allmän administrativ verksamhet - Region Västerbotten

FÖRSLAG KULTURBEREDNINGEN 

2013-02-22 

Statligt anslag till kultur 2013 

Förslag ökning Förslag 

Institution/Organisation Bidrag 2012 av bidrag bidrag 2013 

NorrlandsOperan AB 23 224 000 23 224 000 

- regional musikverksamhet 22 168 500 22 168 500 

Dans i Västerbotten 202 000 202 000 

Västerbottensteatern AB 7 796 600 7 796 600 

Västerbottens museum AB * 6 347 000 6 347 000 

Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi 0 391 279 391 279 

Film i Västerbotten 938 300 938 300 

Länsbiblioteket Västerbotten 1 445 400 1 445 400 

Konstkonsulent 202 000 202 000 

Mångkulturverksamhet 303 000 303 000 

Riksteatern Västerbotten 303 000 303 000 

Folkrörelsearkivet 295 000 295 000 

Företagsarkivet 145 000 145 000 

Västerbottens läns hemslöjdsförening 626 200 626 200 

Särskilt arrangörsstöd 150 000 150 000 

Summa 64 146 000 391 279 64 537 279 

NMD 10 446 000 63 721 10 509 721 

Summa statligt anslag till Västerbotten 74 592 000 455 000 75 047 000 

Förslag till beslut: årets uppskrivning av det statliga anslaget, 455 000 kronor, föreslås fördelas enligt ovan. 

* 2013 - Ur det statliga anslaget vidarebefordras 300 000 kr till Skellefteå museum och 150 000 kr till Skogsmuseet i Lycksele 

2013-02-22

2012-12-07 Dnr 12RV0408 

Stadgar för Regionförbundet Västerbottens län kulturfond 

§ 1 Fonden, som tillkommit genom en överföring av Västerbottens läns 

landstings kulturfond, benämns Regionförbundet Västerbottens läns 

kulturfond. 

§ 2 Regionförbundet Västerbottens läns förbundsstyrelse utgör fondens 

styrelse. 

§ 3 Fondens räkenskaper handhas av Regionförbundet Västerbottens läns 

kansli. Förvaltningen ska granskas av Regionförbundet Västerbottens 

läns revisorer. 

§ 4 Fondens medel ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt 

som säkerheten inte åsidosätts. Fondens medel ska placeras i bankräkning 

eller räntebärande värdepapper utställda i svenska kronor. 

§ 5 Fondens avkastning och kapital ska användas till ett årligt målinriktat 

stipendium för att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete 

inom bildkonstområdet. Stipendiet ska ha karaktären av arbets-, rese- 

och/eller studiestipendium i enlighet med det av regionförbundet antagna 

reglementet för Regionförbundet Västerbottens läns kulturstipendier 

och bildkonststipendium. Utdelning kan högst ske med 150 000 kronor 

per år. 

§ 6 Dessa stadgar kan förändras endast genom beslut av Regionförbundet 

Västerbottens läns förbundsfullmäktige.

2012-12-07 Dnr 12RV0408 

Reglemente för Regionförbundets Västerbottens läns kulturstipendium och 

bildkonststipendium 

§ 1 Regionförbundet Västerbottens läns kulturstipendium är fördelat på 

högst fyra stipendier om vardera lägst 25 000 kronor och ett bildkonststipendium 

om lägst 50 000 kronor samt ett hedersstipendium i form av 

en gåva. 

§ 2 Kulturstipendierna är avsedda att stödja och uppmuntra konstnärligt 

utvecklingsarbete inom skilda kulturella områden som bildkonst, litteratur, 

musik, teater, dans, film, konsthantverk, design, berättande och 

andra likvärdiga områden. Stipendierna ska delas ut till sökande som är 

verksamma inom Västerbottens län. 

§ 3 Bildkonststipendiet ska stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete 

inom bildkonstområdet. Bildkonststipendiet ska delas ut till 

sökande som är professionellt verksam inom Västerbottens län. 

§ 4 Kulturstipendierna och bildkonststipendiet ska ha karaktären av arbets-, 

rese- eller studiestipendium. Vid fördelning av stipendierna ska en jämn 

könsfördelning eftersträvas över tid liksom aspekter som ålder, etnicitet 

och geografisk fördelning över länet. 

§ 5 Kulturstipendierna och bildkonststipendiet är inte avsedda för studier vid 

grundläggande utbildning eller högskoleutbildning. 

§ 6 Ansökan om kulturstipendierna och bildkonststipendiet ska inges på 

särskilda blanketter och vara Regionförbundet Västerbottens län 

tillhanda vid tidpunkt som särskilt fastställts. 

§ 7 Stipendierna ska ledigförklaras minst 2 månader före ansökningstidens 

utgång. 

§ 8 Hedersstipendiet utdelas utan ansökan till person, grupp eller 

organisation som uppskattning för värdefulla insatser inom länets 

kulturliv. 

§ 9 Kulturberedningens ledamöter äger rätt att föreslå egen kandidat till 

hedersstipendiat, vilket ska ske skriftligen och senast en vecka före 

kulturberedningens sammanträde då ärendet ska behandlas. 

§ 10 Förbundsstyrelsen utser stipendiaterna på förslag av kulturberedningen.

§ 11 Stipendierna utdelas i samband med förbundsfullmäktige eller 

motsvarande. 

§ 12 Detta reglemente kan förändras endast genom beslut av förbundsfullmäktige.

Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt 

2012-2014 

Västerbottens län

Innehållsförteckning 

1. FÖRORD ............................................................................................................................... 2 

2. INLEDNING .......................................................................................................................... 3 

3. HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT ................................................... 3 

4. NULÄGESANALYS ................................................................................................................ 4 

4.1 Insatser inom det företagsfrämjande systemet ............................................................... 5 

4.2 Länsstyrelsens uppdrag – Jämställdhetsintegrering ........................................................ 6 

4.3 Region Västerbottens jämställdhetsintegrering .............................................................. 6 

5. DELMÅL OCH AKTIVITETER ................................................................................................. 7 

5.1 Jämställdhetsintegrerade strategier ................................................................................ 8 

5.2 Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete .................................................... 8 

5.3 Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt ................ 8 

5.4 Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag .............................................. 9 

6. DELMÅL OCH AKTIVITETER FÖRESLAGNA I NY REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI ........ 10 

7. PLAN FÖR ÅTERRAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING ....................................................... 12 

1

1. FÖRORD 

Fullständigt förord med underskrift bifogas senare efter att handlingsplanen förankrats politiskt. 

2

2. INLEDNING 

Studier visar bland annat att kvinnor som grupp generellt har mindre makt och inflytande över 

samhällsutvecklingen än män och att män ofta tillåts utgöra norm i offentliga utvecklingsinsatser 

(Wendt Höjer & Åse, 1999). I beskrivningar av samhället är det vanligtvis mäns relationer till andra 

män som står i centrum, vilket medför att kvinnors verklighet osynliggörs och tillskrivs ett lägre värde 

än mäns (Hirdman, 1990). Detta gäller även det regionala tillväxtarbetet, där kulturgeografen Tora 

Friberg redan 1993 visade att kvinnor var underrepresenterade i det regionala tillväxtarbetet och att 

den övervägande delen av de regionalpolitiska medlen gick till män och mansdominerade branscher. 

Uppföljande studier har visat att snedfördelningen av representation och resurser till stor del bestått 

(Rönnblom 2003 & 2008, Pettersson & Saarinen 2004, Westberg 2005, Hudson & Rönnblom 2007, 

Pettersson 2007 & 2008, Lindberg 2010). 

Under årens lopp har riktlinjerna om jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet dock förtydligats och 

en rad satsningar för ökad jämställdhet har genomförts (se t.ex. Tillväxtverket 2006, 2010 & 2011). 

Utvecklingen av jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet har också regelbundet följts upp av 

Tillväxtverket som konstaterar att: 

• Medvetenheten om jämställdhetskravet har ökat 

• Beskrivningen av problembilden förbättrats 

• Integreringen av jämställdhetsaspekten i projektverksamheten stärkts 

Samtidigt som Tillväxtverket illustrerar en relativt positiv bild av utvecklingen inom 

jämställdhetsområdet i det regionala tillväxtarbetet visar också myndigheten på en negativ syn och 

konstaterar att: 

• Arbetet med jämställdhetsintegrering varierar över landet 

• Några län/regioner har ett outvecklat jämställdhetsarbete 

• Några län/regioner har goda tankar som inte följs upp i handling 

• Att jämställdhetsintegreringen i de regionala tillväxtstrategierna tappat fart 

• Att jämställdheten fortfarande är en fråga som huvudsakligen anses vara en fråga för och om 

kvinnor 

• Att ansvarsfrågan upplevs som otydlig, samt att nationellt stöd ibland upplevs saknas 

Regeringen konstaterade också under våren 2012 ett behov av att öka ambitionerna på 

jämställdhetsområdet i det regionala tillväxtarbetet. På samma sätt som Sveriges tillväxt är summan 

av alla regioners tillväxt så är också regionernas tillväxt summan av den tillväxt som kvinnor och män 

skapar var för sig och tillsammans. För tillväxten är det även viktigt med en jämn könsfördelning i 

företagsledningarna. Regeringen vill med handlingsplanen för regional tillväxt medverka till att ta 

tillvara på kvinnor och mäns kunskaper, affärsidéer och innovativa lösningar. Därför uppmanar 

regeringen den kommunala och regionala nivån att göra detsamma för att bidra till jämställd tillväxt. 

3. HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT 

Regeringen har i regleringsbrev och villkorsbeslut för 2012, uppdragit åt de aktörer som ansvarar för 

att samordna det regionala tillväxtarbetet att ta fram regionala handlingsplaner för åren 2012–2014 

för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelserna i län där 

länsstyrelsen inte har detta ansvar ska bistå med sin kompetens i arbetet. Regeringen har samtidigt 

uppdragit åt Tillväxtverket att ta fram riktlinjer och stödja arbetet. 

Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå jämställdhet. Eftersom jämställhet och 

ojämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas och genomförs måste jämställhetsperspektivet 

3

finnas med i det dagliga arbetet i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av 

verksamheterna. Den definition som används här är följande; jämställhetsintegrering innebär 

(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett 

jämställhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande. Detta är definitionen som används inom EU 

och FN och inom svensk jämställdhetspolitik. 

Regionförbundet Västerbottens län (nedan Region Västerbotten) har i nära samarbete med 

Länsstyrelsens Västerbottens län tagit fram en handlingsplan för jämställd regional tillväxt i 

Västerbottens län. 

Handlingsplanen utgår från behov av ökad jämställdhetsintegrering inom fyra olika områden inom 

det regionala tillväxtarbetet: 

1. Jämställdhetsintegrerade strategier 

2. Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete 

3. Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt 

4. Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag 

Jämställdhetsintegreringen inom dessa fyra områden behöver stärkas. För vart och ett av områdena 

har delmål och aktiviteter identifierats för att uppnå ökad jämställhetsintegrering. Arbetet med 

framtagande av handlingsplanen sker parallellt med processen med att ta fram en regional 

utvecklingsstrategi för 2014-2020. I handlingsplanen presenteras därför delmål och aktiviteter för de 

fyra områdena samt några föreslagna prioriteringar och aktiviteter från det pågående arbetet med 

den regionala utvecklingsstrategin. 

Handlingsplanen innehåller fyra delar: 

• En nulägesanalys med en kortfattad beskrivning av Västerbottens utmaningar, en 

genomgång av det arbete som sker hos Länsstyrelsen och Region Västerbotten avseende 

jämställdhetsintegrering samt en genomgång av hur män och kvinnor får ta del av insatser 

inom det företagsfrämjande systemet. 

• Delmål och aktiviteter för de fyra behovsområdena. 

• Delmål och aktiviteter som föreslagits i det pågående arbetet med att ta fram en ny regional 

utvecklingsstrategi med fokus på jämställdhet 

• Plan för uppföljning och återrapportering 

4. NULÄGESANALYS 

Utmaningar för Västerbottens län är de stora avstånden i ett län där tolv av femton kommuner har 

en befolkning på under 10 000 invånare. De mindre kommunerna står inför en demografisk utmaning 

där det är brist på kvinnor i barnafödande ålder, där stora pensionsavgångar och små ungdomskullar 

kommer att innebära brist på arbetskraft och att allt mindre del av befolkningen står för 

försörjningsbördan. Inom länets tre större kommuner återfinns 80 procent av befolkningen på totalt 

260 000 invånare. De större kommunerna står även de inför utmaningen att en mindre andel ska 

försörja befolkningen. Stora ungdomskullar kommer ut på bostads- och arbetsmarknaden samtidigt 

med stora pensionsavgångar. Precis som i andra delar av världen sker det i Västerbotten en 

urbanisering och ökad befolkningskoncentration. 

Västerbottens län har sedan början på 1990-talet haft en ekonomisk tillväxt på 90 procent (34 i reala 

termer). Jämfört med andra delar av Sverige har Västerbotten en relativt låg andel av produktionen 

4

inom tjänstesektorn. Västerbotten har en större tonvikt mot varuproduktion och offentlig sektor än 

andra delar av Sverige. 

Länet har en könsuppdelad arbetsmarknad. Många arbetsplatser är tydligt könsmärkta och 

domineras av antingen kvinnor eller män. Kvinnor är underrepresenterade som företagare i länet och 

villkoren för företagande utgår till stor del från en manlig norm. Sammanfattningsvis visade 

jämställdhetsanalysen (JämLYS, 2010) följande: 

• Det regionala företagsstödet går i hög utsträckning till mansdominerade branscher. 

• Det är en vertikal och horisontell könssegregering inom branscher och positioner. 

• De flesta arbetstillfällen som skapas till följd av stödet tillfaller män. 

• Inget av de 10 största företagen i länet har en kvinna som VD. 

• Endast 1 av 10 av dessa företag har en styrelse med jämn könsfördelning. 

• Mer än 2/3 av de sysselsatta kvinnorna arbetar inom den offentliga sektorn, 2/3 av männen 

arbetar inom den privata sektorn. 

• ca 1/5 av företagarna i Västerbotten är kvinnor 

• Inom den privata sektorn och näringslivet innehas 82 % av alla chefspositioner av män och 

endast 18 % av kvinnor. 

• 82 % av Västerbottens verkställande direktörer och verkschefer män och endast 8 % kvinnor 

4.1 Insatser inom det företagsfrämjande systemet 

Sweco Eurofutures har under 2012 genomfört en studie (Sweco Eurofutures 2012), på uppdrag av 

Region Västerbotten för att beskriva förutsättningar för kvinnor och män att ta del av det 

företagsfrämjande systemet i Västerbottens län. Förstudien granskade hur insatser som 

affärsrådgivning, kurser/utbildning inom företagsutveckling, mentorskap och finansiering fördelade 

sig på män och kvinnor. Förstudien genomfördes genom att länets samtliga kommuner liksom de 

företagsfrämjande organisationerna i länet intervjuades. Sammanfattningsvis resulterade förstudien i 

följande: 

• Samtliga organisationer mäter hur deras insatser fördelas på män och kvinnor 

• Affärsrådgivningsinsatser till nystartade företag är relativt jämt fördelade 

• Rådgivningsinsatser till etablerade företag och s.k. innovativa företag går i högre utsträckning 

till män 

• Jämn fördelning bland deltagare i kompetensutvecklingsinsatser 

• Stora skillnader på fördelningen mellan män och kvinnor inom området finansiering 

• God medvetenhet bland organisationerna 

Kartläggningen visar att störst skillnad på fördelningen av insatserna mellan män och kvinnor finns 

inom området finansiering. Med undantag av några finansieringsformer så är fördelningen mycket 

ojämn. Många finansieringsformer har sådana villkor att de gynnar företag som drivs av män. Ett 

sådant villkor är att företaget, antingen av konkurrensskäl eller på grund av tillväxtpotential, ska ha 

en större marknad än den lokala. Intervjupersonerna lyfter fram att kvinnor ofta startar 

serviceföretag där kunderna endast finns inom kommunen. Ett annat skäl till att en lägre andel lån 

går till företag som ägs av kvinnor är att affärsidén ska baseras på en innovation, vilket oftast 

definieras inom teknikorienterad verksamhet. 

Intervjuundersökningen visar även att organisationer i länet är medvetna om hur insatserna fördelas 

mellan kvinnor och män och nästan samtliga organisationer uppger att de har anpassat 

informationsmaterial och marknadsföring så att insatserna ska nå ut till båda könen. Ett par 

organisationer har också kundanpassat insatsen så att dessa i större utsträckning möter behov som 

5

kvinnor vill starta företag har. Intervjupersonerna lyfter fram att detta har förändrats betydligt på tio 

års sikt och den generella uppfattningen är att detta har en stor betydelse för att kunna erbjuda 

insatser på lika villkor till såväl kvinnor som män. 

4.2 Länsstyrelsens uppdrag – Jämställdhetsintegrering 

Länsstyrelsen arbetar för jämställdhet i länet utifrån regeringens nationella jämställdhetspolitik. Det 

nationella målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 

För att uppnå detta har regeringen fastställt fyra långsiktiga delmål för jämställdhetspolitiken: 

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och 

möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 

2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om 

utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 

3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma 

ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 

4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt 

och möjlighet till kroppslig integritet. 

Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till 

regionala förhållanden och förutsättningar. Utifrån Länsstyrelseinstruktionen § 5 ska Länsstyrelsen 

1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och 

beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor, 

2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande 

indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta, 

3. vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och 

därvid ta särskild hänsyn till barns bästa, 

4. vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer 

med funktionsnedsättning, 

5. integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och 

beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering. 

Länsstyrelsen har i uppdrag under 2013 att utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering i 

Västerbotten. Strategin kommer att omfatta det utåtriktade arbetet med jämställdhetsintegrering 

men även i den egna verksamheten. Strategin baseras utifrån identifierade behov och beaktar andra 

regionala strategier såsom den regionala utvecklingsstrategin samt handlingsplanen för jämställd 

regional tillväxt. Syftet ska vara att flytta fram positionerna när det gäller jämställdhetsfrågor och 

implementering av jämställdhetspolitiken. 

Internt arbetar Länsstyrelsen utifrån ett ledningsstyrt jämställdhetsarbete och under 2013 är 

jämställdhetsintegrering särskilt prioriterat. Arbetet kommer ske verksamhetsnära och sakkunnig 

bistår och stöttar det interna arbetet. Länsstyrelsen leder även länsdelegationen i jämställdhet vars 

syfte är att flytta fram positionerna gällande jämställdhetsfrågor i länet. De nätverk Länsstyrelsen 

samordnar ger ett viktig kunskaps-, och erfarenhetsutbyte gällande de livsvillkor kvinnor och män har 

i länet. 

4.3 Region Västerbottens jämställdhetsintegrering 

Regionfullmäktige beslutade i mars 2010 att underteckna Europeiska deklarationen om jämställhet 

mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå (CEMR- deklarationen). Deklarationen uppmanar 

kommuner och regioner i Europa att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå 

jämställdhet för sina invånare. Att underteckna deklarationen är ett tydligt politisk ställningstagande 

6

och en viktig symbolisk handling. Det innebär också ett åtagande att arbeta för jämställdhet inom sin 

egen verksamhet. Deklarationen innehåller sex grundprinciper som Region Västerbotten har 

förbundit sig att förverkliga inom sina ansvarsområden. 

• Jämställhet är en grundläggande rättighet 

• Flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden måste bekämpas 

• Representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett 

demokratiskt samhälle. 

• Avskaffandet av stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. 

• Jämställhetsintegrering av alla regionens verksamheter är nödvändiga för att främja 

jämställdhet. 

• Handlingsplan och program måste ha tillräcklig finansiering för att jämställhetsarbetet ska nå 

framgång. 

Jämställdhetsintegrering är den strategi som Region Västerbotten arbetar utifrån i sitt 

jämställdhetsarbete. Det utesluter inte att även riktade jämställdhetsinsatser kan genomföras. 

I Regionplanen 2011-2013 framgår Region Västerbottens prioriteringar för perioden 2011-2013. 

Enligt Regionplanen ska jämställdhet genomsyra Region Västerbottens verksamhet. Arbetet handlar 

ytterst om att skapa förutsättningar för en samhällsutveckling som ger goda livsvillkor för länets 

medborgare, flickor och pojkar, män och kvinnor. Visionen är att vi med vårt arbete ska bidra till en 

hållbar utveckling av Västerbottens län. Jämställdhet, det vill säga att kvinnor och män ska ha samma 

makt att forma samhället och sitt eget liv, är både ett mål och ett medel för att uppnå ett hållbart 

samhälle. Organiseringen av arbete sker utifrån en modell som kallas MUMS. Det är ett vedertaget 

verktyg inom jämställhetsarbete som är framarbetat inom den statliga utredningen JämStöd. 

Regionförbundets styrelse har beslutat att alla analyser och allt kunskapsunderlag som tas fram för 

individer ska baseras på könsuppdelad statistik. 

Region Västerbotten hanterar framtagandet av flera olika program och strategier för länet på 

uppdrag av regeringen. På uppdrag av Näringsdepartementet genomförs programmet Främja 

kvinnors företagande med projekt riktade till kvinnor som företagare. Syftet är att skapa tillväxt och 

förnyelse i näringslivet genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Region Västerbotten 

ansvarar för att utarbeta en regional utvecklingsstrategi och samordna genomförandet, löpande följa 

utvecklingen i länet i förhållande till regionala och nationella mål, följa upp, utvärdera och till 

regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Det regionala tillväxtarbetet 

ska bedrivas med ett jämställdhetsperspektiv. 

5. DELMÅL OCH AKTIVITETER 

Utifrån nulägesanalysen identifieras fyra områden inom det regionala tillväxtarbetet med behov av 

ökad jämställdhetsintegrering: 

1. Jämställdhetsintegrerade strategier 

2. Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete 

3. Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt 

4. Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag 

För vart och ett av områdena presentera delmål och aktiviteter. Aktiviteterna kommer genomföras 

löpande under 2013-2014 om inte annat anges. 

7

5.1 Jämställdhetsintegrerade strategier 

Delmål Aktiviteter Ansvarig aktör 

Jämställdhetsintegrerat framtagande 

av ny regional utvecklingsstrategi (RUS 

2014-2020) 

Alla regionala strategiprocesser 

integrerar ett jämställdhetsperspektiv 

5.2 Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete 


Ökat kunskapsutbyte och lärande kring 

jämställdhet i det regionala 

tillväxtarbetet 

• Ökade kontaktytor mellan 

jämställdhetsnätverk och andra 

nätverk 

• Seminarier/workshops kring 

jämställdhetsfrågor 

• Integrering av 

jämställdhetsperspektiv i övriga 

nätverk, seminarier/workshops, 

konferenser och rapporter 

5.3 Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt 


Lika förutsättningar för män och 

kvinnor att ta del av det 

företagsfrämjande systemet 

• Alla RUS-grupper inkommer med 

analysunderlag baserade utifrån 

demografiska utmaningar och 

jämställdhetsperspektivet. 

• Kunskapsuppbyggnad i 

arbetsgrupperna 

• Länsstyrelsen bistår med 

sakkunskap i jämställhetsfrågor, 

jämställdhetsanalys och 

kunskapsuppbyggnad 

• Jämställdhet som integrerat tema 

• Jämn könsfördelning i 

arbetsgrupperna 

• Referensgrupp för mångfald 

• Kompetens om genusfrågor 

används i alla strategiprocesser 

• Ex ante utvärderingar av regionala 

strategiers effekter på 

jämställdhet 

• Framtagande Länsstrategi 

jämställdhetsintegrering 

• Tillvarata resultat och insikter från 

tidigare perioder av programmet 

Främja kvinnors företagande och 

använda dessa som 

utgångspunkter för utvärdering av 

projekt och strategier. 

Region Västerbotten i samarbete med 

Länsstyrelsen 


andra relevanta aktörer 

Länsstyrelsen Västerbotten 

Länsstyrelsen i Västerbotten och 

Region Västerbotten 


8

Projekthantering ska genomsyras av 

ett jämställdhetsperspektiv 

• Skapa en arena för ökad 

genusmedvetenhet hos aktörer 

inom det företagsfrämjande 

systemet. 

• Genomföra programmet Främja 

Kvinnors företagande i 

Västerbotten; hantera 

ansökningar om finansiering av 

affärs- och 

innovationsutvecklingsinsatser 

riktade till kvinnor som driver 

företag. 

• Genomföra regionala 

mötesplatser för att synliggöra 

kvinnors företagande. 

• Länsstyrelsen anordnar en 

regional “Tanka av” dag, där ESF 

JÄMT visar erfarenheter och 

resultat från processtöd 

jämställdhetsintegrering inom 

Socialfonden. 

• Ärendehanteringsprocessen 

utvecklas med avseende på 

jämställhet. Utforma 

checklistor/metoder, 

ansökningshandlingar, 

anvisningar, rutiner, 

beslutsunderlag mm ur ett 

jämställdhetsperspektiv. 

5.4 Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag 

Region Västerbotten och Länsstyrelsen 

i Västerbotten 


Tillväxtverket 

Länsstyrelsen i Västerbotten 



Uppföljning av projektverksamhet och 

företagsstöd ska bättre belysa 

jämställdhetsperspektivet 

Framtagande av övriga besluts- och 

kunskapsunderlag ska belysa 

jämställdhetsperspektivet 

● översyn över befintliga underlag 

och utvecklande av nya metoder 

för uppföljning 

● genomgång av frågeställningar 

relevanta för en utveckling mot 

ökad jämställdheten 

● uppföljning av tidigare beslut 

angående könsuppdelad statistik 

● Länsstyrelsen kommer ta fram 

och bearbeta relevant statistik 

och forskning gällande kvinnors 

och mäns livsvillkor i länet. 

● Länsstyrelsen anordnar ett flertal 

seminarier och workshops utifrån 

strategin jämställdhetsintegrering 

och svensk jämställdhetspolitik. 





9

6. DELMÅL OCH AKTIVITETER FÖRESLAGNA I NY REGIONAL 

UTVECKLINGSSTRATEGI 

Västerbottens regionala utvecklingsstrategi gäller för perioden 2007-2013. Under 2013 pågår ett 

arbete med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för perioden 2014-2020, ett arbete som 

Region Västerbotten samordnar. Tillsammans med Utvecklingsrådet har Regionförbundet 

identifierat åtta tematiska områden som utgör grunden för ett konkretiseringsarbete. De tematiska 

områdena är: Näringslivsutveckling, Innovationskraft, Digital utveckling, Sysselsättning och 

kompetensförsörjning. Energi, - miljö och klimat, Trafik och infrastruktur, Internationell och regionalt 

samarbete samt Kultur och livsmiljö. Till varje tematiskt område har en arbetsgrupp tillsats för att 

koordinera arbetet inom respektive område. Gruppernas uppgift är att i en bred dialog med 

intressenter och i samverkan med andra arbetsgrupper identifiera och ge förslag på de prioriteringar 

och insatser som är viktigast för att skapa hållbar tillväxt. Ett första förslag på ny utvecklingsstrategin 

planeras vara färdig under hösten 2013 då den politiska beredningen startar och beslutet om ny 

strategi tas i november 2013. 

Jämställdhetsperspektivet integreras på olika sätt i processen och dess genomförande. Jämställdhet 

har introducerats som ett av 6 integrerade teman i processen. Ett integrerat tema avser här ett 

tematiskt område som vi under processen försöker öka kunskapen om och som skall beaktas i 

gruppernas arbete för att ta fram de viktigaste prioriteringarna för hållbar tillväxt. Inför 

sammansättningen av varje arbetsgrupp gavs direktiv att grupperna skulle: ha en jämn 

könsfördelning, eftersträva etnisk mångfald, och att gruppernas sammansättning skulle präglas av ett 

flernivåstyre (Aktörer från olika politiska nivåer och olika sektorer av samhället). Vid 

arbetsgruppernas kick-off för RUS-arbetet gavs information om hur ett mångfaldsperspektiv skulle 

kunna integreras i gruppernas arbete. Gruppernas processledare har också genom Länsstyrelsens 

sakkunnig i jämställdhet givits information om vilka frågeställningar och aspekter av det egna 

området som kan vara intressanta att belysa utifrån ett jämställdhetsperspektiv samt delgivits 

övergripande information om den demografiska utmaningen i Västerbotten. Vidare har grupperna 

diskuterat jämställdhetsperspektivet vid olika arbetsmöten och även bidragit med förslag på insatser 

till denna handlingsplan. 

Prioriteringförslag i RUS Delmål Aktivitet/åtgärder 

Regionen ska utvecklas till en stark 

europeisk innovativ region som på 

bästa sätt utvecklar, tar till vara, 

nyttiggör och kommersialiserar idéer. 

Regionen ska utvecklas till en stark 

europeisk entreprenöriell region med 

en mångfald av hållbara och växande 

företag och verksamheter 

Ta till vara på idéflödet från grupper 

som idag är underrepresenterade i 

innovationssystemet 

Av de nystartade företagen ska 

andelen kvinnor och andra 

underrepresenterade grupper öka till 

rikssnittet 

De befintliga företagen ska minst 4 av 

10 ha ett majoritetsägande av kvinnor 

Företagsfinansiering och rådgivning ska 

ges på lika villkor oberoende av kön, 

sexuell läggning, etniskt tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning 

liksom funktionshinder och ålder. 

• Ta till vara på idéflöden från 

kvinnor 

• Stöd särskilda insatser som riktar 

sig mot denna målgrupp 

• Utbilda innovationsstödsystemets 

offentliga finansierade aktörer i 

genus- och mångfaldsfrågor 

• utbilda företagsfrämjande aktörer 

i genus- och mångfaldsfrågor, 

• stärka möjligheterna för 

ungdomar, kvinnor och män 

oavsett etnisk eller annan 

bakgrund att bli företagare i 

regionen och rikta insatser som 

ökar inslaget av entreprenöriell 

lärande i utbildningsväsendet. 

• främja kvinnors och andra 

underrepresenterade gruppers 

deltagande i styrelsearbetet, 

10

Kvinnor och män har samma 

möjligheter att påverka 

transportsystemets tillkomst, 

utformning och förvaltning och deras 

värderingar tillmäts samma vikt. 

• Kunskapslyft i Västerbotten om 

effekter av olika åtgärder i 

transportsystemet för mäns och 

kvinnors tillgänglighet i samhället 

och jämställdhet på kort och lång 

sikt samt om metoderna för 

bedömningar 

• Projekt alt. examensarbete med 

inslag av kunskapsspridning inom 

ämnet i Västerbotten. 

• Genomför jämställdhetsutbildning 

av tjänstemän och politiker. 

• Kartläggning av de olika könens 

representation i olika delar av 

transportsektorn, fördelningen av 

makt och inflytande och hur olika 

människors transportefterfrågan 

och mobilitet värderas och 

tillmötesgås i trafiksystemet i 

Västerbotten. 

• Ta fram handlingsplan för att öka 

det underrepresenterade könets 

representation och inflytande i 

transportsektorns olika delar. 

• Utred möjligheten till 

solcellsbelysning vid t.ex. 

hållplatser och parkeringar. 

• Förbättra mångfaldsperspektivet 

och balansen mellan män och 

kvinnor i olika roller i infomaterial, 

branschtidningar mm. 

Attraktiva livsmiljöer • Åtgärder för att öka/få till större 

mångfald och ökad representation 

för underrepresenterade grupper 

i styrelsearbete, ledningsgrupp 

etc. 

• Öka kunskapen i olika 

branschorganisationer om 

jämställdhetsarbetets effekter. 

Attitydförändrande åtgärder 

• Riktade insatser för att förändra 

traditionsbundna bilder av 

branscher med sned könsbalans. 

Exempelvis inom basnäringarna, 

skolan eller vården. 

• Insatser för att öka kunskapen i 

olika branschorganisationer om 

jämställdhetsarbetets effekter. 

Jämställda arbetsplatser är en 

investering för ökad tillväxt. 

• Åtgärder för att öka mångfalden 

och representationen av 

11

7. PLAN FÖR ÅTERRAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING 

underrepresenterade grupper i 

styrelser, ledningsgrupper 

• Analyser kring hur kan vi 

attrahera kvinnor med de 

begränsningar som finns på länets 

arbetsmarknader 

• Kvinnors och mäns” 

kringverksamhet” med kultur och 

aktiviteter är viktiga. Hur mycket 

av de fritidsaktiviteter, 

föreningsliv och kultur riktar sig 

primärt mot ett kön? Synliggöra 

utbudet för kvinnor och män. 

• Samverkan mellan Privata och 

offentliga arbetsgivare kring 

samannonsering vid rekryteringar, 

för att visa på bredare möjligheter 

till jobb för både kvinnor och män. 

• Uppbyggnad av samverkan mellan 

näringsliv, offentliga aktörer och 

den sociala ekonomin för att 

jobba praktiskt med 

jämställdhetsarbete 

Handlingsplanen kommer att följas upp av en grupp med bland annat representanter från 

Länsstyrelsen i Västerbotten och Regionförbundet i Västerbottens län. Uppföljning innebär att en 

kartläggning görs av genomförandet. I uppföljningen ingår även revidering av aktiviteter. 

Kartläggningen återrapporteras till Regionstyrelsen, Utvecklingsrådet, Länsdelegationen i 

jämställdhet samt i aktuella årsredovisningar. 

12

Källförteckning 

Framsyn Stockholm-Mälarregionen (red.) (2008). Jämställdhet och mångfald i regional utveckling. Stockholm 

Friberg, Tora (1993). Den andra sidan av myntet: om regionalpolitikens enögdhet : en idéskrift ur kvinnligt perspektiv från 

Glesbygdsmyndigheten. Östersund: Glesbygdsmyndigheten 

Hirdman, Yvonne (1990). The gender system: theoretical reflections on the social subordination of women. Uppsala: 

Maktutredningen 

Hudson & Rönnblom (2007). Studier av det regionala tillväxtarbetet i Jönköpings och Västerbottens län. 

JämLYS: en jämställdhetsanalys av näringslivet i Västerbotten. (2010). Umeå: Länsstyrelsen Västerbotten 

Lindberg, Malin (2010). Samverkansnätverk för innovation: en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av 

innovationspolitik och innovationsforskning. Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2010 

Pettersson, Katarina(2008), "'Många bäckar små...' Jämställdhet och ekonomisk tillväxt i regionalpolitiken", s. 137-158, i 

Andersson, Frida, Ek, Richard & Molina, Irene (red.), Regionalpolitikens geografi – Regional tillväxt i teori och praktik, 

Studentlitteratur, Lund. 

Pettersson, Katarina ( 2007). Men and male as the norm? A Gender Perspective on Innovation Policies in Denmark, Finland 

and Sweden. Nordic Research Programme 2005-2008. Report: 4 

Pettersson, Katarina & Saarinen, Ylva (2004). Kluster som regionalpolitiskt redskap – Män som hjältar i manliga kluster? 

Emma Resurscentrum 

Rönnblom, Malin (2003). Alla älskar genus. Bang. 2003:1, s. 33-36 

Rönnblom, Malin (2008). Var tog politiken vägen?: om regionalpolitik, jämställdhet och statens förändrade former. Tidskrift 

för genusvetenskap. 2008:1, s. 31-52 

Sweco Eurofutures (2012), Fördelning av företagsinsatser mellan kvinnor och män i Västerbotten. 

Wendt Höjer, Maria & Åse, Cecilia (1999). Politikens paradoxer: en introduktion till feministisk politisk teori. 2., [omarb. och 

utök.] uppl. Lund: Academia adacta 

Westberg, Hanna (red.) (2005). Regionala tillväxtavtal - en fråga om att bryta gamla mönster?:kvinnors och mäns 

delaktighet i arbetet med tillväxtavtalen. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 

Tillgänglig på Internet: http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2005/aio2005_08.pdf 

13

Årsbokslut 2012 

Årsbokslut 2012

Omsättning tkr 

Projektverksamheten 2012 motsvarar 

19 procent av den totala verksamheten 


2012 2011 Förändring 

Inklusive 

Projektverksamhet 300 698 243 739 +56 959 1) 

Projektverksamhet 58 329 68 711 -10 382_ 

1) Beror huvudsakligen på genomströmning av medel från Kulturrådet, enligt samverkansmodellen.

Resultat 2012 tkr 


Överskott 2012 501 

Projektunderskott - 1 672 

Pensionsavsättning - 1 409 

Erhållna intäkter avslutade projekt + 400 

Intäkter aktieköp AB Transitio +1 000 

Finansiella intäkter/kostnader +1 000 

Kulturverksamheten + 500 

Personalkostnader + 700 

Posterna avser 

de största 

avvikelserna

Pensionsförpliktelser 

Inklusive löneskatt 2012-12-31 


2012 2011 Differens 

Pensionsskuld 20 548 17 554 2 994 

Pensionsstiftelse 9 540 8 759 781 

11 008 8 795 2 213

Kostnadsfördelning 

inom Region Västerbotten 

Övrig basverksamhet 

8% 

Egna Regionala 

Projektmedel 

5% 

Kansliet 

12% 

Projektverksamhet 

19% 


Kulturrelaterat 

inklusive 

Länsbiblioteket och 

Film i Västerbotten 

33% 

Kultur stb 

20% 

Basverksamhet 

MediaCenter 

3%

Verksamhetens intäkter 

Övriga intäkter 

5% 

Projektfinansiering 

18% 

Anslag staten 

21% 

Medlemsavgift 

länsstyrelse 

1% 


Medlemsavgift 

landsting 

48% 

Medlemsavgift 

kommuner 

7%

Verksamhetens kostnader 

Övriga externa 

kostnader 

1% 

Intern 

medfinansiering 

2% 

Övriga kostnader 

3% 

Personalkostnader 

24% 


Externa bidrag 

36% 

Lokalkostnader 

3% 

Ägaranslag 

18% 

Resekostnader 

3% 

Reklam, PR och 

information 

2% 

Främmande 

tjänster 

8%

Översyn medlemsavgiftsmodell 

Översyn medlemsavgiftsmodell

Uppdraget 


Förbundsfullmäktiges beslut 2012-06-07: 

”Region Västerbotten tillsätter en utredning 

om hur medlemsavgifterna till förbundet ska 

beräknas från och med 2014. Vilket index är 

lämpligast att tillämpa? Vilka olika modeller 

för medlemsavgifter finns det?”


Modeller för beräkning av medlemsavgifter 

Tittat på modell hos: 

• Region Jämtland 

• Region Värmland 

• Region Dalarna 

• Region Gävleborg 

• Region Kalmar (taxerad inkomst, skattesats, regeringens 

uppräkningsfaktor, nettobidrag utjämningssystemet)


Medlemsavgifter Region Västerbotten 2013, enligt Kalmar-modellen 

Kalmar-modellen Region Västerbotten 

Kommunernas medlemsavgift 12 170 11 199 

Landstingets medlemsavgift 6 685 11 199 

Övrig finansiering kommuner och landsting: 

18 855 22 398 

Mediacenter och Infomix, kommuner 8 814 8 814 

Infomix, landstinget 1 132 1 132 

Överförd verksamhet, landstinget 138 414 134 871 

148 360 144 817 

TOTAL FINANSIERING 167 215 167 215 

Varav kommunerna betalar 20 984 20 013 

Varav landstinget betalar 146 231 147 202

Valda index 

• KPI: Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används 

bl.a. som inflationsmått och vid avtalsreglering. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i 

genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser 

konsumenterna faktiskt betalar. 1) 

• Regeringens löneindex: Belyser lönenivåns förändring över tiden, baseras på 

konjunkturlönestatistiken. 1) 

• BNP: Bruttonationalprodukten (BNP) är värdet av alla de varor och tjänster som produceras i 

landet för användning till konsumtion, export och investeringar under en period, vanligtvis 

ett år eller ett kvartal. 1) 

• LPI: Landstingsprisindex (LPI) visar på genomsnittlig förändring priser och löner för 

landstingen. 2) 

1) Definition hämtad från Statistiska Centralbyrån 

2) Definition hämtad från Sveriges Kommuner och Landsting 

Översyn medlemsavgiftsmodell

Medlemsavgift 2013 – med olika index 


2013 2013 * 2013 * 2013 * 

Uppräkning Uppräk ning Uppräkning Uppräkning 

Budget 2012 löneindex 

KPI 

LPI 

BNP 

3,1% och KPI 1,3% 1,3% 2,5% 3,3% 

Kommunerna 19 372 342 641 346 251 840 484 309 639 287 

Landstinget 145 080 619 2 120 982 1 886 048 3 627 015 4 787 660 

Total 

finansiering 164 452 961 2 762 328 2 137 888 4 111 324 5 426 948 

* Ingen hänsyn tagits till ev ändrat invånarantal

Förslag till revidering av: 

Arvodes- och 

pensionsreglemente 


Förslag till revidering 2013-02-05 

DNR: 

Datum

Arvodes- och pensionsreglementen Region Västerbotten 

Kort förklaring av revideringen 

Understruken text – tillägg 

Genomstruken text – borttag Borttaget: 

1


§ 1 Förtroendevalda som omfattas av reglementet 

Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen 

(1991:900). 

Enligt 18 § i Regionförbundet Västerbottens läns förbundsordning gäller följande: 

”Medlem i regionförbundet svarar för arvoden, ersättning för förlorad arbetsinkomst, resekostnader 

och andra ersättningar för sina representanter i förbundsfullmäktige. 

Regionförbundet svarar för tillkommande kostnader för presidieposterna i fullmäktige samt 

för arvoden, ersättning för förlorad arbetsinkomst, resekostnader och andra ersättningar för 

ledamöter och ersättare i Förbundsstyrelsen, utskott, delegationer och beredningar samt för 

förtroendevalda revisorerna. Regionförbundet svarar även för ovan nämnda kostnader för 

partiernas insynsplatser i delegationer, beredningar och Förbundsstyrelsen.” 

§ 2 Definition av begrepp 

Heltid 

Med heltid avses ett basarvode enligt bilaga 1- förtroendemannaarvoden. 

Betydande del av heltid 

Med betydande del av heltid avses 40 procent (0,4 andel basarvode/uppdrag och person) 

eller mer av basarvoden enligt bilaga 1- förtroendemannaarvoden. 

§ 3 Definition av vad som ersätts 

Ersättningar kan utgå i form av: 

• Årsarvode 

• Sammanträdesarvode 

• Förrättningsarvode 

• Förlorad arbetsförtjänst 

• Avgångsersättning 

• Pensionsförmån 

• Semesterförmån 

• Färdtidsersättning, resekostnadsersättning och traktamenten 

• Övriga ersättningar enligt de grunder som anges i § 12 

§ 4 Årsarvoden 

Av bilaga 1- förtroendemannaarvoden framgår vilka som erhåller årsarvode samt storleken 

på årsarvodet. 

Om förtroendevald med årsarvode, på grund av sjukdom eller annat, är förhindrad att fullgöra 

sitt uppdrag för tid som överstiger en månad ska arvodet minskas i motsvarande omfattning. 

2


Har ersättare utsetts enligt 6 kap. 16 § kommunallagen för förtroendevald med årsarvode, 

uppbär ersättaren arvode som motsvarar tjänstgöringstiden. Om t.ex. en vice ordförande går 

in som ordförande under minst en månad utgår arvode motsvarande ordförandearvode. 

Årsarvoden till regionråd utbetalas månadsvis, se § 15. Övriga årsarvoden för förtroendeuppdrag 

med en omfattning som motsvarar 20 % eller mer av heltid, utbetalas månadsvis. 

Övriga årsarvoden utbetalas med hälften i juni månad och andra hälften i december månad. 

Avsteg från detta beslutas av Förbundsstyrelsen. 

§ 5 Sammanträde 

Med sammanträde menas protokollfört sammanträde med: 

- Förbundsfullmäktige, 

- av fullmäktige utsedd styrelse, delegation, beredning eller den förtroendevalda revisionen, 

- av Förbundsstyrelsen utsett utskott, delegation eller beredning, 

- av utskott, delegation eller beredning utsedd arbetsgrupp eller motsvarande, 

Sammanträde omfattar hel- eller halvdag. Med halv dag menas sammanträden som omfattar 

fyra (4) timmar eller mindre. 

Anteckningar ska föras i det politiska organets protokoll om tiden för sammanträdets påbörjande 

och avslutande, vilka ledamöter, ersättare, anställda och andra som varit närvarande 

samt om samtliga varit närvarande hela sammanträdet. Närvarolista ska föras av sekreteraren 

eller den som därtill utses. 

§ 6 Sammanträdesarvode 

Till förtroendevald utges arvode för hel- eller halv dag. Arvode för hel dag, d.v.s. mer än fyra 

(4) timmar utges med dagsarvode enligt bilaga 1- förtroendemannaarvoden. För förtroendevald 

som deltar i sammanträde kortare än fyra (4) timmar utges halvt dagsarvode enligt 

bilaga 1- förtroendemannaarvoden. Högst ett arvode kan utges per dygn. Ovanstående 

gäller inte för regionråd som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, se § 

15, samt ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige, se § 1. 

Ansökan om sammanträdesarvode lämnas in löpande, dock senast december månad 

innevarande år. 

§ 7 Förrättning 

Med förrättning avses deltagande vid: 

- Protokolljustering, då särskild tid och plats bestäms. 

- Konferens, informationsmöte, studieresa, kurs eller liknande där den förtroendevalde 

utsetts att delta. 

3


- Förhandling, eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan 

motpart till förbundet. 

- Överläggning med företrädare för annat regionförbundsorgan eller motsvarande än det 

den förtroendevalde själv tillhör 

- Överläggning/förhandling med annan myndighet eller organisation. 

- Fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för revisionsuppdrag. 

Ansökan om förrättningsarvode lämnas in löpande, dock senast december månad 

innevarande år. 

§ 8 Förrättningsarvode 

För förrättning som inte är att anse som sammanträde utgår arvode per timme med en åttondel 

(1/8) av gällande heldagsarvode, dock lägst arvode för två (2) timmar. Ersättning kan 

utges för högst åtta (8) timmar per dygn. 

Arvode vid förrättning gäller inte för regionråd som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande 

del av heltid, se § 15. 

§ 9 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst 

Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner 

som de förlorar på grund av uppdraget enligt 4 kap. 12 § kommunallagen. Detta gäller 

dock inte regionråd som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, se § 15. 

Förlorad arbetsförtjänst ska styrkas genom skriftligt intyg från den förtroendevaldes arbetsgivare. 

Intyg ska lämnas in senast vid utgången av respektive kalenderår samt vid inkomstförändring. 

Vid arbetslöshet ska intyg från arbetslöshetskassan uppvisas. 

Förlorad arbetsförtjänst för företagare/motsvarande ska styrkas genom revisorsintyg eller 

uppgift från försäkringskassan om anmäld sjukpenninggrundande inkomst (SGI). 

Förtroendevald som kan visa att arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp har rätt till 

en schablonersättning beräknad på grundval av den senast fastställda SGI, dock högst med 

belopp enligt bilaga 1- förtroendemannaarvoden. Det åligger den förtroendevalda att uppvisa 

den senast fastställda SGI. 

Yrkande om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska framställas inom ett år från sammanträdes- 

eller förrättningsdagen. 

Förbundsstyrelsen kan utfärda eventuella ytterligare anvisningar. 

§ 10 Avgångsersättning 

Avgångsersättning utges, efter ansökan, till regionråd från avgångsdatumet. Avgångsersättning 

utbetalas beroende på uppdragstid och ålder enligt bilaga 2- avgångsersättning. 

4


Underlaget för avgångsersättning utgörs av den förtroendevaldes årsarvode vid avgången. 

Avgångsersättningens nivå framgår av bilaga 2. 

Regionrådet är skyldigt att meddela om förvärvsinkomst erhålls, från när detta sker samt 

belopp. 

Eventuella förvärvsinkomster reducerar avgångsersättningens storlek. 

Om fullmäktige har återkallat ett uppdrag för den förtroendevalda med stöd av 4 kap. 10 § 

kommunallagen, kan fullmäktige besluta att inskränka rätten till eventuell avgångsersättning 

eller att denna rätt helt ska upphöra. Om uppdraget har upphört av annan anledning än återkallelse 

och det senare visar sig att fullmäktige senare hade kunnat återkalla uppdraget med 

stöd av 4 kap. 10 § kommunallagen, kan fullmäktige besluta att inskränka rätten till eventuell 

avgångsersättning eller att denna rätt helt ska upphöra. 


§ 11 Ersättning för förlorad pensionsförmån 

Förtroendevald har rätt till ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. 

Till förtroendevald ska regionförbundet utbetala förlorad pensionsförmån motsvarande 4,5 

procent på ersättning för förlorad arbetsförtjänst. 

Förtroendevald som kan visa förlust av pensionsrätt i anställningen, men som inte får ersättning 

för inkomstbortfall, kan begära individuell prövning. Det kan exempelvis gälla den som 

har ett totalt årsarvode understigande 40 procent, som begär tjänstledighet i sin anställning 

på motsvarande omfattning och därigenom inte kan få ersättning för inkomstbortfallet på den 

delen. Begäran om ersättning i dessa fall ska anmälas så snart det är möjligt, men senast vid 

utgången av respektive kalenderår. Förlusten ska styrkas genom skriftligt intyg från den förtroendevaldes 

arbetsgivare. Ersättning utbetalas med 4,5 procent på inkomstbortfallet. 

Utbetalning sker löpande, i samband med utbetalning av ersättningar för förlorad arbetsförtjänst. 

Pensioner för regionråd som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid regleras 

i särskilt beslut av förbundsfullmäktige, se § 15. 


§ 12 Ersättning för förlorad semesterförmån 

Förtroendevald har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån. Maximalt 12 procent 

på utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst. 

Begäran om ersättning ska göras senast inom ett (1) år efter förlorad förmån. 

5


§ 13 Färdtids-, resekostnads- och traktamentsersättning 

Förtroendevald som erhåller sammanträdes- eller förrättningsarvode enligt detta reglemente 

äger rätt till färdtids-, resekostnads- och traktamentsersättning enligt gällande bestämmelser 

för regionförbundets anställda. 

Förutsättning för att reseersättning mm ska utgå är att avståndet från bostad/arbetsplats till 

sammanträdeslokalen eller förrättningsstället är mer än 10 km enkel väg. 

§ 14 Övriga ersättningar 

Förtroendevald med funktionshinder 

Förtroendevald med funktionshinder har rätt till skälig ersättning för resekostnader som uppkommer 

när de fullgör sina uppdrag enligt 4 kap. 12 a § kommunallagen. Detta gäller dock 

inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid. 

Ersättning utgår till handikappad förtroendevald för de särskilda kostnader som föranletts av 

uppdraget som exempelvis ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande. 

Förtroendevald med barn 

Förtroendevald med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig ersättning för kostnader 

för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag enligt 4 kap. 12 b § kommunallagen. 

Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande 

del av heltid. 

Ersättning betalas för skäliga kostnader som föranletts av uppdraget vid vård och tillsyn av 

barn som vårdas i den förtroendevaldas familj och som under kalenderåret fyller högst elva 

år. Om det finns särskilda skäl, kan ersättning betalas även för tillsyn av barn som är äldre. 

Ersättning betalas inte för den ordinarie tid då barnet vistas i kommunal eller privat barnomsorg 

eller för barnpassning som utförs av egna familjemedlemmar eller annan sammanboende. 

§ 15 Regionråd 

Förbundsstyrelsens ordförande och vice ordförande benämns regionråd enligt 

Förbundsstyrelsens reglemente § 15. 

Årsarvoden till regionråd utbetalas månadsvis. Avsteg från detta beslutas av 

Förbundsstyrelsen. 

Ersättning för sammanträde, förrättning och förlorad arbetsförtjänst utöver fastställt årsarvode 

utgår inte till regionråd som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. 

Pensioner för regionråd som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid regleras 

i särskilt beslut av förbundsfullmäktige. 

6


Regionråd som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid äger rätt att uppbära 

förmåner enligt de grunder som gäller för anställda enligt den vid varje tidpunkt gällande 

Allmänna bestämmelser (AB) samt omfattas av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA- 

KL) och Avtalsgruppförsäkring (AGS-KL). 

Regionråd som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid har rätt till ledighet 

under högst 30 arbetsdagar per år utan att arvodet reduceras. Ansvaret för uttag av sådan 

ledighet åvilar den förtroendevalde själv. 

§ 16 Fastställande och justering av arvode 

Sammanträdes- respektive årsarvoden ska under gällande mandatperiod årligen uppräknas 

enligt landstingsprisindex exklusive läkemedel (LPI). 

Samtliga arvoden ska fastställas av förbundsfullmäktige inför respektive mandatperiod. 

§ 17 Tolkning av dessa bestämmelser 

Förbundsstyrelsens arbetsutskott utgör tillsammans med förbundsfullmäktiges presidium 

arvodeskommitté och har att tolka bestämmelserna enligt detta reglemente. Arvodesbelopp 

för eventuellt nytillkommande uppdrag ska även avgöras av arvodeskommittén. 

§ 18 Reglementets giltighet 

Detta reglemente har fastställts av förbundsfullmäktige och gäller till dess förbundsfullmäktige 

fattar annat beslut. 

7

FÖRTROENDEMANNAARVODEN, Region Västerbotten BILAGA 1 

Politiskt forum 2008-2010 2011- 2012- 

Andel 

basarvode/uppdrag 

och person 

Regionfullmäktige 75 + 75 

årsarvode ordförande 40 000 38 221 0,06 

årsarvode 1e v ordförande 20 000 19 110 0,03 


Regionstyrelse 25 + 2 



Regionstyrelsens au 7 + 7 

årsarvode ordförande se ovan 382 219 0,6 

årsarvode v ordförande se ovan 127 406 0,2 

5 ledamöter a' 30000 kr; tot 150 tkr 30 000 31 851 0,05 

Primärkom delegation 7 + 7 


årsarvode v ordförande 10 000 9 555 0,015 

Utbildningsdelegation 7 + 7 


årsarvode v ordförande 10 000 9 555 0,015 

Kulturberedning, 7 + 7 

årsarvode ordförande 159 258 0,25 

årsarvode v ordförande 95 555 0,15 

Kollektivtrafikutskottet 7 + 7 

årsarvode ordförande 19 664* 0,03 

årsarvode v ordförande 9 832* 0,015 

Förtroendemannarevisorer, 3** 

Årsarvode per förtroendevald revisor 2 000 2 000 0,003 

Dagsarvode 1 468 

Förlorad arbetsinkomst 1 500 

Grundförutsättning för beräkning fr o m 2011: 

Basarvode=53086 x 12 = 637 032:- 

* Arvoderas fr o m 2012-01-01. 

** Utökning till fem revisorer fastställs vid Förbundsfullmäktige 2012-11-28

Avgångsersättning 

Avgångsersättning utges efter ansökan till förtroendevald från avgången. 

BILAGA 2 

Avgångsersättning utbetalas beroende på uppdragstid och ålder vid avgången längst 

under följande tider: 

Uppdragstid 

i månader 

Underlaget för avgångsersättning utgörs av den förtroendevaldes årsarvode vid 

avgången. 

Avgångsersättningens nivå: 

Inte fyllt 40 år Fyllt 40 

men inte 65 år 

mindre än 72 1 år 1 år 

72 men mindre än 96 2 år 2 år 



144 eller mer 2 år 5 år 

Underlag (uttryckt i antal förhöjda 

basbelopp) 

0 – 20 20 – 30 

Nivå i % under första utbetalningsåret 80 40 

Nivå i % därefter 70 35

Utkast med förslag på uppdatering av dokumenthanteringsplan från 2010. 

Gråmarkerad text byts ut eller tas bort. 

Gul understruken text är ny. 

Blå är komplettering till revidering 

G:\Regionforbundet\Politik\Arbetsutskottet\Kallelser\2013\2013-02-14\Reviderad Dokumenthanteringsplan 2013 1.1.doc 

1

DOKUMENTHANTERINGSPLAN 

Antagen: 2010-06-16 § 30 Regionfullmäktige 

Dnr: 10RV110-2 

Senast uppdaterad: 2010-05-04 

Ansvarig: 

G:\Regionforbundet\Politik\Arbetsutskottet\Kallelser\2013\2013-02-14\Reviderad Dokumenthanteringsplan 2013 1.1.doc 

2

Inledning 

Varje myndighet (Regionförbundet Västerbottens län fullmäktige, styrelsen, 

utbildningsdelegationen) ska enligt arkivlagen (1990:782) upprätta en dokumenthanteringsplan 

som redovisar myndighetens handlingar och regler för dess bevarande och gallring. 

Regionförbundet Västerbottens län (Förbundets) dokumenthanteringsplan tar upp flertalet typer 

av handlingar som inkommer eller upprättas. Tillsammans med ”Arkivbeskrivning” beskrivs 

handlingarnas livscykel, hur de förvaras vid arkivläggningen, och när de kan gallras, alternativt när 

de överlämnas för slutarkivering. Planen och riktlinjerna ger på detta sätt en bild av Förbundets 

dokumentflöde och visar hur handlingarna ska hanteras. 

Dokumenthanteringsplanen är ett levande dokument som förändras i takt med att nya rutiner, 

formulär och metoder förändras. Meddela arkivansvarig om något saknas eller är fel i planen eller 

av någon annan anledning behöver ändras. 

Handlingarna är grupperade enligt följande: 

Allmän administrativ verksamhet 

- Politisk administration 

- Personal 

- Ekonomi 

- Projekthantering 

- Upphandling 

- Övriga handlingar 

- MediaCenter 

- Västerbottens Turism 

- Allmän administrativ verksamhet 

Kollektivtrafikmyndigheten 

Region Västerbottens bolag 

- Länet Västerbotten Data & Tele AB 

3

ALLMÄN ADMINISTRATIV VERKSAMHET 

Politisk administration 

Handling 

Sorteringsordning Förvaringsplats Gallringsfrist Anmärkning 1) 

Förbundsordning Kanslienheten Bevaras Diarieförs 

Reglementen/planer Akt och Pärm Kanslienheten Bevaras Utbytes vid uppdatering 

Diarieförs. Gällande version 

förvaras i pärm 

Policys Akt och Pärm Kanslienheten Bevaras Utbytes vid uppdatering 

Diarieförs. Gällande version 

förvaras i pärm 

Föredragningslistor 

(dagordningar, kallelser) 

Kronologisk Kanslienheten Bevaras 

Protokoll Kronologisk Kanslienheten Bevaras Förvaras tillsammans med 

- Voteringslista ” 

- Tjänsteutlåtande ” 

- Motioner ” 

- Remiss, yttrande ” 

Kungörelser (annons inför 

regionfullmäktige) 

Pärm Kanslienheten 2 år 

4 

protokollen 

Register till protokoll Kronologisk Kanslienheten Bevaras Innehållsförteckning för varje år 

Leverans till slutarkiv 

Mandatperiod 

1 Ny arkivläggningsordning från 2010-01-01. Mellan 2008-01-01--2009-12-31 förvaras alla handlingar som rör regionfullmäktige, regionstyrelsen, 

primärkommunala delegationen och utbildningsdelegationen enbart i pärmar, sorterade i sammanträdesdatum och år.


Politisk administration 

Handling 

Sorteringsordning Förvaringsplats Gallringsfrist Anmärkning 2) 

Register förtroendevalda Kanslienheten Bevaras Skärmdumpar inför ny 

mandatperiod. Diarieförs 

Arvoden Årsvis Kanslienheten 15 år 

- Underlag till arvoden Årsvis Kanslienheten 15 år 

- Underlag till utlägg Årsvis Kanslienheten 15 år 

- Ansökan om förlorad 

arbetsinkomst 

Årsvis Kanslienheten 15 år 

Ärendeförteckningar Diarienummer årsvis Närarkivet Bevaras Arkivläggs vid årsslut 

5 


2 Ny arkivläggningsordning från 2010-01-01. Mellan 2008-01-01--2009-12-31 förvaras alla handlingar som rör regionfullmäktige, regionstyrelsen, 

primärkommunala delegationen och utbildningsdelegationen enbart i pärmar, sorterade i sammanträdesdatum och år.


Personal 

Handling 

Sorteringsordning Förvaringsplats Gallringsfrist Anmärkning 

6 


Rekryteringsärende Kanslienheten Bevaras Diarieförs 

- Annons Kanslienheten Bevaras Diarieförs 

- Ansökningshandlingar Kanslienheten 2 år Diarieförs 

- Betygskopior från Sorteras efter Kanslienheten 2 år efter Diarieförs. MBL 1976:580. 

sökande som ej 

anställts 

gallringsår 

tillsättning 

- Anställningsavtal I personakten Kanslienheten Bevaras 

Framställning om 

I personakten Kanslienheten Bevaras Kan gallras i samband med 

entledigande 

slutlig arkivIäggning 

Tjänstgöringsbetyg I personakten Kanslienheten Bevaras 

Uppsägningsbesked I personakten Kanslienheten Bevaras 

MBL-protokoll (enskilt 

ärende) kopia 

I personakten Kanslienheten Bevaras 

Rehabiliteringsutredningar I personakten Kanslienheten Bevaras Diarieförs. 

Ev sekretess 39 kap OSL 

Arbetsgivarintyg I personakten Kanslienheten Gallras Vid inaktualitet 

Pensionsberäkningar (kopior) I personakten Kanslienheten Bevaras 

Ansökan om pension I personakten Kanslienheten Bevaras 

Anmälan om arbetsskada I personakten Kanslienheten Bevaras Original till försäkringskassan. 

Ev sekretess 39 kap OSL 

Kontrolluppgifter till 

Skatteverket 

Pärm (årsvis) Kanslienheten 7 år Kolla med skatteverket 

Avtal 

Kanslienheten 2 år Gallras 2 år efter avtalet har 

- Bil i tjänsten 

upphört att gälla


Personal 

Handling 

Aktuella lönenivåer 

gällande avtal 

Rekvisitioner av arbetsgivar- 

stöd från AMS 

Sorteringsordning Förvaringsplats Gallringsfrist Anmärkning Leverans till slutarkiv 

Hängmapp Kanslienheten Bevaras Diarieförs 

Kronologisk 

ordning 

Kanslienheten 1 år efter anställningens 

slut 

7 

Diarieförs 

Reseräkningar Personnummer Kanslienheten 15 år 

Ledighetsansökningar Personnummer Kanslienheten 15 år Semester, föräldraledighet, 

Pärm, årsvis 

tjänstledighet, kompledig 

Läkarintyg, kopia Personnummer 


Kanslienheten 2 år Ta bort diagnos 

Lönespecifikationer Personnummer 


Kanslienheten 15 år 

Avstämningslistor 

lön/bankutbetalningslista 

Pärm (årsvis) Kanslienheten Bevaras 

Utbetalning av arvode till Personnummer Kanslienheten 15 år 

extern uppdragstagare Pärm, årsvis 

Ackumulerad lista på Personnummer, Kanslienheten Bevaras Överblick över anställningsanställda 

namn 

resp avslutsdatum 

Medgivande att öppna post Mapp Kanslienheten Vid 

och e-post 

inaktualitet


Ekonomi 

Handling 


Budget 

Anvisningar inför budget Ekonomienheten Bevaras Diarieförs 

Budgethandlingar Ekonomienheten Bevaras Diarieförs 

Budgetrevidering/omdispo- 

Ekonomienheten Bevaras Diarieförs 

nering 

Kod/- och attestplan Ekonomienheten Bevaras Avser resultatenheten och 

projektnummer 

Bokslut/delårsrapport/ 

årsredovisning 

Anvisningar inför bokslut Ekonomienheten Bevaras Diarieförs 

Bokslutsunderlag Ekonomienheten Bevaras Diarieförs 

Månadsavstämningar Månadsvis/Pärm Ekonomienheten 2 år 

Delårsrapporter Ekonomienheten Bevaras Diarieförs 

Årsredovisning Ekonomienheten Bevaras Diarieförs 

Revisionsberättelse Ekonomienheten Bevaras Diarieförs 

Löpande bokföring 

Huvudbok Ekonomienheten Bevaras 

Skatteredovisning 

(arbetsgivaravgifter, 

preliminär skatt, moms) 

Verifikationer Sorterade i 

löpnummerordning 

(serie A) och årsvis 

Ekonomienheten Bevaras 

Ekonomienheten 15 år 

8 

Leverans till slutarkiv


Ekonomi 

Handling 

Sorteringsordning Förvaringsplats Gallringsfrist Anmärkning Leverans till slutarkiv 

Medfinansieringsintyg Ekonomienheten Bevaras Diarieförs 

Deklarationer Årsvis/pärm Ekonomienheten Vid 

inaktualitet 

SCB 

Årsvis/pärm Ekonomienheten Vid 

Räkenskapssammandrag 

inaktualitet 

Leverantörsfakturor Löpnummerordning 

(serie L) och årsvis 


3 

Leverantörsfakturajournal Datumordning och 

årsvis 


Betalningsordrar Sorterade årsvis Ekonomienheten 15 år 

Kundfakturor, kopior Sorterade i 

fakturanummerordn 

ing och årsvis 


Kundfakturajournal Sorterade i 

löpnummerordning 

(serie K) och årsvis 


Anläggningstillgångar Anläggningsnummer 

i register, Hogia 

Affärssystem 

Ekonomienheten Bevaras 

Projektlista Meddelandepärm Ekonomienheten/ 

Uppdateras månadsvis 

för politikerna Hemsidan 

3 Från den 1 januari 2010 inför Förbundet Elektronisk leverantörsfakturahantering som levereras av Ascendco Invoice, Frösön. 

Webbaserat system 

9


Projekthantering 4 

Handling 


Projektmedel 

NYPS 

Systemägare: 

Tillväxtverket 

Ärende 

- Ansökan 

- Komplettering 

- Beslut 

- Ändringsbeslut 

- Ansökan om 

utbetalning 

- Utbetalningsbeslut 

- Läges/slutrapporter 

Ärendeid/diarienummerordning 

NYPS 

arkivskåp/diariet 

Bevaras 

tillsvidare 

4 Projekthantering av Regionala medel (1:1 anslag diarieförs i systemet NYPS) 

10 

"Ny projekt- och 

stödärendehantering" (NYPS). 

Systemet används för hantering av 

stöd inom det regionala 

utvecklingsområdet sk 1:1 anslag 

NYPS används av stödsökande samt 

av de myndigheter och 

organisationer som beslutar om 

stöd ur de regionalpolitiska 

medlen. Systemet förvaltas av 

Tillväxtverket. 

Bevaras Förvaras tillsammans med 

ärendet 



Handling 

Inbjudan till Samråd Projekt/diarie- 

- Yttranden 

nummerordning 

Egna projekt Projekt/diarienummerordning 

Interna projekt Projekt/diarienummerordning 


Kanslienheten Bevaras Diarieförs 

Kanslienheten 

Bevaras Diarieförs 


11 



Upphandling 

Handling 

Offert/förfrågan Diarienummerordning 

Anbudsupphandling Diarienummerordning 

Anbudsansökan, anbud, 

bekräftelse om deltagande 

inom ramen för kvalifikationssystem 

och motsvarande 

handlingar, samt 

begärda förtydliganden och 

kompletteringar 

Anbud med tillhörande 

handlingar, ej antagna 

Annons med inbjudan till 

ansökan om att få lämna 

anbud 


Kanslienheten 2 år Diarieförs 

Kanslienheten Bevaras Diarieförs efter anbudstidens 

utgång, tills dess är den 

sekretessbelagd 

Kanslienheten 2 år 2 år efter att beslutet vunnit 

laga kraft. Vid överprövnings- 

och skadeståndsmål skall 

12 

samtliga anbud bevaras 

Kanslienheten Bevaras Avser även inbjudan till 

anbudslämnande, formgivningstävling 

eller annan 

inbjudan att inkomma med 

intresseanmälan. 

Beslutshandlingar Kanslienheten Bevaras Avser handlingar rörande 

beslut, skälen till beslut om 

upphandling eller beslut om 

att avbryta en upphandling. 



Upphandling 

Handling 


Bilagor till anbud Kanslienheten Se anm. Bilagor till antagna anbud 

bevaras. Bilagor som utgörs 

av föremål t ex arbetsprover 

och modeller, får gallras eller 

återlämnas till anbudsgivaren 

under förutsättning att de är 

beskrivna eller avbildade i 

dokumentation som bevaras. 

Bilagor till ej antagna anbud 

får gallras eller återlämnas till 

anbudsgivaren 1 år efter att 

Dokumentation över 

förhandling, provning, 

tester, muntlig 

presentation samt 

tagande av referenser 

Förfrågningsunderlag och 

underlag för 

anbudsansökan 

Kanslienheten Bevaras 


13 

beslutet vunnit laga kraft. 



Upphandling 

Handling 

Inköpsgrundande 

handlingar 

Protokoll över öppning av 

anbud, förteckning över 

anbud och motsvarande 

Sammanställning över 

kvalificering av 

anbudsgivare och 

utvärdering av anbud 

Sändlista över vilka 

leverantörer som har 

mottagit 

ansökningsinbjudan eller 

förfrågningsunderlag 

Upphandlingskontrakt 

med bilagor 

Handlingar vid direktupphandling, 

i de fall 

värdet av det upphandlade 

överstiger ringa 

belopp 


Kanslienheten Bevaras Handlingar som bevaras är: 

beslut om anskaffning; 

investering, inköpsanmodan 



Kanslienheten Bevaras Används och bevaras av 

upphandlingsansvarig 


Ramavtal Kanslienheten Bevaras 

Kanslienheten Bevaras Se Förbundets 

upphandlingsreglemente 

14 



Övriga handlingar 

Handling 


Diarieförda handlingar Diarienummerordning 

Arkivskåp 

Avtal/kontrakt Bokstavsordning/ Kanslienheten 2 år efter Diarieförs 

pärm 

avtalet 

upphört att 

gälla 

Pressmeddelande Listas under samma 

rubrik för varje år 


Informationsblad, 

Kanslienheten Bevaras 1 arkivexemplar sparas i ex 

broschyrer, tidskrifter och 

affischer (egna) 

vis i boxar 

Årsredovisningar från 

andra myndigheter 

Kanslienheten Gallras Vid inaktualitet 

Cirkulär och utredningar Kanslienheten Gallras Vid inaktualitet 

Anteckningar från interna 

Sökplats 2 år Förbundets gemensamma 

möten: 

- Arbetsplatsträffar 

- Strategiträff 

- Chefsträffar 

filserver. Ange sökväg 

15 


Årsvis


Övriga handlingar 

Handling 

MBL protokoll 

-för enskild arbetstagare 

MBL protokoll 

-övriga 

Samverkansgruppens 

protokoll 

Kopior av protokoll, för 

kännedom 

Internutbildningar, 

program, deltagarlista 

Beslut från Regeringen 

Kopia av Regeringsbeslut 

SMS-meddelanden och 

telefonsamtal 

Text och information 

skickas eller mottags via 

telefoni. 


Kronologisk i 

personakt 

Listas under samma 


Listas under samma 


Kronologisk ordning 

i pärm 




Till berörd 2 år 

Regiondirektör Bevaras 

Till berörd Gallras 1 år Diarieförs 

Registreras i postlista 

Gallras SMS-meddelande och 

information från 

telefonsamtal som mottagits 

eller skickats från en 

tjänstetelefon och som är 

allmän handling ska, om den 

inte är av ringa betydelse för 

myndigheten, registreras i 

diariet. 

16 


G-MAIL 

Systemägare: 

Google 

Bevaras 

tillsvidare 

Gallras 

17 

E-postserver. Handhar all 

daglig e-post till och från 

Förbundet 

Allmänhandling registreras i 

diariet och därmed överförs 

det till en ny databärare. 

Intranät/Server 

Handhar dokument i 

gemensam server. 

Sociala medier 

Kommunikatör Gallras En gång i halvåret eller inför 

Twitter, Facebook och 

stora förändringar spara 

liknande sociala medier. 

skärmdumpar från de sidor 

man är aktiv på. Fråga till 

myndigheten som inte är av 

ringa betydelse för 

myndigheten, registreras i 

diariet. 

Internet/Intranät Kommunikatör Gallras En gång om året eller inför 

stora förändringar spara 

skärmdumpar från sidor. 

Internet: Publik hemsida där 

allmänheten har tillgång till 

information om Förbundet. 

Intranät: Intern hemsida där 

inloggning sker med 

lösenord. Möjlighet att få 

tillgång till bl a interna 

handlingar för de anställda.


LäNet Västerbotten Data och Tele AB (AC-Net) 

Handling 


Styrelseprotokoll AC-Nets kontor Bevaras i pärm datumordning 

Bolagsstämmoprotokoll AC-Nets kontor Bevaras i pärm datumordning 

Remisser Kanslienheten Bevaras Diarieförs 

Offerter Se upphandling 

Anbud Se upphandling 

Anteckningar från träffar 

Se övriga handlingar 

med olika grupper 

Nyhetsbrev Se övriga handlingar 

Originalbroschyrer Se övriga handlingar 

Pressrealiser Se övriga handlingar 

Avtal mot kund AC-Nets kontor Bevaras i pärm 

bokstavsordning 

Offerter till kund Sökplats Gemensam filserver 

18 


Handling 

Underlag till 

trafikbeställning 




Ärendeakt i diariet Diarieförs. 

Visst 

underlag 

gallras vid 

inaktualitet. 

19 

Diarieförs i anslutning till den 

trafikbeställning som 

underlaget avser. Underlag 

som ej är av betydelse för 

trafikbeställningen gallras vid 

inaktualitet. 

Trafikbeställning Ärendeakt i diariet Bevaras. Diarieförs 

Trafikförändringar Ärendeakt i diariet Bevaras. Diarieförs 

Yttrande Ärendeakt i diariet Bevaras. Diarieförs 

Trafikförsörjningsplan Ärendeakt i diariet Bevaras. Diarieförs som beslut fattat 

av Kollektivtrafikmyndigheten. 

Revideras 

Beslut om allmän 

trafikplikt/beslut om 

allmän trafikplikts 

upphörande 

Andra beslut som 

ankommer på 


att besluta 

om 

årligen. 

Ärendeakt i diariet Bevaras. Diarieförs i anslutning till 

ärende 

Ärendeakt i diariet Bevaras. Diarieförs i anslutning till 

ärende. 


Gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse 

Del A. Handlingar som genom sitt informationsinnehåll eller sin funktion 

ar av tillfallig eller ringa betydelse: 

1. Kopior och dubbletter som inte har någon funktion då det finns arkivexemplar hos myndigheten med samma innehåll. 

2. Inkomna eller expedierade framställningar, förfrågningar och meddelanden av tillfällig betydelse eller rutinmässig karaktär. 

3. Handlingar som har inkommit för kännedom och som inte har föranlett någon åtgärd, om de även i övrigt är av ringa betydelse. 

4. Inkomna handlingar som inte berör myndighetens verksamhetsområde, eller som är meningslösa eller obegripliga, om handlingarna inte 

kräver vidarebefordran till annan myndighet eller enskild för åtgärd. 

5. Register, liggare, listor och andra tillfälliga förteckningar som har tillkommit för att underlätta myndighetens arbete och som saknar 

betydelse när det gäller att dokumentera myndighetens verksamhet, att återsöka handlingar eller att upprätthålla samband inom arkivet. 

6. Mottagnings‑ och delgivningsbevis under förutsättning att de inte har påförts anteckning som tillfört ärende sakuppgift. 

7. Handlingar som endast tillkommit för kontroll av postbefordran, under förutsättning att de inte längre behövs som bevis för att en 

försändelse har inkommit till eller utgått från myndigheten. Här avses till exempel inlämningskvitton och kvittensböcker för avgående post. 

8. Loggar för e‑post och fax under förutsättning att de inte längre behövs för kontroll av överföringen och att de inte heller behövs för 

återsökning av de handlingar som inkommit till eller utgått från myndigheten och som skall bevaras. 

9. Handlingar som utgjort underlag för myndighetens interna planering och verksamhetsredovisning, när sammanställning eller annan 

bearbetning har gjorts, under förutsättning att handlingarna inte heller i övrigt har någon funktion. 

20

Del B. Handlingar som ar av tillfallig betydelse genom att innehållet har 

överförts till nya databärare eller genom att handlingarna på annat satt har 

ersatts av nya handlingar: 

1. Handlingar som har inkommit till myndigheten eller expedierats från myndigheten i elektronisk form, till exempel e‑post, om handlingarna 

har överförts till annat format eller annan databärare, till exempel genom utskrift på papper. En förutsättning är att överföringen endast har 

medfört ringa förlust. För att förlusten skall anses ringa, krävs att handlingarna inte är autentiserade (äkthetsgaranterade) genom elektroniska 

signaturer eller motsvarande. De får inte heller vara strukturerade på ett sådant sätt att betydande bearbetningsmöjligheter går förlorade. 

2. Handlingar som upprättas och sprids elektroniskt i informationssyfte, till exempel webbsidor, under förutsättning att handlingarna har 

överförts till annat lagringsformat eller annan databärare för bevarande. Om överföringen innebär förlust av samband med andra handlingar 

inom eller utom myndigheten, till exempel genom elektroniska länkar, får en bedömning göras i varje enskilt fall av länkarnas värde. Sådana 

handlingar som avses i första stycket och som är felaktiga eller inaktuella, under förutsättning att de ersätts av rättade/uppdaterade 

handlingar. En förutsättning är att de uppgifter som rättats/uppdaterats endast är av tillfälligt intresse (till exempel adress, telefonnummer, 

öppettider). 

3. Handling som inkommit till myndigheten i icke autentiserad (äkthetsgaranterad) form, till exempel fax eller e‑post, om en autentiserad 

(äkthetsgaranterad) handling med samma innehåll har inkommit i ett senare skede. En förutsättning är att handlingen inte har påförts några 

anteckningar av betydelse för myndighetens beslut eller för handläggningens gång. Om den först inkomna handlingen påförts ankomststämpel 

bör den bevaras till dess att ärendet har avslutats, om inte ankomsttiden dokumenterats på annat sätt, till exempel i diarium eller lätt 

tillgänglig logglista. I de fall ärendet rör myndighetsutövning mot enskild bör handlingen bevaras till dess att överklagandetiden har löpt ut. 

4. Handling som inkommit till myndigheten i form av meddelande i röstbrevlåda, telefonsvarare och motsvarande, och som tillfört ett ärende 

sakuppgift, under förutsättning att innehållet dokumenterats i en tjänsteanteckning som tillförts övriga handlingar i ärendet. 

5. Felaktiga uppgifter i ADB‑upptagningar av registerkaraktär, vilka tillkommit genom skrivfel, räknefel eller motsvarande förbiseendefel, under 

förutsättning att rättning har skett. 

21

6. Handlingar som har överförts till annan databärare inom samma medium, under förutsättning att de inte längre behövs för sitt ändamål, till 

exempel arkivexemplar av ADB‑upptagningar och mikrofilm (säkerhets‑, mellan‑ och bruksexemplar) som har ersatts av nya exemplar, samt 

ADB‑upptagningar som endast framställts för överföring, utlämnande, utlån eller spridning av handlingar. 

22

allmän administrativ verksamhet - Region Västerbotten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?