Nr 2 2009 - Sysav

SYSAV 

smutsigt slam 

blir klart vatten 

Hårfin vinnare 

med ekologiskt vax 

En tidning om avfall och miljöarbEtE från sysav 2.09 

Nordvalls tryckeri 

Vett och etikett 

Flytande biogas, rötning 

och sopsortering på byggen 

är ämnena för de tre examensarbeten 

som belönas 

av sysav. 

treFaldig invigning 

Kunder, entreprenörer, bransch- 

Kollegor och ägare samlades till 

invigning och ficK bland annat 

se den nya förbränningslinjen.

Invigning med 

pompa och ståt 

Håkan Rylander, vd 

Nu har den stora invigningen varit och lugnet har lägrat 

sig på Sjölundatomten i Malmö. Linje fyra i avfallskraftvärmeverket 

producerar värme och el i en aldrig 

sinande ström, matavfallsanläggningen producerar en 

”slurry” som används till framställning av fordonsgas 

och resterna av matavfallet kan användas till gödning 

till åkrarna. 

Faktum är att just nu så värmer Sysav 60 procent av 

Malmö och Burlövsborna genom sopornas kraft. Ungefär 

tre ton avfall ersätter 1 ton olja som uppvärmning. 

Och det fina i kråksången är att avfall är till 85 procent 

ett biobränsle, det vill säga det innehåller endast 15 

procent material med fossilt ursprung. Och matavfallet 

som samlas in kommer att ersätta 2 miljoner liter vanlig 

bensin. Så visst kan sopor göra nytta! 

Den tredje och sista kanske lilla delen som invigdes 

fredagen den 29 maj var Sysavs ut- och ombyggda huvudkontor. 

Efterhand som verksamheten utvidgats har 

kontorsdelen blivit trång och fler utrymmen behövdes. 

Och vad passar då bättre än att återanvända byggmaterial. 

Maglarps kyrka återfinns på fasad och tegelmur, 

sågat tegel finns till golv, glasbetong i trapphuset och på 

taket är ett grönt sedumtak lagt. Miljövänligt, trivsamt, 

modernt och byggt med hög kvalitet. Precis som den 

verksamheten Sysav bedriver. 

Välkomna 

innehåll 

Det miljömeDVetnA 

trYckeriet sid 4 

Att trycka etiketter ger mycket spill, men 

med en strukturerad avfallshantering tas 

alla rester om hand. 

tre Skäl Att firA sid 7 

Många gäster kom för att vara med och 

inviga den nya förbränningslinjen, det nya 

huvudkontoret och görbehandlingsanläggningen 

för matavfall på Sysav. 

GulDreGn öVer 

StipenDiAter sid 10 

Tre spännande examensarbeten belönas 

med Sysav-stipendier. 

Så blir SlAmmet 

rent VAtten sid 12 

nästan inget vatten är så smutsigt att 

det ite går att få rent igen. 

nAturenS eGnA 

mikrojobbAre sid 16 

Förr byggdes hus på förorenad mark. 

nu jobbar svampar och bakterier för att 

rensa bort gifter. 

SySAv ReTuR äR en kund- och MARknAdS- 

Tidning FRån SySAv i MAlMö. SySAv TAR eMoT 

och behAndlAR AvFAll FRån huShåll och 

induSTRieR i SödRA Skåne. 

reDAktion: AnnA vilén (RedAkTöR), 

MARgAReThA FRAnzon, ToMMy nySTRöM, SySAv, 

JöRgen olSSon, WiRTen PR & koMMunikATion. 

AnSVAriG utGiVAre: gunillA cARlSSon 

formGiVninG: JAcob edgRen, 

WiRTén PR & koMMunikATion 

trYck: TRydellS TRyckeRi, lAholM 

SySAv ReTuR äR TRyckT På ARcTic voluMe, 

eTT PAPPeR SoM uPPFylleR MilJöMäSSigA kRAv. 

ViSSte Du Att… undeR 2008 hJälPTe SySAv SinA kundeR ATT åTeRvinnA inTe MindRe än 

96 PRocenT Av SiTT AvFAll. åTeRvinningen SkeR både genoM MATeRiAl- och eneRgiåTeRvinning. 

SYSAV 

SYSAV

Styla håret helt naturligt 

oscar Selemba, André olsson, emil Ahlqvist och Sebastian 

Timour från helsingborg vann i mars med sitt 

ekologiska hårvax det regionala Miljöpriset 2009 

för ungdomsföretagare. gymnasieungdomar 

från hela Skåne deltog. Sysav var med i 

juryn som konstaterade att Rebirth hårvax 

är en ekologiskt genomtänkt produkt. 

Man underströk i motiveringen att både 

kretsloppsmedvetandet, kundnyttan och 

miljöprofileringen möts i en fräck förpackning 

och att marknadsföringen är informativ. 

killarna är själva stolta hårmodeller för sin 

produkt. 

– vaxet är hundra procent ekologiskt. i vanliga 

fall krävs det bara sextiofyra procent för att vaxet ska 

räknas som ett ekologiskt vax, upplyser Sebastian Timour. 

– vi vill komma ifrån den ekologiska stämpeln som har 

uppkommit, att allt ekologiskt ska vara grönt och tråkigt. vi har 

därför gjort en mer ungdomlig produkt som tilltalar de flesta, 

säger oscar Selemba. 

Företaget har tagit hjälp av en kemist och olika frisörers expertis 

för att ta fram sin produkt. Allting produceras närbeläget, 

någonting som de anser är viktigt. 

– Man kan göra en hel hårvårdsserie med 100 procent ekologiska 

produkter. hittills har vi fått bra respons från frisörsalongerna 

och vi tror att efterfrågan från både kunder och salonger 

kommer att öka framöver, säger André olsson. Företaget jobbar 

nu med att få fram fler 100 procent ekologiska produkter. 

nYtt embAllAGe för lYSrör 

Nu finns ett nytt och förbättrat emballage för att förvara uttjänta 

lysrör i väntan på transport till återvinning. det gamla wellpappemballaget 

är borta och ersatt av en behållare i vävplast. 

det nya emballaget har längre hållbarhetstid och är därför mer 

miljövänligt än wellpappen. det är även något rymligare och har 

plats för cirka 200 lysrör. 

kS recYclinG 

– nu äVen Skrot 

kS Recycling, återvinningsbolaget som är 

gemensamägt av Sysav och finska Kuusakoski 

oy, har hittills varit specialiserade på 

återvinning av elektronikskrot. 

– elskrotet är fortfarande vår största 

verksamhet, men nu tar vi även emot vanligt 

järnskrot samt plast, säger vd Jaakko 

Savolainen. 

Järnskrotet som behandlas är dels så 

kallat brännskrot i form av rester från 

Sysavs avfallsförbränning, dels skrot från 

återvinningscentralerna och en del skrot 

från externa kunder. 

– vi rensar och fragmenterar skrotet. 

därefter går det vidare till järnverk där 

det blir till järnvaror av samma kvalitet 

som nytt, säger Jaakko Savolainen. 

FRågA exPeRTen 

Varför lägger man ett så 

farligt avfall som asbest 

på deponi? 

Ann-christine Hallberg, 

marknadsutvecklare på Sysav: 

– Just därför att det är farligt när fibrerna kan frigöras 

så att vi riskerar att andas in dem. Asbest är en 

mineral i fiberform, cancerframkallande och omöjligt 

att förstöra genom förbränning. vi vill inte ha ut det i 

miljön. 

– På deponin täcks asbesten över och vi dokumenterar 

var den finns, så att man inte i framtiden börjar 

gräva just där. deponering är en praktisk och säker 

lösning för asbesthaltigt avfall. 

nR 2.09 SYSAV / retur 3

veTT 

och 

TexT: göRAn engSTRöM 

eTikeTT 

Från enkla trycksaker till kvalificerade 

etikett- och förpackningslösningar 

åt bland annat livsmedelsoch 

läkemedelsindustrin. i över ett 

sekel har nordvalls tryckeri varit 

en av de ledande svenska aktörerna 

inom den grafiska industrin. 

FoTo: MARie gRönvold idag har företaget 

ett hundratal 

anställda 

och en omsättning 

på runt 170 

miljoner kronor. 

hoS deT MilJöMedveTnA TRyckeRieT 

4 SYSAV / retur nR 2.09 

idag används inga 

spritfärger och i stort 

sett bara vattenbaserade 

lösningsmedel. 

ungefär var tredje 

vecka plockas de totalt 

27 lotsbehållarna om 

vardera 230 liter upp 

för vidare transport 

till Sysavs anläggning i 

Malmö.

ingvar Schön har arbetat på nordvalls i 45 år. Sedan många år 

tillbaka ansvarar han bland annat för avfallshanteringen. Avtalet med 

Sysav har underlättat miljöarbetet mycket, menar han. 

– De säger att papper inte väger så mycket. Inget 

kunde vara mer fel. 

Ingvar Schön, arbetsledare och ansvarig för avfallshanteringen 

på Nordvalls tryckeri i Sjöbo, lutar 

sig fram över skrivbordet. Framför honom ligger ett 

utdrag över 2008 års avfall. Merparten av de drygt 

485 000 kilo brännbart material som företaget förra 

året skickade till återvinning utgörs av pappersrester 

från tryckpressarna. 

– Att trycka etiketter är inte speciellt miljövänligt 

eftersom det blir mycket spill. Tack och lov behöver 

vi inte köra det till soptippen längre. Allt går till 

återvinning, säger Ingvar Schön. 

Strax norr om stora vägen, ett hundratal meter 

efter rondellen vid Sjöbos västra infart, breder ett 

modernt, nästan 8000 kvadratmeter stort fabriks- 

och kontorskomplex ut sig. Det är hemvist för ett av 

Sveriges ledande etikettryckerier, Nordvalls, eller 

Aktiebolaget W.H. Nordvall & Co som är familjeföretagets 

fullständiga namn. 

månGA StorA kunDer 

Tryckeriet startades redan 1907 och ägnade sig till 

en början åt tillverkning av enklare trycksaker och 

etiketter. Med hjälp av investeringar i både personal 

och ny teknik har företaget under årtiondenas 

lopp utvecklats till ett av landets största tryckerier, 

med spetskompetens inom bland annat etikett- och 

förpackningslösningar. Kunderna utgörs idag av i 

första hand stora företag och koncerner, verksamma 

inom bland annat olje-, pappers-, läkemedels- och 

deT SoM inTe den lokAlA 

SkRoThAndlARen ville 

hA köRdeS Till SoPTiPPen. 

livsmedelsindustrin, berättar Ingvar Schön. 

– Vi har en bred verksamhet med kunder inom 

många olika branscher, vilket visat sig vara en styrka 

inte minst i kristider. Går det ned i en bransch går det 

upp i en annan, på så sätt har vi inte drabbats så hårt 

av lågkonjunkturen. 

Även om företaget har kapacitet att trycka allt från 

enkla foldrar till kvalificerade förpackningar, så är det 

etiketter som är Nordvalls stora grej. Enligt Ingvar 

Schön finns det i hela landet knappt en handfull 

andra tryckerier som kan mäta sig med Nordvalls. 

mYcket Spill 

Som all produktion lämnar tillverkning av etiketter 

rester efter sig. Det som skiljer etikettillverkning 

från andra liknande verksamheter är den stora andel 

brännbart avfall, inte minst pappersrester, som blir 

kvar när tryckpressarna stannat. 

Ingvar Schön förklarar: 

– Dels har vi det bärande papperet, den så kallade 

bärbanan, där limmet läggs på. Sedan har vi frontmaterialet, 

det är från det du stansar ut etiketterna. 

Remsorna mellan de utstansade etiketterna är rent 

spill. Och när etiketterna sedan används förvandlas 

även bärbanan till spill. 

Ingvar Schön lyfter upp en tjock rulle med överblivet 

papper ur en lotsbehållare. Runt om i tryckeriet, 

vid varje press, finns liknande behållare. De flesta 

används för brännbart material, andra slukar allt som 

kommit i kontakt med till exempel färg och lösningsmedel. 

Var sak på sin 

plats. Sysav Total 

är ett avtal som omfattar 

alla fraktioner. 


tryckeriet har en egen prepressavdelning 

där man tillverkar klichéer 

och kan ta emot alla typer av original. 

Två av företagets anställda ansvarar för att lotsbehållarna 

töms. Det brännbara avfallet pressas i en 

komprimator med plats för totalt 24 kubikmeter och 

töms ungefär var tionde dag. Det övriga avfallet 

samlas upp och sorteras i mindre behållare märkta 

med UV-rör, glödlampor, elektronik, glas, batterier, 

aluminium samt övriga metaller. 

Olika slags kemikalierester, oljor och andra miljöfarliga 

vätskor tas också om hand. De samlas upp i 

slutna kärl och lämnas till återvinning. 

Totalt under förra året lämnade Nordvalls drygt 

516 000 kilo avfall till Sysav för återvinning. En hög 

siffra kan tyckas. Men man ska då komma ihåg att 

nästan 95 procent av avfallet utgjordes av brännbart 

material som i samband med återvinningen omvandlas 

till energi, medan endast en procent utgjordes 

av lösningsmedel, färgrester, olja eller andra 

typer av kemiavfall. 

SnAbb miljöutVecklinG 

Dessutom är den miljöpåverkan som sker idag bara 

en bråkdel av hur det såg ut för 15-20 år sedan. Reglerna 

för hur tillverkningen ska gå till, vilka material 

och lösningsmedel som får användas och hur avfallet 

ska hanteras skärps hela tiden. Det kan krävas 

stora insatser, inte minst ekonomiskt, för att hänga 

med i den karusellen. Men miljön är för Ingvar 

Schön och Nordvalls ett prioriterat område. Sedan 

många år tillbaka är företaget miljöcertifierat enligt 

ISO 14001. Och även om det i en del fall handlar om 

stora omställningar för att ta hand om ibland nästan 

obetydligt små mängder avfall så är Ingvar Schöns 

inställning klar: det mesta går att lösa. 

enkel HAnterinG meD SYSAV totAl 

Miljöarbetet underlättas av att Nordvalls idag har 

ett heltäckande avtal med Sysav. Sysav Total innebär 

att tryckeriet lämnar allt avfall, oavsett mängd och 

vilken typ av fraktioner det gäller, till Sysav för återvinning. 

Ungefär var tredje vecka plockas de totalt 

27 lotsbehållarna om vardera 230 liter upp för vidare 

transport till Sysavs anläggning i Malmö. 


etiketter av alla dess slag 

och mer eller mindre avancerade har 

blivit nordvalls specialitet. kunderna 

finns inom bland annat livsmedels 

och läkemedelsindustrin. 

– Avtalet med Sysav har gjort 

hanteringen av avfallet mycket 

enklare. De kommer hit regelbundet 

och är vi någon gång osäkra 

på hur vi ska hantera avfallet är 

det bara att ringa och fråga eller 

skicka in prover till dem. 

Ingvar Schön, som arbetat på 

tryckeri i 45 år, minns också – och 

inte utan viss fasa – hur det såg ut 

när han började arbeta i branschen. 

– Alla sopor hamnade på 

samma ställe. Varje fredag fyllde 

vi flaket på företagets lastbil med 

skräp, det som inte den lokala 

skrothandlaren ville ha kördes till 

soptippen. Idag är det skönt att 

veta att allt tas om hand på rätt 

sätt. 

nordvalls: 

namn: Ab W.h. 

nordvall & co 

Grundat: 1907 

ägare: Sverker och 

Mikael dahl. nordvalls 

har ett knappt hundratal 

anställda medarbetare. 

Förutom huvudkontor 

och tryckeri i Sjöbo, har 

företaget försäljningskontor 

i Stockholm, göteborg och 

norrköping. i Tomelilla 

finns det delägda dotterbolaget 

Tomelilla Tryckservice 

Ab.

Tre skäl 

att fira 

TexT: JöRgen olSSon 

FoTo: MARie gRönvold 

Specialskriven musik för brasskvintett, 

välgångsönskningar från när och fjärran, 

god mat och dryck, inspirerade tal och 

en uppskattad och lärorik rundvandring. 

inramningen var festlig och uppsluppen 

när Sysav ställde till med trippel invigning. 


a 

6 

kretSlopp 

i ToneR Med 

SPeciAlSkRiven 

invigningSMuSik. 


7 

Närmare 230 inbjudna gäster – kunder, ägare, 

branschkollegor och entreprenörer – kom för att titta 

på den fjärde förbränningslinjen, den nya förbehandlingsanläggningen 

för matavfall och det nya 

huvudkontoret.– Jag har suttit i Sysavs styrelse i 25 

år och ofta trott att ”nu är det färdigbyggt”. Men det 

blir det aldrig. Det är bara att inse att utveckling och 

miljöarbete är processer som aldrig tar slut. Man kan 

alltid bli lite bättre, men nu har vi norra Europas modernaste 

och mest välfungerande förbränningsanläggning, 

sa Sysavs styrelseordförande Göran Holm. 

Han delade också ut stipendier till kompositören 

Nils-Petter Ankarblom och de fem musikerna 

i Brasskvintetten som uppförde beställningsverket 

”Echology”. Ett klangrikt, mångbottnat musikstycke 

och enligt invigningsfestens konferencier, musikprofilen 

Sixten Nordström, ett spännande sätt att klä 

kretsloppet i toner. 

De största entreprenörerna var givetvis på plats. 

Tyska företaget Martin som levererat pannanläggningen, 

franska LAB som står för rökgas- och 

vattenreningen, Siemens som levererat turbinen, OP 

System som har leverat maskinutrustningen till två 

av linjerna i förbehandlingsanläggningen för matavfall 

och NCC som stått för hela byggentreprenaden. 

Stort förtroenDe 

– Vi har varit med sedan starten 1973 och är mycket 

stolta och glada över det långa samarbetet och hoppas 

såklart på nya gemensamma projekt i framtiden, 

2 

8 

sa Edmund Fleck från Münchenbaserade Firma 

Martin som bygger förbränningsanläggningar i hela 

världen. 

Stefano Costa från franska LAB, Samuel Fällman 

från Siemens, Mats Olofsson från OP System och 

Nils Wilhelmsson från NCC tackade också de för 

förtroendet och den sistnämnde överlämnade en 

salutkanon. 

mAximAl återVinninG 

Sysavs vd Håkan Rylander påminde om att Sysavs 

mål ända sedan starten varit maximal återvinning 

och minimal deponering – och att de senaste siffrorna 

visar att 96 procent av allt mottaget material 

återvinns. 

– Energiutvinningen gör att vi besparar miljön 

500 000 ton koldioxidutsläpp och kapaciteten i 

förbehandlingsanläggningen för matavfall motsvarar 

två miljoner liter bensin om året. Även det nya 

huvudkontoret är ett exempel på lyckad återvinning, 

eftersom vi använt det gamla teglet från Maglarps 

kyrka som revs härom året. 

Håkan Rylander såg tillbaka på en närmare tio år 

lång period av byggande och passade på att särskilt 

tacka medarbetarna Jonas Eek, Kjerstin Ekvall och 

Frank Holmström som haft nyckelroller i de tre 

utbyggnaderna. 

AVfAll är en reSurS 

Invigningsförrättare var Ilmar Reepalu, kommunal- 

9 

3

vi SkA FoRTSäTTA ATT vARA en FöRebild 

och blAnd AnnAT däRFöR äR 

SySAvS nySATSningAR Så vikTigA. 

råd i Malmö och därmed Sysavs störste ägare. 

– På avfallsområdet är jag lekman, man jag har 

naturligtvis sett hur tiderna förändrats. Förr brukade 

man mäta välfärden i hur mycket sopor som producerades 

i ett samhälle. Idag är avfallet inte längre 

något vi bara vill göra oss av med – det är i stället en 

resurs och en råvara som det råder konkurrens om. 

SYSAV ökAr förStåelSen 

Under rundvandringen, som bland annat tog invigningsgästerna 

allra högst upp i den väldiga, inglasade 

förbränningsanläggningen där man 44 meter 

över marken har utsikt över hela Malmö, passade 

Ilmar Reepalu på att utveckla sin syn på Sysavs roll i 

Malmös vision om att bli en klimatneutral storstad: 

– Den rollen är mycket betydelsefull. Givetvis 

lokalt eftersom Sysav bland annat förser Malmö 

med fjärrvärme, men även regionalt eftersom vi i 

Öresundsregionen profilerar oss internationellt med 

att vi ska vara ”A region where environment matters”. 

Det sättet att tänka ska genomsyra allt vi gör. 

– Anläggningar som denna och de processer som 

4 

l 

j k m n 

äger rum på Sysav kan hjälpa oss 

att förstå hela kedjan. Att förstå 

hur stora och komplexa strukturer 

kan tas ner till enkla strukturer, 

där vi kan utvinna energin. 

Vill VArA en förebilD 

Ilmar Reepalu betonar att begreppet 

klimatneutral storstad handlar 

om mer än hur vi tar hand om 

vårt avfall: 

– Det påverkar också hur vi 

planerar och bygger staden. 

Framtiden beror på hur vi organiserar 

livet i storstäderna och 

Malmö är en av fyra städer i hela 

världen som av World Watch Institute 

pekas ut som förebilder på 

det området. Vi ska fortsätta att 

vara en förebild och bland annat 

därför är Sysavs nysatsningar så 

viktiga, säger Ilmar Reepalu. 

5 

a 

b 

c 

d 

e 

f 

g 

h 

i 

j 

k 

l 

m 

n 

o 

o 

Honnärsbordet, med fr v Sysavs 

styrelseordförande göran holm och 

Malmös kommunalråd ilmar Reepalu – 

Sysavs störste ägare. 

ncc har haft ansvaret för hela byggentreprenaden 

och representeraes 

vid invigningen av nils Wilhelmsson 

(t h). 

nnn nnn och Weine Wiqvist, 

vd för Avfall Sverige var två av många 

glada invigningsgäster. 

Samuel fällman från Siemens kikar 

in i förbränningen. 

Göran Holm delade ut stipendier 

till kompositören nils-Petter Ankarblom 

och musikerna i brasskvintetten. 

bo carlquist, vice ordförande i 

Sysavs styrelse samt Rolf Pålsson och 

nils yngvesson, båda fd ordförande. 

Delar av det nya huvudkontoret 

är byggt med återvunnet tegel från Maglarps 

kyrka. Sysavs vd håkan Rylander 

och ilmar Reepalu inspekterar. 

Stefano costa från franska företaget 

lAb, som levererat rökgasreningen. 

jörgen flink och Rolf Johansson 

från Rambøll studerar den nya förbehandlingsanläggningen 

för matavfall. 

ilmar reepalu på besök vid den 

nya förbränningslinjen. 

byggnaden som rymmer den nya 

förbränningslinjen är 50 meter hög. 

På bilden ses Jean-François brua från 

franska entreprenören lAb. 

edmund fleck från tyska Firma 

Martin som varit med sedan Sysav 

startade med energiåtervinning genom 

förbränning. 

jörgen Haukohl från Rambøll 

(t h) på rundvandring med Sysavs 

marknadschef Tommy nyström. 

Musikprofilen Sixten nordström 

var konferencier. 

Sopberget återvinns och förvandlas 

till fjärrvärme och elkraft. 



över framtidens 

avfallsexperter 

Flytande biogas, effektivare rötning 

och sopsortering på byggarbetsplatser. 

det är ämnena för de tre 

examensarbeten som belönades med 

sammanlagt 50 000 kronor när Sysav 

delade ut sina årliga stipendier. 

guld 

regn 

TexT: JöRgen olSSon

nina Johansson, vid institutionen för Teknik 

och Samhälle, avdelning Miljö- och Energisystem, 

på Lunds Tekniska Högskola, har studerat olika 

system för produktion av flytande biogas. 

En slutsats är att det krävs mer energi att producera 

flytande biogas än komprimerad gas, men den 

flytande är i gengäld lättare att transportera och 

därmed distribuera till avlägsna tankningsstationer 

som inte är anslutna till ett gasnät. 

– Transport och distribution blir mycket mer 

effektiv. Idag transporterar vi komprimerad gas i 

flaskor. Bara fem procent av transportvikten är gas 

– resten är stål. Om man i stället har flytande gas får 

man med sig fem gånger mer. 

Även som fordonsbränsle har den flytande biogasen 

en stor fördel: 

– I dag körs ju personbilar på komprimerad gas, 

men det fungerar inte med tunga fordon eftersom 

de inte kan få med sig tillräckligt stora mängder. 

Med flytande gas löser man det problemet och gör 

det alltså lättare för vägtransportsektorn att gå över 

till biogasdrift. 

De tekniker för framställning av flytande gas 

som Nina Johansson studerat är konventionell uppgraderingsteknik 

och så kallad kryogen uppgraderings- 

och förvätskningsteknik. Kryoteknik innebär 

tekniska operationer vid mycket låga temperaturer 

och biogasen övergår i flytande form vid -160 C. 

Sysavs stipendie uppgår till 20 000 kronor där 

Nina Johansson får 16 000 kronor. Handledarna Mikael 

Lantz och Per Svenningsson får 4 000 kronor. 

sofia Johannesson vid avdelningen för Bioteknik 

på Lunds Tekniska Högskola har studerat om 

och hur rötningsprocessen vid biogasproduktion 

kan förbättras genom att använda seriekopplade 

reaktorer. 

– Det vanliga är ju att man använder bara en 

reaktor eller rötningstank. Problemet som uppstår 

är att olika delar av innehållet vistas i tanken olika 

länge och att allt inte blir fullt nedbrutet. Man får 

alltså inte ut så mycket gas som man skulle kunna få. 

Genom att använda sig av två mindre, seriekopplade, 

reaktorer istället för en stor utnyttjas mer av 

potentialen i råvarorna. 

– Det här är ett sätt att vidareutveckla och optimera 

gasproduktionen. Jag har undersökt gasproduktion 

från drank, som är en restprodukt från etanoltillverkning 

– och överskottsslam från reningsverk. 

Genom att använda ett andra steg i form av ytterligare 

en rötningstank får man ut 20 procent mer gas. 

Sysavs stipendie uppgår till 20 000 kronor där 

Sofia Johansson får 16 000 kronor. Handledaren Jing 

Liu får 4 000 kronor. 

Christoffer Pålsson och gustav martinsson 

från byggteknikprogrammet på Malmö högskola har 

undersökt hur avfallshanteringen fungerar på olika 

byggarbetsplatser. 

– Till de allra viktigaste framgångsfaktorerna hör 

platsledningens engagemang, säger Christoffer Pålsson. 

– Det är väl ingen som tycker att det är särskilt 

roligt att städa och på ett bygge är det dessutom ofta 

dåligt med både utrymme och tid till sopsortering. 

Pålsson och Martinsson visar att en framgångsrik 

avfallshantering på byggarbetsplatsen ger både 

ekonomiska och miljömässiga vinster. 

– Fraktionerna på ett bygge är framför allt metall, 

gips, brännbart och rent trä. Det är viktigt att anpassa 

kärlstorlekar och tömningsfrekvens i ett tidigt 

skede, gärna redan i projekteringen. Då finns det 

pengar att tjäna. Vi kunde visa att det byggföretag vi 

studerade kunde minska sina kostnader för avfallshanteringen 

med så mycket som 34 procent, säger 

Christoffer Pålsson. 

Gustav Martinsson och Christoffer Pålsson får 

Sysavs stipendie på 10 000 kronor. 

fYrA nöjDA 

StipenDiAter 

FR v. guSTAv 

MARTinSSon, 

ninA JohAnSSon, 

chRiSToFFeR 

PålSSon, SoFiA 

JohAnneSSon. 

nR 2.09 SYSAV / retur 11 

uTveckli g 

n

vAd hän eR Med...? 

d 

Så 

blir slammet 

rent vatten 

varken vatten från biltvättar, slam från industrier 

eller slagvatten från fartyg är några 

problem för vattenreningsanläggningen på 

Sysav i Malmö. varje år produceras tiotusen 

kubikmeter rent vatten som leds ut i havet. 


boris poldrugac 

leder arbetet på 

Sysavs vattenreningsanläggning 

i 

Malmö. vattenrening 

med omvänd 

osmos är sista fasen i 

reningsprocessen och 

resultatet är rent vatten 

från kranen. 

TexT: JohAnnA PARikkA AlTenSTedT 


Sysavs avdelning Kemi tar emot, förbehandlar, behandlar 

och mellanlagrar farligt avfall från hushåll 

och industrier. Den gällande lagstiftningen sätter 

ramar för arbetet och ställer ofta stora kvalitetskrav. 

– Vi tar bland annat emot och renar restprodukter 

från biltvättar och verksamheter med oljeavskiljare, 

säger Boris Poldrugac, driftchef på anläggningen. 

– En annan stor produktgrupp är slagvatten, så 

kallad ”sludge”, från fartyg. Det brukar innehålla 70 

procent vatten och 30 procent brännbart avfall, till 

exempel olja, berättar Boris Poldrugac. 

från AVfAll till enerGi ocH HAVSVAtten 

Reningen tar tre till fem dagar. Reningsanläggningen 

går dygnet runt under veckorna och ofta även på 

helgerna. 

Vattenreningsanläggningen har successivt utvecklats 

sedan den öppnades i början av 1990-talet. För 

två år sedan uppgraderades slutreningssteget där 

man utnyttjar så kallad omvänd osmos för bättre 

reningsgrad och kapacitet. Samtidigt förbättrade 

man arbetsmiljön och moderniserade den övriga 

tekniken.

tre steg 

till rent vatten 

den första fasen är en gravimetrisk rening 

då det förorenade vattnet står stilla och 

gravitationen får verka så att grus, tyngre 

kemikalier och andra partiklar faller mot 

botten där de bildar ett cementliknande 

lager. 

Nästa fas är ultrafiltrering som innebär 

att det förorenade vattnet pressas igenom 

ett rörformat filter med ett membran inuti. 

olja, salter och mindre partiklar sållas bort. 

vattnet som kommer ut är gult som svagt 

te. 

den tredje fasen i reningen är omvänd 

osmosrening, Ro (”reversed osmosis”). osmos 

är en naturlig process där en utspädd 

saltlösning flödar genom ett membran till 

en mer koncentrerad saltlösning. den omvända 

osmosen avskiljer de olika ämnena 

genom att ett mottryck skapas över membranen. 

Samma process används för att 

göra dricksvatten ur havsvatten på fartyg. 

Miljödomstolen har slagit fast att vattnet 

som förs ut i öresund inte får innehålla mer 

än 500 mg/l cod. Sysav kemis renade vatten 

har för tillfället ett cod-värde på cirka 

100 mg/l cod. 


När processen är klar skickas det som inte är 

farligt avfall till extern bränning. Det rör sig om två 

till tre procent. Cirka tio procent av det ursprungliga 

avfallet blir därtill slam som behandlas vidare inom 

Sysav genom kompostering eller förbränning. 

Oljeförorenade flytande avfallet kommer till anläggningen 

med slamsugarbilar. Det finns ytterligare 

en mottagning på Spillepeng men där tar man emot 

bara avfall med hög sedimenthalt där man behandlar 

det biologiskt eller gör en bränsleberedning av 

det. 

Vattnet som blir kvar efter en reningsprocess är 

rent men kan lukta svagt av svavel eftersom oljorna 

alltid innehåller lite svavel. Vattnet leds ut till 

Öresund från anläggningen via en dagvattenledning 

som inspekteras varje vecka. Ph-värdet balanseras 

noga till 6,5 för att inte störa den ekologiska balansen 

i havet. 

kApAciteten ocH kontroll 

Nuvarande tillströmning är bra men det finns 

möjligheter för att öka kapaciteten finns vid behov. 

Jämfört med starten 1990 har avfallet ändrat karaktär 

och mängderna ökat till minst de dubbla. Bland 

annat tar man nu emot fällningskemikalier i slam 

från biltvättar som är ålagda av Naturvårdsverket 

att rena sitt tvättvatten på plats. Kemikalierna 

orsakar ibland gelbildning som hindrar gravitationsreningen 

från att fungera smärtfritt och som kan 

orsaka driftstopp då slammet klumpar sig och inte 

tillåter sedimentering. 

– Vi tar alltid prover från avfallsvattnet för att 

avgöra om det finns något som är farligt eller olämpligt. 

Det har hänt att vi har fått PCB eller andra 

farliga ämnen med avfallsvattnet. Vi har bra koll 

och feldeklarerar då genast avfallet, berättar Boris 

Poldrugac. 

– Skulle vi till exempel få in metanol så rusar 

de så kallade COD-värdena i höjden. COD mäter 

kemisk syreförbrukning och är därmed ett mått på 

organiskt innehåll. Därför är det viktigt att alltid 

ha koll på vilka ämnen vi får hit, förklarar Boris 

Poldrugac. 


Kronikan 

GunillA cArlSSon 

inFoRMATonScheF SySAv 

SorterinG påGår, Hmm…. 

Jag står med hinken i handen och sorterar plastförpackningar, 

mjukplast, plast, metallförpackningar och metallföremål, 

papper, kartonger och wellpapper, tidningspapper, matavfallspåse, 

färgburk, soppåse, batterier, lacknafta, bruna glasflaskor 

(som kanske skulle varit pantade!) och vita glasflaskor. Och 

så var det PETflaskorna – ska de vara i plasten eller ska de 

pantas? när jag är färdig har jag åtminstone halva hinken full 

med grejer. 

Är det fler än jag som blir lätt förvirrade på all sortering? 

Jag har två jättetunnor hemma med fyra fack i varje. här i 

kan jag sortera matavfall, tidningspapper, kartong och förpackningar 

av diverse slag, men inte material - för de ska till 

återvinningscentralen. och batterierna ska till miljöstationen 

och pantflaskorna till affären. Snart så har man alltid med sig 

någon liten sopa att lämna på något ställe när man är på väg. 

För mig är det lätt att lägga mycket tid på att göra just det 

rätta inköpet till hemmet – oavsett vad det är. Men att sedan 

dela upp soporna efter inköpet och åka runt och lägga sakerna 

på rätt ställe – det känns plötsligt mycket jobbigare. och 

så är det nog för de flesta. Det händer faktiskt att jag ibland 

undrar om det är någon som gör ett socialt forskningsexperiment 

på oss människor för att se hur många avlämningsplatser 

man kan ha innan folk blir helt förvirrade. 

och samtidigt så är det just den långt gånga källsorteringen 

som gör att vi faktiskt är bland de bästa i världen på att ta 

hand om vårt eget avfall och återvinna det. 

Förpackningsinsamlingen tar emot förpackningar, återvinningscentralerna 

tar emot grovavfall, kommunen samlar in 

hushållsavfall, Sysav behandlar avfallet – och inget blandas 

någonsin ihop efter hämtning. oM det nu är någon som 

fortfarande tror detta! har man en gång sett hur det går till 

när avfall behandlas så vet man att det faktiskt är så. 

efter att nyss kommit hem från en avfallsresa till london 

så kan jag lugna alla med att 

det system som vi har i Sverige 

med källsortering är nyckel till 

framgång när det gäller att ta 

hand om avfallet. det fungerar 

långt ifrån så bra i andra länder 

som här. 

var stolta när ni kör till jobbet 

med hinken full med avfall i 

bagaget!

pelArGoner ocH tomAter 

i återVinninGSjorD 

blomsterleverantör Florera i Malmö använder och säljer Sysavs 

återvinningsplantjord. 

– vi specialiserar oss på att leverera miljövänligt och rättvist 

producerade blommor. därför är det jätteroligt att kunna komplettera 

hela den naturliga cirkeln med Sysavs plantjord, säger 

företagets ena grundare kristina nolin. 

Kristina och hennes syster Anna fick sitt miljöintresse 

hemifrån redan som barn. Idag återfinns deras 

tankar i den gemensamma affärsidén. 

– växter och blommor som vi köper 

in ska vara odlade på så miljövänliga och 

rättvisa sätt som möjligt. Företaget har Fair 

Flowers Fair Plantscertifiering och säljer 

även Fairtradecertifierade blommor, 

säger kristina. 

Företaget försöker planera transporterna, 

allt organiskt avfall komposteras 

och restavfall sorteras. Möblerna och även 

en del krukor hos Florera är återvunna. 

ännu bättre koll på avfall 

till deponi 

Sedan den 1 juni gäller nya rutiner för det avfall som tas emot 

för deponering vid Sysavs anläggning på Spillepeng i Malmö och 

på hedeskoga vid ystad. det nya är att avfallet ska karaktäriseras 

i förväg, genom en blankett som finns att hämta på Sysavs 

hemsida. 

– kunden fyller i blanketten och skickar till oss så att vi har 

den minst tre dagar innan avfallet ska lämnas. när vi konstaterat 

att vi har tillstånd och resurser att ta emot avfallet så 

skickar vi ut en bekräftelse och ett löpnummer till kunden. 

det är löpnumret man uppger vid vågen, i stället för att som 

tidigare lämna blanketten där, säger Ann-christine hallberg, 

marknadsutvecklare på Sysav. 

de nya rutinerna med att karaktärisera avfallet tre dagar 

före inlämningen är ett sätt att motsvara lagkravet på noggrannare 

kontroll av vad som deponeras. 

– det är ju väldigt små avfallsmängder som går till deponi 

nu för tiden. det rör sig främst om visst industrislam, vissa 

isoleringsmaterial, askor och asbesthaltigt avfall, säger Annchristine 

hallberg. 

bättre ocH bättre 

genom nya samarbeten med ledande företag 

inom återvinningsbranschen kan Sysav nu erbjuda 

bättre ersättningar för skrot, wellpapp 

och plast. 

– detta innebär att vår tjänst Sysav Total 

har blivit ännu bättre för våra kunder, säger 

Margaretha Franzon, rådgivare på Sysav. 

är ni inte Sysav Total-kund? Ring så berättar 

vi gärna mer! 

buketterna binds med naturbast eller jutegarn. de säljer 

också närodlade plantor från Malmötrakten. 

– Plantorna har lite varierande storlek men är odlade 

utan kemikalier, berättar kristina. 

Sysavs plantjord används just nu bland annat för säsongens 

storsäljande pelargoner men passar även bra till att 

odla tomatplantor i. 

nya öppettider på åVc 

i kävlinge, lund, Staffanstorp, Malmö, vellinge, Svedala och 

Trelleborg har återvinningscentralerna öppet enligt följande: 

Måndag till fredag 13-19 

lördag, söndag 9-15 

Söndagsöppet gäller dock inte i Sjöbo, Simrishamn, Skurup 

och Tomelilla. 

ett tips för den som vill undvika att trängas 

med alla andra på återvinningscentralen för 

att lämna trädgårdsavfall är att kontakta 

sin kommun för ett abonnemang på ett 

trädgårdskärl. ett trädgårdsabonnemang 

i Malmö kommun kostar 637 kr/ 

år med tömning varannan vecka, vilket 

gör 24,50 per tömning. Så billigt kör 

man knappast själv med sin bil, inklusive 

körtid och dammsugning efteråt. 

bättre att sitta i solstolen i sin trädgård 

och titta på när det töms! Att låta en bil 

samla in avfallet än att alla kör själva är 

också fördelaktigt för miljön. 

SYSAV Sänker priSernA 

nu sänker Sysav priserna för att ta emot ett antal 

viktiga avfallsfraktioner: 

brännbart industriavfall. nytt pris 625 kronor/ton. 

målat trä. nytt pris 50 kronor/ton. 

blandat avfall till sortering. nytt pris 700 kronor/ton, 

För mer information se www.sysav.se 

eller ring kundtjänst 040-635 18 20 


naturens mikrojobbare 

ger en renare jord 

TexT: SARA beRnSTRuP nilSSon 


För 50 år byggdes bostäder på 

jordar som var så förorenade 

att folk blev sjuka i cancer. 

Idag arbetar branschen under en hård lagstiftning 

och svampar och bakterier får ofta göra jobbet när 

jord ska saneras. Helt på naturlig väg. 

Förorenade jordar är jordar som skadats av ämnen 

som olja, bensin eller olika tungmetaller. Sådana 

jordar måste enligt miljöbalken tas om hand och i 

princip finns två sätt: De kan användas på mottagningsanläggningar 

som Spillepeng, exempelvis för 

konstruktion och täckning. Det andra alternativet är 

någon form av behandling av jorden. På Spillepeng 

tar Sysav emot 25 000 ton förorenade jordar varje år 

och arbetar sedan många år med båda metoderna, i 

ungefär lika stor utsträckning. 

SVAmpAr renSAr oljA 

Sedan flera år är biologisk behandling vanligast för 

jordar som förorenats av biologiskt nedbrytbara 

ämnen. Principen är att ge naturen bästa möjliga förutsättningar 

för att själv ta hand om organiska föroreningar. 

Naturens egna mikroorganismer, det vill 

säga bakterier och svampar, kan bryta ner i princip 

alla organiska ämnen, olja till exempel. Men för att 

göra ett bra jobb måste mikroorganismerna trivas. 

– Vi ser till att jorden får rätta mängder av fosfor 

Läs om våra tjänster 

på www.sysav.se 

och kväve och inte minst syre. 

Just luften är den springande 

punkten. Saknas luft händer 

ingenting. Det är därför förorenad 

jord inte kan självsaneras på 

plats: jordarna är för kompakta, 

förklarar driftschefen på avdelningen 

för marksanering Mikael 

Quednau. 

Hälften beHAnDlAS 

bioloGiSkt 

Under de senaste decennierna har 

Sveriges marker kartlagts, i jakt 

på förorenade jordar. De nationella 

miljömålen siktar bland 

annat mot en giftfri miljö, men dit 

är vägen ännu lång. Trots det har 

utvecklingen gått snabbt framåt, 

påminner Mikael Quednau: 

– Det är bara 30 år sedan vi 

började får upp ögonen för de här 

problemen. Då byggdes bostäder 

på giftig mark och folk blev sjuka. 

Idag har vi både kunskap och lagstiftning. 

För framtiden hoppas 

jag på ännu bättre behandlingsmetoder. 

Att bara flytta förorenad 

jord är egentligen bara att flytta 

problemet. 

förorenade 

jordar 

då och nu 

fram till 1950: ingen 

kontroll eller åtgärd av 

förorenad mark 

1960-talet: Första 

signalerna om att förorenad 

mark påverkar miljö 

och hälsa 

1970-talet: Första 

restriktionerna, deponier 

tas i bruk 

1980-talet: Marksanering 

i Sverige tar fart på 

allvar 

1990-talet: Start för 

biologisk behandling av 

förorenade jordar 

idag: nya behandlingsmetoder, 

ex jordtvätt, där 

jordmassor siktas för att 

föroreningar ska kunna 

skiljas ut och koncentreras. 

Bioretur 

®

Nr 2 2009 - Sysav

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?