />
att bli medlem, det var väl en sexsju<br />
år sedan jag gick med i partiet.<br />
Därefter berättar Peter att stödet<br />
för SD är enormt stort. Många äldre<br />
människor har svårt för dagens globaliseringspolitik<br />
med alla tomma<br />
och meningslösa floskler. Många<br />
människor förstår inte att regering<br />
och landsting driver igenom alla<br />
nedskärningar samtidigt som man<br />
satsar stora summor på en obegriplig<br />
invandringspolitik.<br />
Peter menar att det största problemet<br />
just nu är de nedskärningar<br />
landstingen gjort på akutsjukvården<br />
i Norrbotten. Akutsjukvården skall<br />
läggas ned i Kiruna, då blir närmaste<br />
akutsjukvård i Gällivare, elva mil<br />
därifrån.<br />
Peter förstår inte hur det skall<br />
fungera om någon till exempel får<br />
en hjärtinfarkt i Kiruna, en inte<br />
alldeles ovanlig sjukdom i dagens<br />
samhälle. Dessutom kan det inträffa<br />
olyckor i gruvan. Inträffar en lite<br />
SD-Kuriren 99<br />
Hallå där, Peter Aldenlöv!<br />
norrbottningen Peter alderlöv på sin vita springare. Foto: Privat<br />
större olycka räcker inte ambulanserna<br />
till och vägarna vintertid är<br />
inte alltid farbara.<br />
Peter anser att människor kan<br />
komma att dö på grund av de planerade<br />
nedskärningarna. Denna<br />
politik är så mycket mer stötande<br />
som Norrbottens landsting beviljat<br />
starkt subventionerade omskärelser<br />
av småbarn. Oavsett vad man tycker<br />
i frågan om omskärelse, så är det få<br />
som tycker att detta skall ske med<br />
skattebetalarnas pengar, speciellt<br />
när man samtidigt skär ned på den<br />
livräddande akutsjukvården.<br />
Peter Aldenlöv anser också att i<br />
stället för satsningar på arbetskraftsinvandring<br />
så borde pengarna läggas<br />
på utbildningar av de ungdomar<br />
som är födda i Norrbotten, så att<br />
dessa kan ta de arbeten som ändå<br />
växer fram i dag, främst inom gruvnäringen.<br />
Att göra satsningar på arbetskraftsinvandring,<br />
samtidigt som en<br />
stor del av ungdomarna i Norrbotten<br />
är arbetslösa framstår som en<br />
vansinnig politik enligt Peter.<br />
När jag till sist frågar Peter vad<br />
han tycker om sitt landskap längst<br />
uppe i vårt avlånga land så blir han<br />
entusiastisk och förklarar med emfas<br />
så här:<br />
– Politikerna i Stockholm pratar<br />
om mångfald, i Norrbotten har vi<br />
en enorm mångfald, en mångfald<br />
av natur! Vi har allt från badstränder<br />
och skogar till höga fjäll. Vi har<br />
tystnad och stillhet likväl som lagom<br />
stora städer. Människor kan<br />
April 2012 www.sdkuriren.se<br />
segla vid kusten, fiska och jaga<br />
inåt land samt vandra i fjällen. Du<br />
kan paddla kanot eller åka skidor.<br />
Inte nog därmed, anser Peter<br />
Aldenlöv:<br />
– Norrbotten har nästan allt,<br />
utom trängseln och hetsen i storstäder<br />
som Stockholm. Med rätt<br />
politik kan vi tillvarata landskapets<br />
naturliga resurser och göra<br />
Norrbotten till en fantastisk del<br />
av Sverige! <<br />
Robert Stenqvist<br />
Redaktionen<br />
Nationalistiskt 100-årsjubileum: Stockholms-OS 1912<br />
S omm a R K a n vi svenskar<br />
med synnerligen gott<br />
samvete fira 100-årsminnet<br />
av de femte olympiska<br />
spelen i Stockholm vilka<br />
hölls 5 maj- 27 juli 1912. Över<br />
2500 deltagare från 27 nationer<br />
tävlade då i 13 idrotter omfattande<br />
102 grenar. Därtill tävlades<br />
i såväl konst som litteratur.<br />
Sverige hade redan 1894 genom<br />
föregångsmannen Viktor<br />
Balck erbjudit sig att arrangera<br />
de moderna olympiska spel<br />
som då planerades. Det skulle<br />
dock dröja till 1908 innan vårt<br />
land formulerade en officiell<br />
ansökan. Denna föll den Internationella<br />
olympiska kommittén<br />
(IOC) på läppen. 1909<br />
bestämde således IOC att spelen<br />
skulle tillfalla Sverige och<br />
Stockholm.<br />
Den moderna olympiska<br />
historien inleddes med spelen<br />
i olympiavaggan Aten 1896.<br />
Svenska framgångar vid spelen<br />
i Aten 1906 (ett extraspel för att<br />
fira tioårsjubiléet av de moderna<br />
olympiska tävlingarnas födelse)<br />
och London 1908 hade<br />
satt ordentlig fart på idrottsintresset<br />
i vårt land. När det blev dags att hålla<br />
egna olympiska spel fanns således<br />
ett brett stöd för evenemanget.<br />
De olympiska spelen i Stockholm,<br />
huvudsakligen förlagda till<br />
den av arkitekten Torben Grut ritade<br />
Stadion-borgen vid Lidingövägen/Valhallavägen<br />
i Stockholm,<br />
blev på flera sätt var en nationalistisk<br />
manifestation. Skilsmässan från<br />
Norge 1905 hade stärkt de nationella<br />
strömningarna vilka förhärskande<br />
framförallt i borgerliga kretsar. Det<br />
var delvis samma kretsar som styrde<br />
och ställde inom den organiserade<br />
idrotten.<br />
Stockholms-OS 1912 blev en formidabel<br />
succé för ”gamla Sverige”<br />
och detta både organisatoriskt och<br />
idrottsligt. Det varma och soliga<br />
sommarvädret gjorde sitt till – inte<br />
för inte har spelen i den svenska huvudstaden<br />
kommit att kallas ”solskensolympiaden”.<br />
Hettan krävde emellertid sin tribut.<br />
Portugisen Francisco Lazaro<br />
kollapsade under maratonloppet<br />
och avled dagen därpå på Serafimerlasarettet,<br />
och hälften av de 68<br />
deltagarna tvingades bryta. Segrade<br />
gjorde den vid hetta vane sydafrikanen<br />
Kenneth MacArthur.<br />
Spelens mest uppmärksammade<br />
deltagare blev USA-indianen Jim<br />
Thorpe som vann tiokamp och femkamp.<br />
Han blev emellertid diskad<br />
efter spelen på grund av de hårda<br />
amatörbestämmelserna. Thorpe<br />
gick sedan vidare och blev legendar<br />
i hemlandet inom både baseboll<br />
och amerikansk fotboll. Segrarna<br />
tilldömdes i stället norrmannen<br />
Ferdinand Bie och svensken Hugo<br />
Wieslander. Thorpe återupprättades<br />
1983 som olympiavinnare, 30 år efter<br />
sin död.<br />
Sverige mönstrade närmare 500<br />
deltagare och avgick, kanske inte<br />
helt oväntat, med spelens totalseger<br />
närmast före USA. Stor svensk stjärna<br />
var OS-veteranen Eric Lemming,<br />
som vann spjutkastning bästa hand<br />
med 60,64. En helt annan idrottstyp<br />
var den 64-årige kamreren Oscar<br />
Swahn, försedd med böljande<br />
profetskägg och kulmage, som<br />
vann hjortskyttet. Också sonen Alfred<br />
vann OS-guld. Guldvinnande<br />
svenska skyttar var även bröderna<br />
Vilhelm och Eric Carlberg.<br />
En uppseendeväckande svensk<br />
trippelseger skedde i friidrottsgrenen<br />
tresteg. Här<br />
vann Gustaf ”Topsy” Lindblom<br />
på svenska rekordet<br />
14,76 före landsmännen Georg<br />
Åberg och Eric Almlöf.<br />
Lindblom blev sedermeraledande<br />
sportjournalist på<br />
Idrottsbladet samt i tidernas<br />
fullbordan känd nöjesprofil<br />
som chef för dansrestaurangen<br />
Nalen i Stockholm.<br />
I OS 1912 fick vi också vår<br />
första kvinnliga guldolympier<br />
i Greta Johansson, som vann<br />
damernas raka hopp tio meter.<br />
Hon emigrerade året därpå<br />
till USA. Sigrid Fick blev<br />
i par med Gunnar Setterwall<br />
silver- och bronsmedaljör i<br />
mixedtävlingarna (inomhus<br />
och utomhus) i tennis.<br />
Stockholmsolympiaden<br />
avslutades med en festmiddag<br />
på restaurang Hasselbacken<br />
på Skansen under medverkan<br />
av olympiafadern, baron<br />
Pierre de Coubertin, som för<br />
övrigt själv hemförde guldmedaljen<br />
i litteratur. <<br />
3 frågor<br />
till 3 sverigedemokrater<br />
1. Vilken är den senaste film<br />
du såg?<br />
2. Vilken är den bästa bok du läst?<br />
3. Vart åkte du på semester<br />
senast?<br />
Christian Staaf<br />
Politisk sekreterare, riksdagen.<br />
SD Järfälla<br />
1. War Horse i regi av Steven Spielberg.<br />
Ger den tre blåsippor av fem.<br />
2. Läser inte så mycket böcker<br />
utan det blir mest tidskrifter. Men<br />
om man räknar med nytta och<br />
nöje så blir det en om att Hålla tal<br />
och anföranden och en om Sveriges<br />
och Europas framtida energifrågor.<br />
Fem av fem blåsippor.<br />
3. Till Barcelona, en fin stad med<br />
bra mat och uteliv.<br />
Sergius P. T. Himmelving<br />
SD Botkyrka<br />
1. Utvandrarna i regi av Jan Troell<br />
efter Vilhelm Mobergs bok.<br />
2. Essäer av humanisten och filosofen<br />
Michel de Montaigne. Kan<br />
varmt rekommenderas!<br />
3. Till Tavira i Portugal. Där har<br />
jag tillbringat mina tio senaste<br />
semestrar. Helt underbar semesterort.<br />
Charlotte Qvick<br />
Politisk sekreterare i riksdagen,<br />
ledamot i SDU:s styrelse<br />
1. Margin Call, regi J. D. Chandor.<br />
2. Steven Pinkers Ett oskrivet blad.<br />
3. Första semestern i år blev till Las<br />
Palmas på Kanarieöarna.