Magdalena Andersson

Sociala företag är företag som driver näringsverksamhet. Företaget sköts i huvudsak av
personer som av olika skäl har svårigheter att få jobb, att etablera sig på
arbetsmarknaden. Tanken med arbetet i sociala företag är att det ska organiseras så
att var och en kan arbeta 100 procent av sin egen förmåga. Översatt i vanlig arbetstid
kan det innebära både 40 timmars arbetsvecka eller 10, allt beroende på den egna
förmågan.
Idag finns det cirka 200 sociala företag i Sverige. De sysselsätter ungefär 5 000
personer som är verksamma inom olika områden som hushållsnära tjänster,
konferensservice, hantverk och byggverksamhet. Företagen varierar i storlek.
Alliansen har fattat flera beslut som syftar till att öka kunskapen om de sociala
företagens betydelse och potential när det gäller rehabilitering och sysselsättning.
Arbetsförmedling och Försäkringskassa har ett uppdrag om en tvåårig
försöksverksamhet med upphandling av alternativa insatser för långtidssjukskrivna, där
sociala företag särskilt lyfts fram. En handlingsplan för sociala företag är också aktuell.
Det finns således redan ett starkt intresse från regeringen att utveckla och stödja
sociala företag.
I Sverige saknas dock en lagstiftning eller reglering för sociala företag, något som
finns i flera andra länder i Europa – ex.vis Storbritannien eller Italien. Det behövs en
tydlig definition om vad som bör, kan och ska ingå i begreppet Sociala företag. Jag
har därför skrivit en motion om detta, där jag föreslår riksdagen att ge regeringen ett
sådant uppdrag.
Ett arbete i ett socialt företag kan vara steget in i arbetslivet. Därför är regeringens
tydliga satsning på denna form så viktig. Där kan arbetet med att integrera människor
som står utanför arbetsmarknaden fortsätta samtidigt som man söker olika lösningar för
olika individer.
Fler och växande sociala företag innebär på sikt också tillväxt – både för ekonomin
och för de berörda människorna.
Ny politik för nyanländas etablering
Skickad till lokalmedia genom Sarah 2010-11-26
Publicerad i VN 2010-11-30, JP 2010-12-01
Det tar idag i genomsnitt sju år för en invandrare att etablera sig på den svenska
arbetsmarknaden. Det är en oacceptabel lång tid. I Jönköpings kommun hade 55
procent av utlandsfödda (utanför EU) arbete 2008 visar siffror från Statistiska central
byrån (SCB). 1997 låg siffran på cirka 34 procent. Detta är dock inte en ökning som
vi kan vara nöjda med. Alla som vill och kan jobba måste ges möjlighet. Alldeles för
många människor lever i utanförskap och kommer aldrig in i det svenska samhället.
Sidan 23 av 122