100 st instuderingsuppgifter i Organisk kemi Namn:

<strong>100</strong> st instuderingsuppgifter i Organisk kemi
Namn:
1. Ge exempel på några ställen där du kan hitta kolföreningar.
2. Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
3. Vilka är de tre vanligaste formerna av grundämnet kol? Beskriv även skillnaderna
mellan dem.
4. Vad används grafit och diamant till?
5. Vad är träkol?
6. Berätta om några andra kolformer än de tre vanligaste.
7. Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?
8. Vilka två atomslag ingår i de enklaste kolföreningarna?
9. Vilka är de fyra första kolvätena i alkanserien och hur ser deras molekyler ut?
10. Vad används de fyra första alkanerna till?
11. Hur många kolatomer har alkaner som är gaser, vätskor respektive fasta ämnen?
12. Hur många väteatomer har en alkan med 14 kolatomer?
13. Förklara vad som menas med isomerer.
14. Hur många isomerer av hexan kan du komma på?
15. Vad är en dubbelbindning?
16. Vilka två namn har det kolväte som används vid svetsning?
17. Vad är alkener och alkyner?
18. Vad menas med omättade och mättade kolväten?
19. Varför finns det inte något ämne som heter meten eller metyn?
20. Vad består stenkol av?
21. Vad består råolja av?
22. Vad kallas en anläggning där man delar upp råolja? Beskriv den metod som används för
att dela upp råolja.
23. Vad menas med fossila bränslen och hur har de bildats?
24. Varför kan vi säga att torv är stenkol som inte är färdigt?
25. Vad menas med oktantal och hur mäter man det?

26. Tänk dig att det aldrig hade bildats några fossila bränslen. På vilka sätt skulle världen se
annorlunda ut då?
27. Hur känner du igen en alkoholmolekyl?
28. Beskriv och namnge de två enklaste alkoholerna.
29. Nämn två vanliga alkoholer som är mycket giftiga.
30. Hur uppkommer alkoholen i öl och vin?
31. Varför är alkoholer bra bilbränslen?
32. Nämn två alkoholer som har flera OH-grupper.
33. Hur ser en butanolmolekyl ut?
34. Det finns bara en sorts propan men ändå finns det två isomerer av propanol. Vad kan det
bero på?
35. Ge exempel på några organiska syror och var de finns.
36. Vad är stearin gjort av?
37. Skriv formlerna för de två enklaste organiska syrorna och tala om var de finns.
38. Vad är vinäger?
39. En del syror har flera syragrupper. Ett exempel är oxalsyra, som bland annat finns i
spenat. Den har en kedja med fyra kolatomer. I varje ände av kedjan är det en
syragrupp. Rita strukturformeln för oxalsyra.
40. Vad är en ester? Var finns det estrar?
41. Hur ser en estermolekyl ut och hur bildas den?
42. Estern propyletanoat doftar päron. Försök att rita strukturformeln.
43. Vilka fyra ämnesgrupper bygger upp allt levande?
44. Vad menas med biokemi?
45. Ge exempel på några vanliga kolhydrater.
46. Varifrån kommer energin i vår mat?
47. Beskriv vad som händer vid fotosyntesen.
48. Vad menas med enkla sockerarter? Ge några exempel.
49. Nämn några ”dubbla sockerarter”.
50. Beskriv stärkelse och cellulosa och förklara vad växterna använder dem till.
51. När kroppen använder en glukosmolekyl för att få energi, reagerar molekylen med syre,
så att den helt omvandlas till vatten och koldioxid. Hur många molekyler av varje slag
blir det av en glukosmolekyl?

52. Maratonlöpare brukar äta mycket pasta före loppet. Pasta består mest av stärkelse. Men
om man snabbt vill ha energi är det bra att ta en druvsockertablett. Försök förklara
varför man använder olika saker i de båda fallen.
53. Varför måste du ha fetter i din kropp?
54. I vilken del av växter kan man oftast hitta fetter?
55. Vad kallas ämnen som lätt blandar sig med vatten? Vad kallas de som inte gör det?
56. Rita och beskriv hur fettmolekyler är uppbyggda.
57. Vad är det för skillnad mellan mättade och omättade fetter, och vad har det för
betydelse för oss?
58. Förklara varför en del ämnen känns ”feta” och inte blandar sig med vatten.
59. Försök förklara varför djur lagrar sin överskottsenergi som fett medan växter oftast
lagrar den som stärkelse.
60. Nämn några livsmedel som innehåller mycket proteiner.
61. Vad heter byggstenarna i proteiner?
62. Förklara hur proteiner är byggda och hur det kan finnas så många olika proteiner.
63. Ge några exempel på olika funktioner hos proteiner.
64. Ge exempel på vad som händer om proteiner värms.
65. Vad är DNA och vad har det för uppgift i kroppen?
66. Vad menas med essentiella aminosyror?
67. När kroppen tillverkar en aminosyra måste den ta delar från en annan aminosyra. Den
kan aldrig göra aminosyror av bara kolhydrater eller fett. Försök lista ut vad det kan
bero på.
68. Många av kroppens enzymer kan ”stängas av” och ”slås på”. Försök komma på varför
det är viktigt.
69. Vad är vitaminer för något?
70. Vad menas med mineralämnen?
71. Ge några exempel på vad vitaminer har för uppgifter i kroppen.
72. Vad är fria radikaler och vilka ämnen kan skydda mot dem?
73. Ge några exempel på vad mineralämnen har för uppgifter i kroppen.
74. Om man får för lite A-vitamin får man svårt att se i svagt ljus. Vad kan det bero på?
75. Det finns människor som påstår att man alltid blir piggare och friskare om man äter
vitamintabletter. Försök förklara varför det inte kan stämma.
76. Vad består smuts till största delen av?
77. Varför räcker det inte att tvätta sig med bara vatten?

78. Hur fungerar tensider?
79. Vad gör enzymer för nytta i tvättmedel och maskindiskmedel?
80. Försök förklara vilka ingredienser i tvättmedlet som är bra på att få bort fläckar av
margarin och äggula på en vit T-shirt.
81. Vad är grunden i nästan allt smink?
82. Varför kan man behöva en fuktkräm på huden?
83. Nämn två sorters smink som inte är emulsioner av fett och vatten.
84. Vad består rengöringsmjölk av och hur fungerar den?
85. Berätta mer om innehållet i några typer av smink och hudvårdsprodukter och hur de
fungerar.
86. Varför är många organiska lösningsmedel skadliga?
87. Beskriv hur biologiska gifter kan skada kroppen.
88. Vad menas med hygieniska gränsvärden?
89. Varifrån kommer den kemiska energin från början?
90. Vilka två typer av förbränning finns det?
91. Förklara vad som händer vid fotosyntesen.
92. Vad är kemisk energi och vad händer med den när något brinner?
93. Beskriv den förbränning som sker i kroppen.
94. Beskriv de olika stegen i kolets kretslopp.
95. När jorden var ung, för fyra miljarder år sedan, innehöll atmosfären ungefär 30 %
koldioxid, men inget syre. Försök förklara varför det är så annorlunda nu.
96. Nämn en gas som bildas när vi förbränner fossila bränslen.
97. Vad är växthuseffekten och varför ökar den?
98. Ge exempel på biobränslen och berätta vilka fördelar de har.
99. Hur fungerar avgasrenaren i en bil?
<strong>100</strong>. Tänk dig att vi hittade massor av vätgas nere i marken. Tror du att det helt skulle lösa
våra energibehov, eller skulle det finnas några problem?

Facit till <strong>100</strong> st instuderingsuppgifter i Organisk kemi
1. Kolföreningar kan man bland annat i hitta mat, kläder, bränslen, plaster, växter och djur.
2. Organiska ämnen är ämnen som innehåller kolatomer. Organisk kemi handlar om sådana
ämnen.
3. De tre vanligast formerna av kol är diamant, grafit och amorft kol. I diamant bildar kolatomerna
en kristall där alla atomer sitter hårt ihop i ett stabilt nätverk. Kolatomerna i grafit sitter däremot
ihop i platta lager där lagren kan glida över varandra. I amorft kol sitter kolatomerna huller om
buller.
4. Grafit finns exempelvis i smörjmedel, elektroder och blyertspennor. Diamant finns i smycken,
glasskärare och borrar.
5. Träkol består till största delen av amorft kol där kolatomerna sitter huller om buller. Det kan
framställas genom att trä hettas upp utan tillgång till syre.
6. I fullerener bildar kolatomerna 5- och 6-hörningar som sitter ihop i en molekyl som liknar en
fotboll. Nanorör är smala rör av kolatomer. Karbyner är kedjor av kolatomer där varje kolatom
sitter ihop med sin granne med flera bindningar.
7. Kolatomen kan binda fyra andra atomer samtidigt. Kolatomerna kan dessutom kopplas ihop i
långa kedjor. Tack vare de egenskaperna kan kol bilda enormt många olika föreningar.
8. De enklaste kolföreningarna innehåller bara kol- och väteatomer.
9. De fyra första kolföreningarna i alkanserien är metan, etan, propan och butan.
Molekylformlerna är CH4, C2H6, C3H8 respektive C4H10. För strukturformler, se i din översikt
över de organiska ämnena, dvs det första häftet du fick då vi började den här kursen.
10. Metan används till bränsle och etan till plasttillverkning. Propan och butan säljs som gasol och
används som bränsle.
11. Gaserna i alkanserien har 1–4 kolatomer medan vätskor har 5–16 kolatomer. När alkanerna har
17 kolatomer eller fler är de fasta ämnen.
12. En alkan med 14 kolatomer har 30 väteatomer.
13. Isomerer är molekyler som har samma molekylformel men olika strukturformler. Man kan
också säga att de innehåller precis samma atomer men atomerna sitter ihop i lite olika ordning.
14. Det kan finnas fem isomerer av hexan (C6H14). Om du har fått fler än fem är det några som blir
likadana om du vänder på dem. (Namnet på de fem isomererna är: hexan, 2-metylpentan, 3metylpentan,
2,2-dimetylbutan, 2,3-dimetylbutan. Din lärare kan förklara och rita
strukturformler för de fem isomererna.)
15. En dubbelbindning är när två atomer binds ihop med hjälp av två bindningar istället för en.
16. Acetylen och etyn är de två namnen på det kolväte som används vid svetsning.
17. Alkener är kolväten som innehåller en dubbelbindning. Alkyner har en trippelbindning.
18. Omättade kolväten har minst en dubbel- eller trippelbindning mellan två kolatomer. Både
alkener och alkyner är omättade. I mättade kolväten finns det bara enkelbindningar mellan
kolatomerna. Alkaner är alltså mättade.
19. I ”meten” skulle det bara finnas en enda kolatom, och därför kan det inte finnas någon
dubbelbindning mellan två kolatomer som ändelsen -en säger. Detsamma för metyn, fast då
handlar det om en trippelbindning.
20. Stenkol är en blandning av rent kol (amorft kol) och omättade kolväten.
21. Råolja består till största delen av mättade kolväten.

22. Den kallas oljeraffinaderi. Där delas råoljan upp i olika grupper av kolväten. Grupperna kallas
fraktioner. Metoden bygger på att kolvätena i oljan har olika kokpunkter. Därför är destillation
en bra separationsmetod. Eftersom man får flera olika fraktioner kallas den fraktionerad
destillation.
23. Fossila bränslen är olja, stenkol och naturgas. De har bildats av döda växter och djur som för
miljontals år sedan samlades på botten av sjöar, hav och träskmarker. Brist på syre, hård
sammanpressning och värme förvandlade dem långsamt till olika kolväten.
24. Torv är växter som bara delvis förmultnat men inte pressats samman på samma sätt som
exempelvis stenkol. På mycket lång sikt kan torven omvandlas till stenkol.
25. Oktantal är ett mått på bensinens kvalitet. Bensinen jämförs med två olika kolväten – heptan
med oktantalet 0, och isooktan med oktantalet <strong>100</strong>.
26. Vi skulle inte ha sådana bilar, flygplan och fartyg som idag och inte sådana kolkraftverk som
används på många håll i världen. Historien från 1700-talet och framåt skulle se väldigt
annorlunda ut. Eftersom det inte fanns något stenkol, skulle vi inte ha fått den industrialisering
som började då, utan världen skulle antagligen vara mycket mer "gammaldags". Antagligen
skulle vi utveckla andra energikällor, som vindenergi, solenergi och olika sorters kärnkraft.
Kanske skulle de energikällorna ha blivit betydelsefulla mycket tidigare än vår nuvarande värld.
Men det skulle också ha varit mycket svårare att få fram dem, när det inte fanns industrier av
vår typ.
27. Alkoholmolekylen innehåller alltid minst en OH-grupp.
28. Metanol och etanol är de två enklaste alkoholerna. Metanol har en kolatom (CH3OH) och kallas
även träsprit. Etanol har två kolatomer (C2H5OH) och ingår i alkoholhaltiga drycker.
29. Metanol och glykol är två mycket giftiga alkoholer.
30. Etanolen i öl och vin uppkommer genom att jästsvampar förvandlar socker till alkohol och
koldioxid.
31. Alkoholer kan framställas av växter och behöver därför inte ta slut. Dessutom ökar dessa
bränslen inte koldioxidhalten i luften.
32. Glykol och glycerol är två exempel på alkoholer som innehåller mer än en OH-grupp.
33. Butanol består av 4 kolatomer mättade med väte och en OH-grupp; CH3–CH2–CH2–CH2–OH
(C4H9OH)
34. Att det finns två isomerer av propanol beror på att OH-gruppen antingen kan sitta på den
mittersta kolatomen eller den yttersta.
35. Äppelsyra, citronsyra och vinsyra finns i frukter. Ättiksyra finns i gurkinläggningar och
stearinsyra finns i stearinljus.
36. Stearin är en blandning av stearinsyra med 18 kolatomer och palmitinsyra med 16 kolatomer.
37. Myrsyra (HCOOH) finns i myror och nässlor. Etansyra (CH3COOH) finns i ättika och vinäger.
38. Vinäger görs av vin som får surna i kontakt med luftens syre. Då förvandlas alkoholen i vinet
till ättiksyra.
39.

40. En ester är en förening mellan en alkohol och en karboxylsyra. Naturliga estrar finns bland
annat i frukter, konstgjorda estrar finns i godis, läsk och glass.
41. En ester kan till exempel bildas genom att man låter ättiksyra regera med etanol. Då bildas
estern etyletanoat.
42.
CH3COOH (syra) + C2H5OH (alkohol) 3COOC2H5 (ester)
CH3–CH2–COO–CH2–CH3.
Om din formel är spegelvänd jämfört med den ovan är den ändå rätt, men kemisterna brukar rita
den åt det här hållet.
43. Kolhydrater, fetter, proteiner och nukleinsyror är de ämnesgrupper som bygger upp allt levande.
44. Med biokemi menas livets kemi. Inom biokemin tittar man framför allt på de mycket stora
organiska ämnen som finns i levande organismer.
45. Socker, stärkelse och cellulosa är exempel på vanliga kolhydrater.
46. Energin i vår mat kommer ursprungligen från solen.
47. Vid fotosyntesen fångas solenergi in av växterna. I de gröna bladen omvandlas koldioxid från
luften och vatten från marken till druvsocker och syrgas. Energin lagras i druvsockret. Formel
för fotosyntesen kan skrivas så här:
Koldioxid + vatten + sol
6 CO2 + 6 H2 6H12O6 + 6 O2
48. En enkel sockerart är en enstaka ”socker-byggsten”. Den innehåller oftast 6 kolatomer. Glukos
(druvsocker) och fruktos (fruktsocker) är exempel på enkla sockerarter.
49. "Dubbla sockerarter" består av två enkla sockermolekyler som kopplats ihop. Sackaros
(rörsocker) och laktos (mjölksocker) är exempel på dubbla sockerarter.
50. Stärkelse och cellulosa består av tusentals druvsockermolekyler som kopplats ihop i långa
kedjor. Det som skiljer de två kolhydraterna är hur druvsockermolekylerna kopplats samman.
Stärkelse är växtens energilager, medan cellulosa används som stödjande ämne (fibrer) i växten.
51. När en glukosmolekyl reagerar med syre i kroppen bildas sex koldioxidmolekyler och sex
vattenmolekyler.
52. För att få energi när man anstränger sig förbränner kroppen druvsocker. Det går snabbt. Därför
får man snabbt extra energi om man äter druvsocker. Stärkelsen i pastan kan sönderdelas till
druvsocker och sedan förbrännas, men det tar längre tid. Men det gör också att energin i pastan
räcker under längre tid. Därför passar den bra till ett maratonlopp.
53. Kroppens överskottsenergi lagras som fett. Fettet blir ett energilager men fungerar också som
värmeisolering och ”stötdämpare”. Fetter bygger även upp cellernas membraner och används
vid hormontillverkning.
54. I växternas frön hittar man växtfetter. Exempel är sojabönor, oliver, raps- och linfrön.
55. Ämnen som lätt blandar sig med vatten kallas vattenälskande. De ämnen som inte gillar vatten
kallas vattenavvisande.
56. Fettmolekylen är en ester av alkoholen glycerol och tre fettsyror (se bild på sidan 192 i
grundboken, sidan <strong>100</strong> i lightboken). Fettsyrorna kan vara av många olika slag.

57. I mättade fetter finns det bara enkelbindningar mellan kolatomerna i fettsyrorna. I omättade
fetter finns det en eller flera dubbelbindningar. Omättade och fleromättade fetter är nyttigare för
oss. Sådana fetter finns det gott om i växter. Djurfetter är oftare mättade.
58. Den feta känslan beror på att ämnena innehåller långa kolvätekedjor. Sådana molekyler vill inte
gärna blanda sig med vatten. Fetter, fettsyror och oljor (kolväten) är några exempel.
59. Det får plats mer energi i 1 gram fett än i 1 gram stärkelse. Därför kan man spara mer energi i
fett utan att det väger så mycket. Men det är enklare att tillverka stärkelse och det går fortare att
få fram energin ur stärkelsen. Eftersom djur behöver röra på sig (för att få mat eller fly undan
från rovdjur) är det bra om de inte väger så mycket. Därför lagrar de energin som fett. Växter
behöver inte röra sig, utan de kan använda stärkelse. Undantaget är växternas frön. För att fröna
ska kunna spridas lång väg är det bra om de väger mindre, och därför lagrar de sin energi som
fett.
60. Kött, fisk, ägg, ost och bönor innehåller mycket proteiner.
61. Byggstenarna i proteinerna kallas aminosyror. Ett protein består av en lång kedja av olika
aminosyror.
62. Proteinerna byggs upp av 20 olika aminosyror som kopplas ihop i långa kedjor, som kan bestå
av flera hundra aminosyror. Proteinet får olika form beroende på vilka aminosyror som ingår.
En del proteiner ser ut som ett dragspel, andra som långa spiraler. Formen avgör proteinets
funktion i kroppen.
63. Alla enzymer är proteiner. Det är de som sköter om alla kemiska reaktioner i kroppen. Proteinet
hemoglobin sköter transporten av syre i kroppen, andra proteiner bygger upp kroppens muskler.
64. Om proteinerna värms så koagulerar de – proteinet klumpas ihop och stelnar. Det händer till
exempel när du kokar ägg eller om du råkar tvätta en ylletröja för varmt.
65. DNA är en nukleinsyra som finns i alla celler. Det fungerar som ett slags ritning för
tillverkningen av alla proteiner som behövs i kroppen.
66. Essentiella (nödvändiga) aminosyror är sådana aminosyror som kroppen inte kan framställa
själv. Man måste därför få i sig dem med maten. 9 av de 20 aminosyrorna är essentiella.
67. Fett och kolhydrater innehåller inget kväve, vilket alltid måste ingå i proteinerna.
68. Enzymerna styr de kemiska reaktionerna i kroppen. Vissa sönderdelar ämnen, andra bygger upp
ämnen. För att kunna styra vilka reaktioner som ska ske i kroppen måste enzymerna kunna
”stängas av” och ”slås på”. På så sätt kan reaktionerna anpassas till kroppens behov vid ett visst
tillfälle.
69. Vitaminer är en grupp små organiska ämnen som kroppen behöver små mängder av för att vi
ska må bra.
70. Mineralämnen är oorganiska ämnen som kroppen behöver för att vi ska må bra.
71. En del vitaminer fungerar som medhjälpare till enzymer, medan andra är råvaror för
tillverkningen av olika ämnen i kroppen. Vitaminer skyddar också mot så kallade fria radikaler i
kroppen.
72. Fria radikaler är ”trasiga” molekyler som kan orsaka skador på andra molekyler i kroppen. A-
C- och E-vitaminer och mineralämnet selen kan förhindra deras skadliga effekt.
73. Mineralämnena kalcium och fosfor behövs för att bygga upp skelettet. Järn behövs för att
hemoglobinet i blodet ska fungera. Selen skyddar mot fria radikaler.
74. A-vitamin behövs för att tillverka ljusmottagarna i ögat. Om man äter för lite A-vitamin
fungerar ljusmottagarna dåligt och man får svårt att se i svagt ljus.
75. Varje vitamin har sina bestämda funktioner och behövs bara i liten mängd. Om man är sjuk av
någon annan anledning än vitaminbrist kan inte extra vitaminer göra någon nytta.
76. Smuts består till största delen av feta ämnen eller små partiklar som är inbäddade i fett.

77. Vatten kan inte lösa feta ämnen eftersom de är vattenavisande. Utan tvål blir alltså sådan smuts
kvar på kroppen.
78. Tensiderna har en vattenälskande del och en fettälskande del. Den fettälskande delen kan tränga
in i fettet. Den vattenälskande delen vänds däremot utåt mot vattnet som ett skal. Det gör att de
små ”smutspaketen” kan sköljas bort med tvättvattnet. (Se bild i boken) Tensider minskar också
vattnets ytspänning och gör på så sätt vattnet ”våtare”.
79. Enzymer ser till att fläckar som innehåller proteiner sönderdelas.
80. Tensiderna bäddar in det feta margarinet och vänder sin vattenälskande del utåt. Då kan
margarin och tensider tillsammans sköljas bort av vattnet. Enzymerna i tvättmedlet sönderdelar
proteinet i äggfläcken så att smådelarna sedan kan sköljas bort av vattnet. Om ändå inte allt går
bort hjälper blekmedlet till att göra fläcken osynlig.
81. Grundbeståndsdelen i nästan allt smink är en emulsion av fett och vatten.
82. Huden behöver fukt och tillverkar en egen ”fuktkräm” som kallas talg. Men när vi tvättar oss
tvättar vi bort talgen. Om man stryker på fuktkräm hålls fukten kvar mellan huden och krämen.
83. Puder och nagellack är inte några emulsioner.
84. Rengöringsmjölk är en tunn emulsion av flytande fett i vatten. Fettet i emulsionen löser upp det
fett som finns i sminket som sedan lätt kan sköljas bort.
85. Här får du själv välja bland de produkter som nämns på sidorna 204–207 i grundboken. Du kan
även titta på innehållsdeklarationen på några kosmetikaprodukter och försöka lista ut vad de
innehåller.
86. Organiska lösningsmedel löser upp fetter i cellmembranen som skyddar cellerna. Effekten
märks tydligast i hjärnan.
87. Biologiska gifter stör ofta kroppens signalämnen.
88. Hygieniska gränsvärden talar om hur mycket det som mest får finnas av ett visst ämne eller en
blandning i arbetsmiljön. Det är ett mått på hur höga halter en människa kan utsättas för utan att
riskera skador.
89. Det mesta av den kemiska energin har bildats med hjälp av energi från solljuset. Solenergin
omvandlas till kemisk energi vid fotosyntesen.
90. Snabb förbränning med öppen eld och långsam förbränning i kroppens celler (cellandningen).
91. I fotosyntesen använder växterna solenergin för att bygga energirika druvsockermolekyler av
koldioxid i luften och vatten från marken. Samtidigt bildas även syrgas. Formeln kan skrivas:
6 CO2 + 6 H2 6H12O6 + 6 O2
92. Kemisk energi är den energi som finns bunden i kemiska ämnen. När något brinner frigörs den
kemiska energin och omvandlas till ljus- och värmeenergi.
93. Tack vare enzymer kan förbränning ske i kroppen vid 37 °C. Enzymerna hjälper
syremolekylerna att reagera med sockermolekylerna. När druvsockret förbränns bildas
koldioxid och vatten.
94. Kolatomer finns i atmosfären i form av koldioxid. Den fångas upp av växterna som med hjälp
av fotosyntesen omvandlar koldioxiden till olika kolhydrater. Kolhydraterna äts av djur och
människor och förbränns då till koldioxid vid cellandningen. Koldioxiden andas ut och kommer
åter till luften. Döda växter och djur sönderdelas av nerbrytare till koldioxid. Koldioxiden tas
sedan åter upp av växer varvid kretsloppet är fullbordat. Den koldioxid som sedan miljontals år
funnits bunden i fossila bränslen frigörs när vi eldar med dessa bränslen. (Se kretsloppsbild i
boken).
95. Det var speciella bakterier i haven som för flera miljarder år sedan började omvandla gasen
koldioxid till syrgas. Det var början på fotosyntesen. När växterna sedan utvecklades fortsatte
de omvandla koldioxid till syre.

96. Vid förbränning av fossila bränslen bildas alltid koldioxid och vatten, men ofta även giftiga
gaser, som kolmonoxid, svaveloxider och kväveoxider.
97. Växthuseffekten orsakas av olika gaser i atmosfären som hindrar värme från att stråla ut från
jordklotet. Att växthuseffekten ökar beror på att vi släpper ut allt mer växthusgaser som
koldioxid, freoner och metan i atmosfären. Den ökande växthuseffekten kan medföra att
medeltemperaturen kommer att stiga på jorden.
98. Ved, träavfall, metanol och biogas är exempel på biobränslen. Den koldioxid som bildas då de
förbränns ökar inte mängden koldioxid i luften. Det beror på att den bildade koldioxiden tas upp
när nya biobränslen växer.
99. Med hjälp av en katalysator ser den till att förbränningen blir fullständig. Den innehåller en
”burk” med en mycket stor yta av platina. Den ytan kan hålla föroreningsmolekyler så att de får
en större chans att träffa på syre.
<strong>100</strong>. Transporterna och användningen av vätgas skulle vara besvärliga eftersom gasen är så
brandfarlig. Om den nästan helt ersatte andra energikällor skulle det bli så stora mängder
vattenånga att det troligen skulle påverka vårt väder. Dessutom skulle vätgasen ändå ta slut
någon gång, så vi blev tvungna att utnyttja förnybara källor istället.